Vad är trauma. och vad får det för konsekvenser?

Transkript

1 Vad är trauma och vad får det för konsekvenser?

2 Detta är den första artikeln i en artikelserie om fem som på olika sätt berör Traumamedveten omsorg en förståelseram för hur den som är en viktig vuxen behöver möta barn och ungdomar med traumatiska erfarenheter i deras vardag. En del av de ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige har utsatts för traumatiska upplevelser och ännu fler av dem har levt under stark stress och med svåra påfrestningar. Personal på boenden, i skolan och förskolan, volontärer och stödpersoner, fritidsledare och tränare är potentiella viktiga vuxna vars bemötande kan spela en avgörande roll för möjligheten till läkning och återhämtning hos barn och ungdomar som bär på traumatiska erfarenheter. Det är detta bemötande samt förståelsen för vad trauma är och hur det påverkar som på ett pedagogiskt sätt beskrivs i Traumamedveten omsorg. Artiklarna innefattar teorier, exempel och diskussionsfrågor och syftar till att ge en sammanfattad bild av den aktuella kunskap som finns och som vi vet har god effekt för den psykiska hälsan hos utsatta barn och ungdomar. Värdegrund Arbetet med Traumamedveten omsorg präglas av ett synsätt där önskan om att förstå människor i ljuset av vad de har upplevt, inte utifrån förhandsbestämda ramar och kategorier, är centralt. Den amerikanske psykologen Ross Greene har myntat uttrycket Kids do well if they can Barn gör rätt om de kan, vilket harmonierar väl med Traumamedveten omsorg. Ett annat uttryck som återfinns i profilfilmen för norska RVTS (Regionalt ressurssenter om Vold, Traumatisk stress og Selvmordsforebygging) stämmer väl överens med arbetssättet: Det finns inte svåra barn. Det finns bara barn som har det svårt. Varma vuxna gör skillnad.

3 Utmanande beteende en vanlig utmaning! Som viktig vuxen är det inte ovanligt att hamna i situationer där det ingår att möta och hantera utmanande beteenden hos unga. Det kan handla om ungdomar som avskärmar sig och tappar sitt driv, likaväl som ungdomar med ett explosivt och utåtagerande beteende. Dessa beteenden kan vara både provokativa och väcka starka känslor hos oss vuxna som möter barnet eller ungdomen. Alla som flytt hit har sin egen historia. Hur själva flykten och tiden innan sett ut är olika. Den har inte varit enkel för någon, men ändå svårare för vissa än för andra. En del av ungdomarna har varit utsatta för en eller flera traumatiserande händelser, andra för långvarig stress och svåra påfrestningar. Om uppväxten präglats av utsatthet eller varit god fram till en viss punkt spelar också roll för hur barnet eller ungdomen påverkas av svåra situationer. Ny kunskap om vardagsbemötande av traumatiserade barn och ungdomar Psykologen Howard Bath från Australien har lång erfarenhet av att jobba med barn och unga som varit med om trauma och bott i familjehem eller på institution. Utifrån befintlig kunskap och forskning har han skapat en förståelseram för vad den som är en viktig vuxen behöver tänka på i arbetet med barn och unga som varit utsatta för stark stress eller trauma. Detta förhållningssätt, Traumamedveten omsorg, belyser viktiga och avgörande faktorer i det vardagliga arbetet och kontakten med barnen och ungdomarna. Det är alltså ingen behandlingsform, utan en vägledning kring förståelse, bemötande och förhållningssätt. Det finns mycket forskning om traumabehandling. En del barn och ungdomar som har varit med om svåra påfrestningar och utsatts för trauma behöver behandling, men alla barn som varit med om trauma behöver god omsorg och ett bra bemötande. Traumamedveten omsorg vilar på tre pelare; trygghet, relation och coping, som har en central roll i den vardagliga omsorgen av utsatta barn och unga. De tre pelarna kommer att beskrivas mer längre fram. Först följer ett avsnitt om vad trauma är och hur det påverkar hjärnan. Förståelsen för trauma utgör grunden och på denna vilar de tre pelarna.

4 Vad är trauma? Många av de ensamkommande ungdomarna har utsatts för eller bevittnat svåra saker vid många tillfällen och under lång tid. Det kan handla om att ha varit utsatt för eller bevittnat sexuella övergrepp, psykiskt och fysiskt våld. Det kan också handla om extrema situationer och katastrofer som skett i ens hemland där det kanske pågått krig, eller dramatiska erfarenheter från flykten. Kärnan i ett trauma är att de erfarenheter och resurser som en person har inte är tillräckliga för att bemästra den upplevda situationen. Det innebär att en situation eller händelse inte per automatik är traumatiserande, utan skiljer sig från person till person. En svår händelse är därför potentiellt traumatiserande och hur den påverkar beror på hur den aktuella livssituationen ser ut, och på vilka inre resurser och yttre stöd från omgivningen som är tillgängliga för ungdomen. Av den anledningen är det viktigt att se till varje enskild ungdom om det finns en förutfattad förväntan på hur de ungdomar som kommer till Sverige ska vara och vad de har upplevt är risken att felaktiga slutsatser dras som varken speglar eller gynnar den enskilda ungdomen. Vilka konsekvenser ger traumatiska upplevelser? Trauma kan bestå av enskilda eller flera händelser. Vid upprepad utsatthet över tid talas det ofta om komplext trauma. Ett annat begrepp är utvecklingstrauma. Hjärnan påverkas i hög grad av samspelet med andra och allra mest under de första levnadsåren. Vid utvecklingstrauma utsätts ett barn för upprepade hotfulla situationer, samtidigt som det upplever stora brister i stödet med att reglera de egna känslorna och reaktionerna. På sikt kan det ha en negativ påverkan på barnets förmåga att uppfatta och hantera hot och stress. Det är inte ovanligt att de ungdomar som kommer hit har utvecklingstrauman. Det handlar då om upprepad utsatthet för svåra händelser och påfrestningar över tid, som kan få allvarliga konsekvenser. Ju mer omfattande traumatiska upplevelser tidigt i livet desto större risk för negativ påverkan på hjärnans utveckling och ungdomens mående. Kunskapen om utvecklingstraumans påverkan på hjärnan vilar på en neurobiologisk forskningsgrund, där kunskap från både utvecklingsoch traumapsykologi sammanfogats.

5 Figuren visar på relationen mellan individens skydds- och riskfaktorer samt typen och omfattningen av traumat, och hur detta tillsammans påverkar upplevelsen av den svåra situation och måendet efter. Skyddsfaktorer är det som skyddar oss och riskfaktorer det som gör oss sårbara. Figuren ovan är också användbar för att förstå reaktioner på situationer som kan uppstå på boenden, i skolan eller på träningar. Eftersom ungdomens upplevelser så starkt hänger samman med tidigare erfarenheter kan situationer som verkar bagatellartade för de flesta, innebära starka reaktioner hos någon som varit med om svåra påfrestningar. För den som lever med en hög allmän belastning och stressnivå är sårbarheten för situationer som skiljer sig från den typiska vardagen större. Den allmänna stressnivån är rimligtvis ganska hög för den som dagligen funderar på: Får jag stanna här på boendet? Får jag asyl? Hur mår de som finns kvar i hemlandet? Lever de? Vad har hänt med min familj? Vad gör jag om jag måste flytta? Vad gör jag om jag får avslag? Vad gör jag om min enda kompis jag har här tvingas flytta eller får avslag? Vid starka reaktioner och utmanande beteenden kan det vara lätt att underskatta betydelsen av faktorer som inte är förknippade med själva situationen. Ibland verkar kanske ungdomarnas reaktioner orimliga och svåra att förstå. I dessa fall behövs förmågan att kunna släppa fokus på de faktiska reaktionerna och beteendet och istället intressera sig för och försöka förstå vad som ligger bakom. Ofta finns det en anledning till att barn och ungdomar reagerar och beter sig på ett visst sätt. Trauman och påfrestningar kan märkas i beteendet För den som bär på traumatiska erfarenheter är det inte alls självklart att detta är något som går att prata om eller kännas vid. Ofta är det kanske svårt att lita på vuxna, av den anledning att vuxna kan ha gjort en illa eller svikit på andra sätt. Istället blir det genom beteendet som måendet och de tidigare upplevelserna kommuniceras. Påfrestningarna och erfarenheterna kan visa sig i till exempel: Dysfunktionella utåtagerande beteenden, till exempel explosiv ilska Känsla av hopplöshet Passivitet och ointresse Undandragande och avstängdhet Svårigheter att koncentrera sig och hålla fokus Impulsivitet Svårigheter i nära relationer Oro och ångest Somatiska besvär och kroppsliga symtom. För många ungdomar hänger dessa beteenden och besvär ihop med att det är svårt att kontrollera och reglera de egna känslorna och beteendet. Det egna känsloregleringssystemet, som har till uppgift att lugna reaktioner och styra impulser, är mer eller mindre bristfälligt utvecklat. I artikelseriens del två kommer vi att gå djupare in på hur detta regleringssystem utvecklas och vad det syftar till. Ofta finns det även många svåra minnen som det läggs mycket kraft på att undvika och hålla borta. Minnen som är för smärtsamma att tänka på och tala om.

6 Frågor att arbeta vidare med i personalgruppen Hur förstår vi de barn och ungdomar vi möter utifrån ovanstående text om trauma? Finns det sådant vi inte tänkt på tidigare? Hur har vi hittills tolkat och förstått olika typer av utmanande beteenden? Hur hanterar vi olika typer av beteenden som kan hänga ihop med svåra påfrestningar och traumatiska erfarenheter? Är det lättare eller svårare att hantera ett inåtvänt och undandragande beteende eller ett utåtagerande och explosivt beteende? Har vi i personalgruppen olika uppfattning om vad som är lättare och svårare att bemöta? Hur kan vi stötta varandra i detta arbete och kommunicera till varandra när en situation är svår att hantera? Kan vi dra nytta av om vi har olika saker som vi tycker är lättare och svårare att hantera? Hur går vi vidare? Checklista För barn och ungdomar med traumatiska erfarenheter, kan du som viktig vuxen genom ditt bemötande spela en avgörande roll för möjligheten till återhämtning och läkning. Reaktioner i en stressfull situation hänger samman med tidigare erfarenheter och vilka inre och yttre resurser som är tillgängliga. Av ovanstående anledning kan beteenden som vid första anblick ter sig obegripliga och irrationella vara logiska för den enskilda ungdomen. Med vårt beteende kommunicerar vi hur vi mår och vad vi upplevt. När det är svårt att förstå en ungdoms beteende kan vi som viktiga vuxna behöva släppa fokus på det konkreta beteendet och istället intressera oss för vad som ligger bakom det. Referenser Bath, H. (2015). The Three Pillars of TraumaWise Care: Healing in the Other 23hours. Reclaiming Children and Youth, 11 5,)4(23. Berkaak, H. (Regissör). (2015). Profile film RVTS Sør [Film]. Tillgänglig från Brolin, M., Calleberg, P. & Westrell, M. (2011). Krishantering i arbetslivet nya perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Dønnestad, E. (2015). Reisen mot mening. Tillgänglig från Greene, R. W. (2014). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Lund: Studentlitteratur. Hellberg, A. (2015). Psykologi i förskolans vardag. Lund: Studentlitteratur. Nordanger, D. & Braarud, H. C. (2014). Regulering som nøkkelbegrep og toleransevinduet som modell i en ny traumepsykologi. Tidsskrift for Norsk Psykologforening, ,)7(51.

7 Tips! Lyssna på: Rädda Barnen (2015). Mellan stolarna. Avsnitt 4. Trauma: hur vuxna bemöterbarn. Rädda Barnens poddradio, Tillgängligt från Titta på: Filmad föreläsning om Traumamedveten omsorg, med Camilla Küster, kurator på Rädda Barnen: Samtiden-Internationella-brottsofferdagen Traumamedveten-omsorg Fyra korta filmklipp med tips för den som möter barn och ungdomar som flytt till Sverige, med Rädda Barnens psykologer Pernilla Rempe Sjöstedt och Jannes Grudin : vad-vi-gor/barn-pa-flykt/ankomsten-till-nyttland/bemota-barn-pa-flykt/ Om barnhjärnan och trauma, med Dag Nordanger, specialist i klinisk psykologi: com/watch?v=xyxzskqb6ks Rädda Barnen 2016 Text. Anna Hellberg, leg. psykolog Foto: Oskar Kullander Form: Rädda Barnen Rädda Barnen Stockholm Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: kundservice@rb.se