ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet"

Transkript

1 ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall då betänka att det vanliga hos flickor med detta funktionshinder är att det inte är hyperaktiva. Det är istället ADD i så fall. En uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet utan snarast en hypoaktivitet. Impulsivitet De personer med ADHD/DAMP som tillhör den impulsiva - överaktiva gruppen brukar beskrivas som extremt handlingsbenägna. De kan inte låta bli att reagera på allting och de reagera dessutom ofta för snabbt, hetsigt och urskillningslöst. Det är som om de inte kunde stanna upp och tänka efter innan de reagerar; som om det inte fanns något mellanled i tiden mellan en impuls, eller ett stimuli, och en reaktion (Hellström 2001). Jag börjar längst bak i triaden av problem. Bristande impulsivitet innebär att personen avleds av nya intryck precis hela tiden. När något som är roligare eller mer stimulerande så är personen där eller har sitt fokus där. I en skolsituation innebär det att om det dyker upp en rolig maskin utanför klassrummet så tappar barnet genast fokus på sitt jobb. Istället kanske Kalle har lämnat sin plats och inte bara står i fönstret och tittar, han kanske till och med är ute på skolgården. Är personen vuxen kanske det handlar mer om att när man vistas i en gemenskap så far man plötsligen iväg för att en impuls om något dykt upp. Kanske står man på affären och ser andra handla. Innan de förstår vad som hänt så är personen helt och hållet involverad i deras handling också. Men snart är det tråkigt också och då är det mot nästa impuls målet går. Men det kan också handla om sådana saker som att få en impuls att handla något. Då har dessa personer det mycket svårt att hålla tillbaks sin impuls. Vi känner alla igen dessa plötsliga impulser av att vi vill ha något. Men vi som inte har problem med detta kan stanna upp och inse att vi inte har råd med just detta.

2 Men impulshämningen kan vi också använda i ett pedagogiskt syfte. Lika lätt som personen har att fångas upp av nya impulser lika lätt kan vi avleda personen. Tänk på detta när ni jobbar med dessa barn i skolan. Om nu Kalle lätt hamnar i bråk så kan ni avleda honom lika lätt med att locka med något skoj. Eller bara det att ni påkallar hans uppmärksamhet. Använd er på ett förståndigt sätt av problemet med impulskontrollen, men missanvänd det inte. Det måste vara för personens bästa och med stor respekt för personen som ni gör dessa insatser. Personerna är också upptagna av sina egna tankar och idéer. Det kan vara oerhört svårt att styra bort en person med detta funktionshinder från en ide som han har. Det här är också en oerhörd styrka för en person med detta funktionshinder. Det är det här som gör att de blir innovatörerna på marknaden. Detta kopplat till att de är intensiva och djärva. Kreativa är de också. Detta med att vara kreativ och djärv är en mycket god tillgång om man kan få stöd med de problem man har på andra områden. Vi kommer senare att fokusera på just de exekutiva funktionerna som är ett bärande problem för dessa personer. Men detta kan också vara en genväg in i fel verksamhet om vi som vuxna inte ger barnet det rätta stödet. En tydlig pedagogik ger de här barnen hjälp att inte hamna snett i livet. Vi skall hjälpa dem att få glädje av just de positiva sidorna. Kan vi det lockar vi fram en potential som vi kanske inte tror är möjlig. De flesta som träffat på en vuxen person med ADHD vet hur drivande de kan var när de bestämt sig för något. Det är just den kraften vi skall hjälpa dessa personer att utnyttja på för dem ett positivt sätt. Men för att avhjälpa de största problemen så måste vi tänka på att det inte får finnas för många impulser i den miljö vi erbjuder. Skall du ha ett samtal med en person med ADHD så sätt er där det är lugnt. Stäng dörren och se till att det inte är en massa spring. Ha gärna en dagordning och tänk på att koncentrationstiden är kort. I skolan ger vi såklart de här barnen en lugn miljö där de inte störs av sina kamrater eller annat runt om. Allt detta ger nämligen nya impulser och tar bort koncentrationen från skolarbetet. Läs av barnet och led tillbaks det till det ni jobbar med. Personer med ADHD svänger fort i humöret. Från att ena stunden vara som solstrålar kan de i nästa sekund vara mycket upprörda. Detta är ett problemen men med pedagogiskt kan de lära sig att behärska. De kan rent kognitivt lära sig att behärska situationen. Att lära sig att tänka efter innan de exploderar. Vi skall börja tidigt med att hjälpa dem att analysera situationen. Det innebär att vi jobbar med att låta personen med ADHD analysera sitt beteende i efterhand. Vi ger dem hjälp med att analysera sitt handlande och ger dem strategier för att agera annorlunda.

3 Ett annat problem som hänger ihop med detta är svårigheten att ta ett nej. Detta hänger till stor del ihop med de exekutiva funktionerna. Förmågan att planera och ha ett mål i sikte. En person med ADHD har snabba reflexmässiga reaktioner som ofta beror på att saker automatiseras för fort. De hinner inte göra en analys av situationen först utan den kommer senare. Det innebär att om Kalle står i matsalskön så kanske kompisen kommer åt honom. Han slår då till kamraten som han uppfattade hade för avsikt att slå honom. Först efteråt när Kalle gjort en analys av situation förstår han att kompisen ramlat på honom. En mer adekvat reaktion hade då kanske varit att hjälpa kamraten upp istället. Sådana här tillkortakommanden gör barn med ADHD ständigt. Ofta kan föräldrar berätta om att de varit otröstliga på kvällen över saker de gjort under dagen. Man skall inte blanda ihop dessa reaktioner med att de ofta är bra i idrott. Man skulle ju lätt kunna tänka sig att en målvakt skulle ha glädje av detta. Men det är inte den typen av reaktioner som de gör. Att vara bra i idrott beror på snabb uppfattningsförmåga, en bra perception. Perception är något som en person med ADHD har problem med. Perception innebär meningsfulla uppfattningar om sig själv och sin omgivning. En person med detta funktionshinder har ofta en motorisk oro också. De vuxna kan säga att det känns som att det kryper i benen. Men vi känner alla igen dessa personer som de som alltid satt och trummade på benen i skolan. Men en del kanske trampade hela tiden eller for upp och ner på stolen. Många av oss kan känna igen det här i oss själv och vi vet att vi aldrig sitter bekvämt på en föreläsning t.ex. Jag tillhör själv den typen som alltid far runt på en stol och hittar ingen bekväm sittställning. När jag föreläser så måste jag gå fram och åter och känner mig låst annars. Men kom ihåg att det för de här barnen är betydligt större problem än så. Flickornas problem brukar oftare vara mindre i omfång. Det brukar vara ett intensivt tuggummituggande eller snurrande på pennan eller en hår snodd. Som en sammanfattning kan man då säga att för dessa personer så kommer inte regleringen inifrån utan den måste styras av yttre faktorer. En person med ADHD styr inte sitt handlande genom inre processer som övervägda tankar och överväganden. Det är det vi måste hjälpa dessa individer med. Hyperaktivitet Det personer som är hyperaktiva har ett stort problem med att finna rätt aktivitetsnivå till situationen. De lägger kanske alldeles för stor mängd energi på en uppgift som är lätt men en svår uppgift mäktar de inte med alls. Detta gör att de får stora uthållighetsproblem. Ofta orkar

4 de inte vara aktiva mer än en kort stund och behöver sedan få vila sig. I en skolsituation kan det vara svårt för dem att klara av alla uppgifter på grund av att de inte orkar. Deras aktivitet ligger på topp en kort stund och rusar strax därefter i botten. Dessa problem hänger ju väl samman med impulsiviteten. Men noteras kan göra att flickor ofta är hypoaktiva eller det att de inte har dessa problem. De har då ofta en diagnos som heter ADD. Uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet. Att vara hyperaktiv kan få till följd att personerna får sömnproblem. De har svårt att varva ner och koppla av. En person kan berätta att han just när han skall sova inte kan koppla av och varva ner. När vi andra kan uppleva hur vi sjunker ner i tempo när vi lagt oss är han kvar i samma tempo. För oss utan dessa problem kanske man kan likna vardagen med att åka bil. Vi ligger och åker i trevlig marschfart och bara åker med. Så kommer vi fram till en stad och då höjer vi aktiviteten och koncentrationen. När vi tagit oss igenom så återgår vi till den gilla lunken. Kanske vi stannar och tar lite rast och en kopp kaffe. För personer med ADHD är livet som om det bara vore stadskörning och aldrig någon rast efter vägen. De har svårt med detta att hålla en lagom mängd energi till en uppgift. Vi får hjälpa dem med detta genom att göra så små förändringar som möjligt. En uppgift skall bestå av 80 % tidigare känt stoff. Genom att göra livet mer förutsägbart kan de lättare anpassa energinivån. Vi kommer att gå igenom detta under arbetsmetoder. Uppmärksamhet Uppmärksamhetsproblemen är stora hos personer med ADHD. Enligt nyare teorier ligger en stor del av problemen i de Exekutiva funktionerna. De exekutiva funktionerna i hjärnan kan beskrivas som chefen i hjärnan. De framåtriktade funktionerna. Men att hålla kvar sin uppmärksamhet kräver rätt mycket av en individ. Till att börja med måste vi ha energi nog för uppgiften. Energin skall inte bara vara den mentala utan även den fysiska. Kommer man hemifrån på morgonen utan frukost så kanske personen inte orkar hålla uppmärksamheten på uppgiften. Det kan därför i skolmiljöer vara bra med frukost i skolan för de här barnen. Men även den mentala energin kan brista och det kan bero på många saker bland annat perceptionen. Uppmärksamhet och koncentration är det som vi i dagligt tal kallar för koncentrationsförmåga. Tittar vi på diagnoskriterierna och ser vilka problem som finns kan vi se följande. Barnet är ofta ouppmärksamt på detaljer vilket ger dem problem i skolarbetet men även den vuxne kan

5 få problem i yrkeslivet. Saker och ting slarvas bara igenom och personen ser inte detaljerna i det jobb som skall genomföras. Saker och ting blir istället bara igenomfuskade. Personer med dessa problem får svårt att bibehålla koncentrationen på en uppgift under en längre period och istället byter de aktivitet hela tiden. Tydligt syns det på förskolegården när barnen leker med andra barn. Hela tiden byter det aktivitet utan att stanna upp en längre tid i någonting. Att ha problem med uppmärksamheten innebär också att personen kan upplevas som att den inte lyssnar på direkt tilltal. Detta är ofta riktigt i och för sig. Vad innebär då koncentrationsförmåga? Man kan säga att den innehåller tre delar. Fokusering uthållighet delad uppmärksamhet Att fokusera på något innebär att man som individ kan begränsa antalet intryck och tankeprocesser. Det är svårt för personer med ADHD att göra just denna begränsning i ett ständigt flöde av nya intryck som kommer. Att vara uthållig innebär att personen orkar hålla kvar fokus på en sak under den tid som faktiskt krävs av den. Delad uppmärksamhet till sist innebär förmågan att vara medveten om flera företeelser samtidigt. Detta är något som vi dagligen sysselsätter oss med. Barn i skolan behöver detta konstant. När vi studerar så har vi konstant delad uppmärksamhet. Vi läser en text och håller en fråga i huvudet. Kanske måste vi dessutom skriva ner lite samtidigt. Allt detta ställer stora krav på vår uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Som vuxen kan man tänka på hur det är när man är på Ica och handlar. Det gäller Konsum också, skall väl tilläggas för den känslige. Vi har vår handlingslista som vi följer och letar i hyllorna efter våra varor. Kanske håller vi i huvudet andra saker som vi skall köpa. Dessutom har vi i huvudet en del saker som inte står på vår lista. Men vilka faktorer påverkar då detta. Individens förmågor. Uppgiftens svårighetsgrad. Omgivningens påverkan, störande eller stödjande. Att rikta och hålla kvar uppmärksamheten påverkas av de exekutiva funktionerna dvs. chefen i hjärnan. Energin som inte alltid räcker till och belöningssystemet. Som person med ADHD har man ett svagt belöningssystem. Det innebär att ofta är inte uppgiften i sig belönande nog. För oss andra kanske det räcker med att vara klar med en uppgift för att vara nöjda. Så fungerar det oftast inte för en person med ADHD, där man istället behöver stärka upp arbetet

6 med extra beröm. Det innebär att man faktiskt få kosta på sig att berömma för saker som man kanske tycker är självklara. Men det är inte viktigt vad man tycker själv i detta fall utan resultatet av berömmet är det viktiga. Sist skall jag nämna roliga uppgifter. Om en uppgift är rolig och stimulerande kommer personen att ha lättare med koncentrationen. Jag vill avsluta detta med att påtala något som är mycket viktigt. De flesta personer med ADHD har en mycket låg självkänsla på grund av många misslyckanden. Detta i sin tur gör att de gärna söker sig till fel kretsar av umgänge. De är tacksamma att ha med på grund av sina impulshandlingar och att de söker efter spänning och omväxling. Vidare är de ofta överkänsliga för kritik beroende på den låga självkänslan. Detta hämmar hela personens utveckling. Därför tänker vi alltid på att jobba med att stärka personens självkänsla. Ni behöver aldrig påtala dessa personers misslyckanden utan istället jobbar vi med att tala om vad som går bra. Vi behöver aldrig påtala vad som går fel, det vet personerna själva mycket väl. Flickor med ADHD Jag har tidigare nämnt de grundläggande problemen vid ADHD/DAMP. Därför börjar jag detta stycke om flickor med ADHD med en kortare reflektion av problemen från förskoleåren och uppåt. I skolåren finns problem med att sitta stilla och barnen far runt överallt. Det är som om de har myror i byxorna och varje impuls de möts av svarar de upp på. Därför är det viktigt som jag nämnt tidigare att barnen får möjlighet att röra sig under korta stunder under dagen i skolan. Minnet hos barn med ADHD är också dåligt precis som att uppmärksamheten är det. Därför kommer barnet ofta till skolan utan de saker som behövs för skolarbetet. Skulle de ha materialet med sig är det inte ovanligt att de istället glömmer bort att ta det med sig hem igen. Detta kan gälla läxor och gymnastikkläder för at ge exempel. På annan plats i materialet finns tips på hur man kan komma tillrätta med detta. Till dessa problem kan man för många barn lägga till att de argumenterar kraftigt om de flesta sakerna i skolan och de är i ständiga konflikter med sin lärare och andra vuxna. Inte heller är det ovanligt att de är i konflikt med sina skolkamrater och att de gör sig omöjliga som kamrater. Det kan inte nog ofta nämnas att man inte vinner argumentationer mot personer med ADHD så det gäller att man har bestämt sig för vad man vill innan man startar olika projekt med dem. Ofta blir dessa diskussioner om en massa detaljer och istället för att diskutera helheten i en sak så hamnar ni i ett detaljdiskuterande i det oändliga.

7 Skolarbetet blir såklart lidande av detta och eftersom de dessutom ofta har svårt att håla ordning på sina saker kräver det att man hjälper dem med ordningen. Läxläsningen är ett problem på flera plan. Både det att få dem gjorda men också att förstå dem. Viktigt att tänka på är att barnet skall klara av sin läxa och att du som lärare vet med dig att de gör det. Om inte barnet klarar av sina läxor så skall det heller inte ha några. Med tiden kommer de ständiga tillkortakommandena att leda till att många barn med ADHD börjar skolka i skolan och söker sig till fel kretsar. Skolprestationerna sjunker och andra saker kommer att vara mer lockande för dem. Kriminalitet och missbruk börjar komma och det blir allt svårare att få dem till skolan. Beteendet börjar bli trotsigt vilket det blir för alla tonåringar men problemet är större för denna grupp. Rastlösheten gör sig påmind och den följer dem ofta upp i vuxen ålder. Men vad finns det nu för likheter och olikheter mellan pojkar och flickor med detta funktionshinder. Båda grupperna är lika begåvade så på det planet finns det inga skillnader. När det gäller områden som uppmärksamhetsproblem, impulskontroll och finmotorik så finns det heller inga skillnader. Det gäller också inlärningssvårigheter, kamratrelationer och låg självkänsla. Den låga självkänslan ser jag själv som ett stort problem. Med en låg självkänsla och ett svagt belöningssystem är det oerhört lätt att hamna i fel kretsar. Tyvärr finns det väldigt få studier om flickor med ADHD men det skulle vara intressant att veta hur många av de flickor som blir sexuellt utnyttjade och hamnar i prostitution som har detta funktionshinder. En viktig detalj att tänka på är att de aggressiva pojkarna och de passiva flickorna har lika svårt med kamratrelationerna. Det betyder att det är lika viktigt att jobba med detta med de passiva flickorna. Det är nog så generellt att man lättare tar till sig att de pojkar som är bråkiga behöver stöd med detta. Det går inte nog mycket att påtala vikten av att stötta flickorna. Att vara passiv gör en mycket sårbar och i många fall lätt att utnyttja på många sätt när man blir ensammen. Var därför mycket vaksamma med detta och se till att ni jobbar med att få in flickorna i en gemenskap. Ge dem verktygen och strategierna för att komma med i det sociala umgänget. Var oerhört vaksamma på detta och jobba mycket med social kompetens. När det gäller olyckor är båda grupperna lika benägna att hamna i olyckshändelser av olika slag. Den ärftliga faktorn är lika stor på pojk och flicksidan och eventuella psykiska problem hos föräldrarna är lika stora. Men nu skall vi titta på vilka saker som är unika för just flickor. Till att börja med är flickor hyperaktiva men inte alls i samma utsträckning som pojkarna och inte alls på samma utåtagerande sätt som pojkarna. Flickorna är det ofta i mindre gester och i mindre skala, men fortfarande hyperaktiva. Även om flickorna inte är lika utåtagerande i sin

8 hyperaktivitet som pojkarna så visar de på mer beteendeproblem är flickor rent generellt. Det vill säga att beteendeproblem bland flickorna är vanligt och något som man måste arbeta med. När pojkarnas dampsymptom förändras när de kommer upp i tonåren så sker inte samma förändring hos flickorna. Men flickor i tonåren har mer ångest och depressioner än pojkarna, och flickorna är mindre benägna att söka vård än pojkarna och söker vård upp till 3-4 år senare än dem. Detta kan nog ha flera förklaringar och kan kanske kopplas till att pojkar med samma problematik upplevs som mer störande för omgivningen än flickorna. Vad gäller tonårsgraviditeter så är de vanligare i gruppen med ADHD/DAMP än i övriga grupper. Ser vi alla dessa saker i ett sammanhang är det inte svårt att få en helhetsbild av problemet där vi inte tillräckligt tidigt eller med rätt allvar ser på problemet hos flickorna. Lägger vi till detta att flickorna dricker mer alkohol än pojkarna så ser vi en komplex bild av flickor som far illa i samhället. Kanske en grupp som vi länge sett men ändå inte kunnat sätta fingret på det hela. Förhoppningsvis kan forskningen i framtiden ge oss bättre verktyg för att bemöta problemen på en tidigare nivå. Men redan det vi vet gör att det finns all anledning att på allra största allvar börja fundera på hur vi skall stötta dessa flickor och ge dem ett bra liv. Vi måste på ett mer aktivt sätt hjälpa dem som blivit gravida och är mammor i tidiga år. Tittar vi på andra problem som finns i gruppen kan vi se att det finns motoriska svårigheter hos dem. Det finns problem med fin och grovmotorik som kan vara försenad. Svaghet och låg muskelspänning är kända problem också. Instabilitet finns också och allt detta tillsammans kan ge problem med balansen och koordinationssvårigheter. Just det senare är ett vanligt problem och bör tränas upp. Personen kan ha darrningar vilket ytterligare försvårar finmotoriken hos honom. Reaktionstiden fördröjs då automatiseringen inte fungerar på normal nivå. Detta i sin tur ger en bristande kroppsuppfattning. När det gäller detta såväl som inom de andra områdena är det en ojämn profil på det. Barnet kan vara väl fungerande på ett område för att brista inom ett närliggande. Ungefär två tredjedelar av de större flickorna har motoriska problem och i princip samtliga små flickor. Skillnaderna mellan pojkar och flickor är inte så stora men flickorna kan visa på en sämre kondition på grund av att de helt enkelt rör sig för lite. Det kan inte nog påtalas hur viktig skolgymnastiken är för alla barn och i synnerhet dessa barn. Men kanske måste vi ibland vara mer kreativa när vi funderar på var träningen skall ske. Som vanligt finns en del grundprinciper för hur vårt arbete skall gå till i stödet. Här följer åtta punkter som inte bara gäller flickor med denna problematik utan även pojkarna.

9 1: att man skall försöka undvika direkt konfrontation med dem exempelvis genom att ställa krav som, sitt still, Gör si eller så. Sådana krav klarar flickorna dåligt. Många föräldrar har berättat att deras flickor fungerar bättre omman lirkar lite med dem. 2: att kravnivån inte i första hand bör anpassas när det blir problem. Istället bör kraven formuleras och presenteras på ett tydligt sätt. Tydliggörande. Om man till exempel inför regler att barnen skall räcka upp handen krävs att man förklarar varför regeln behövs. Det är viktigt att sådana regler införs i positiv anda och inte uppfattas som straff. 3: att det är viktigt att barnet / eleven görs delaktig i de mål som eftersträvas. 4: att man inte skall försöka diskutera med flickan när hon har ett utbrott. 5: att man alltid ska låta barnet gå undan för att lugna ned sig efter ett utbrott. 6: att man i efterhand ska försöka reda ut vad som åstadkom utbrottet och beskriva den situationen. 7: att man inte generar barnet inför klassen utan istället respekterar dess begränsningar. 8: att man ska försöka förmedla att barnet i grund och botten är en god person.

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur ( sten (Lars Winnerbäck Hugger i att förstå att det är olika Svårighet att förstå

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Finns det "besvärliga människor"?

Finns det besvärliga människor? Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet

Läs mer

Välkommen till Grodan, våren 2009

Välkommen till Grodan, våren 2009 Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta

Läs mer

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Verksamhetens innehåll

Verksamhetens innehåll Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

GÅR TILL TANDLÄKAREN

GÅR TILL TANDLÄKAREN GÅR TILL TANDLÄKAREN Norrmejerier Författare: Karin Drangel Illustratör: Arvid Steen Grafisk formgivning: Krux I samarbete med Folktandvården Norr ISBN 978-91-979296-1-5 et här är Norris. Norris bor på

Läs mer

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN

STUDIEPLAN. Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN STUDIEPLAN Pedagogik för ridlärare STRÖMSHOLMSMETODEN Boken Pedagogik för ridlärare passar bra att läsa i studiecirkel. Därför har vi sammanställt en studieplan med diskussionsfrågor för varje kapitel.

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund VÅR VISION Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trivsel och Trygghet ger arbetsglädje Detta kompendium

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,

Läs mer

kapitel 4 en annan värld

kapitel 4 en annan värld Hej! kapitel 1-hej Jag heter Amy. Jag är 10 år gammal. Jag har brunt hår och gröna ögon. Jag har bott här i Sverige i snart 1 månad. Innan jag flyttade hit var mitt liv som vanligt. Just nu är min mamma

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket Toleransfönstret Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig?

PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig? PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig? Plötsligt har det gulliga barnet vuxit upp till en trotsig eller kanske sluten tonåring. Nu sätts ditt tålamod på prov. PALLA..! är en metod som vill ge föräldrar

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak - Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina

Läs mer

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund 1 om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund Detta är en bilderbok för tonåringar och för vuxna, en bok som handlar om utanförskap och vilsenhet. Det är en poetisk bok med korta

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Bonusmaterial Hej Kompis!

Bonusmaterial Hej Kompis! Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt

Läs mer

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog

Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer