Utvärdering av projektet Flodagruppen
|
|
- Ann-Christin Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, Göteborg Lerum johan.heintz@kulturverkstan.net Kulturverkstan Göteborg
2 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Frågeställningar 3 Metod 4 Resultat 4 Analys av intervjusvaren 12 Diskussion 12 Bilagor 12 Utvärdering Flodagruppen 2
3 Utvärdering Flodagruppen 3 Inledning Denna rapport är en utvärdering av en nystartad verksamhet inom Dergårdens gymnasium för att påvisa resultat och målöverensstämmelse i projektet Flodagruppen. Utvärderingen har tre användningsområden: 1. I samarbetet runt verksamheten mellan IVP på Dergårdens gymnasium och Lerum Socialförvaltning 2. I planeringen av den fortsatta verksamheten 3. För att för elever och personal i Floda gruppen synliggöra olika aspekter av det resultat som har uppnåtts. Bakgrund Flodagruppen är ett försöksprojekt som kom till stånd efter diskussioner mellan IVP på Dergårdens gymnasium och Lerum Socialförvaltning. Under våren 2001 tog gymnasiet kontakt med ABF som hade kursverksamhet i lokaler i f.d. Garveriet i Floda. Det beslutades att man till hösten 2001 skulle starta en försöksverksamhet för 7-8 elever med särskilda behov av stöd. Verksamheten skulle baseras på en blandning av kärnämnen och estetiska ämnen. Elevurvalet skedde genom intervjuer och testresultat som gjordes i början av höstterminen. Syfte Det grundläggande syftet in projektet är att återväcka lusten till lärande hos eleverna, stärka deras motivation och förbättra möjligheterna till fortsatt utbildning. Frågeställningar 1. Hur elevernas förmåga att kommunicera och samarbeta med andra människor samt deras förmåga till ansvarstagande för sitt eget liv har förändrats 2. Hur elevernas förmåga att hantera en studiesituation har förändrats 3. Vilka delar i verksamheten som är nödvändiga för det resultat som uppnåtts
4 Utvärdering Flodagruppen 4 Metod Materialet har tagits in genom intervjuer med främst elever och föräldrar för att det är de som bäst kan uttrycka och definiera resultatet. Intervjuerna är frivilliga och svaren har behandlats anonymt förutom när intervjupersonen själv avstått från anonymiteten. Alla elever samt deras föräldrar har intervjuats utom en som slutat och två som är nya. Urval av intervjuade och formulerande av frågor i intervjuer har gjorts av Johan Heintz. All personal vid Flodagruppen, ABF, Eva Lannö och Annika Hall har gett sina synpunkter på frågorna och har godkänt dem. Handledare i utvärderingsarbetet har varit Annika Hall. Till grund för arbetet med utvärderingen har använts en utvärderingsplan framställd av Johan Heintz Utvärderingsresultat 1 Hur elevernas förmåga att kommunicera och samarbeta med andra människor samt deras förmåga till ansvarstagande för sitt eget liv har förändrats Eleverna har blivit säkrare på sig själv. De tyckte själv inte att de fått bättre uppfattning om vad de kunde och vad de behövde arbeta på hos sig själv. Det tyckte däremot deras föräldrar. Ja, hon vet det att om hon skulle bli efter i något ämne, så sätter hon sig ner och tar sig själv i kragen och pluggar upp det då. Innan fanns inte den möjligheten, för det var inte roligt. Några av eleverna uppfattar sig bättre kunna säga nej till kompisar nu, denna uppfattning delas av deras föräldrar Drygt halva gruppen tyckte att de hade blivit klarare över sin roll i kamratgruppen, föräldrarna upplevde ingen förändring, tyckte inte att deras barn haft någon oklarhet om detta eller kände inte till hur barnen hade det. Endast en förälder upplevde en förändring: Ja, han har väldigt svårt att se följderna av det han gör. Väldigt svårt att se konsekvenser, fatta att det blir konsekvenser av det han gör. Han dras med jättelätt och är även lite drivande men kan aldrig ta ett eget beslut. Han är helt styrd av kamrater. Han kan inte ens besluta sig för att gå hem, måste ha total koll på de andra. Jag hoppas att det ska bli bättre nu.
5 Utvärdering Flodagruppen 5 När det gällde kommunikationen med föräldrarna tyckte de flesta eleverna att den alltid fungerat, några tyckte att den blivit bättre. Föräldrarna tyckte att den inte fungerat tidigare, men att det nu blivit bättre En mindre del av eleverna kunde hantera aggressioner och konflikter bättre. De andra tyckte att det inte varit något problem eller försöker undvika det så mycket som möjligt. Jag är envis, jag vill alltid ha rätt. Det tar lång tid att säga att jag har fel om jag har fel. Tidigare kände jag att gick för långt ibland. Det har blivit bättre här. När jag gick i åttan vågade jag inte stå för vad jag hade sagt eller tyckte. När det gällde hantering av aggressioner och konflikter handlade de flesta svaren från föräldrarna mest om hur barnen alltid fungerat och inte om det skett någon förändring i beteendet. Svaren var: det har inte varit något problem, han reagerar väldigt snabbt, alldeles för snäll för att bli arg, ibland blir hon jättearg. Kanske hon håller inne. Två av föräldrarna tyckte dock att det skett en förändring. Jajamensan. Innan när hon kom i bråk så fortsatte hon hela tiden och bråkade och tjatade. Och nu är det så, sade Minna, att är det något bråk, tjat eller gnäll i skolan, så är det ofta hon som tar hand om det. Jag blir nästan chockad när jag får höra det. Det viktigaste eleverna lärt sig tyckte de var musik, matte och samarbete. Föräldrarnas svar rörde sig kring att fungera med andra människor och i skolan: lärt sig att lyssna bättre så att hon förstår, att man måste ta ansvar och har du problem så fråga någon av lärarna, hur man hanterar sina medmänniskor, att man får ta det lite lugnt ibland och lyssna till vad andra tycker. Det skiljer sig starkt från elevernas egna uppfattning om det viktigaste de lärt sig. Hon förstår att skolan går man i för sin framtid, man måste tänka på sin framtid i första hand. Innan fattande hon inte att man måste plugga, läsa läxor. Det viktigaste hon har lärt sig är att man måste ta ansvar och har du problem så fråga någon av lärarna. Hon var blyg innan, ville inte fråga lärarna om vissa grejor, då tycker han att jag är helt kass, den inställningen hade hon. Hon är mer framåt.
6 Utvärdering Flodagruppen 6 Slutsatser enligt svar från elever och föräldrar: 1. Förändringarna är enligt eleverna själv att de blivit säkrare på sig själv, men förändringarna är inte så stora i vad det gäller vad de behöver arbetat på hos sig själv, kunna säga nej till kompisar, klarhet över sin roll i kamratgruppen, kommunikation med föräldrar, hantering av aggressioner och konflikter, och att fungera med andra människor. 2. Förändringarna är enligt föräldrarna att eleverna blivit säkrare på sig själv, insikt i vad de behöver arbeta på hos sig själv, kommunikation med föräldrarna och att fungera med andra människor. 2. Hur elevernas förmåga att hantera en studiesituation har förändrats Eleverna hade alla en otillfredsställande situation i nian. De trivdes inte, skolkade, saknade grundskolekompetens, vantrivdes med stressen och lärarna, var skoltrötta, saknade motivation. Föräldrarna beskrev situationen på samma sätt. Han hade rätt så mycket frånvaro, han gick till skolan, men han gick inte in på lektionerna eller gick ofta ifrån. Och då fick han ju inte upp sina betyg så att han kom in på det ämnet som han hade sökt till. När det gäller skillnaden mellan FG och tidigare studier i grundskola/gymnasium tycker eleverna är att det är friare, mer personligt, de kan påverka mer, det är avstressat, inte så mycket störningar, de har bättre kontakt med kompisarna och lärarna, de kommer mer nära varandra. Lärarna är mycket bättre och de får mer hjälp. De trivs bättre. En elev svarade dock att han går i skolan för att han måste gå här för annars kom han inte med på något program. Han trivdes inte heller, kände sig utanför. Alla föräldrar upplevde också en stor skillnad, främst i deras barns motivation och attityd till skolan. De betonade den personliga, avslappnade stämningen och hur mycket stöd deras barn fått, men framförallt hur deras barn förändrats. Att barnen tyckte det var roligt, de var intresserade och närvarande, glada och positiva, stolta, lugnare. När hon började där blev det snabbt en vändning. Gjorde sina läxor, gick till skolan, var glad, tyckte det var roligt. Det är som hon sade, inte bara en skola utan där finns gemenskapen med lärarna.
7 Utvärdering Flodagruppen 7 Det är sådan fruktansvärt stor skillnad, på henne alltså. Hon har fått längtan att komma till skolan, hon trivs med lärarna, med dom eleverna som går där. Hon får speciell hjälp och det har hjälpt henne väldigt mycket. Hon är glad varenda gång hon kommer hem. Hon har alltid något positivt att berätta. Så jag har sett en väldigt stor skillnad på henne. Ingen av eleverna hade skolkat mer än högst 1-2 dagar. Alla har skolkat väldigt mycket tidigare. Föräldrarna berättade att alla deras barn skolkade tidigare mycket, alla hade förbättrat sin närvaro. Det gjorde hon förr, periodvis. Hon var trött helt enkelt. Det var stökigt och det var tråkigt. Hon hade ofta ont i huvudet och var ledsen. Hon hann inte med och det var det som gjorde henne ledsen. Man blir ju det om man känner att man inte når det målet det gäller. Här får dom ju lite mer chanser även om dom ska ha vissa mål dom ska hinna färdigt med. Är det nåt snurr någonstans så får dom hjälp. Alla elever hade haft svårt att hålla tider och komma upp på morgonen tidigare och alla sade att de blivit bättre på det. Orsaken var främst att de nu tyckte det var roligt att vara i skolan men också tack vare tjat och hjälp. För att lära mig saker och få en utbildning och för att det är roligt att gå där. När det är helg så saknar jag att kunna gå dit. Det är mer än bara skola där. Föräldrar sade att ingen av deras barn var tidigare bra på att hålla tider, alla hade blivit bättre på det. Ja, inte hemma, men i skolan. Det beror på att de är därute, de kan ju inte ta vägen någonstans. På Dergårdens gymnasium kan de försvinna, det är bara att gå runt hörnet så är de borta. I Floda är det bara att gå in, finns inget alternativ. Vad som eleverna tyckte var roligt i skolan var musiken, människorna, sammanhållningen, stämningen, bild, foto, att lektionerna var uppbyggda på ett annat sätt, att man inte bara satt och pluggade hela tiden. Några av eleverna tyckte att allt är roligt nu i skolan.
8 Utvärdering Flodagruppen 8 Jag har tidigare aldrig tyckt det är roligt att gå i skolan, det är klart att det inte är wow nu heller, men jag har inget emot att komma till skolan. Det är positivt, är man på dåligt humör är det alltid någon som kommer och muntrar upp en. Avvikelse; En elev tyckte att absolut ingenting var roligt och motiverade detta med att det saknades något att göra på raster och att det alltid var något som störde musik- och bildverksamheten. Som svar på vad som var jobbigast nämnde en musiken, tre stycken tyckte det var svårt att komma upp på morgonen och tre av eleverna tyckte att det inte fanns någonting jobbigt. En elev tyckte att eleverna var jobbigast. På frågan om vad de gjort under året sade de flesta elever kärnämnen, musik, bild, keramik och video. Enstaka elever nämner foto och Arbetssätt och lärande På samma fråga svarade föräldrarna matematik, engelska, svenska, film, musik, keramik. En förälder berättade att hennes dotter återupptagit skrivande. Hon har jobbat väldigt mycket med matten, svenska och engelska. Gjort en skiva, spelat mycket musik. Mycket roligt som händer också, inte bara skola. Hon tycker det är jättekul. Hon vill gärna sjunga, hon har jättebra röst. Alla elever var nöjda med vad de gjort, några väldigt nöjda. Alla föräldrar var också nöjda, men en mor svarade att hon inte hade så mycket inblick i det. Andra intressen som eleverna utvecklat under året var musik, ljudmixningsteknik, matte. En hade inte utvecklat något speciellt intresse, men skulle vilja ha gjort mer med bild om undervisningen varit annorlunda, mer konkret. Föräldrarna nämnde musik i de flesta fallen och även film, skrivande, målande. Skrivande, ritande och målar en del. Det gjorde hon inte innan. Hon har börjat umgås med kompisar från tidigare i skolan igen. Hon har blivit mer aktiv igen. Alla elever sade att de fått mycket stöd och hjälp när de behövt det. Väldigt mycket. Aldrig fått så mycket stöd av några lärare. Både i mitt privatliv och i skolan. Det är det som varit det bästa, lärarna är inte bara där för att lära ut.
9 Utvärdering Flodagruppen 9 Föräldrarna hade samma uppfattning. Han var som en vägg, men den har börjat öppnas. Alla elever utom de två som är på Fagared hade planer på att studera vidare, några var osäkra på om de skulle komma in på de program de sökt. Flickorna hade sökt till Barn och Fritidprogrammet, en av dem dessutom på Personlig stil och på Omvårdnad, en funderade på estetiska programmet. Pojkarna hade sökt till Fordonsmekaniska programmet. Orsaken till deras val var för pojkarna intresse för bilar och för flickorna var det mer frågan om att Barn och Fritid kunde vara en del i en längre utbildning. Alla flickorna hade drömmar och förhoppningar om högre studier till psykolog, socionom och barnmorska. En av pojkarna hade också tankar på att eventuellt bli socionom. De hade en optimistisk inställning till vidare studier. De flesta hade intressen bredvid studierna som de eventuellt ville fortsätta med; musik, foto, video, ljudteknik. Föräldrarna hade samma uppfattning som sina barn om hur framtiden ser ut. De visste vilka linjer barnen sökt till. Tre av föräldrarna sade att de hoppas att barnen kommer in. En del föräldrar uttryckte oro för hur det skulle bli efter Flodagruppen, de högre kraven, stressen, större grupper. Jag hoppas att hon kommer in på den linjen hon vill komma in på: Omvårdnad. Men jag är lite rädd för hur hon ska klara det i och med att det blir ett högt tempo. Tufft det blir det ju, det är klart. Hoppas att hon ska tycka det är kul. Störningarna är mycket det här med stor klass. Hon märker också tydligt av hur kemin mellan lärarna är: Jag känner redan nu att jag är lite orolig för henne. Slutsatser enligt svar från elever och föräldrar: 1. Eleverna har sluta skolka, börjat hålla tider, tycker det är roligt i skolan blivit motiverade att sköta studier 2. Eleverna har planer för vidare studier, de har utvecklat andra intressen också som de vill fortsätta med 3. Vilka förutsättningar för och delar i verksamheten som är nödvändiga för det resultat som uppnåtts Alla tyckte att det var bra att verksamheten är på en annan plats än det övriga Lerums gymnasium med motivationen att alla håller på med samma sak, det är lättare när det inte är så mycket folk runtomkring Det minimerar risken för skolk, det finns ju inget att skolka till.
10 Utvärdering Flodagruppen 10 De trodde inte att det skulle fungera att ha verksamheten på Dergården; Det skulle bli mycket spring. Jag tror inte att vi hade fått så bra kontakt med kompisarna här om vi hade varit på gymnasiet. Då hade ju alla gått iväg och pratat med sina kompisar och så. Nu är vi så illa tvungna att lära känna varandra. Alla föräldrar sade att de tyckte det var bra, en förälder tyckte både och; att det var bra med en liten grupp men att hennes barn kanske skulle in i skolan. Anledningarna till att de tyckte det var bra var att det var lugnare, att det inte fanns kompisar som drar och andra störningar samt att de fick jobba för sig själv. Samtliga elever ansåg att det var en bra storlek på gruppen, de får mer kontakt med varandra och lärarna, alla känner alla, ingen blir utstött. Det är bra med en så liten grupp, för då behålls den här gemenskapen och det är den som är viktig. Få vara en i gruppen, vissa kanske alltid har haft svårt med det, i vanliga klasser. Men här, man kommer in pfui-direkt Alla föräldrar svarade att de tyckte det var bra med så få elever och motiverade det med att det underlättar koncentrationen, minskar störningarna. Eleverna har fått mycket stöd och hjälp när de behövt det. Alla föräldrar svarade att deras barn fått mycket stöd och hjälp. Alla lärare fick mycket beröm av eleverna med tre undantag. Dvs. två av eleverna hade kritik eller uttryckte att de inte stämde med en eller två av lärarna. De flesta eleverna betonade sådant som lärarnas förmåga att vara personliga och att göra lektioner roliga. Alla föräldrar var nöjda med lärarna, utom en som hade kritik mot en lärare, för att han kanske blandar in lite för mycket egna känslor. Egna åsikter. Jag har inte hört min son klaga på en enda person och det är helt otroligt jämfört med tidigare skolor, högstadiet, där han jämt klagade på lärarna. Där var det fel på alla och nu är det inte fel på någon. Och det gör att han är mer mottaglig på lektioner, av att lära sig.
11 Utvärdering Flodagruppen 11 Alla elever tyckte att lärarna jobbade bra tillsammans utom en som svarade vet ej. Ja, jag har inte känt av några motsättningar. Vi har fått väldigt bra kontakt med dem eftersom vi träffar dom så mycket. Det var kaotiskt under hösten, men det har blivit bättre. Det märks att vi har utvecklats. Bra att vi fick in kärnämnen. Tre av föräldrarna svarade att lärarna verkade jobba bra tillsammans, de andra visste inte, kunde inte bedöma det från den kontakt de haft. Inga elever tyckte att någon av personalen skulle ha arbetat på ett annat sätt än de gjorde, utom en som hänvisade till svaret på förra frågan. Nej, jag tycker att det varit bra. Vi har rätt mycket att säga till om, om något inte fungerar så lyssnar de. Vi har ju utvärdering och planering varje vecka och jag tycker de systemen har fungerat väldigt bra Två av föräldrarna tyckte inte heller att någon personal skulle ha arbetat annorlunda, de andra kunde inte bedöma det från den kontakt de haft. Elevernas förslag till förändringar var ett fikarum med stereo, lite mer avslappnat, soffor, sköna stolar, en diskmaskin, pingisbord, TV, lite spel på datorerna, fler fönster i lokalerna, gymnastik med de andra eleverna för att få godkänt i ämnet. En diskmaskin. Det blir kö för att diska och rasten är ändå så kort, ibland har man inte diskat klart när det blir lektion osv. Kanske en soffa, ett litet rum som är mysigt, någonstans att ta det lugnt, vila sig. Fem av föräldrarna sade att de inte hade några förslag till förändringar. Två av föräldrarna tyckte att det skulle varit bra att kunna erbjuda SO-ämnen till de elever som så önskade. Slutsatser enligt svar från elever och föräldrar: 1. Det är bra att verksamheten bedrivs i lokaler utanför Dergårdens gymnasium 2. Det är bra med en liten grupp elever, 7 10 st. 3. Det är bra med mycket stöd och hjälp till eleverna.
12 Utvärdering Flodagruppen 12 Analys av intervjusvaren Enligt syftet är värdefulla resultat främst att återväcka lusten till att lära hos eleverna, att öka deras sociala kompetens och att stärka deras självbild. Det är också viktigt att de får betyg och grundskolekompetens. Dessa resultat har i de flesta fall uppnåtts till en tillfredsställande nivå. Metoden för att mäta dessa resultat har varit att direkt fråga eleverna och deras föräldrar. Samtliga elever och föräldrar är eniga om att skolk minskat och motivationen ökat. Därmed är det centrala och viktigaste målet i projektet uppnått. Vad som nu är viktigt att uppmärksamma är hur detta uppnåtts, med vilka insatser och förutsättningar. Det är också viktigt att se på vad detta leder till, hur dessa ungdomars framtid ser ut. Villkoren i vanliga nationella program skiljer sig starkt från de villkor som gällt i Flodaprojektet. Hur kan denna nyväckta motivation bibehållas, hur kan man stadga upp deras vidare utveckling i en studiesituation? Projektet har gett ett gott och önskvärt resultat som motsvarar de mål man satt upp och de förväntningar man haft. I detta projekt är man främst intresserad av att återväcka lusten till att lära hos eleverna samt stärka andra egenskaper nödvändiga för att fungera i en studiesituation med andra elever och med ansvar för sitt eget resultat. Diskussion Frågor som väcks: Hur ska personalen kunna få stöd när det behövs? Hur går det för eleverna efter FG? Är ett år tillräckligt? Det är önskvärt att engagera familjen i verksamheten, hur ska detta kunna ske? Kanske eleverna ska till det vanliga IVP i ett år innan de går in på nationella program? Hur kan behov av handledning för personal tillgodoses?. Johan Heintz johan.heintz@kulturverkstan.net
Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merSammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merGERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg
GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa Text och foto: Hanna Klingenberg Det är bara några timmar kvar till sportlovet, men barnen på Gerby Skolas Eftis verkar inte rastlösa. - Det ska nog bli roligt på sportlovet,
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs mer40-årskris helt klart!
40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här
Läs merFG Frågor Utvärdering 020408
FG Frågor Utvärdering 020408 De som ska intervjuas: Elever Föräldrar Lärare och personal vid Flodagruppen(FG) ABF Kontaktpersoner vid socialförvaltningen Elever FG = Flodagruppen Hur såg din skolsituation
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merDefinition av indikatorer i Barn-ULF 2013
1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och
Läs merRoligaste Sommarjobbet 2014
Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad
Läs merÄmnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet
Läs merMELISSA DELIR. Vilsen längtan hem
MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merVad gör man när. En förändrad syn på restid 2011-05-25. Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik
Vad gör man när man reser? Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik Daniel Fahlén Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Förändrad syn på restiden En förändrad syn
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merSå, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!
Hallojs! En reseberättelse om Irland Jag heter Fabian, går tredje året på Datateknik ute i Kista och tänkte berätta om min förra höst, då jag var i Irland och lekte runt! Varför Irland kanske man frågar
Läs merSammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson
Sammanställning av ungas åsikter November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område Barn och unga vår framtid. Utifrån de övergripande och nämndsspecifika
Läs merSanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merLektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare
Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se
Läs merFör alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Läs merElevenkät år 6-9 2012
Elevenkät år 6-9 2012 Vilken skola går du på? A. Barkestorpsskolan B. Falkenbergsskolan C. Kalmarsundsskolan D. Lindsdalsskolan 1 0,5 0 0 1 0,5 1 0,5 E. Vasaskolan 0 0 F. Östra Funkaboskolan G. Kalmar
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs mer1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
Läs merSociala berättelser 1
Sociala berättelser 1 De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.
Läs merRAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merKulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering
Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering - Film >> - Presentationer - Utvärdering - Kommentarer 18 frågor 11 frågor 5.3.2013 A. RESAN a. utveckla min kommunikationsförmåga
Läs merUngdomssamtalarna beaktas i internbudget för 2015, samt att samarbete inom ramen för Ungdomssamtalarna fortsatt sker med grundskolenämnden
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2014-08-07 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Ungdomssamtalare GYVF-2014-542
Läs merBarn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merTD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015
TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merIntervjusvar Bilaga 2
49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,
Läs merSkaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011
Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merREGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
Läs merHANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9
HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan
Läs merStrömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan
Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan Mitt fina namn: Klass: Läsåret 2014/2015 1 Innehållsförteckning Melodi: Blinka lilla stjärna där... 3 FN... 4 KRÄNKNING ÄR... 5 MOBBING ÄR... 6 DISKRIMINERING
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merkonfirmand 2010/2011 Nu är det din tur
konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.
Läs merBo 2011-5 år slutar Fsk.Södra
Bo 2011-5 år slutar Fsk.Södra Filter: [Hattstugan] Utförd av: Birger Ivarsson(birger.ivarsson@avesta.se) Organisationsnamn: Avesta kommun An svar: 15 An inbjudna respondenter (via e-post): 0 Procentandel
Läs merDet blåste nästan storm ute. Trädens
1 Det blåste nästan storm ute. Trädens kronor böjde sig för vinden och löven låg i frusna drivor på marken. Det var onsdagen före höstlovet. Måste vi gå ut på rast? sa Maja när skolklockan ringde. Nej,
Läs merFinansierad av: Tell-Us
Finansierad av: Tell-Us Teckenspråkiga elevers livssituation utvecklingsstörning Tell-Us Arvsfondsprojektet Tell-Us syfte är att ge teckenspråkiga elever med utvecklingsstörning det elevinflytande de har
Läs merStina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi
Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Filmkollo
Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo 284 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 99 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Vi har gjort roliga och väldigt varierade saker! - För att
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs mer13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?
Enkäten Bakgrund 1. Vilket kön har du? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? -25 26-30 31-35 36-3. Vilket program läste/läser du? Inom parenteserna står de olika namn utbildningarna haft genom åren. C (Datavetenskaplig
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merUtvärdering 2015 målsman
Utvärdering 2015 målsman 284 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Jag upplevde en god organisation och intresserade ledare.
Läs merFöräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14
Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Vi har fått in svar från 27 föräldrar. Vi har ca 70 barn i fyran och femman, resten är sexor. Alla frågor kunde ni svara på med ett
Läs mer2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Läs merBonusmaterial Hej Kompis!
Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merKommunal - Åk 2 - Partille kommun
Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Resultatet av undersökningen
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs merHalvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den
Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar
Läs merUgglumskolan - Åk 2 - Partille kommun
Ugglumskolan - Åk - Partille kommun Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden.
Läs mer2007-05-04 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2007-05-04 Anne Harju 1 Introduktion Utgångspunkt är barns vardagsliv med knapp ekonomi - utifrån barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelser 2007-05-04 Anne
Läs merRF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation
RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem
Läs merEnkät till 5-åringar som går på förskola i Enskede-Årsta och ska börja förskoleklass hösten 2006. Anmälan av rapport
Förskola- skola Enskede- Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katharina Norström Tfn: 08-508 14 018 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-09-04 Enskede- Årsta stadsdelsnämnd Enkät till 5-åringar som går på
Läs merUtvärdering Filmkollo 2010 - målsman
Utvärdering Filmkollo 2010 målsman Utvärdering Filmkollo 2010 målsman v.26, 27 & 31. Var informationen innan kollot tillräcklig? (57 svar) 60 50 40 30 20 10 0 Ja (98%, 56 st) Nej (2%, 1 st) Om nej, vad
Läs merSäg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merValberedningen, representant för Y1
Valberedningen, representant för Y1 Valberedningens nominering: Christopher Sundkvist Mitt namn är Christopher Sundkvist, jag är 20 år gammal och går i klassen MED 1. Jag är en glad, trevlig kille som
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs mer+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska
Läs merANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merMånga har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!
Från foretagande.se 2009 09 08 Vilken färg är du? Skrivet av Annika R Malmberg Boktips Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit! Det finns personer
Läs merTrädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat
Trädgårdsdiakoni -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Bakgrund På initiativ från kyrkogårdsföreståndare Magnus Näsström och diakon Margareta Thomasson har Allerums pastorat sedan flera år tillbaka
Läs merSkolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning
Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens
Läs mer