Bakgrund Pernilla Pergert 1. Interkulturell vård och kommunikation över språkbarriärer exempel från barncancervården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund Pernilla Pergert 1. Interkulturell vård och kommunikation över språkbarriärer exempel från barncancervården"

Transkript

1 Vårdvetenskaplig barncancerforskning Interkulturell vård och kommunikation över språkbarriärer exempel från barncancervården, Barnonkologisjuksköterska, Docent Vårdvetenskaplig barncancerforskning Barncancerforskningsenheten Institutionen för kvinnors och barns hälsa barncancerforskning Medlemmar i forskargruppen:, Docent, Gruppledare Kim Lützén, Professor Margareta af Sandeberg, Med dr. Elisabet Tiselius, Fil dr. Cecilia Bartholdson, Med dr. Johanna Granhagen Jungner, Doktorand Samverkande forskare: Klas Blomgren, Professor Marika Wenemark, Fil dr. Sociala fasader i transkulturella vårdrelationer Hälso- och sjukvårdspersonal och utrikesfödda föräldrar i barncancervården Solvig Ekblad, Psykolog, Professor LIME, Karolinska Institutet (KI). Olle Björk, Leg. Läkare, Professor Barncancerforskningsenheten, Inst. för kvinnors och barns hälsa, KI. Karin Enskär, Leg. Sjuksköterska, Prof. Institutionen för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping. Bakgrund 11 Mars Begreppsförvirring?? Mång/Multikulturell Tvärkulturell Transkulturell Interkulturell Transkulturell omvårdnad Att vårda över kulturgränser Jämför skillnader och likheter för att ge en kulturellt överrensstämmande, meningsfull, och välgörande vård till människor. Kräver en lyhördhet så att vården kan anpassas till kulturen hos den individuella familjen. Leininger, M. & McFarland, M (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York, McGraw Hill, Medical Pub. Division. 1

2 Interkulturell vård När människor från olika kulturer och språk kommunicera och interagera i vården. Kultur Inlärda och delade värderingar, trosuppfattningar och livsvägar, i en bestämd grupp, som påverkar hur de tänker och agerar. Leininger, M. & McFarland, M (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York, McGraw Hill, Medical Pub. Division. Kulturell karta: World Value Survey 6 ( ) Traditionella vs. Sekulära värderingar Kulturen påverkar många komponenter i vården Synen på sjukdom Språket för att tala om sjukdom och död Familjens beslutsfattande process Hälso och sjukvårdspersonal roller Lämpligt uttryck av smärta och sorg Omhändertagandet av kroppen efter döden Överlevnads vs. Självutvecklings värderingar Inglehart Welzel Cultural Map (2017). The World Value Survey. Personer med utländsk bakgrund Sverige 30 % Stockholms län 47 % Västra Götalanda län 30 % Skånes län 37% Norrbottens län 15 % Syfte Att utforska situationen för familjer med utländsk bakgrund inom i barncancervården. Från ca 200 länder Statistiska centralbyrån (SCB). (2016). Hämtat den 20 sept från: 2

3 Men det man saknar tycker jag är den nära kontakten de blir mer åsidosatta just för att man kan inte komma dem nära. Interkulturella vårdrelationer Familjen är inte en partner i samarbetet på samma sätt, de är inte lika välinformerade och tajta som svensktalande familjer. Interkulturella vårdrelationer Hinder för interkulturella vårdrelationer Kulturella & Religiösa Språkliga Sociala Organisatoriska Hinder Interkulturella vårdrelationer Kulturella & religiösa hinder Olika värderingar och praxis som influerar kommunikation och social interaktion. Sociala koder Sociala roller Socialt utrymme Skillnader i känslomässiga uttryck Skillnader i sanningssägande Skillnader i känslomässiga uttryck då plötslig bara slänger sig dom här kvinnorna på golvet och det, och skriker och slår, och slår huvet, alltså dom slår sig själva och slår huvudet i stengolv... dom [personer med utländsk bakgrund] uttrycker väldigt starka känslor och det kan vara ganska stötande eller skrämmande. Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., & Björk, O. (2008). Protecting professional composure in transcultural pediatric nursing. Qualitative Health Research, 18(5),

4 Att överbrygga hinder Verktyg för att överbrygga hinder Interkulturella verktyg Kommunikationsverktyg Organisatoriska verktyg Hinder Interkulturella vårdrelationer Interkulturella verktyg för att överbrygga hinder och uppnå interkulturell kompetens Interkulturell dialog Interkulturellt lärande Interkulturell reflektion Interkulturell dialog Äkta dialog : kulturella värderingar/åsikter utforskas inte bara hos patienten och familjen, utan även vårdpersonalen hänsyn visas mot både förnuft och känsla som kommuniceras av de inblandade personerna Pergert, P. & Tiselius, E. (nd) Intercultural competenceand communication over language barriers. In: Kate A. Mazur & Stacey Berg, Ethical Issues in Pediatric Hematology/Oncology. Springer. Invited and submitted. Det finns en tendens att acceptera och tolerera kulturella argument utan att gå in i en sann dialog med familjen, även om man anser att dessa argument är omoraliska. Interkulturell dialog Steg i dialogen 1. Patientens förklaringsmodell undersöks 2. Hälso och sjukvårdspersonalens förklaringsmodell formuleras 3. De två modellerna jämförs 4. Förhandling av modeller med syfte att hitta delade modeller och gemensam förståelse Kleinman A, Eisenberg L, Good B (1978) Culture, illness, and care: clinical lessons from anthropologic and cross cultural research. Ann Intern Med 88 (2): Interkulturell dialog Öppna frågor för att utforska patientens/förälderns förklaringsmodell och förväntningar: 1. Vad tror du har orsakat problemet (sjukdom eller biverkning) som ditt barn har? 2. Varför tror du att problemet startade när det gjorde? 3. Vad tycker du att problemet gör med ditt barn? 4. Hur svår är ditt barns problem? 5. Vilken typ av behandling tycker du att ditt barn borde få? 6. Vilka är de viktigaste resultaten du hoppas att ditt barn får från denna behandling? 7. Vad fruktar du mest om ditt barns problem? 4

5 Interkulturella verktyg för att överbrygga hinder och uppnå interkulturell kompetens Interkulturell dialog Interkulturellt lärande Interkulturellt lärande en pågående process och innefattar att lära sig om sina egna värderingar och praxis samt den andres kulturella reglerna och övertygelserna Pergert, P. & Tiselius, E. (nd) Intercultural competenceand communication over language barriers. In: Kate A. Mazur & Stacey Berg, Ethical Issues in Pediatric Hematology/Oncology. Springer. Invited and submitted. Pergert, P. & Tiselius, E. (nd) Intercultural competenceand communication over language barriers. In: Kate A. Mazur & Stacey Berg, Ethical Issues in Pediatric Hematology/Oncology. Springer. Invited and submitted. Kulturell kunskap Kunskap om kulturella värden och värderingar är viktigt men man får inte bli så upptagen av patientens kulturella bakgrund att man glömmer bort individuella skillnader. Ingen ska tvingas till att representera sin kultur. Individ Grupp Kulturell blindhet Stereotypning Hanssen, I., A. W. Percy, et al. (1999). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund, Studentlitteratur, s.21. Kulturell självkännedom Undersöka och utvärdera sin kulturella och professionella bakgrund för att bli medveten om sina egna fördomar och förutfattade meningar om individer som är annorlunda. Kulturell självkännedom Om man kan reflektera och titta på sig själv lite granna ur ett annat perspektiv så kan man ju lära sig jätte mycket på det. vi i Sverige gör inte alltid rätt, det är inte vi som normala i världen och det tror jag är viktigt Campinha-Bacote, J. (2002) The Process of Cultural Competence in the Delivery of Healthcare Services: A Model of Care. Journal of Transcultural Nursing. Vol. 13 No. 3, July. s Pergert, P. Façading in transcultural caring relationships: Healthcare staff and foreign born parents in childhood cancer care. (Thesis) Stockholm: Karolinska Institutet. 5

6 Interkulturella verktyg för att överbrygga hinder och uppnå interkulturell kompetens Interkulturell dialog Interkulturellt lärande Interkulturell reflektion Interkulturell reflektion en pågående process för att försöka förstå sina egna värderingar och kulturella övertygelser och den andres värderingar 1 innefattar också att försöka förstå och ifrågasätta värderingar i hälsovårdssammanhanget och de normer som råder 1 Syftet med denna kritiska reflektion är att förbättra vården och uppnå jämlikhet inom vården. 2 Pergert, P. & Tiselius, E. (nd) Intercultural competenceand communication over language barriers. In: Kate A. Mazur & Stacey Berg, Ethical Issues in Pediatric Hematology/Oncology. Springer. Invited and submitted. Pergert P, Ekblad S, Enskar K, Bjork O (2008) Bridging obstacles to transcultural caring relationships Tools discovered through interviews with staff in pediatric oncology care. Eur J Oncol Nurs 12 (1):35 43 Blanchet Garneau A, Pepin J (2015) Cultural competence: a constructivist definition. J Transcult Nurs 26 (1):9 15. Interkulturellt reflekterande Mm, och sen självreflektion det var någon muslim som inte ville äta griskött och som stod och inspekterade någon korvgryta eller vad det var, och då var det någon som i all välmening sa att det är nog bara väldigt lite gris i så fall. Och det var väl snällt menat men egentligen är det som att vi skulle åka till Kina och någon serverade oss och sa att det är bara väldigt lite hundkött i den här grytan, då skulle vi känna en väldigt stark motvilja för det ändå. Interkulturell länk det är nyttigt att få sådana kommentarer från en Iransk kvinna det att jag säger att hon har blivit svensk det är ju att hon kan förstå hur vi tänker Vad bör vi göra? Jämför skillnader och likheter Var medveten om att våra normer inte är det normala Kommunikation över språkbarriärer Illustration: Petter Quist Koening, B.A., Davis, E. Cultural dimensions of care at life s end for children and their families. In; Field, M.J., Behrman, R.E. (2003) When children die: Improving palliative and end-of-life care for children and their families. National Academies Press; 6

7 Hinder för interkulturella vårdrelationer Kulturella & Religiösa Språkliga Sociala Organisatoriska Språkliga hinder Men det är språket mer än någonting annat, för när jag tänker på dom familjer som har lärt sig svenska, där får man ju en helt annan relation automatiskt. Språkliga hinder Tolkberoende brist på informationskontroll trepartsrelation kompakt information Brist på omvårdnadskommunikation Brist på vårdande konversation & småprat Språkliga hinder Brist på omvårdnadskommunikation Ja, omvårdnaden det är sällan man har tolk för den biten, det är mest det medicinska och diagnosen. så en svensk familj får hela tiden ja fortlöpande information. Inte direkt så här att man sätter sig ner utan hela tiden när man går in och kopplar dropp och vad man än gör. Den här familjen som inte kan språket får ingenting Språkliga hinder Brist på vårdande konversation och småprat I den vårdande konversationen kan patienten/familjen dela sina bekymmer och sorger och personalens uppgift är att finnas där. Verktyg för att överbrygga hinder för interkulturell vårdrelationer Interkulturella verktyg Kommunikationsverktyg Organisatoriska verktyg Småpratet är inte bara ett sätt att förmedla information utan har en rituell funktion som innefattar tillit och befrämjar sammanhållning. 1 1 Eriksson, K Vårdprocessen. Stockholm: Nordstedts Förlag AB. 7

8 Kommunikations verktyg Icke verbal kommunikation tecken och charader skriftligt informationsmaterial vårdande beröring Kommunikationsverktyg Vårdande beröring Att vi kan ge värme, alltså jag tror att dom ändå kan känna att vi vill väl och att man kan uttrycka mycket bara genom..., alltså kroppsspråk och med ögon och så. Kommunikations verktyg Icke verbal kommunikation tecken och charader vårdande beröring skriftligt informationsmaterial Tolkberoende med förtroende Kommunikations verktyg Tolkberoende med förtroende Man borde ha en timmes tolk varje dag eller något, att man bokar in en tolk varje dag oavsett om det är någonting det finns alltid något som man kan informera om. Konsekvenser av språkbarriärer Språkbarriärer har en negativt påverkan på föräldrars förmåga att delta i vården 1 och att interagera med vårdpersonalen. 2,3 1. Gulati S et al. (2012) Communication and language challenges experienced by Chinese and South Asian immigrant parents of children with cancer in Canada: implications for health services delivery. Pediatr Blood Cancer 58 (4): Klassen AF et al. (2012) Immigrant to Canada, newcomer to childhood cancer: a qualitative study of challenges faced by immigrant parents. Psychooncology 21 (5): Pergert P et al. (2012a) Protecting family interests: An interview study with foreign born parents struggling on in childhood cancer care. Int J Pediatr 2012, Article ID: :7 pages. Konsekvenser av språkbarriärer Språkbarriärer leder till att: patientsäkerheten hotas 1 vårdkvaliteten hotas 2 patienten har en betydligt större risk för allvarliga medicinska komplikationer 3 patienten behöver genomgå fler tester och har en ökad risk för hospitalisering 2 1. van Rosse F et al. (2016) Language barriers and patient safety risks in hospital care. A mixed methods study. Int J Nurs Stud 54: Flores G (2005) The impact of medical interpreter services on the quality of health care: a systematic review. Med Care Res Rev 62 (3): Cohen AL et al. (2005) Are language barriers associated with serious medical events in hospitalized pediatric patients? Pediatrics 116 (3):

9 Konsekvenser av språkbarriärer Således leder språkbarriärer till: medicinskt och psykosocialt lidande för patienten/familjen 1 ökad arbetsbelastning och tid som krävs av vårdpersonalen 1 radikalt ökad ekonomiska kostnader 2 Konsekvenser av språkbarriärer Säkra vägar för korrekt kommunikation genom att få tillgång till en professionell tolk är en förutsättning för att dessa patienter skall få en kompetent interkulturell vård av god kvalité. 1. Kravitz RL et al. (2000) Comparing the use of physician time and health care resources among patients speaking English, Spanish, and Russian. Med Care 38 (7): Bischoff A et al. (2010) What do language barriers cost? An exploratory study among asylum seekers in Switzerland. BMC Health Serv Res 10:248. Karliner, L. S., Jacobs, E. A., Chen, A. H., & Mutha, S. (2007). Do professional interpreters improve clinical care for patients with limited English proficiency? A systematic review of the literature Health Service Research, 42(2), Kommunikations verktyg Använd tolk, inte bara för att förmedla medicinsk information utan även för att skapa förtroendefulla relationer till patienten och familjen. Tolkars erfarenheter från barncancervården Johanna Granhagen Jungner, doktorand Elisabet Tiselius, post doc Kim Lützén, professor Klas Blomgren, professor, Med dr. Finansiering: o Barncancerfonden Tolkars erfarenheter från barncancervården Syftet var att undersöka tolkars erfarenheter av att tolka i barncancervården mellan vårdpersonal och patienter/familjer med begränsade kunskaper i svenska. Tolkars erfarenheter från barncancervården Att skapa en mötesplats för förståelse: Att balansera mellan kulturer tolken måste vara en dubbelkulturmänniska som försöker att överföra det där som doktorn säger på det här sättet att det inte blir krock 9

10 Tolkars erfarenheter från barncancervården Att skapa en mötesplats för förståelse: Att balansera mellan kulturer Att överbrygga kunskapsklyftor som tolk upplever jag att sjuksköterskor och även läkaren inte har så mycket kunskap om patientens och föräldrarnas bakgrund och dom förklarar inte för föräldrarna hur det svenska sjukhussystemet fungerar "om familjen säger nej vi förstår inte då måste läkaren fråga vad är det som du inte förstår och då har dom ingenting att säga, då har dom inga frågor ingenting! " Tolkars erfarenheter från barncancervården Att skapa en mötesplats för förståelse: Att balansera mellan kulturer Att överbrygga kunskapsklyftor Att balansera mellan medmänsklighet och professionalism det blir lite krock mellan mänsklighet och mellan mitt uppdrag som tolk jag ville till exempel säga till dom [föräldrarna] ett par ord Jag såg förtvivlan och tänker på den hela tiden! Stort tack för uppmärksamheten! En vård med respekt för alla människors lika värde innebär inte lika behandling utan snarare en vård som är anpassad för de behov den individuella patienten har, oavsett bakgrund. Kontakt uppgifter: E post: pernilla.pergert@ki.se Mobil: 070/

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Maria Skyvell Nilsson Leg. ssk, Docent, Högskolan Väst, Trollhättan Hur svårt kan det vara?! Sjukvårdens informationssäkerhetsregler

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci Interkulturell vård och omsorg Öncel Naldemirci Interkulturalitet Relationer och interaktioner mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Inter: växelverkan Olika termer: mångkulturell, tvärtkulturell,

Läs mer

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik Ulf Tedgård, Barnmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Idag kan de flesta barn med hemoglobinopatier förväntas leva upp i vuxen ålder

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43%

Läs mer

Bilaga V Artikelmatris

Bilaga V Artikelmatris Bilaga V Artikelmatris 1. Van Loenen, T., Van den Muijsenbergh, M., Hofmeester, M., Dowrick, C., Van Ginneken, N., Aggelos Mechili, E... Lionis, C. (2017). The European Journal of Public Health, 28(1)

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

Samhälls och beteendevetenskap 2

Samhälls och beteendevetenskap 2 Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Samhälls och beteendevetenskap 2 Kurskod 1TH010 5 högskolepoäng Tandhygienistutbildningen Termin 4 Samhälls-och beteendevetenskap 2 5 högskolepoäng 1 TH010 Kursansvarig

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum När världen kommer till vårdcentralen Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum Bakgrund och syfte Transkulturellt centrum Stockholmsläns

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering

KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering KULTURTOLKAR PÅ KVINNOKLINIKEN - en satsning på personcentrering Hinder till optimal vård för utlandsfödda kvinnor Språkförbristningar leder till förseningar med att söka nå fram till erhålla.vård Kommunikationsproblem

Läs mer

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara

Läs mer

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Vilken fortbildning är r effektiv?

Vilken fortbildning är r effektiv? Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Ann-Sofie Källberg Högskolan, Dalarna Akutkliniken, Falu Lasarett Institutionen för Medicin Solna, Karolinska

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar Maria Flink, med dr, socionom/kurator maria.flink@ki.se Vårdens övergångar PRIMÄRVÅRD Akut inläggning Planerad inläggning inskrivning Vårdövergång

Läs mer

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Jenny Kjellberg Fanny Öberg Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng/ OM5250

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET

Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET gudbjörg Företagsekonom, organisationsteoretiker Docent I arbetsmiljöteknik Forskning om reformer/förändringar

Läs mer

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Vågar du prata om kulturella skillnader i ledarskapet?

Vågar du prata om kulturella skillnader i ledarskapet? Vågar du prata om kulturella skillnader i ledarskapet? Jag som har gått flera ledarskapsutbildningar inser nu att jag inte har verktyg för att leda tyskar Chefsutbildning över kulturgränser är en omöjlig

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor

Läs mer

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera

Läs mer

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care. Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen

Läs mer

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands

Läs mer

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Muslimska patienter i reproduktiv sjukvård

Muslimska patienter i reproduktiv sjukvård Muslimska patienter i reproduktiv sjukvård Möjligheter och dilemman SFOG 31 augusti 2017 Jonna Arousell Doktorand Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Handledare: Birgitta Essén,

Läs mer

Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården. Uppsala Public Management Seminar

Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården. Uppsala Public Management Seminar Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården Uppsala Public Management Seminar Thomas Andersson Högskolan i Skövde thomas.andersson@his.se HÖGSKOLAN I SKÖVDE WWW.HIS.SE

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

Att underlätta lärande

Att underlätta lärande Att underlätta lärande Lena Engqvist Boman Leg ssk, processledare för lärande RCC Stockholm Gotland Pedagogisk utvecklare, med dr Inst LIME, Karolinska institutet Kontaktsjuksköterskedag Syfte Att stimulera

Läs mer

Från enfald till mångfald: Vad innebär kulturell mångfald egentligen?

Från enfald till mångfald: Vad innebär kulturell mångfald egentligen? Från enfald till mångfald: Vad innebär kulturell mångfald egentligen? 2 april 2008, Sahlgrenska sjukhuset Rebecca Popenoe, Ph.D. socialantropologi Karolinska institutet Vem är jag? Fil. dr. i socialantropologi

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna

Läs mer

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock

Läs mer

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Bakgrund. Kulturmötet i vården. Sammanfattning av studier om Diabetes och etniska minoritet i Europa

Bakgrund. Kulturmötet i vården. Sammanfattning av studier om Diabetes och etniska minoritet i Europa 7/5-2009 Nouha Saleh Stattin LUCD, CeFAM nouha.saleh-stattin@sll.se NSS, LUCD 2009 1 Kulturmötet i vården Sammanfattning av studier om Diabetes och etniska minoritet i Europa Epidemiologiska och fysiologiska

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR

Läs mer

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Civilsamhället som aktör i förlossningsrummet. Nationell HSF konferens Jönköping, 2017 Art of Life and Birth Maria Hogenäs

Civilsamhället som aktör i förlossningsrummet. Nationell HSF konferens Jönköping, 2017 Art of Life and Birth Maria Hogenäs Civilsamhället som aktör i förlossningsrummet Nationell HSF konferens Jönköping, 2017 Art of Life and Birth Maria Hogenäs Hur skall vi nå en mer jämlik vård och hälsa? Nya utmaningar Civilsamhället som

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete?

Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Hur uppfattar akutmottagningspersonal avbrott och störningar i sitt arbete? Lena Berg 1, 2 Leg.ssk, doktorand Annsofie Källberg 1, 3 Leg. ssk, doktorand 1 Institutionen för Medicin Solna, Karolinska Institutet

Läs mer

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet 2018-10-16 2 Migration har effekt på individens hälsa Migration medför förändring i familjedynamiken (Bhugra,

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

PedsQL Family Impact Module

PedsQL Family Impact Module PedsQL Family Impact Module Instrumentet finns lite längre ned i dokumentet. Beskrivning av instrumentet och dataanalys PedsQL Family Impact Module (FIM) utgör ett standardiserat instrument som mäter föräldrars

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?

Läs mer

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Jan Larsson Health Services Research Uppsala Universitet Anestesi- och intensivvårdkliniken och Kliniskt träningscentrum Akademiska sjukhuset,

Läs mer

Jag bryr mig inte om de kallar mig svart : Betydelsen av hudfärg och språkkunskaper i svenska och kanadensiska äldreboenden

Jag bryr mig inte om de kallar mig svart : Betydelsen av hudfärg och språkkunskaper i svenska och kanadensiska äldreboenden Jag bryr mig inte om de kallar mig svart : Betydelsen av hudfärg och språkkunskaper i svenska och kanadensiska äldreboenden Palle Storm, Socionom, Fil.dr, Universitetslektor (palle.storm@socarb.su.se)

Läs mer

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Framtidens utmaningar för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Framtidens utmaningar för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Framtidens utmaningar för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Bo Bergman SKF Professor Quality Centre for Healthcare Improvement Division of Quality Chalmers University of Technology SE-412 96 Gothenburg,

Läs mer