Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson"

Transkript

1 Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet Sexuality in patients treated for hematologic malignancies - Problems and the need for support from patients and nurses perspective Cecilia Olsson (2014) 1

2 Innehåll Utgångsläge - Cancerstrategin Patientlagen 2015 Patientens rättigheter Vårdens skyldigheter Sjuksköterskeledd cancervård Internationell och nationell forskning om kontaktsjuksköterskans funktion Slutrapport Kontaktsjuksköterskor i cancervård En studie av befintliga verksamheter i Uppsala-Örebro-regionen Vårdprogram kronisk lymfatisk leukemi Sjuksköterskor i cancervårds perspektiv Utgångsläge den stora utmaningen! Antalet patienter som botas eller som lever med kronisk sjukdom ökar. Behovet av cancerrehabilitering ökar. Patienter rapporterar att fysiska, emotionella och sociala behov inte tillgodoses. Fragmentarisk vård med långa väntetider och bristande kontinuitet. 2

3 En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) Alla cancerpatienter skall ha en fast vårdkontakt på den vårdande kliniken. Öka möjligheterna till delaktighet genom förbättrad information och kommunikation. Öka tryggheten genom gott omhändertagande och kontinuitet. Patientlagen började gälla 1 januari 2015 Lagen stärker och tydliggör patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet. cancercentrum.se 3

4 Patientlagen Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Ett förtydligat krav på landstingen om information till patienterna till exempel när det gäller information om vårdens skyldighet att erbjuda en fast vårdkontakt, och förnyad medicinsk bedömning. Patienten ska få information om: sitt hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, det förväntade vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, eftervård, och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. (jmf. Min Vårdplan). Patientlagen Samtycke - Det klargörs också att hälso och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke. Delaktighet - HSL ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Fast vårdkontakt läkare, kontaktsjuksköterska. Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. 4

5 Sjuksköterskeledd cancervård Kontaktsjuksköterska och sjuksköterskemottagning Sjuksköterskans kompetensområde innebär att se patienters komplexa behov av vård och stöd i relation till sjukdom och behandling ur ett helhetsperspektiv och i sitt sammanhang. Personcentrerad vård Holistiskt perspektiv Individuellt förhållningssätt Respekt Empowerment (Morgan et al. Jnl Holistic Nurs 30(1), 2012) Sjuksköterskeledd cancervård Sjuksköterskeledd cancervård kan möjliggöra att patienters behov tillgodoses. Radwin et al. (2005), Journal of Advanced Nursing, 50(2), men det ställer krav! På en verksamhet byggd på specifik kompetens, holistisk vård, kontinuitet och tillgänglighet. de Leeuw & Larsson (2013).Supportive Care in Cancer, 21, de Leeuw et al. (2013). Supportive Care in Cancer, 21, Corner. (2003). The Lancet Oncology, 4(10), Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing,11(1),

6 Studier exempel från Sverige Stärkt egenvårdsförmåga och positiv effekt på subjektiva besvär Intervention under strålbehandling, patienter med bröstcancer Wengström et al. (1999). Acta Oncologica, 38(6), Upplevelse av trygghet och säkerhet Uppföljande besök hos en specialistsjuksköterska efter bröstcanceroperation Koinberg et al. (2002). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(3), Trygghet och säkerhet: kunskap, samordning och kontroll samt omsorg och engagemang Intervention före, under och efter avslutad behandling, patienter med huvud- och halscancer Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing, 11(1), Studier internationella exempel Positiva resultat avseende patienttillfredsställelse, ökat välbefinnande och livskvalitet Wells et al. (2008). Journal of Clinical Nursing, 17, Moore et al. (2011) European Journal of Oncology Nursing, 10, de Leeuw et al. (2013) Support Care Cancer, 21, Positiva resultat avseende symtomupplevelse/besvär av symtom Faithfull et al. (2001). British Journal of Cancer, 85(12), Positiva resultat avseende överlevnad och patientsäkerhet Moore et al. (2002). British Medical Journal, 325,

7 Sammanställningar av litteraturen Patienternas behov kan tillgododes ur ett helhetsperspektiv Loftus et al. (2001). The development of nurse-led clinics in cancer care. Journal of Clinical Nursing, 10(2), Krav ställs på kompetens, handledning och välfungerande team Corner. (2003). The role of nurse-led care in cancer management. The Lancet Oncology, 4, Patienter är nöjda och mottagningarna är kostnadseffektiva Lewis, et al. (2009). Nurse-led vs. conventional physician-led follow-up for patients with cancer: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 65: Sjuksköterskeledd vård är: Patientsäker inklusive adekvat upptäckt av återfall Likvärdig avseende hälsorelaterad livskvalitet och patienttillfredsställelse Sjuksköterskeledd vård visar positiva resultat avseende: Symtomhantering Bedömning av behov Livsstilsförändringar Patientundervisning Samordning av vården Kostnadseffektivitet 7

8 Mer evidens behövs! Longitudinella studier som följer patienters symtom, problem och behov Oväntade konsekvenser? Longitudinella studier som följer hälsorelaterad livskvalitet, coping, och rehabiliteringsbehov Hälsoekonomi, kostnadseffektivitet Instrumentutveckling Identifiering av cut-offs som visar på kliniskt relevanta funktionsförändringar Interventionsstudier, utveckling av nya modeller för uppföljning Cancer Patient Experience Survey 2014 Patienter som fått namn på den Clinical Nurse Specialist (CNS) som är ansvarig för deras vård ger generellt mer positiva (höga) svar. Små skillnader, men i trusts med fler CNS/patient var sannolikheten högre att patienten: hade en namngiven kontaktsjuksköterska som är tillgänglig. kände att teamet arbetade tillsammans. fick tillräckligt emotionellt stöd. kände att allt gjordes för att kontrollera biverkningar (endast för patienter med bröstcancer). Men de upplevde inte att de fått tillräcklig information. Griffiths et al (2013) Journal of Health Services Research and Policy, 18,

9 Stora variationer avseende innehåll och omfattning Upplärning och träning skedde i stor omfattning ad hoc Formell teoretisk och praktisk utbildning saknades Många olika modeller för sjuksköterskeledd cancervård. Hinder för att genomföra bedömning av patientens behov ur ett helhetsperspektiv identifierades. Kunskap, färdigheter och tillit till egen kompetens saknades inom vissa områden av betydelse för uppföljning och rehabilitering. 9

10 Kontaktsjuksköterskor i cancervård - En studie av befintliga verksamheter i Uppsala-Örebro-regionen Maria Larsson, docent, Karlstad universitet Kaisa Bjuresäter, universitetslektor, Karlstad universitet Rapporten publiceras på november 2016 Kontaktsjuksköterskan Kontaktsjuksköterskans roll för patienter med kronisk lymfatisk leukemi och deras närstående Leva i ovisshet Trygghet Kontinuitet Kompetent 10

11 Sjuksköterskor i cancervård Sjuksköterkor i cancervård är positiva till satsningen att alla cancerpatienter ska ha en egen kontaktsjuksköterska viktigt att uppdraget är tydligt beskrivet utbildade att möta cancerpatienters komplexa behov en nyckelperson i det tvärprofessionella teamet står för kontinuitet genom hela vårdkedjan Med sin tvärvetenskapliga kompetens i omvårdnad, medicin och beteendevetenskap gör hon bedömning av patientens symtom, behov och totala situation. symtomlindrar, ger psykosocialt och existentiellt stöd Kontaktsjuksköterska vägen framåt Helhetsperspektiv personcentrerat förhållningssätt Utgå från patientenens samtliga fysiska och psykosociala behov Adekvat teoretisk och praktisk utbildning specialistsjuksköterska Kunskap om hantering av tidiga och sena biverkningar och konsekvenser av sjukdom och behandling Nära tillgång till medicinsk expertis (övrigt team) Kartlägg kontaktsjuksköterskeverksamheten avseende innehåll omfattning och fokus Värdera verksamhetens betydelse och effektivitet Formulera syfte och mål samt en strategi för utvärdering av verksamheten över tid 11

12 Vårdprogram - kronisk lymfatisk leukemi Omvårdnad - cancerrehabilitering Kontaktsjuksköterskan Patientrepresentation Teamet Evidensgrad Sammansättning av författarna avseende professioner samt klinisk och akademisk kompetens. Till sist! Kontaktsjuksköterskan har stor potential att förbättra cancervården! 12

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Aktuella studier Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Regionala arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska Utvärdering av ny

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

Varför införs en patientlag?

Varför införs en patientlag? 1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014 Möte med läns- och regionförbunden i september 2014 Patientlagen (2014:821) Syftet med lagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientmaktsutredningen

Läs mer

Utvecklingen för dem vi är till för

Utvecklingen för dem vi är till för Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik hälsa Fler som vill och kan agera som aktiva medskapare Vad innebär patientlagen? Stärka

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens

Läs mer

Yttrande över förslag till Patientlag

Yttrande över förslag till Patientlag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby Hälsofrämjande slutenvård Sölvi Vejby Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten. Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara

Läs mer

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Rapport 2012 2 (6) Sammanfattning Alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!

Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Patientlagen. Vid frågor kontakta: Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälsooch sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren

Läs mer

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Rut Flensmarck, kurator Andrea Magnusson, sjuksköterska, sexualrådgivare Livet efter

Läs mer

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Vad är ett standariserat vårdförlopp? Vad är ett standariserat vårdförlopp? Ledtid som mäts nationellt 1. Misstanke 3. Välgrundad misstanke: Remiss 5. MDK 7. Start av första behandling Ingång Utredning Behandling Uppföljning 2. Ev. filterfunktion

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Patientlagen. Vid frågor kontakta: Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälsooch sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Organisationens betydelse

Organisationens betydelse Landstingsstyrelsen har framfört önskemål om en fördjupad dialog och planering som inkluderar såväl en strukturerad plan för förändringar under åren 2010-2015 som en vision för vårdens utveckling mot år

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Patientfokuserad vård vad säger lagen och vad innebär det? Kavot Zillén Jur.dr. i medicinsk rätt Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Vad menas med patientfokuserad vård? En central utgångspunkt för

Läs mer

Patientansvarig läkare

Patientansvarig läkare Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i

Läs mer

Kontaktsjuksköterska och Vårdförloppskoordinator

Kontaktsjuksköterska och Vårdförloppskoordinator Kontaktsjuksköterska och Vårdförloppskoordinator Vem gör vad? Den na&onella cancerstrategin (SOU 2009:11) Varje pa(ent ska få en fast kontaktperson på den cancervårdande kliniken med sy7e a8: förbä8ra

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d)

Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d) 131213 Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d) 2014-2015 RRC Uppsala-Örebro skall verka för en likvärdig och god vård för alla cancerpatienter. Cancerrådet i Sörmland skall

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet Specialistsjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet och Jenny Karlsson specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre, magister i vårdvetenskap Ljungby lasarett, Region Kronoberg Vad

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING

KOMPETENSBESKRIVNING FÖRENINGEN FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM GASTROENTEROLOGI I SVERIGE (FSGS) OCH SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM GASTROENTEROLOGI

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

En jämlik cancervård i hela Halland

En jämlik cancervård i hela Halland En jämlik cancervård i hela Halland Strategiska cancerenheten Region Halland Uppdrag: En jämlik cancervård Halland satsar på cancervården för att leva upp till den nationella cancerstrategin. Den strategiska

Läs mer

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI www.slso.sll.se Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI Varför behövs rehabilitering? En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex av tio lever tio år efter

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras SAHLGRENSKA AKADEMIN OM7310, Avancerade vårdhandlingar vid onkologiska tillstånd, 15,0 högskolepoäng Advanced nursing interventions in oncological conditions, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2. Kön Jag är.

Läs mer

Nyutexaminerade sjuksköterskors självskattade kompetens

Nyutexaminerade sjuksköterskors självskattade kompetens Nyutexaminerade sjuksköterskors självskattade kompetens En studie vid 11 svenska lärosäten 2012 Ann Gardulf Eva Johansson Marianne Carlsson Christel Bahtsevani Ann-Charlotte Egmar Jan Florin Gunilla Johansson

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg SWEDPOS Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering Pia Dellson Specialistläkare i onkologi och psykiatri Enheten för cancerrehabilitering

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm april 2017

Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm april 2017 Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm 27-28 april 2017 Möjligheter och utmaningar i en föränderlig cancervård betydelsen av sjuksköterskor med specialistkompetens Nationella

Läs mer

Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm april 2017

Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm april 2017 Nationella konferensen för Sjuksköterskor i cancervård, Stockholm 27-28 april 2017 Möjligheter och utmaningar i en föränderlig cancervård betydelsen av sjuksköterskor med specialistkompetens Nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och

Läs mer

Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården

Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården Inspirations och kunskapsseminarium Kontaktsjuksköterskan och teamet i cancervården I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Vem är vi som är här? Kontaktsjuksköterska Sjuksköterska Läkare Kurator

Läs mer

SJUKSKÖTERSKOR I CANCERVÅRD & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING MOT ONKOLOGISK VÅRD

SJUKSKÖTERSKOR I CANCERVÅRD & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING MOT ONKOLOGISK VÅRD SJUKSKÖTERSKOR I CANCERVÅRD & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA MED INRIKTNING MOT ONKOLOGISK VÅRD INNEHÅLL 3 Kombetensbeskrivning för specialistsjuksköterska

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad

Läs mer

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017 Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund

Läs mer

Jens Larsson,

Jens Larsson, Patientdatalagen, journaler på nätet, patientintegritet, sociala medier uppdatering lagar och regler Jens Larsson, 0706-110179 jens.larsson@lul.se Jens Larsson, Chefsjurist Offentlighetsprincipens syften

Läs mer

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4 Enkätens disposition A. Inledande frågor 2 1. Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3 B. Frågor om patientlagen 4 1. Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer