Vårdval i primärvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdval i primärvården"

Transkript

1 Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på

2 Vårdval i primärvården Halland (2007), Västmanland och Stockholm (2008) På gång i Östergötland, Gotland, Region Skåne, Västra Götaland, Kronoberg Listning och vårdpeng (kapitering) finns även i andra landsting Stora problemet är inte att utveckla modeller utan att implementera dem Ny roll för verksamhetschefer Acceptera förändringar i resurstilldelning Nya resurser till primärvården

3 Halland Västmanland Stockholm Mål och Närsjukvård i fokus. Familjeläkarverksamhet i Husläkarmottagning i uppdrag Brett uppdrag. fokus. fokus. Separat Ambition att flytta ut Brett primärvårds- auktorisation för t ex specialister. 80% av all uppdrag. Ingen utalad barn- och mödrahälso- öppen vård ska ske i ambition att flytta ut vård. Ingen ambition att närsjukvården. specialister. flytta ut specialister. Listningen Ackreditering. Listning på vårdenheter. Alla listas. Upphandling enligt LOU. Listning på enheter i första hand. Alla listas. Auktorisation. Listning på allmänläkare i första hand. Enbart aktiv listning. Ersättning Drygt 80% vårdpeng. Drygt 80% vårdpeng. Drygt 40% vårdpeng. Patientavgifter. Patientavgifter. Bonus Besöksersättning efter Avdrag för bristande och viten. yrkeskategori och åtgärd. måluppfyllelse (bl a Bonus o viten efter täckningsgrad). måluppfyllelse.

4 Vision Professional models designed to deliver medical services to patients who seek these services or to people who choose to register to obtain these services Professional contact model Professional coordination model Community models designed to improve the health of populations living in a given geographic area and to promote development of the communities served Integrated community model Non-integrated community model Exemp el i Sverige Privata allmänläkare som finansieras via nationell taxa. Familjeläkarsystem med listning och vårdpeng. Vårdcentral med bred kompetens och områdesansvar, tillgänglig 24 timmar alla dagar. Integrerad med andra vårdgivare. Kompetens och uppdrag som integrerad, men med begränsad tillgänglighet och integration. Andra länder USA, Kanada, Belgien, Tyskland England, Danmark, Holland, Norge Sverige, Finland Källa: Chauvette M. Ed. (2003) Choices for Change: The Path for Restructuring Primary Healthcare Services in Canada. Canadian Health Services Research Foundation (www.chrsf.ca).

5 Halland Vårdpeng 0-6 år kr 7-64 år kr år kr kr Besöksersättning - Patientavgifter - Besök av personer som inte valt enheten - Utomlänspatienter - Tolkersättning - Tilläggsuppdrag Västmanland 0-5 år kr 6-64 år kr år kr kr - Patientavgifter - Besök av personer som inte valt enheten - Utomlänspatienter - Tolkersättning - Tilläggsuppdrag Stockholm 0-5 år 696 kr 6-64 år 585 kr år kr kr - Besöksersättning baserat på yrkeskategorier (även olistade) - Utomlänspatienter - Tolkersättning - Tilläggsuppdrag

6 Kostnadsansvar Halland Västmanland Stockholm Vård hos andra enheter inom vårdval Privata allmänläkare finansierade genom nationell taxa Primärvårdsbesök i andra län Medicinsk service Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja, inklusive Ja, exklusive Ja, 20% av kostnad röntgen röntgen för vissa specialiteter Tekniska hjälpmedel Nej Ja Nej Sjukgymnaster Ja Nej Nej Läkemedel Nej Nej Nej

7 Kritik mot vårdval Selektiva etableringar, orättvisa ersättningar Individuella val skapar fokus på tillgänglighet som inte svarar mot behoven Tänkbara åtgärder: Viktad vårdpeng, ersättning baserat på mål Vidgat kostnadsansvar (t ex läkemedel) Skärpt uppföljning mot krav och mål Incitament för befolkningen att acceptera begränsningar

8 Risker med hög andel vårdpeng Högre risk för selektion (väljer bort individer med stora behov) Ökad risk för fler remisser, lägre produktivitet och sämre bemötande 1 Risk för urholkat förtroende från patienterna (kostnadskontroll alltför dominerande) 1 Anell A. (2005) Primärvård i förändring Studentlitteratur: Lund.

9 Exempel på problem Höga förväntade vårdkostnader för individ pga kronisk sjukdom leder till att sådan listning undviks och/eller att vården försämras genom t ex glesare besök. Tänkbara åtgärder - Viktning av vårdpeng utifrån klassificering av diagnoser (t ex ACG) - Ökad rörlig ersättning - Krav på följsamhet till vårdprogram - Uppföljning av vårdpraxis och resultat Högre förväntade kostnader för individ på grund av t ex språksvårigheter eller social problematik leder till att sådan listning undviks och/eller att vårdkontakterna försämras. Olika ansvar i praktiken för primärvård i t ex glesbygd och storstad innebär att enhetlig vårdpeng skapar olika förutsättningar för lönsamhet. - Viktning av vårdpeng efter t ex boendeområde - Särskild ersättning för varje besök (tolk m m) - Uppföljning av vårdpraxis och resultat - Avdrag på vårdpengen utifrån täckningsgrad - Kostnadsansvar för besök hos t ex läkare och sjukgymnaster som finansieras via nationell taxa Källa: Anell A (2008) Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov. Lund: KEFU.

10 Risker med hög andel rörlig ersättning Kostnadskontroll saknas Ersättningssystemen styr vem som gör vad och när Taxeglidning, många återbesök Hindrar substitution mellan yrkeskategorier Hindrar substitution från besök till andra former av kontakter (ex telefon)

11 Hur designa målrelaterad ersättning? Vilken strategi? Vilken typ av mål? struktur, process, resultat Ribba eller förändring? Hur stor andel av total ersättning? Nytta vs. administrativa kostnader?

12 Hur skapa väl fungerande konkurrens? Förutsättningarna för att skapa konkurrens varierar geografiskt primärvård i glesbygden som idag? Många individer har svårt att ta till sig information och bedöma valmöjligheter information från finansiär, hjälp från ombudsman? Konkurrens och mångfald vs. andra mål behov av utvärdering av olika modeller utifrån befolknings- och patientperspektiv

13 Vilken primärvård vill befolkningen ha? Individer fick ta ställning till primärvårdsmodeller med olika egenskaper 1 discrete choice metodik enkäter 58% svarsfrekvens Egenskaper och nivåer Typ av vårdgivare - allmänläkare/enhet Inflytande - stort/begränsat Valmöjligheter - välja/geografiskt ansvar Patientavgift - 0/100/200/300 kr Väntetid icke-akut - 2/4/7 dagar 1 Hjelmgren J, Anell A. Population preferences and choice of primary care models: A discrete choice experiment in Sweden. Health Policy 2007; 82:

14 Kroneman et al. Direct access in primary care and patient satisfaction: A European study. Health Policy 2006; 76:

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård

Läs mer

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad ska jag prata om? Olika institutionella ramar, olika historik Olika modeller

Läs mer

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Problem i primärvården före vårdval Vad har vårdval gett? Kvarstående utmaningar

Läs mer

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Driftsmodeller primärvård. Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland

Driftsmodeller primärvård. Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland Driftsmodeller primärvård Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland Vårdval Halland Utveckling mot närsjukvård Det innebär en vård där fler specialister än idag finns på vårdenheter

Läs mer

Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm

Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm Del 1: Vårdvalsmodeller i Sverige och internationellt Clas Rehnberg Cecilia Dahlgren Fanny Goude Institutionen för lärande, informatik, management och

Läs mer

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser

Läs mer

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag

Läs mer

Välkommen till KEFU seminarium. Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013

Välkommen till KEFU seminarium. Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013 Välkommen till KEFU seminarium Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013 Agenda Översikt av studier inom Vinnvårdsprojekt m fl (Anders Anell) Presentation av aktuell avhandling (Anna H Glenngård) Presentation

Läs mer

sätter hallänningen i centrum

sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören?

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören? Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören? Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek

Läs mer

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?

Läs mer

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad är kvalitet i vården? Quality of care for individual patients: 1) Access

Läs mer

Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) i samband med ersättningsetablering mm

Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) i samband med ersättningsetablering mm HSN 2008-03-17 p 11 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-02-16 HSN 0902-0160 Handläggare: Said Mousavi Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning

Läs mer

Den svenska vården tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse. Carl Grufman, Anders Morin, David Sundblad November 2005

Den svenska vården tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse. Carl Grufman, Anders Morin, David Sundblad November 2005 Den svenska vården tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse Carl Grufman, Anders Morin, David Sundblad November 2005 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 2. JÄMFÖRELSE AVSEENDE

Läs mer

Samordningsgruppsmöte

Samordningsgruppsmöte 4 JUNI 2008 Minnesanteckningar från Samordningsgruppsmöte Tid och plats 3 juni kl 12.00 4 juni kl 13.00, Sigtuna. Namn Gunilla Esbjörn Petter Karlsson Britt-Marie Brinkmo Åsa Sjöström Anders Heldebro Anne-Marie

Läs mer

Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård

Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård 2012-09-14 1 (6) Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård - delrapport september 2012 1. Inledning Allt fler landsting väljer nu att utreda, införa och/eller vidareutveckla valfrihetssystem

Läs mer

Västra Götalandsregionen september 2011. Patientrörlighetsdirektivet

Västra Götalandsregionen september 2011. Patientrörlighetsdirektivet Västra Götalandsregionen september 2011 Patientrörlighetsdirektivet m.m. 1 Planerad vård i andra länder 1)Ansvaret och regler i Sverige för planerad vård i andra länder 2)Antalet patienter som får planerad

Läs mer

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Den nordiska äldreomsorgsmodellen: Den nordiska äldreomsorgsmodellen: ideal och realiteter Äldreforskardagen den 17 mars 2016 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Vad är den nordiska modellen? Generell (universell)

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom

Läs mer

Val av vårdcentral. Förutsättningar för kvalitetskonkurrens. Rapport 2012:2

Val av vårdcentral. Förutsättningar för kvalitetskonkurrens. Rapport 2012:2 Val av vårdcentral Förutsättningar för kvalitetskonkurrens i vårdvalssystemen Rapport 2012:2 2012-01-30 16.38 Val av vårdcentral Förutsättningar för kvalitetskonkurrens i vårdvalssystemen Konkurrensverkets

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Nyckeltal 2014. Rapport Hudsjukvård

Nyckeltal 2014. Rapport Hudsjukvård Nyckeltal 2014 Rapport Hudsjukvård Maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Befolkningsdata...4 3 Profilbeskrivning...5 4 Nyckeltalsgrafer...7 5 Länsprofilgrafer...33 6 Nyckeltal...37 Copyright

Läs mer

Nämndens delårsrapport 2 2011 Landstingsstyrelsens beställarbudget Landstingsstyrelsens beställarbudget, Nämndens delårsrapport 1(11) Innehåll Inledning... 2 Ekonomi... 3 Resultat för perioden januari

Läs mer

Jämförelse mellan almen praksis i Region Sjaelland och primärvård i Region Skåne

Jämförelse mellan almen praksis i Region Sjaelland och primärvård i Region Skåne ANDERS ANELL Jämförelse mellan almen praksis i Region Sjaelland och primärvård i Region Skåne SKRIFTSERIE 2014:3 INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET FÖRORD KEFUs styrelse har en uttalad

Läs mer

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 1. Av vilken anledning är du i XXX? Åretruntboende Sommarboende Semesterboende

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Öresundsbron, Max IV och ESS

Öresundsbron, Max IV och ESS Öresundsbron, Max IV och ESS ESS och MAX IV Ett världsledande centrum för materialforskning och life science Sven Landelius Styrelsens ordförande European Spallation Source ESS AB How are these people

Läs mer

Bilaga 1. 1. Uppdraget

Bilaga 1. 1. Uppdraget Bilaga 1 1. Uppdraget Bolaget ska enligt ägardirektivet bedriva allmän och specialiserad tandvård, för barn och vuxna i Skåne. Den del av verksamheten som faller under sjukvårdshuvudmannens tandvårdsansvar

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Hälsoval Kalmar län Ersättning för vården 2016 Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Ersättningsmodell Hälsoval 2016 3 Vårdpeng 4 Listning 4 Adjusted

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-05-19 LS-LED09-387 82 Riktlinjer för hantering då etableringar/vårdavtal avslutas Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen beslutar att rubricerade

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning; SFS 2009:79 Utkom från trycket den 3 mars 2009 utfärdad den 19 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna?

Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna? Karin Liljeblad 2014-11-20 Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna? Regeringen har i budgetpropositionen aviserat en lagändring från den 1 januari

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

De fristående grundskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel. Statsbidraget uppgick 2012 till cirka 71 procent av den

De fristående grundskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel. Statsbidraget uppgick 2012 till cirka 71 procent av den 1 Danmark 1.1 Skolan 1 I Danmark har förekomsten av fristående skolor en lång tradition. Cirka 22 procent av de danska grundskolorna är fristående skolor och cirka 16 procent av grundskoleeleverna går

Läs mer

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda

Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda Kvalitetsbokslut 2011 VC Fröslunda Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Bilaga Ersättning 2016

Bilaga Ersättning 2016 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt Katrin Lilliehöök Varför ett europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

Q1 2011. Arthur Engel, VD Magnus Teeling, CFO

Q1 2011. Arthur Engel, VD Magnus Teeling, CFO Q1 2011 Arthur Engel, VD Magnus Teeling, CFO Q1 2011 I KORTHET Fortsatta satsningar för framtida tillväxt Björn Borg Sport Egen verksamhet i England E-handel Stark utveckling för skor Mindre marknaders

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd

Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd Vad är Öppna Jämförelser? Svenskt uppföljningssystem liknande system finns inom hela OECD Centralt fastlagda indikatorer

Läs mer

Nyckeltal 2014. Rapport Ögonsjukvård

Nyckeltal 2014. Rapport Ögonsjukvård Nyckeltal 214 Rapport Ögonsjukvård Maj 215 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Profilbeskrivning av deltagande ögonsjukvårdskliniker...4 3 Befolkningen åldersfördelning...1 4 Nyckeltalsgrafer ögonsjukvård

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:97

Regeringens proposition 2006/07:97 Regeringens proposition 2006/07:97 Avskaffande av åldersgränsen för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster Prop. 2006/07:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22

Läs mer

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri

Nyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri Nyckeltal 215 Rapport Vuxenpsykiatri April 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Vuxenpsykiatri...4 3. Befolkning och jämförelsedata...5 4. Nyckeltalsgrafer...6 5. Fördjupning 215: Beroendevårdens

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.

Läs mer

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska

Läs mer

DELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER?

DELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER? DELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER? 1 Förord Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården i Region Skåne Region

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård Nyckeltal 2015 Rapport Hudsjukvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsdata...4 3. Profil- och verksamhetsbeskrivning...5 4. Nyckeltalsgrafer...8 5. Landstingsprofiler...24 6. Nyckeltal...28

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Organisation och styrning av vårdval i primärvården

Organisation och styrning av vårdval i primärvården GERT PAULSSON Organisation och styrning av vårdval i primärvården - Erfarenheter från Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen SKRIFTSERIE 2013:2 INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET BÄTTRE SAMVERKAN Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. Handikappförbundens

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings

Läs mer

Influensarapport för vecka 3, 2016 Denna rapport publicerades den 28 januari 2016 och redovisar influensaläget vecka 3 (18-24 januari).

Influensarapport för vecka 3, 2016 Denna rapport publicerades den 28 januari 2016 och redovisar influensaläget vecka 3 (18-24 januari). Influensarapport för 3, 2016 Denna rapport publicerades den 28 januari 2016 och redovisar influensaläget 3 (18-24 januari). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2

Läs mer

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella

Läs mer

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Delrapport från arbetsgruppen för ersättningssystem i specialiserad vård februari 2013

Delrapport från arbetsgruppen för ersättningssystem i specialiserad vård februari 2013 2013-02-26 1 (12) Ekonomi och styrning Agneta Rönn, Olle Olsson Delrapport från arbetsgruppen för ersättningssystem i specialiserad vård februari 2013 1. Inledning Vårdvalsnätverket tillsatte i januari

Läs mer

Q4 2010. Arthur Engel, VD Magnus Teeling, CFO

Q4 2010. Arthur Engel, VD Magnus Teeling, CFO Q4 2010 Arthur Engel, VD Magnus Teeling, CFO 2010 ETT ÅR AV FÖRÄNDRINGAR Anpassning till fokus på underkläder Påbörjade investeringar för fortsatt tillväxt Ökat tempo i produktutvecklingen breddat sortiment

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

IDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE

IDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE IDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE Inga Malmqvist Arkitekt och Docent Arkitektur Chalmers Tekniska Högskola Centrum för vårdens arkitektur inga.malmqvist@chalmers.se eller kanske snarare Vad som är viktigt

Läs mer

Influensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3).

Influensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3). rapport för 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget 9 (23/2-1/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg Det varierar! Översikt ersättning inom vårdval ffa primärvården Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010 Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009 IMS Health Rapport, October 2010 IMS Health är världens ledande leverantör av förskrivningsstatistik,

Läs mer

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University www.cpf.se The CPF A collaboration between Region Skåne and Lund University Research on the front line Two primary study areas: Cardiovascular diseases: Lifestyle, migration, heredity and environment Mental

Läs mer

RDA i Sverige och Europa

RDA i Sverige och Europa RDA i Sverige och Europa Det 74. norske bibliotekmøte, Trondheim 28 mars 2014, miriam.safstrom@kb.se RDA i Sverige, Europa och världen Status för det svenska arbetet Vad händer nu? Varför RDA? Data för

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer