Tema 2 Implementering

Transkript

1 Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden för omvårdnadsutbildning Box 157, LUND

2 Implementeringsstrategier För att vården ska kunna utvecklas krävs det att kunskap från omvårdnadsforskning implementeras i vården (Svensk sjuksköterske förening, 2014). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2013) säger lagen om svensk hälso och sjukvård att vård och omvårdnad ska vila på bästa tillgängliga kunskap och ha vetenskaplig grund. Svensk sjuksköterskeförening (2014) menar att med evidensbaserad vård försörjs patientens omvårdnad och behandling utifrån bästa tillgängliga kunskap och gör dessutom att vårdens resurser används på effektivaste sätt. Det finns flera olika strategier att använda sig av vid implementering av forskning. PARIHS modellen är en av dessa strategier och är också den modell som denna rapport utgår från. PARIHS modellen består utav tre delar, Evidens, Kontext och Facilitering som är viktiga vid implementering. Evidens har enligt denna modell en bred betydelse och innefattar både kunskap som grundar sig på forskning liksom erfarenhetsgrundad kunskap. Kontext handlar om vilka förutsättningar för implementering som en organisation har. Facilitering är de faktorer som underlättar för implementering av forskning i organisationen. Exempel på dessa faktorer kan till exempel vara organisationens ledarskap och kultur. Vi anser att PARIHS modellen bäst omfattar de komponenter som är viktiga för implementering av evidensbaserad omvårdnad. Vi har valt att skriva vår kandidatuppsats om ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Genom denna modell skulle man kunna implementera en ökad kunskap om denna patientgrupp i vården. Ledarskap är en mycket viktig faktor för en lyckad implementering. Chefers förmåga att gestalta en kultur som har förutsättningar att ta emot evidensbaserad kunskap, vilja att ge återkoppling och att regelbundet förespråka vikten av att jobba evidensbaserat är av stor betydelse. Andra aktiviteter som gynnar implementering är datoriserade påminnelsesystem och undervisningsmöten (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Rycroft Malon, Harvey, Seers, Kitson, McCormack & Titchen (2004) tar upp vikten av att ha effektiva och stödjande relationer mellan individer och team, samt att ha en medicinsk ledare för implementering av evidensbaserad kunskap. Även egenskaper hos ledaren för

3 implementeringsprocessen beskrevs som viktiga för hur utfallet skulle bli. Egenskaper som beskrevs som fördelaktiga var att personen var engagerad, entusiastisk samt besatt en god kommunikationsförmåga. Etiska principer Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2014) arbetar sjuksköterskan för att utveckla kärnfrågor av forskningsbaserad professionell kunskap som stöd för en evidensbaserad verksamhet. Vård i Norden (2003) menar att forskning ska skapa ny kunskap om människan, samhälle och sjukdom samt samhälle och kultur. Den nya kunskapen kan utveckla nya möjligheter för användning. Forskningen ska ämna att ha nytta för omsorg av den grupp som avses av forskningen. Människan ska inte göras till föremål för vetenskapliga och tekniska syften utan informerat och uttryckt samtycke. Forskning får inte heller skada deltagarna. Forskare måste därför i största mån kontrollera potentiella risker för skada eller obehag och även vid behov vidta åtgärder för att förhindra eller minimera de eventuella riskerna. Forskaren ska även se till att alla individer behandlas lika och att utsatta grupper inte utnyttjas (Vård i Norden, 2003). Sjuksköterskan har fyra grundläggande ansvarsområden; att förebygga sjukdom, att främja hälsa, att lindra lidande och att återställa hälsa. Sjuksköterskan har som plikt att tillämpa och förbättra sin färdighet och kunskap, vara uppmärksam på nya möjligheter, samt utveckla nya färdigheter och kunskap (Vård i Norden, 2003). Hinder för implementering För en framgångsrik implementering krävs det att man även kartlägger de eventuella hinder som kan finnas. Hinder för implementering kan förekomma på olika nivåer i organisationen, som till exempel hos patienten, vårdpersonalen, organisationen eller samhället (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Salomons och Spross (2011) har undersökt vilka barriärer som finns för implementering av forskning. Dessa barriärer delades in i fyra dimensioner: strategiska,

4 kulturella, strukturella och tekniska. Barriärer inom den strategiska dimensionen var tidsbrist, att chefer hade andra mål som de prioriterade högre, svårigheter att rekrytera och behålla personal, brist på resurser samt hög arbetsbelastning. Den vanligaste barriären inom den kulturella dimensionen var en ovilja hos chefer och medarbetare att förändra arbetssättet. Brister i ledarskapet var också ett hinder inom denna dimension. Bristande medvetenhet om forskning och upplevelsen av att det fanns för många vetenskapliga tidskrifter var barriärer som författarna hittade inom den strukturella dimension. Inom den tekniska dimensionen fanns barriärer som att sjuksköterskor upplevde sig ha bristande förmågor att söka vetenskapliga artiklar samt utvärdera dess kvalitet. Även Thiel och Gosh (2008) kom fram till att sjuksköterskorna upplevde sig sakna tillräckliga kunskaper att söka efter vetenskapliga artiklar i databaser. Enligt Rycroft Malone et al. (2004) är bristande resurser som till exempel brist på tid, pengar och utrustning ett hinder för implementering. Svensk sjuksköterskeförening (2013) menar att brist på utbildningstillfällen, resurser och tid är de vanligaste hinderna för implementering för evidensbaserad omvårdnad.

5 Referenser Rycroft Malone, J., Harvey, G:, Seers, K., Kitson, A., McCormack, B. & Titchen, A. (2004). An exploration of the factors that influence the implementation of evidence into practice. Journal of clinical nursing, 13(8): Solomons, M. & Spross, J. (2011). Evidence based practice barriers and facilitators from a continuous quality improvement perspective: an integrative review. Journal of Nursing Management, 19(1): Svensk sjuksköterskeförening, (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: SSF Svensk sjuksköterskeförening, (2013). Implementering. Stockholm: SSF Svensk sjuksköterskeförening, (2014). Strategi för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Hämtad, 12 april, 2016, från Svensk Sjuksköterskeförening, ssf jon svensk sjukskoterskeforening/publikationer sve nsk sjukskoterskeforening/kvalitet publikationer/strategi for kvalitetsutveckling inom omvardna d.pdf Thiel, L. & Ghosh, Y. (2008). Determining Registered Nurses' Readiness for Evidence Based Practice. Worldviews on Evidence Based Nursing, 5(4): Vård i Norden. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnad i Norden. Hämtad 12 april, 2016, från vård i Norden, Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandströ, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.