Svensk sjuksköterskeförening om

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk sjuksköterskeförening om"

Transkript

1 OKTOBER 2013 Svensk sjuksköterskeförening om implementering Ny kunskap, grundad på såväl erfarenhet som forskning, medför att vård- och omsorgsverksamheten utvecklas. En förutsättning för att evidensbaserad vård och omvårdnad ska bli etablerad är att forskningens resultat används. Det kan förefalla självklart att forskningsresultat ska omsättas och användas, det vill säga implementeras i den dagliga vården. Ändå är det väl känt att det finns ett gap mellan tillgänglig kunskap och den kunskap som används inom dagens vårdverksamhet. För att kunna överbrygga detta gap behövs kunskap om vad implementering innebär och om vad som underlättar, respektive försvårar, införandet av ny kunskap. Varför är implementering viktig? Vård och omvårdnad ska vila på vetenskaplig grund och bästa tillgängliga kunskap, detta finns reglerat i de lagar och författningar som styr den svenska hälso- och sjukvården. Dagens hälso- och sjukvård är en kunskapsintensiv verksamhet och den vetenskapliga kunskapen inom till exempel både omvårdnad och medicin ökar ständigt. Ett mått på kunskapens omfattning kan vara antal indexerade artiklar i den vetenskapliga databasen Medline. Denna databas innehåller referenser till mer än 16 miljoner artiklar från mer än 5600 tidskrifter och varje vecka indexeras fler än 2000 nya artiklar. Medline omfattar nästan 95 procent av den medicinska litteraturen inklusive omvårdnadstidskrifter (Willman m fl. 2011). Ett viktigt komplement till den vetenskapliga kunskapen är erfarenhetsbaserad kunskap. Erfarenhetsbaserad kunskap inom vården växer fram i det upprepade dagliga mötet med patienter och närstående i skiftande situationer och sammanhang. Sjuksköterskor bygger upp den professionella kliniska kompetensen genom att reflektera över såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap och integrerar dessa former i den dagliga verksamheten. Båda kunskapsformerna tillsammans med patientens egna behov och önskemål, är viktiga hörnstenar i en evidensbaserad vård och omvårdnad. Detta framgår också klart och tydligt i det internationellt använda konsensus-uttalandet Sicily statement on evidence-based practice:

2 Evidence-Based practice (EBP) requires that decisions about health care are based on best available, current, valid and relevant evidence. These decisions should be made by those receiving care, informed by the tacit and explicit knowledge of those providing care, within the context of available resources. (Dawes m fl. 2005). Kunskap är dynamisk till sin natur och utvecklas kontinuerligt. Därför krävs ett ständigt pågående och aktivt förbättringsarbete med implementering av ny kunskap för att nå målsättningen om en evidensbaserad vård. När vi talar om implementering av ny kunskap så åsyftas vanligen den vetenskapliga kunskapen, det vill säga nya forskningsresultat. Årligen satsas stora summor och avsevärd tid på forskning och utveckling av vården. Trots detta får inte patienter den bästa vård som de har rätt till enligt den evidens som finns och en del får till och med behandling som är visad skadlig. Internationella studier har visat (till exempel McGlynn m fl. 2003) att patienter i genomsnitt endast får 55 procent av optimal vård enligt gällande rekommendationer. Detta är givetvis oacceptabelt och ett slöseri med hälso- och sjukvårdens begränsade resurser. Användning av forskningsresultat Det övergripande syftet med att implementera/införa ny kunskap, exempelvis i form av en ny metod eller behandling, är att förbättra vården för patienter och närstående. Det kan till exempel handla om att införa säkrare rutiner vid spolning av kvarvarande urinkateter (Svensk sjuksköterskeförening, 2012) eller att börja tillämpa en modell för bemötande av kvinnor som misstänks vara utsatta för partnervåld (Feder m fl. 2006). Alternativt kan det handla om att ersätta en dyrbar eller komplicerad metod med en ny som ger samma resultat men är billigare och/eller enklare att genomföra. Det kan också handla om att vårdpersonalen tar till sig ny kunskap som visar att personalens attityder, värderingar eller förhållningssätt behöver förändras för att förbättra någon aspekt av vården för patienter och närstående. Det kan följaktligen handla om vitt skilda kunskaper som ska implementeras vilket är en av flera anledningar till att implementering av dessa kunskaper är en komplicerad process. Sjuksköterskor kan använda forskningsbaserad kunskap på olika sätt beroende på kunskapens natur. Forskningsresultat kan användas direkt eller indirekt (Estabrooks, 1999). En direkt användning innebär att använda forskningsresultat vid beslut och genomförande av vård och omvårdnad. Ett vanligt exempel är att arbeta efter evidensbaserade riktlinjer eller vårdprogram. En indirekt forskningsanvändning betyder att forskningsresultat har en mer upplysande funktion för en persons uppfattningar eller förståelse. Indirekt användning kan ses som en form av (självstyrt) lärande som inte omedelbart behöver leda till synbara handlingar. Vad påverkar implementering? Implementering av evidensbaserad kunskap i det kliniska vårdarbetet är en komplex process som påverkas av många faktorer på både organisationsnivå och individuell nivå (Grol & Grimshaw, 2003). Detta kan delvis förklaras av att implementering inom vård och omsorg sker i ett sammanhang med flertalet påverkande faktorer. Det är framför allt följande faktorer som påverkar förloppet vid implementering av ny forskningsbaserad kunskap.

3 Egenskaper hos den nyhet som ska implementeras. Exempelvis om det nya innebär stor skillnad mot existerande rutiner, hur stark evidensen är för att det nya har önskad effekt och om nyheten är anpassningsbar och testad i olika sammanhang. Egenskaper hos användarna/mottagarna av den nya kunskapen. Det kan till exempel skilja mellan kunskapsnivå eller hur förändringsbenägen en person är. I vilket sammanhang som en implementering ska ske. Sammanhanget kan skilja sig åt på ett flertal sätt, dels vilken vårdform eller specialitet det rör sig om och framför allt hur organisation, klimat och ledarskap fungerar. Vilka strategier för spridning, införande och användning som tillämpas. Ledarskapet verkar vara en av de viktigaste faktorerna för att implementering ska lyckas. Framför allt chefer och ledares förmåga att skapa en kultur som är mottaglig för evidensbaserad kunskap verkar vara av avgörande betydelse. Vissa egenskaper hos ledaren främjar implementering, som förmågan och viljan till att ge återkoppling och att framhålla vikten av att arbeta evidensbaserat samt att på andra sätt föregå med gott exempel (Sandström m fl. 2011). För att implementera evidens krävs att ledaren har kunskap om hur man hittar och värderar evidens samt strategier för införande. Många chefer i vården har inte denna kunskap vilket kan göra det svårt för dem att stödja processen (Nilsson Kajermo m fl. 2008). Hinder finns även i organisationen där tidsbrist, resursbrist och brist på utbildningstillfällen hör till de vanligast förekommande (Cummings m fl. 2007). Chefer och ledare som ständigt möter utmaningar i form av nedskärningar och omorganisationer kan också få svårt att skapa de förutsättningar som en framgångsrik implementeringsprocess kräver. En kultur där forskning har högt värde och där användandet av forskningsresultat värdesätts främjar implementering av en evidensbaserad praktik (Gifford m fl. 2007). Därför är det viktigt att ledare i vården har en evidensbaserad praktik i fokus och skapar en kultur där idéer, utbildningar, konferenser och annat som är i linje med denna strävan värderas högt (Scott-Findlay & Golden-Biddle, 2005). Ett starkt och tydligt ledarskap leder inte ensamt till förändring. En stödjande organisation och en gynnsam kultur påverkar också processen. Ytterligare kunskap behövs om hur chefer och ledare kan främja implementering av evidensbaserad kunskap i det dagliga vårdarbetet. Förmodligen är det inte fruktbart att studera egenskaper hos ledaren utan att ta hänsyn till organisationen där personen är verksam och dess kulturella klimat. Framgång med implementering tycks bero på samspelet mellan dessa tre komponenter (Sandström m fl. 2011). Det är också visat att implementering tar tid, vanligen flera år från det att en ny metod börjat införas till dess att den blir en del av den dagliga rutinen. Forskningsresultat behöver många gånger omsättas till en lämplig kunskapsform, eller produkt, innan den kan införas i den dagliga vården. Internationellt används ofta begreppet knowledge translation för den process som anpassar forskningsbaserad kunskap till kliniskt användbara produkter eller rutiner och införandet av dessa. Grimshaw och medarbetare (2012) argumenterar för att basen för implementering ska utgöras av systematiska

4 översikter som analyserar, värderar och sammanställer forskning från ett flertal studier inom samma område. En enskild studie kan vara av bristande kvalitet eller ha snedvridna resultat och är därför inte en tillräckligt säker grund för evidensbaserad vård. Resultat från en systematisk översikt av studier med god kvalitet borgar för att resultaten från de ingående studierna har kvalitetsgranskats av erfarna forskare. Hur kan implementering stödjas? Det krävs ett systematiskt arbete för att lyckas med implementering. Aktiviteter som har visat sig ge en viss positiv effekt vid implementering av evidens i vårdverksamhet är lokala opinionsledare, undervisningsmöten, datoriserade påminnelsesystem samt uppföljning och återkoppling. Störst effekt, med en förbättring på 12 procent, hade lokala opinionsledare medan övriga aktiviteter gav en förbättring på runt 5 procent (Grimshaw m fl. 2012). Ett systematiskt införande av ny kunskap underlättas av att införandet baseras på en teoretisk modell. Det finns ett flertal olika förklaringsmodeller och teorier om implementering. Ett exempel på nyare ramverk för implementering är den så kallade PARIHS-modellen (Promoting Action on Research Implementation in Health Services, Kitson m fl. 2008) som består av de tre komponenterna evidens, kontext och facilitering (dvs. underlättande). Ett annat exempel är KTA-modellen (The knowledge to action model, Graham m fl. 2006) som beskriver ett cykliskt förlopp mellan kunskapsproduktion och tillämpning. Båda modellerna har en flexibel struktur som kan fungera i komplex vårdverksamhet och modellerna knyter samman ny forskningsbaserad kunskap med vårdpersonals och patienters erfarenheter och det sammanhang som kunskapen ska användas i. Promoting Action on Research Implementation in Health Services, PARIHS PARIHS kan användas som ett praktiskt verktyg för att vägleda implementering och för att på analytiskt väg förstå viktiga förutsättningar och deras koppling till varandra vid införandet av forskningsresultat (Kitson.fl. 2008). De tre huvudbeståndsdelarna evidens, kontext och facilitering behöver uppmärksammas före, under och efter implementering. Enligt PARIHS består evidens av forskningsresultat, klinisk erfarenhet, patientens uppfattning och så kallade lokala data (exempelvis data från en journalgranskning). Kontexten innefattar en vårdverksamhets kultur, ledarskap och rutiner för utvärdering. Facilitering innebär enligt PARIHS att en person med specifika kunskaper och färdigheter fungerar som underlättare i processen med att införa nya kunskaper och rutiner inom en vårdverksamhet. The Knowledge to Action-Modellen, KTA KTA-modellen inbegriper hela processen från kunskapsproduktion (vetenskaplig och erfarenhetsbaserad), via bedömning och syntetisering av kunskapsunderlaget, till utformning av kliniskt användbara verktyg/produkter. Den framtagna kunskapen omsätts i ett cykliskt förlopp med start i probleminventering och val av lämplig kunskap som anpassas och införs efter att existerande hinder har identifierats och överbryggats. Därefter följs och utvärderas resultatet av införandet och åtgärder skapas för att upprätthålla den nya kunskapen.

5 Ansvar för implementering Ansvaret för att implementera forskningsresultat kan vila på en person, en grupp eller en organisation. Studier har visat att svenska sjuksköterskors självskattade dagliga användning av forskningsresultat är låg (Wallin m fl. 2012). Svensk sjuksköterskeförening verkar för en evidensbaserad vård genom att både stimulera forskning inom omvårdnad och implementering av resultaten. Sjuksköterskor har ansvar för att höja medvetenheten om på vilken kunskap utförda omvårdnadsåtgärder vilar och att stödja spridning och användning av nationella riktlinjer och vårdprogram. Det krävs kritiskt tänkande och avsatt tid för reflektion om forskningsresultat som rör patienters och närståendes upplevelser, behov och uppfattningar för att exempelvis påverka sjuksköterskors attityder, förhållningssätt eller empatiska förmågor (Strandberg 2011). Alla sjuksköterskor, och övriga professioner inom vården, har ett eget professionellt ansvar att informera sig om nya forskningsresultat och att använda bästa tillgängliga kunskap. Detta räcker dock inte för att vården ska bli evidensbaserad. Arbetsgivare och beslutsfattare inom vård och omsorg har ett stort ansvar för kunskapsstyrning och implementering, det vill säga att relevanta nya rön sprids, införs och används. Det innebär att resurser i form av tid, utbildning, handledning och utrustning måste prioriteras och avsättas. Likaså är det av stor vikt att inaktuella metoder och rutiner utmönstras. Litteratur Cummings, G., Estabrooks, C., Midodzi, W., Wallin, L., Hayduk, L. (2007). Influence of organizational characteristics and context on research utilization. Nursing Research, 56(4), Dawes, M., Summerskill, W., Glasziou, P., Cartabellota, A., Martin, J., Hopayian, K., Porzsolt, F., Burls, A., Osborne, J. (2005). Sicily statement on evidence-based practice. BMC Medical Education, 5(1). doi: / Estabrooks, C.A. (1999). The conceptual structure of research utilization. Research in Nursing & Health. 22(3), Feder, G.S., Hutson, M., Ramsay, J., Taket, A.R. (2006). Women exposed to intimate partner violence: expectations and experiences when they encounter health care professionals: a meta-analysis of qualitative studies. The Archives of Internal Medicine. 166(1), McGlynn, E.A., Asch, S.A., Adams, J., Keesey, J., Hicks, J., DeCristofaro, A., Kerr, E.A. (2003). The Quality of Health Care Delivered to Adults in the United States. The New England Journal of Medicine. 348(26), Gifford, W., Davies, B., Edwards, N., Griffin, P., Lybanon, V. (2007). Managerial leadership for nurses use of research evidence: An integrative review of the literature. Worldviews on Evidence-Based Nursing. 3, Graham, I.D., Logan, L., Harrison, M., Straus, S.E., Tetroe, J., Caswell, W., Robinson, N. (2006). Lost in knowledge translation: Time for a map? The Journal of Continuing Education in Health Professions, 26(1)

6 Grimshaw, J.M., Ecceles, M.P., Lavis, J.N., Hill, S.J., Squires, J.E. (2012). Knowledge translations of research findings. Implementation Science 7:50. doi: / Grol, R., Grimshaw, J. (2003). From best evidence to best practice: effective implementation of change in patients care. Lancet, 362, Kitson, A., Rycroft-Malone, J., Harvey, G., McCormack, B., Seers, K., Titchen, A. (2008). Evaluating the successful implementation of evidence into practice using the PARIHS framework: theoretical and practical challenges. Implementation Science, 3:1. doi: / Nilsson Kajermo, K., Undén, M., Gardulf, A. (2008). Predictors of nurses perceptions of barriers to research utilization. Journal of Nursing Management, 16, Sandström, B., Borglin, G., Nilsson, R., Willman, A. (2011). Promoting the implementation of evidence-based practice: A literature review focusing on the role of nursing leadership. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 8(4), Scott-Findlay, S., Golden-Biddle, K. (2005). Understanding how organizational culture shapes research use. Journal of Nursing Administration 35(7/8), Strandberg, E. (2011). Användning av forskningsresultat inom omvårdnad: begrepp, mätning och indikatorer. Lic. avh. Solna: Karolinska Institutet; Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Re-Aktion! Kunskapsunderlag avseende spolning av kvarvarande urinkateter. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening, nr 6. Wallin, L., Gustavsson, P., Ehrenberg, A., Rudman, A. (2012). A modest start, but a steady rise in research use: A longitudinal study of nurses during the first five years in professional life. Implementation Science, 7, 19. doi: / Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. MILJÖMÄRKT TRYCKSAK SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Baldersgatan Stockholm Tel vx Fax E- post Stärker sjuksköterskans profession Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Alla legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kan bli medlemmar.

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)

Läs mer

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Hur lyckas man med nya arbetssätt? Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014

SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014 SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014 Kursansvarig: Anneli Sundberg Examinator: Jan-Åke Hansson Introduktion Välkommen till kursen SJSD19 som är den sista kursen i termin fyra.

Läs mer

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Implementering av nya arbetsmetoder innefattar en process där medarbetare förändrar sitt arbetssätt i linje med den nya metoden (Grimshaw

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du. Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering

Läs mer

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation Svensk sjuksköterskeförening 2016 torkel ekqvist/fotogruppen södersjukhuset Produktionsfakta Skriften Sjuksköterskans profession grunden för din

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

STRATEGI. för kvalitetsutveckling inom omvårdnad

STRATEGI. för kvalitetsutveckling inom omvårdnad STRATEGI för kvalitetsutveckling inom omvårdnad Innehåll 3 Inledning 4 Det etiska ansvaret 5 Sex kärnkompetenser 7 Kvalitetsarbete och förbättringskunskap 8 Ständiga förbättringar och prioriteringar 10

Läs mer

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB

I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB Lotta Åstrand Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Innehåll 1. Varför

Läs mer

1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp

1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp 1910 Organisering Svensk sjuksköterskeförening 2016-12-02 Ami Hommel Torie Palm Ernsäter Ordförande Sakkunnig...utgöra en centralpunkt för den svenska sjuksköterskekåren, att väcka och underhålla samhörighetskänslan

Läs mer

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Att leda förändring för säker vård

Att leda förändring för säker vård Att leda förändring för säker vård Annette Erichsen Andersson Operationssjuksköterska Dr. i Vårdvetenskap Lektor i Smittskydd Forskare vid GPCC Patientsäker vård? Ca 10% drabbas av någon form av vårdskada

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

ehälsa kräver kunskap och engagemang

ehälsa kräver kunskap och engagemang ehälsa kräver kunskap och engagemang Svensk sjuksköterskeförenings arbete med ehälsofrågor Elisabeth Strandberg Sakkunnig forsknings och ehälsofrågor Svensk sjuksköterskeförening www.swenurse.se Om Svensk

Läs mer

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens 13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Dnr 2929/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Evidensbaserad praktik (EBP)

Evidensbaserad praktik (EBP) Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför

Läs mer

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet Inga-Britt Lindh Introduktion Etisk kompetens och professionellt förhållningssätt är viktiga utbildningsmål i sjuksköterskeexamen

Läs mer

Ledarskap för omvårdnad och Magnetmodellen

Ledarskap för omvårdnad och Magnetmodellen Ledarskap för omvårdnad och Magnetmodellen Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Torie Palm Ernsäter Illustrationer Maja Modén Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se Tryck

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

RJSD18 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2016

RJSD18 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2016 RJSD18 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2016 Kursansvarig: Lena Ritzman Examinator: Jan-Åke Hansson Introduktion Välkommen till kursen RSJD18, som är den avslutande kursen i termin

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Omvårdnad sedan 1910 Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening. Vi är en ideell förening som företräder professionens

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016 1 Implementering Mårten Åhström 20 september 2016 Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Omgivning Mottagare Kommunikationslänk Källa Feedback 3 Implementeringens steg Utforskande Inventering

Läs mer

Kunskapens väg. Implementeringsforskning WHO (2004)

Kunskapens väg. Implementeringsforskning WHO (2004) Kunskapens väg Implementeringsforskning FoU-dag Landstinget Sörmland 2010-03-25 Lars Wallin Karolinska Institutet från forskning till användning Evidens framtagen genom forskning Utveckla policies och

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

Factors that influence nurses use of evidence-based nursing

Factors that influence nurses use of evidence-based nursing KANDIDATUPPSATS Factors that influence nurses use of evidence-based nursing Marcus Karlsson Emelie Sjögren Nursing Programme, 180 credits Nursing Thesis, 15 credits (61-90) Autumn 2013 School of Social

Läs mer

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga

Läs mer

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier

Läs mer

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Sida1(6) KURSPLAN VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att studenten tillägnar sig

Läs mer

Litteraturförteckning med läsanvisningar till campus 1 och

Litteraturförteckning med läsanvisningar till campus 1 och Litteraturförteckning med läsanvisningar till campus 1 och 2 2013-01-30 1 Utmaningar och metodfrågor i implementeringsforskning inom vård och omsorg Till litteraturseminariet campus 1: Orientering om implementeringsforskning

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING

KOMPETENSBESKRIVNING FÖRENINGEN FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM GASTROENTEROLOGI I SVERIGE (FSGS) OCH SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM GASTROENTEROLOGI

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsstrategier n Använda teori n Betydelsen av kontext

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsstrategier n Använda teori n Betydelsen av kontext Introduktion implementeringsforskning Vad och varför? 2013-03-18 Lars Wallin Högskolan Dalarna/Karolinska Institutet Varför? Centrala koncept Implementeringsstrategier Använda teori Betydelsen av kontext

Läs mer

STRATEGI VÅRDEN. för att utveckla

STRATEGI VÅRDEN. för att utveckla STRATEGI VÅRDEN för att utveckla Strategi 2008.indd 1 08-01-18 13.36.23 INNEHÅLL 3 Förord 4 Inledning 5 God omvårdnad 6 Omvårdnadsutveckling 10 Förutsättningar för att utveckla omvårdnad 12 PARIHS beskriver

Läs mer

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik Siw Carlfjord Med Dr IMH, Linköpings universitet To him who devotes his life to science, nothing can give more happiness than increasing the

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3) Graduate Diploma in Pediatric Care Specialist

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

EBLIP i Sverige och internationellt

EBLIP i Sverige och internationellt EBLIP i Sverige och internationellt Lotta Haglund Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Kort historik 1972 Archie Cochrane (UK) Effectiveness and efficiency a random reflection on health services

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap?

Hur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap? 1 Hur kan chefer träna färdigheter i och ledarskap? Ett uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-2016 Välkomna! Enheten för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) ledarskap@sll.se

Läs mer

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård TRE PEDAGOGISKA PERSPEKTIV Lärandemodell för verksamhetsintegrerat lärande Universitet och högskola i SAMVERKAN med hälso- och sjukvård samt tandvård Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets

Läs mer

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Curomed Utbildning AB 1 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 9-18/11 2007 Kursgivare: Bo Freyschuss, MD, Överläkare,

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Anna Löfmark AssCe* - Assessment of Clinical Education Institutionen

Läs mer

Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? Prehospital medicin och omvårdnad kunskap och utveckling

Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? Prehospital medicin och omvårdnad kunskap och utveckling Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? kunskap och utveckling, leg.sjuksköterska, Med Dr Per Örtenwall, leg.läkare, docent Ambulanssjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Motiv Arbetssätt, verktyg

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad Bakgrund SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren konstaterade att det finns ett stort behov av att utveckla en kunskapsbas i socialtjänsten av ett samordnat och långsiktigt

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )

Läs mer

Återkoppling i form av trepartssamtal - Erfarenheter av Nationell klinisk slutexamination (NKSE) praktiskt prov

Återkoppling i form av trepartssamtal - Erfarenheter av Nationell klinisk slutexamination (NKSE) praktiskt prov Återkoppling i form av trepartssamtal - Erfarenheter av Nationell klinisk slutexamination (NKSE) praktiskt prov Louise Härdelin, Linköpings universitet Elisabeth Lindahl, Umeå universitet Styrelsen för

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Facilitering och processtöd

Facilitering och processtöd Facilitering och processtöd Den av psykologförbundet ackrediterade specialistkursen Facilitering och processtöd utgår specifikt från de förkunskaper som psykologen har med sig från teman såsom motivationsfaktorer,

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Informatik. Kvalitetsarbete

Informatik. Kvalitetsarbete Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Sjuksköterskeprogrammet termin 4 2VÅ620 Professionskunskap II BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Student: VFU-placering: År, veckor: Yrkeshandledare: Klinisk adjunkt: 13 december 2016 1 BEDÖMNING

Läs mer

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen reviderad december 2017 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Professionsblock 2 VAE207 Inledning Mälardalsmodellen är det bedömningsinstrument som används

Läs mer