Förbättringsarbete. Sårinfektioner. Författare: Saga Jenninger, Jonna Nilsson, Amanda Ryberg- Welander och Annie Wendel.

Transkript

1 ! Förbättringsarbete Sårinfektioner Författare: Saga Jenninger, Jonna Nilsson, Amanda Ryberg- Welander och Annie Wendel Kurs: SJSE19 Termin: 5 Skriftlig rapport

2 Hösten 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden för omvårdnadsutbildning Box 157, LUND! 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Åtgärder som valts... 2 Tankar och åsikter om riskanalysen... 3 PDSA-hjulet... 3 Mål... 4 Implementering... 4 Utvärdering... 7 Slutsats... 7 Referenser... 9 Bilaga 1 (1) Matris... 10

4 Inledning Åtgärder som valts I detta vidare arbete på riskanalysen kommer två av de föreslagna åtgärderna att väljas ut och implementeras i verksamheten. De åtgärder som valts ut är följande: Öka kunskapen om orsaken till vårdrelaterade postoperativa sårinfektioner bland vårdpersonal. Exempelvis genom mer utbildning inom såromläggning redan i grundutbildningen för att öka kunskap om olika typer av förband och handhavande. Även vilken typ av sårvård olika typer av sår kräver. Instruktioner och rutiner vad gäller hur information ska överföras mellan personalen. Betona vikten av dusch och informera personalstyrkan om varför dusch är viktigt inför operation, samt att patienten informeras om hur duscharna ska gå till och när. Med tanke på att både kommunikation och sårvård är en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, anser gruppen att dessa åtgärder var viktiga att gå vidare med. Trots att det finns enkla och tydliga föreskrifter för att motverka och minska risken för vårdrelaterade infektioner har nationella mätningar visat att det fortfarande finns mycket kvar att jobba på. Svårigheter att följa rutiner och regler kan bero på att det är svårt att ta till sig att invanda handlingsmönster kan vara skadliga. Även om kunskap finns om hur det borde göras förekommer det att personal tar genvägar och brister i rutinerna av olika skäl. För det mesta tycks det gå bra men förr eller senare drabbas patienter av vårdrelaterade infektioner. Även ledningens inställning och den rådande säkerhetskulturen på arbetsplatsen påverkar följsamheten (Lindh & Sahlqvist, 2012). Ökad kunskap om vårdrelaterade postoperativa sårinfektioner är viktig att implementera då brister i de basala hygienrutinerna visat sig vara grundorsak till vårdrelaterade infektioner. För att upprätthålla en god hygienisk standard behövs kunskaper om olika typer av smitta och smittvägar. Ökad kunskap ger större förståelse för vikten av bra kommunikation (Lindh &! 2

5 Sahlqvist, 2012). En fungerande kommunikation är viktigt för att vården ska bli säker och för att det ska vara möjligt att kunna erbjuda patienten en god vård. Tydlig kommunikation i vårdteamet och med patienterna är även viktigt eftersom det minskar risken för missförstånd och främjar optimal vård (Lindh & Sahlqvist, 2012). Tankar och åsikter om riskanalysen Gruppen tycker att de åtgärder som lagts fram i riskanalysen generellt sett är väldigt bra. Åtgärderna är relevanta för de risker som har tagits fram. Vad gäller utbildning så är det bra dock ska det poängteras att det behövs både praktiskt och teoretisk kunskapsutbildning eftersom att det har visat sig att föreläsningar behöver kompletteras med övningar och demonstrationer. Endast läsning eller föredrag om någonting nytt, har visat sig i många fall vara otillräckligt för att öka kunskapen hos personerna i fråga (Socialstyrelsen, 2012). Åtgärden där patienter får återberätta information de fått anses vara väldigt bra. Genom att låta patienten själv få möjlighet att sätta sina egna ord på vad hen fått veta, repeteras det viktigaste i budskapet och patienten kommer lättare ihåg vad som sades (SBU, 1996). Förbättring av kommunikation mellan personalgrupper är också högst relevant då brister i kommunikation sätter patientsäkerheten i fara i form av bl.a missförståelse, för lite och för komplicerad information (Lindh & Sahlqvist, 2012). Brist på kunskap och/eller rutin innebär en stor risk för att drabbas av vårdrelaterade infektioner. Genom att införa utbildning eller genom fortbildning på arbetsplatsen och även öka tillfällen att lära sjuksköterskestudenter mer om sårvård, kan förekomsten minska i vården. En stor källa till vårdrelaterade infektioner är brister vid handhygien samt tidsbrist och okunskap att följa rutinerna enligt riktlinjer (Lindh & Sahlqvist, 2012). PDSA-hjulet PDSA-hjulet är ett verktyg för kvalitetsförbättring och det används över hela världen i förbättringsarbeten. PDSA-hjulet består av fyra delar (Plan, Do, Study, Act). Plan står för planeringen där man besvarar frågor såsom vem? Vad? När? Hur?. Do är själva genomförandefasen där det görs tester och mätningar i sakfrågan och eventuella avvikelser! 3

6 noteras. Study är när man studerar resultatet av genomförandefasen. Act utgår ifrån att besvara frågan vad ska hända härnäst? utifrån svaren efter analyseringen av resultaten (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Gruppens arbeta har utgått ifrån PDSA och försökt att besvara de frågor som går utifrån den information som har funnits. Mål Målet med att förbättra kommunikationen om information av hygienrutiner är att vårdpersonalen i sin tur ska kunna anpassa information och kommunikation efter vem mottagaren är och vilka förutsättningar den personen har. Vårdgivaren ska anpassa samtalet efter till exempel språkskillnader och hur mycket patienten redan vet om hygien inför operation. Vårdpersonal, i detta fall undersköterskan ska tala med ett enkelt och anpassat språk, tala långsamt och ta en bit i taget. Eftersom patienten fått skriftlig information tidigare kan dessa broschyrer användas i samband med den muntliga informationen. Målet är att patienten med hjälp av detta ska få en tydligare bild av vad hen ska göra för att hygienrutinerna ska få bättre effekt (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Målet med att öka vårdpersonalens kunskap om såromläggning är att det ska ske en optimal såromläggning som främjar läkningsprocessen och minskar infektioner. Idag finns det en uppsjö av omläggningsmaterial som ger ett brett sortiment för sjuksköterskan att välja mellan. Detta är såklart bra men problem uppstår när sjuksköterskan inte besitter den kunskap som behövs för att sortera och välja ut specifikt material för varje sår. Studier visar att det är uppenbart att en god omläggning kräver kunskap hos den som ska utföra såromläggningen (Gillespie, Chaboyer, Allen, Morely & Niuwenhoven, 2013). Implementering För att implementeringen av de nya åtgärderna ska lyckas krävs ett systematiskt arbete. För att implementeringen ska kunna påbörjas kommer ett undervisningsmöte hållas där alla anställda får information om hur de nya rutinerna kommer fungera. En teoretisk modell kommer att användas för att underlätta implementeringen, i detta fall PDSA (Svensk sjuksköterskeförening, 2013).! 4

7 För att erbjuda en god vård är bra kommunikation nödvändig. Med hjälp av god kommunikation och färre missförstånd kommer personalen kunna förvissa sig om att patienten kommer fullfölja hygienrutinerna på rätt sätt (Lindh & Sahlqvist). Effekten av åtgärden öka vårdpersonalens kunskap om såromläggning blir att en bra kunskap om sår minskar risken för infektioner i och med en bättre sårvård och kunskapen gör också att sjuksköterskan har en bättre förståelse för läkningsprocessen (Gillespie et al., 2013). Åtgärden som ska implementeras är att eventuellt utöka sårkunskaperna på grundutbildning för sjuksköterska. Detta skulle innebära att nyutexaminerade sjuksköterskor kan lära ut undersköterskor och andra sjuksköterskor om hur såromläggningar kan gå till. Ett sätt att implementera bättre kommunikation, förändrade rutiner och ökad kunskap är att ha en specifik ansvarig sjuksköterska. Till exemepl kan det finnas en hygiensjuksköterska som alltid ska finnas tillgänglig. Hygiensjuksköterskan ansvarar för ett visst antal patienter. Anledningen är att personalen på avdelningarna har en person att vända sig till när de känner sig osäkra, därför kan osäkerhet och felaktiga beslut undvikas. Detsamma gäller när det kommer till optimal sårvård, om varje enhet skulle ha en sjuksköterska (eller undersköterska) ansvarig för sårvård skulle övriga i personalen ha någon att vända sig till. Detta skulle minska förvirring i kommunikation både mellan personalgrupper men också mellan patient och personal eftersom att det finns en kunskapskälla att kontakta. Dessutom skulle det öka kunskap om ex. såromläggning eftersom det blir lätt att lära sig genom en kollega (Socialstyrelsen, 2006). En del av sjuksköterskans arbete är att leda kvalitetsförbättringar inom sjukvården vilket innebär att det behövs utökad kunskap, färdigheter och förhållningssätt för att klara av det nya arbetet. Detta kan då ske genom att göra förändringar i kursplanen för sjuksköterskeutbildningar. När det görs förändringar inom hälso-och sjukvården är det viktigt att denna förändring följer med i alla plan dvs. även på sjuksköterskeutbildningen. Att ge omvårdnad av hög kvalitet stärker även sjuksköterskans självkänsla och ger en större tillfredsställelse som på så sätt leder till en bättre arbetsmiljö (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Studenter som har tillgång till att utvärdera och analysera sina kunskaper har visat sig! 5

8 kunna ge en bättre och utförligare vård ute i praktiken. Detta i sin tur bör innebära att studenter ska få möjlighet att utvärdera både sina teoretiska och praktiska kunskaper inom sårvård genom exempelvis simulering och praktiska prov under sin grundutbildning (Watts, Rush & Wright, 2009). Det finns studier som visar att sjuksköterskor inte är intresserade eller kapabla av implementering av ny kunskap i sitt arbete. Ofta finns intresset av själva forskningen där men det är i implenteringsprocessen som det brister och det tar lång tid för en förändring att ske (Bahadori, Raadabadi, Ravangard & Mahaki, 2016). Detta innebär att det skulle vara bra med ökad kunskap i själva grundutbildningen för att ny evidensbaserad kunskap ska sprida sig på den framtida arbetsplatsen. Det yttersta ansvaret för att implementeringen ska fungera ligger hos vårdgivaren som även ska se till att förutsättningarna att följa föreskrifter och riktlinjer finns på arbetsplatsen. Sedan har verksamhetschefen ansvar för organisering av hög hygienisk standard samt att uppföljning av detta görs (Lindh & Sahlqvist, 2012). Ansvaret för implementeringen kan ligga på en person, men också en grupp eller en organisation. Sjuksköterskan har dock ett ansvar att lyfta fram och stödja nya riktlinjer. Även verksamhetsansvarig har ett stort ansvar för att de nya metoderna både införs och används. Verksamhetsansvarige ska alltså vid implementeringen se till att det finns tid avsatt för undervisning och handledning om sårvård, detta kan gälla för sjuksköterskestudenterna eller för sjuksköterskorna på avdelningen. Även att eventuella redskap som nya bra broschyrer om vårdhygien till patienterna inför operation ska finnas tillgängligt är verksamhetsansvariges ansvar (Svensk sjuksköterskeförening, 2013). Det tar ungefär två-fyra år för en implementering att integreras och för att den ska användas generellt på avdelningen eftersom att det inte är en engångsföreteelse utan en process (Socialstyrelsen, 2012). Detta innebär att testperioden bör vara kortare än två år för att se om åtgärden har börjat ge resultat. Det kan bli knepigt när det kommer till att göra förändringar i sjuksköterskeutbildningen eftersom att det tar tid innan detta ger utslag i minskade sårinfektioner.! 6

9 Utvärdering Utvärderingar kommer genomföras för att kontrollera följsamheten och effekterna av implementeringen. Genom utvärdering kan eventuella kopplingar mellan följsamheten hos personalen och oönskade effekter upptäckas. Om all personal inte arbetar efter de nya rutinerna påverkar det såklart hela resultatet. Följsamheten kommer att utvärderas genom kontroll av dokumentationen i patientjournalen där det kan läsas om vilken information patienterna har fått och för att avgöra hur många som följt de nya rutinerna. I dokumentationen ska det finnas vilken information patienten har fått och hur informationsgivaren uppfattar patientens förståelse. För att denna metod ska fungera krävs det att dokumentationen fungerar felfritt på avdelningen (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2015). Det har visat sig vara naturligt för vårdpersonal att rapportera frågor som uppmärksammas i verksamheten och områden som medarbetaren själv har kunskap om eller berör dem särskilt. Rapportering och sammanställning av dess resultat ska regelbundet återföras till personalen för att bidra till lärandet, för att lära av sina misstag så att de inte upprepas på nytt. Att öka personalens kunskap har visa sig ge effekter på hur många avvikelser som görs och hur väl rapporteringar genomförs. Vilket i sin tur kan leda till att mer information belyses bland personalen (Lindh & Sahlqvist, 2012). Detta motiverar till en kompetensutveckling av sårvård hos färdiga sjuksköterskor och inte bara hos sjuksköterskestudenter. Personalen får efter implementeringen medverka i en systematisk utvärdering med frågor och kontrollering av dokumentation. Efter utvärdering får personalen på avdelningen respektive sjuksköterskeutbildningen återkoppling. Detta är ett bra sätt att hjälpa de anställda eftersom att de själva då får se hur implementeringen har gått och vilken skillnad det har blivit för patienter. Både utvärdering och återkoppling fortskrider under en längre tid, med jämna mellanrum. Meningen är att personalen ska kunna se förändringen och hur de ska arbeta för att få bästa resultat (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2015). Slutsats Med hjälp av bättre teamarbete kan patientens välbefinnande främjas och patientsäkerheten blir säkrad. När en sjuksköterska och en undersköterska arbetar i team under pre- och! 7

10 postoperativ vård arbetar dem enhetligt för att nå samma mål, nämligen att minska de vårdrelaterade infektionerna. För att detta ska kunna uppnås behöver kommunikationen vara tydlig mellan professionerna. Därför kan det behövas implementeras nya riktlinjer och rutiner för att säkerställa att relevant och lika information ges. Genom teamarbetet kan alla professioner bidra med sina erfarenheter och sin kunskap och göra det så bra som möjligt för patienten. Sjuksköterskor ansvarar för att ge patienterna en evidensbaserad, säker och personcentrerad vård och då behöver sjuksköterskorna känna sig säkra på såromläggning när de kommer ut i verksamheten. Det finns ett gap mellan vad sjuksköterskorna lärt sig i grundutbildningen jämfört med vad som krävs när de kommer ut i arbetslivet. Detta kan undvikas i fortsättningen, och det är därför såromläggning borde få större utrymme på grundutbildningen. Dessutom kan det ske en kompetensutveckling av de redan färdigutbildade sjuksköterskorna för att skynda på implementeringsprocessen (Sherwood & Barnsteiner, 2013).! 8

11 Referenser Bahadori, M., Raadabadi, M., Ravangard, R. & Mahaki, B. (2016). The barriers to application of the research findings from the nurses perspective: A case study in a teaching hospital. Journal of Education and Health Promotion. 2016; 5: 14 Gillespie, B.M., Chaboyer, W., Allen, P., Morely, N. & Nieuwenhoven, P. (2013). Wound care practices: a survey of acute care nurses. Journal of clinical nursing, 23, Lindh, M., Sahlqvist, L. (2012). Säker vård: Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur. SBU. (1996). Åtta steg mot klarare budskap. Vetenskap & Praxis. Hämtad från Sherwood, G., Barnsteiner, J. (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad: sex grundläggande kärnkompetens. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2012). Om implementering. Hämtad från, Svenska sjuksköterskeföreningen. (2013). Implementering. Hämtat 7 September, 2016, från Svensk sjuksköterskeförening, om_implementering_webb.pdf Watts, W.E., Rush, K. & Wright, M. (2009). Evaluating first year nursing students ability to self-assess psychomotor skills using video tape. Nursing Education Perspective, july/august 2009 Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2015). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.! 9

12 Bilaga 1 (1) Matris! 10