Studentmedverkan i förbättringsarbete
|
|
- Peter Lindberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Studentmedverkan i förbättringsarbete Kurs: SJSE19, Förbättringskunskap och Informatik i omvårdnad Sjuksköterskor vill inte stanna kvar, varför? Vad kan göras för att förbättra situationen? Författare: Hannah Andersson, Svante Casperson, Johan Edentoft, Hanna Ek, Martin Eriksson & Matilda Karlsson Våren 2015 Ett samarbete mellan institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds universitet och Region Skåne
2 Innehåll Introduktion... 1 Problemområde... 1 Bakgrund... 2 PDSA-cykeln och PARIHS... 2 Omsättning i Praktiken... 2 Syfte och mål... 3 Referenser... 4
3 Introduktion Problemområde Att arbeta patientsäkert är en lagstadgad skyldighet som den svenska sjukvården har mot sina patienter. Patientsäkerhet betyder en vård som inte ger patienten vårdskador. Vårdskador är komplikationer, vårdrelaterade infektioner och annat lidande som drabbar patienter som sökt sjukvård. Kännetecknande för vårdskador är att de går att förhindra, men trots detta drabbas många av vårdskador. Bara i USA dör varje år människor på grund av vårdskador, även i Sverige är problemet med vårdskador stort (Barnsteiner, 2013). Socialstyrelsen uppskattar att personer i Sverige årligen drabbas av vårdskador. Av dessa får ca 3000 allvarliga bestående men och ca 1400 dör till följd av vårdskador (Socialstyrelsen, 2015). Sjukvård är en extremt komplex verksamhet med många yrkeskategorier inblandade i patientens vårdkedja men ändå håller man ofta sjuksköterskorna ansvariga för att patienter kommer till skada trots att sjuksköterskorna inte kunnat påverka de system som ofta är orsaken till att patienten fått en vårdskada. Det finns många brister i det komplexa system som sjukvården utgör och alla brister utgör på olika sätt ett hot mot patientsäkerheten (Barnsteiner, 2013). Sjuksköterskorna måste känna till dessa brister i systemet och förstå hur kunskap och färdighet leder till vård av hög kvalitet för patienter. Samband mellan nylegitimerade sjuksköterskor och problem med patientsäkerheten har visats i forskning enligt Spector, Ulrich och Barnsteiner (2013) exempel på detta är vårdskador, felaktig behandling och övriga incidenter. En studie av Elfering, Semmer & Grebner, (2006) visar att nylegitimerade sjuksköterskor upplever en betydande stress på jobbet vilket kopplas samman med att misstag görs i det patientnära arbetet. Studien påvisar samband mellan nylegitimerade med hög stress på arbetsplatsen och frekvensen av anmälda misstag i vården. Lika tydligt är sambandet mellan låga stressnivåer och mindre misstag bland nylegitimerade. Samma undersökning påvisar även att stressnivån högst under månad 3 till månad 6, sannolikt då bredvidgången avslutats och stödet inte är det samma. Studier har identifierat problemområden som ökar risken för utebliven vård vilket innefattar ineffektiv delegering, dåligt utnyttjande av befintlig personal, otillräcklig orientering samt bristande kontinuitet i vårdkedjan bland personalen. I en studie av Mellor & Greenhill, (2014) tillfrågades nylegitimerade sjuksköterskor som hade fått genomgå ett introduktionsprogram om hur de hade upplevt sin första tid som legitimerade. Många tyckte att det var bra att de fått genomgå ett introduktionsprogram men pekade på att det fanns mycket brister inom dessa program. Programmen lovade stöttning från erfarna kollegor men det fanns sällan tid för detta och då ett löfte om handledning hade getts till de nylegitimerade så kände de sig övergivna. 1 S i d a
4 Bakgrund PDSA-cykeln och PARIHS Det finns många olika modeller för att arbeta med förbättring och utveckling av en verksamhet. En relativt enkel modell är den så kallade PDSA-cykeln som består av fyra steg, plan, do, study & act. Under planeringsfasen kartlägger man det aktuella problemet och utarbetar mål med vad man vill uppnå med det kommande förbättringsarbetet, i denna fas kan man använda sig av PARIHS (The Promoting Action on Research Implementation in Health Services framework) som kan vara till hjälp för att beskriva vilka förutsättningar som finns inom tre grundläggande faktorer; evidens, sammanhang och underlättande funktioner. Om dessa kartläggs redan i planeringsstadiet ökar chanserna för att kommande förändringsarbete skall vara lyckosamt. Efter att detta är gjort går man över till nästa steg i cykeln, do, här genomförs den planerade förändringen. I nästa steg, study, studeras den genomförda förändringen genom att samla in data och utvärdera eventuella effekter. I det sista steget i cykeln, act, skall de data och de eventuella effekterna av förändringen kritiskt granskas för att kunna utvärderas och se om man nått fram till det mål som sattes upp i planeringsstadiet. Man fastställer här om några ytterliggare förändringar behöver implementeras för att nå målen och då inleds en ny cykel (SSF, 2008). Omsättning i Praktiken Ett systematiskt och kvalitets- och patientsäkerhets arbete inom vårdsektorn innefattar ett långsiktigt arbete som är patientorienterat och kännetecknas av ett förebyggande syn-och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut samt samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Syftet med ett systematiskt förändringsarbete är att säkerställa att en förändring blir en förbättring. För att en verksamhetsutveckling ska vara möjlig krävs både professionell kunskap och förbättringskunskap. Den professionella kunskapen innebär ämneskunskap, personliga färdigheter, värderingar och etik. Förbättringskunskapen innefattar system, variation och förändringspsykologi. Tillsammans leder de båda kunskaperna till förbättringar av system och resultat (I. Ainalem, personlig kommunikation, 1 september 2015). Förändringar som sker i organisationer har ofta ursprung från det omgivande samhället som sedan blir integrerade in i organisationen (Carlström, Eric 2013). Vårdpersonal och vårdtagare är unika personer med individuella utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för att medverka till förbättringar inom vården. För att en vårdorganisation skall fungera så krävs det att kompetensen inte endast ligger hos ett fåtal medarbetare utan att kompetensen sprids till hela enheten (Rosengren, Kristina 2014). För att den nya sjuksköterskan skall få chansen till förbättrad kompetens krävs tre förutsättningar utvecklingsmöjlighet, internt 2 S i d a
5 stöd för utveckling och klinisk handledning. Detta leder till förbättrad patientsäkerhet (Mellor & Greenhill, 2014). Sjuksköterskan skall kunna ha förmåga att reflektera kritiskt över metoder och rutiner samt främja implementation av ny kunskap. Från den legitimerade kompetensen skall sjuksköterskan också kunna bedriva och delta i utvecklingsarbete. Med detta så har sjuksköterskan en nyckelroll i förändringsarbete där hon eller han kan välja att stödja eller hindra vidare arbete när det gäller förändring (Socialstyrelsen, 2005). För ett lyckat förändringsarbete krävs det som tidigare nämnts kompetens (Mellor & Greenhill, 2014) och att denna kompetensen kontinuerligt utvecklas med fokus på patienten (Rosengren, 2014). Att ta tillvara på hela enhetens samlade kompetens är positivt och ett sätt att lyckas med detta är att personalen får gå fortbildningar (Lindh & Sahlqvist, 2012). Med samlad kompetens inom hela enheten kan individerna tillhörande enheten fungera som stödjande grupper för sjuksköterskestudenter samtidigt som vården till patienterna fortlöper med hög kvalitet. De blivande sjuksköterskorna kommer med denna handledning inse betydelsen av att i sin tur handleda när de själva blir handledare eller stödperson (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Syfte och mål Syftet för rapporten är att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som skulle kunna vara aktuella på en arbetsplats för nyanställda sjuksköterskor. Målet är att identifiera strategier som kan hjälpa nylegitimerade sjuksköterskor att känna trygghet i sin profession, något som i sin tur bidrar till ökad patientsäkerhet. 3 S i d a
6 Referenser Carlström, E. (2013). Förändringsarbete i hälso- och sjukvård (1:1 ed.). Lund: Studentlitteratur. Elgering, A., Semmer, N. K. & Grebner, S. (2006). Work stress and patient safety: Observedrated work stressors as predictors of characteristics of safety related events reported by young nurses. Ergonomics, 49 (5/6), Lindh, M., & Sahlqvist, L. (2012). Säker vård att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg (1st ed.). Stockholm: Natur & Kultur. Mellor, P. & Greenhill, J. (2014). A patient safety focused registered nurse transition to practice program. Contemporary Nurse, 47(1-2), doi: /conu Rosengren, K. (2014). Vårdledarskap (1:3 ed.). Lund: Studentlitteratur. SFS 2010:659. (2014). Patientsäkerhetslagen. Hämtad den 8 september, 2015, från Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag _sfs / Sherwood, G. & Barnsteiner, J. (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2006). God Vård - om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården. Hämtad den 8 september 2015 från: df Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.hämtad den 8 september, 2015, från Socialstyrelsen. (2015) Lägesrapport inom patientsäkerhetsarbetet.hämtad den 8 september, 2015, från Svensk Sjuksköterskeföreing. (2008). Strategi för att utveckla vården. 4 S i d a
Studentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Kurs: SJSE19, Förbättringskunskap och Informatik i omvårdnad Sjuksköterskor vill inte stanna kvar, varför? Vad kan göras för att förbättra situationen? Författare:
Läs merCHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR
CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR Maria Nygren, sjuksköterska, Områdeschef VO thorax och kärl, Skånes Universitetssjukhus Stockholm 2018-11-21 1 Hur organisera vården för
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merInformatik. Kvalitetsarbete
Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och
Läs merProfessionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013
Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Läs merIntroduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Läs merVarför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513
Läs merFörbättringsarbete. Sårinfektioner. Författare: Saga Jenninger, Jonna Nilsson, Amanda Ryberg- Welander och Annie Wendel.
! Förbättringsarbete Sårinfektioner Författare: Saga Jenninger, Jonna Nilsson, Amanda Ryberg- Welander och Annie Wendel Kurs: SJSE19 Termin: 5 Skriftlig rapport Hösten 2016 Lunds universitet Medicinska
Läs merAllvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden
Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden Åsa Andersson leg sjuksköterska, med lic, strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening Görel Hansebo Ania Willman Per-Olof Sandman Catharina
Läs merMEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5
MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Medicinsk sekreterare 8 Steg 2 Medicinsk sekreterare 10 Steg 3 Medicinsk sekreterare
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merSenior alert och palliativ vård
Senior alert och palliativ vård 2017-03-14 Anna Trinks Registerhållare, Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Om Senior alert Stödja och utveckla vårdprevention Ett processregister online Blev ett
Läs mersom förbättrar vård och kvalitet
8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.
Läs merUNDERSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 5
UNDERSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 5 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Undersköterska 8 Steg 2 Undersköterska 10 Steg 3 Undersköterska 12 Steg 4 Undersköterska 14 Steg
Läs merARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6
ARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Arbetsterapeut 8 Steg 2 Arbetsterapeut 10 Steg 3 Arbetsterapeut 12 Steg 4 Arbetsterapeut 14 Steg
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012
Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merRapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015
Rapport Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Alingsås 2015-05 -01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3
Läs merPatientsäkerhet god och säker vård
Patientsäkerhet god och säker vård Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Att utveckla vården : erfarenheter av kvalitet, verksamhetsutveckling
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merDet är detta vi vill uppnå!
Syfte Syftet är att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset för att säkra medborgarnas behov av sjukvård. Genom att erbjuda utvecklingsmöjligheter och
Läs merForskargrupp. Arbetetsskador och Vårdskador inom Hälso- och sjukvården. Bakgrund. Det hänger ihop. Fysioterapi 2017 Oktober 2017
Arbetetsskador och Vårdskador inom Hälso- och sjukvården Forskargrupp Charlotte Wåhlin Med dr Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Region Östergötland Susanne Kvarnström PhD/RN Annica Öhrn
Läs merLeder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården
Leder amnesti till fler anmälningar om avvikelser i vården Johan Carlson medicinalråd, avdelningschef Socialstyrelsens tillsynsavdelning Vad är god kvalitet inom vården? Hälso- och sjukvården skall vara
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merRÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7
RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Röntgensjuksköterska 8 Steg 2 Röntgensjuksköterska 10 Steg 3 Röntgensjuksköterska 12 Steg 4
Läs merDokumentnivå Anvisning
Avvikelsehantering i Region Sörmland Region Sörmland har ett övergripande ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitet- och patientsäkerhetsarbete, som en integrerad del i ledningssystemet. I Region
Läs merHelle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merRutin för anmälan enl. Lex Maria
Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merKOMPETENSBESKRIVNING
FÖRENINGEN FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM GASTROENTEROLOGI I SVERIGE (FSGS) OCH SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM GASTROENTEROLOGI
Läs mer6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria
6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merIngen patient ska skadas i vården
Ingen patient ska skadas i vården Ett samlat stöd inom patientsäkerhet 1 2 Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram ett samlat stöd inom patientsäkerhet med utgångspunkt från hälso- och
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merRutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:
Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:
Läs merSjuksköterskeprogrammet
1 (5) Grundutbildningsnämnden Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Grundnivå (G) VGSSK Programbeskrivning Sjuksköterskeprogrammet leder fram till en akademisk examen på kandidatnivå och till
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre
ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEULÅTANDE DNR 105-243/2007 SID 1 (5) 2007-10-19 Handläggare: Börje Ferlander Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 15 november 2007 Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom
Läs merBilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Läs merSÄKER VÅRD I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP
Fakulteten för Hälsa och samhälle Institutionen för vårdvetenskap SÄKER VÅRD I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Ann-Britt Ivarsson Ekedahl, Universitetsadjunkt Mariette Bengtsson,
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merKarriärutveckling för dig som sjuksköterska
Karriärutveckling för dig som sjuksköterska DU ÄR VIKTIG Som sjuksköterska förväntas du ha ett etiskt förhållningssätt och medverka i verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete. Din erfarenhet,
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merMått och mätning. Varför behöver vi mäta?
Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa
Läs merAtt styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merVälkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet. Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen
Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen Fokus under HEL2 2 Förbättringskunskap Interprofessionell
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård
Läs merKompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merSPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR
SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR För verksamheter med krav på specialistutbildning KOMPETENSSTEGE STEG 4.1 4.4 OCH 5 7 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 4:1 Specialistsjuksköterska
Läs merKunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Respekt för f r individen Effektiv Jämlik Vård i rimlig tid
God vårdv Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Respekt för f r individen Effektiv Jämlik Vård i rimlig tid Vårdskador USA 3,2 5,4% Australien 10,6 16,6% Storbritannien 11,7% Danmark 9% Nya Zeeland 12,9%
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.
1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merNationell plattform för förbättringskunskap
Nationell plattform för förbättringskunskap Boel Andersson- Gäre, prof. Jönköping Academy for improvement of health and welfare Michael Bergström Avd för vård och omsorg, SKL Och ett nytt projekt! Annika
Läs merDe ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...
De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )
Läs merSystematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Alla har två jobb Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar och
Läs merLedarskap för omvårdnad med Magnet modellen. Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna
Ledarskap för omvårdnad med Magnet modellen Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna 2017-05-15 torie.ernsater@swenurse.se Svensk sjuksköterskeförening 1910 - för att värna ett kunskapsbaserat yrke 1958 möjligt
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
Läs merRutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merBIOMEDICINSKA ANALYTIKER, KLINISK FYSIOLOGI I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7
BIOMEDICINSKA ANALYTIKER, KLINISK FYSIOLOGI I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Biomedicinsk analytiker, klinisk fysiologi 8 Steg 2 Biomedicinsk analytiker,
Läs merÅt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom
Läs merUtarbetad av P. Ludvigson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901
Läs merMeningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merSJUKSKÖTERSKOR, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7
SJUKSKÖTERSKOR, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Sjuksköterska 8 Steg 2 Sjuksköterska 10 Steg 3 Sjuksköterska
Läs merVad är kliniska mikrosystem?
Vad är kliniska mikrosystem? En introduktion Berit Axelsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Joakim Edvinsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Varje system
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning mars 2017 Johanna Bjurek, Enhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merHur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON
Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete
Läs merNär vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte
När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merFörebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingemar Hallén Smittskyddsläkare Tobias Kjellberg Hälso- och
Läs merFörändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg
Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,
Läs merSystematisk förbättringsarbete
Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län En introduktion till förbättringskunskap Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-01-07 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00754-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Individ- och familjenämnden Riktlinje
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs mer