SÄKER VÅRD I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP

Transkript

1 Fakulteten för Hälsa och samhälle Institutionen för vårdvetenskap SÄKER VÅRD I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Ann-Britt Ivarsson Ekedahl, Universitetsadjunkt Mariette Bengtsson, Universitetslektor Elisabeth Carlson, Universitetslektor Institutionen för Vårdvetenskap Fakulteten Hälsa och samhälle Malmö Högskola Publicerad: Revision 1: Revision 2:

2 Säker vård är en av de sex kärnkompetenser som utbildningen av sjuksköterskor vilar på. Övriga kärnkompetenser som ingår i utbildningen är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling och informatik. Utbildningen ska vara organiserad så att de sex kärnkompetenserna har en tydlig progression genom hela utbildningssystemet och att de olika lärmomenten sammanflätas. I utbildningen betonas vikten av evidensbaserad vård som innebär en vilja att förena bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap med beprövad erfarenhet och kunskap om enskilda patienters situation och upplevelser. Omvårdnadsinsatserna ska karaktäriseras av ett gott bemötande och arbetssättet ska vara teambaserat för att på bästa sätt utnyttja personalens kompetenser och därmed stärka patientens säkerhet och trygghet i vården. Stor vikt läggs vid att förmedla ett väl fungerande informationsoch kommunikationssystem. Säker vård har blivit ett etablerat undervisningsämne och löper som en röd tråd genom hela sjuksköterskeprogrammet och vidare på avancerad nivå (Bilaga 1). Nedanstående presentation beskriver den utbildning i Säker vård som för närvarande ingår i de olika kurserna i sjuksköterskeprogrammet vid institutionen för vårdvetenskap vid Malmö högskola. Tillämpning av säker vård sker i termin 2,4 och 6 under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) där den bedöms och examineras. BAKGRUND Sedan 1990-talet har fokus på säkerhet inom vården ökat, till att börja med i USA och Australien, där säkerhetsarbetet inom flyg, oljeindustri och kärnkraftsproduktion var inspirationskällor för detta arbete. En av grundprinciperna för all vårdverksamhet är att ingen patient ska komma till skada och all vårdpersonal ska arbeta med patientens säkerhet i fokus. Vården ska göra gott genom att hjälpa och lindra inte orsaka skador (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763). I Sverige är det beräknat att ungefär patienter skadas årligen enbart inom somatisk slutenvård, skador som bedöms möjliga att undvika. Av dessa beräknar man att patienter kan få bestående men och i 3000 fall bidrar skadan till att patienten avlider (Socialstyrelsen 2008). Vården måste hela tiden arbeta med patientsäkerhetsfrågor och arbetet ska resultera i att risken för misstag ska bli minimal (Socialstyrelsen 2008). Den 1 juni 2013 övergick Socialstyrelsens verksamheter inom tillsyn och vissa tillstånd till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kännedom om verksamhetens risker är centralt för allt säkerhetsarbete oavsett bransch. Detta gäller även inom hälso- och sjukvården. Rapportering av avvikelser är ett sätt att få sådan kunskap och i Sverige har all hälso- och sjukvårdspersonal enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) skyldighet att rapportera händelser som har betydelse för patienternas säkerhet. Ett speciellt kompetensområde som tas upp i Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska är säkerhet och kvalitet (Socialstyrelsen 2005). Detta omfattar bl.a. kunskap om författningar, riktlinjer och rutiner, avvikelsehantering och säkerhetsföreskrifter, liksom att behärska informationsteknologi och medverka i

3 fortlöpande systematiskt och dokumenterat kvalitets-, säkerhets- och förbättringsarbete. Utbildningen vid Institutionen för vårdvetenskap är uppbyggd på ett sådant sätt att du skaffar dig kunskap om patientsäkerhet så att du redan under din verksamhetsförlagda utbildning kan träna förmågan att upptäcka riskfyllda processer. Eftersom avvikelserapporteringen ska vara en naturlig del av sjuksköterskans arbete är det viktigt att utbildning i patientsäkerhet ingår i samtliga kurser i sjuksköterskeprogrammet och att utbildningen har en tydlig proaktiv inriktning. Det betyder att du i termin två, fyra och sex ges möjlighet att tillämpa omvårdnad på ett systematiskt och patientsäkert sätt. Det innebär att du, under handledning, i det dagliga omvårdnadsarbetet, tillämpar till exempel basala hygienrutiner, använder olika kvalitetsindikatorer, tränar kommunikation och bemötande i flera olika vårdmiljöer, hanterar och administrerar läkemedel samt dokumenterar i enlighet med lagar och författningar. Sammanfattningsvis handlar det patientnära arbetet och säker vård om: Att utföra Rätt vård i Rätt tid till Rätt patient. SÄKER VÅRD Målet är att införa kärnkompetensen Säker vård i samtliga kurser i sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola och att utveckla innehållet och progressionen genom hela utbildningsprogrammet. De moment som bland annat tas upp när det gäller kärnkompetensen Säker vård är: Lagar och förordningar, till exempel Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Patientsäkerhetslagen (2010:659) och SOSFS 2011:9 Begreppet Human Factors Innebörden av profylaktiskt och proaktivt arbetssätt Vårdhändelser, avvikelser och åtgärder Hur kvalitet mäts i vården Omvårdnadsprocessen i ett patientsäkert perspektiv Informationsteknik i arbetet med patientsäker vård Systematiskt kvalitets- säkerhets- och förbättringsarbete Kommunikation, dokumentation och samverkan med patienter och närstående, vårdteam och andra aktörer i vårdkedjan Hygienaspekter i ett patientsäkert perspektiv UTBILDNINGEN I SÄKER VÅRD Termin 1. Utbildningen i Säker vård syftar till att du ska lära dig förstå vad begreppet patientsäkerhet innebär och hur den enskilde medarbetaren kan påverka patientsäkerheten. Lagar och förordningar och terminologi som rör patientsäkerhet diskuteras och den strukturerade kommunikationsmodellen SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) presenteras. SBAR-kortet som delas ut till alla studenter innehåller även en instruktion för användning av Modified Early Warning Score (MEWS), som är ett hjälpmedel vid bedömningen av den vuxna patientens vitala funktioner.

4 Stor vikt läggs vid upprättandet av avvikelserapporter avseende negativa händelser, hur de ska utformas och vad de ska innehålla. Genomgång och diskussion sker kring autentiska patientfall. Du får öva på att skriva avvikelser samt bedöma vilka risker som kan finnas i olika patientfall. Fallen behandlar situationer som du kan möta vid övningar och examinationer i Kliniskt tränings centrum (KTC). Vid examinationen i KTC erhåller du patientfall uppbyggda utifrån SBAR, där du ska utföra en praktisk uppgift. Om du inte klarar uppgiften vid examinationerna får du tillsammans med examinatorn skriva en avvikelserapport/händelserapport på dig själv. Eftersom du redan tidigare haft genomgång av avvikelseskrivning faller det sig naturligt för dig att skriva sådan vid en negativ händelse eller ett tillbud. Det gäller att få dig att se avvikelserapporteringen som ett instrument för systematiskt förbättringsarbete och inte ett sätt att skuldbelägga någon. Samtliga avvikelserapporter sammanställs och i grupp får ni reflektera över varför det hände, hur det kunde hända och vad man ska göra för att det inte ska hända igen. Utanför KTC-salarna finns sedan vårterminen 2013 en förbättringstavla som visar statistik rörande examinationerna samt information om bland annat antalet avvikelser och vilka moment dessa omfattar. Termin 2 Syftet med utbildningen i Säker vård under termin 2 är att du skaffar dig kunskap i patientsäkerhet inom såväl geriatrisk som somatisk vård. Den teoretiska så väl som den verksamhetsförlagda utbildningen inriktas på observation av patienters tillstånd och bemötande samt på kommunikation. I kursen ingår även en diskussion kring de händelserapporter (avvikelser) som upprättades i termin 1. Autentiska, avidentifierade patientfall från sjukvården och patientfall anmälda enligt Lex Maria och Lex Sarah, som har fokus på brister i bemötande och kommunikation samt brister när det gäller observationer rörande patients/vårdtagares tillstånd presenteras. Vidare kommer en avvikelseansvarig sjuksköterska från ett sjukhus och redogör för sitt arbete med avvikelser. Du får en genomgång av vad det innebär att ha en legitimation och vad det innebär att ge och inneha en delegering. Vidare uppmanas du att hålla dig uppdaterad om vad som händer inom patientsäkerhetsområdet genom att kontinuerligt följa vad som publiceras på följande hemsidor: sök WENR (Workgroup of European Nurse Researchers) Du uppmanas att under din VFU reflektera över faktorer och förhållanden i verksamheten som kan påverka patientsäkerheten och detta följs sedan upp i seminarier efter praktikperiodens slut. Detta är ett första steg i att träna dig i att aktivt delta i patientsäkerhetsarbetet med betoning på förebyggande arbete, kartläggning av risker och ett proaktivt tänkande. De kvalitetsindikatorer och riskbedömningsinstrument som tas upp rör bland annat undernäring, trycksår och fallskador.

5 För att ni ska få inspiration till möjliga ämnen för ert examensarbete i termin fem som berör säker vård presenterar två tidigare studenter sitt examensarbete i patientsäkerhet. Termin 3 Under termin 3 (kursen Omvårdnad med inriktning ledarskap) kommer du att ha följande fem fokus: Kvalitet i hälso- och sjukvård: som syftar till att förbättra din professionella kommunikation (Praktiskt träna SBAR och att ge konstruktiv feedback) Kvalitet i hälso- och sjukvård: lagarbete, ledarskap, ägarskap och kommunikation Kvalitet i hälso- och sjukvård: patientsäkerhet och riskanalys (praktiska verktyg för att bedöma kvalitet, säkerhetskultur i organisationer) Kvalitetsindikatorer, miljö och attityder (trycksårsprevalens, ledares attityder och avdelningens miljö, PARIHS 1 -modellen) Patientnämndens verksamhet. Under terminen kommer du också att delta i ett seminarium om lagstiftning. Detta seminarium fokuserar på patientsäkerhetsarbete och syftar till att belysa, utreda och diskutera olika aspekter på ansvar, tillsyn och ersättning, då något går fel inom hälso- och sjukvården. Termin 4 Under termin fyra diskuterar du patientsäkerhet inkluderande författningar och riktlinjer relaterat till kvinnors- och barns hälsa, öppen hälso- och sjukvård samt psykiatrisk vård i föreläsningar och reflektions-seminarium såväl före, under som efter VFU. På detta sätt sker en naturlig koppling mellan teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter. I delkursen Hälsopedagogik belyses kommunikation och bemötande. Termin 5 Under termin 5 hålls en föreläsning om hur man genom journalgranskning kartlägger omfattningen av vårdskador inom hälso- och sjukvården. Metoden man använder kallas GTT (Global Trigger Tool). Du kommer under handledning få träna och tillämpa patientsäkerhetsmoment med hjälp av simulator vid Practicum. I anslutning till detta aktualiseras användandet av metoderna SBAR och CRM (Crew Resourse Management). Det senare är en metod för teamträning. I termin 5 ingår att du skriver ditt examensarbete där du har möjlighet att välja ett ämne med fokus på Säker vård. Termin 6 Utbildning i Säker vård i termin 6 har som syfte att studenten skaffar sig kunskap om hur patientsäkerhet på såväl system- som individnivå kan påverkas. Under temat patientsäkerhet ges i termin 6 en föreläsning med inriktning på team-träning och Human Factors. 1 PARIHS Promoting Action on Research Implementation in Health Services

6 Säker vård examineras i termin 6 genom att studenterna, i grupp, analysera händelser i ett patientfall som är hämtade från lex Maria-anmälningar inskickade till IVO eller från anmälningar till Patientnämnden. Analys av patientfallet, utformning av avvikelserapport samt hur information till patient och närstående ska ske presenteras gruppvis. I VFU under denna termin tillämpar du all den kunskap i Säker vård som du skaffat dig under utbildningen. Vad har tidigare studenter tyckt om utbildningen med fokus på Säker vård?. Fick ut mycket ur föreläsningen, mer än vad jag förväntat mig. Den har byggt på mitt självförtroende när det gäller min roll som student ute på kommande praktik. Att jag ska våga fråga om hjälp etc. Jag tycker att innehållet är väldigt viktigt och tänkvärt. Det är bra att redan tidigt i utbildningen börja träna på att identifiera och uppmärksamma personalen på olika risker. Under min verksamhetsförlagda utbildning upptäckte jag flera saker som jag försiktigt frågade varför de gjorde på ett visst sätt. Jag har lärt mig helt andra rutiner. Min handledare tyckte att det var jättebra och sa att hon aldrig hade funderat över varför utan bara gjort så alltid. Hon ändrade på vissa saker direkt. Otroligt bra föreläsning. Fick med mig mycket mer än vad jag hade förväntat mig. Väldigt bra med reflektioner av verkliga fall som gjorde det lättare att förstå vad det kan handla om i praktiken. Bra att det används verkliga fall. Intressant genomgående. Kul användning av filmerna. REFERENSER Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763. Patientsäkerhetslagen, 2010:659. Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. ( ) Socialstyrelsen. (2008) Riskanalys i hälso- och sjukvården vid elva vårdenheter Rapport från ett pilotprojekt i Stockholmsregionen våren ( ) SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. ( )

7 BILAGA Bilaga 1- Kärnkompetensen Säker Vård

8 KÄRNKOMPETENS SÄKER VÅRD 2 Personer som vänder sig till hälso- och sjukvården måste känna sig trygga och få vård av god kvalitet och vara delaktiga i vårdprocessen (SFS 1982:763). Vårdarbetet ska utföras patientsäkert vilket syftar till att tillbud och negativa händerser som kan orsaka att patienter drabbas av vårdskada/sjukdom eller risk för vårdskada/sjukdom identifieras och undanröjs (SFS 2010:659; SOSFS 2011:9). Hälso- och sjukvården är ett komplext system och patientsäkerhet berör inte bara medicinska och omvårdnadsrelaterade problem, utan också teknologi, förhållningssätt, arbetsplatskultur och ledarskap (Lindh & Sahlqvist, 2012). Den teoretiska kunskap som studenten inhämtat praktiseras systematiskt under utbildningen i olika vårdkontext. På avancerad nivå identifieras, planeras och bedrivs säker vård utifrån specialistsjuksköterskans fördjupade kunskaper om komplexa vårdbehov och omvårdnadssituationer. Kärnkompetensen Säker vård är sammanlänkad med övriga fem kärnkomptenser. För att bli medvetna om sina egna värderingar och förhållningsätt vilka påverkar vården och omvårdnaden för enskilda patienter, förbereds studenten i olika steg. En progressiv utveckling relaterat till Säker vård beskrivs utifrån olika perspektiv och kontext i nedanstående figur: Styrdokument och riktlinjer Proaktiv vård och omvårdnad med patienten i centrum Kommunikation och bemötande Riskanalys och förbättringsprocesser Säker vård i gerontologisk, geriatrisk, somatisk och psykiatrisk vårdkontext Säkerhetskulturer i nationellt och internationellt perspektiv Komplexa patientsituationer i specifika vårdkontexter Kliniska riktlinjer, kvalitetsregister, utvärdring och standardisering GRUND NIVÅ AVANCERAD NIVÅ Utveckla självkännedom i relation till kommande yrke och lägga grund till en egen professionell identitet Figur 1: Övergripande beskrivning av säker vård för studenter på grund- och avancerad nivå Referenser Lindh, M & Sahlqvist, L. (2012) Säker vård - Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur och kultur. SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2 Figur och text av Mariette Bengtsson