SÄKER VÅRD I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄKER VÅRD I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP"

Transkript

1 Fakulteten för Hälsa och samhälle Institutionen för vårdvetenskap SÄKER VÅRD I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Ann-Britt Ivarsson Ekedahl, Universitetsadjunkt Mariette Bengtsson, Universitetslektor Elisabeth Carlson, Universitetslektor Institutionen för Vårdvetenskap Fakulteten Hälsa och samhälle Malmö Högskola Publicerad: Revision 1: Revision 2:

2 Säker vård är en av de sex kärnkompetenser som utbildningen av sjuksköterskor vilar på. Övriga kärnkompetenser som ingår i utbildningen är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling och informatik. Utbildningen ska vara organiserad så att de sex kärnkompetenserna har en tydlig progression genom hela utbildningssystemet och att de olika lärmomenten sammanflätas. I utbildningen betonas vikten av evidensbaserad vård som innebär en vilja att förena bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap med beprövad erfarenhet och kunskap om enskilda patienters situation och upplevelser. Omvårdnadsinsatserna ska karaktäriseras av ett gott bemötande och arbetssättet ska vara teambaserat för att på bästa sätt utnyttja personalens kompetenser och därmed stärka patientens säkerhet och trygghet i vården. Stor vikt läggs vid att förmedla ett väl fungerande informationsoch kommunikationssystem. Säker vård har blivit ett etablerat undervisningsämne och löper som en röd tråd genom hela sjuksköterskeprogrammet och vidare på avancerad nivå (Bilaga 1). Nedanstående presentation beskriver den utbildning i Säker vård som för närvarande ingår i de olika kurserna i sjuksköterskeprogrammet vid institutionen för vårdvetenskap vid Malmö högskola. Tillämpning av säker vård sker i termin 2,4 och 6 under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) där den bedöms och examineras. BAKGRUND Sedan 1990-talet har fokus på säkerhet inom vården ökat, till att börja med i USA och Australien, där säkerhetsarbetet inom flyg, oljeindustri och kärnkraftsproduktion var inspirationskällor för detta arbete. En av grundprinciperna för all vårdverksamhet är att ingen patient ska komma till skada och all vårdpersonal ska arbeta med patientens säkerhet i fokus. Vården ska göra gott genom att hjälpa och lindra inte orsaka skador (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763). I Sverige är det beräknat att ungefär patienter skadas årligen enbart inom somatisk slutenvård, skador som bedöms möjliga att undvika. Av dessa beräknar man att patienter kan få bestående men och i 3000 fall bidrar skadan till att patienten avlider (Socialstyrelsen 2008). Vården måste hela tiden arbeta med patientsäkerhetsfrågor och arbetet ska resultera i att risken för misstag ska bli minimal (Socialstyrelsen 2008). Den 1 juni 2013 övergick Socialstyrelsens verksamheter inom tillsyn och vissa tillstånd till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kännedom om verksamhetens risker är centralt för allt säkerhetsarbete oavsett bransch. Detta gäller även inom hälso- och sjukvården. Rapportering av avvikelser är ett sätt att få sådan kunskap och i Sverige har all hälso- och sjukvårdspersonal enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) skyldighet att rapportera händelser som har betydelse för patienternas säkerhet. Ett speciellt kompetensområde som tas upp i Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska är säkerhet och kvalitet (Socialstyrelsen 2005). Detta omfattar bl.a. kunskap om författningar, riktlinjer och rutiner, avvikelsehantering och säkerhetsföreskrifter, liksom att behärska informationsteknologi och medverka i

3 fortlöpande systematiskt och dokumenterat kvalitets-, säkerhets- och förbättringsarbete. Utbildningen vid Institutionen för vårdvetenskap är uppbyggd på ett sådant sätt att du skaffar dig kunskap om patientsäkerhet så att du redan under din verksamhetsförlagda utbildning kan träna förmågan att upptäcka riskfyllda processer. Eftersom avvikelserapporteringen ska vara en naturlig del av sjuksköterskans arbete är det viktigt att utbildning i patientsäkerhet ingår i samtliga kurser i sjuksköterskeprogrammet och att utbildningen har en tydlig proaktiv inriktning. Det betyder att du i termin två, fyra och sex ges möjlighet att tillämpa omvårdnad på ett systematiskt och patientsäkert sätt. Det innebär att du, under handledning, i det dagliga omvårdnadsarbetet, tillämpar till exempel basala hygienrutiner, använder olika kvalitetsindikatorer, tränar kommunikation och bemötande i flera olika vårdmiljöer, hanterar och administrerar läkemedel samt dokumenterar i enlighet med lagar och författningar. Sammanfattningsvis handlar det patientnära arbetet och säker vård om: Att utföra Rätt vård i Rätt tid till Rätt patient. SÄKER VÅRD Målet är att införa kärnkompetensen Säker vård i samtliga kurser i sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola och att utveckla innehållet och progressionen genom hela utbildningsprogrammet. De moment som bland annat tas upp när det gäller kärnkompetensen Säker vård är: Lagar och förordningar, till exempel Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Patientsäkerhetslagen (2010:659) och SOSFS 2011:9 Begreppet Human Factors Innebörden av profylaktiskt och proaktivt arbetssätt Vårdhändelser, avvikelser och åtgärder Hur kvalitet mäts i vården Omvårdnadsprocessen i ett patientsäkert perspektiv Informationsteknik i arbetet med patientsäker vård Systematiskt kvalitets- säkerhets- och förbättringsarbete Kommunikation, dokumentation och samverkan med patienter och närstående, vårdteam och andra aktörer i vårdkedjan Hygienaspekter i ett patientsäkert perspektiv UTBILDNINGEN I SÄKER VÅRD Termin 1. Utbildningen i Säker vård syftar till att du ska lära dig förstå vad begreppet patientsäkerhet innebär och hur den enskilde medarbetaren kan påverka patientsäkerheten. Lagar och förordningar och terminologi som rör patientsäkerhet diskuteras och den strukturerade kommunikationsmodellen SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) presenteras. SBAR-kortet som delas ut till alla studenter innehåller även en instruktion för användning av Modified Early Warning Score (MEWS), som är ett hjälpmedel vid bedömningen av den vuxna patientens vitala funktioner.

4 Stor vikt läggs vid upprättandet av avvikelserapporter avseende negativa händelser, hur de ska utformas och vad de ska innehålla. Genomgång och diskussion sker kring autentiska patientfall. Du får öva på att skriva avvikelser samt bedöma vilka risker som kan finnas i olika patientfall. Fallen behandlar situationer som du kan möta vid övningar och examinationer i Kliniskt tränings centrum (KTC). Vid examinationen i KTC erhåller du patientfall uppbyggda utifrån SBAR, där du ska utföra en praktisk uppgift. Om du inte klarar uppgiften vid examinationerna får du tillsammans med examinatorn skriva en avvikelserapport/händelserapport på dig själv. Eftersom du redan tidigare haft genomgång av avvikelseskrivning faller det sig naturligt för dig att skriva sådan vid en negativ händelse eller ett tillbud. Det gäller att få dig att se avvikelserapporteringen som ett instrument för systematiskt förbättringsarbete och inte ett sätt att skuldbelägga någon. Samtliga avvikelserapporter sammanställs och i grupp får ni reflektera över varför det hände, hur det kunde hända och vad man ska göra för att det inte ska hända igen. Utanför KTC-salarna finns sedan vårterminen 2013 en förbättringstavla som visar statistik rörande examinationerna samt information om bland annat antalet avvikelser och vilka moment dessa omfattar. Termin 2 Syftet med utbildningen i Säker vård under termin 2 är att du skaffar dig kunskap i patientsäkerhet inom såväl geriatrisk som somatisk vård. Den teoretiska så väl som den verksamhetsförlagda utbildningen inriktas på observation av patienters tillstånd och bemötande samt på kommunikation. I kursen ingår även en diskussion kring de händelserapporter (avvikelser) som upprättades i termin 1. Autentiska, avidentifierade patientfall från sjukvården och patientfall anmälda enligt Lex Maria och Lex Sarah, som har fokus på brister i bemötande och kommunikation samt brister när det gäller observationer rörande patients/vårdtagares tillstånd presenteras. Vidare kommer en avvikelseansvarig sjuksköterska från ett sjukhus och redogör för sitt arbete med avvikelser. Du får en genomgång av vad det innebär att ha en legitimation och vad det innebär att ge och inneha en delegering. Vidare uppmanas du att hålla dig uppdaterad om vad som händer inom patientsäkerhetsområdet genom att kontinuerligt följa vad som publiceras på följande hemsidor: sök WENR (Workgroup of European Nurse Researchers) Du uppmanas att under din VFU reflektera över faktorer och förhållanden i verksamheten som kan påverka patientsäkerheten och detta följs sedan upp i seminarier efter praktikperiodens slut. Detta är ett första steg i att träna dig i att aktivt delta i patientsäkerhetsarbetet med betoning på förebyggande arbete, kartläggning av risker och ett proaktivt tänkande. De kvalitetsindikatorer och riskbedömningsinstrument som tas upp rör bland annat undernäring, trycksår och fallskador.

5 För att ni ska få inspiration till möjliga ämnen för ert examensarbete i termin fem som berör säker vård presenterar två tidigare studenter sitt examensarbete i patientsäkerhet. Termin 3 Under termin 3 (kursen Omvårdnad med inriktning ledarskap) kommer du att ha följande fem fokus: Kvalitet i hälso- och sjukvård: som syftar till att förbättra din professionella kommunikation (Praktiskt träna SBAR och att ge konstruktiv feedback) Kvalitet i hälso- och sjukvård: lagarbete, ledarskap, ägarskap och kommunikation Kvalitet i hälso- och sjukvård: patientsäkerhet och riskanalys (praktiska verktyg för att bedöma kvalitet, säkerhetskultur i organisationer) Kvalitetsindikatorer, miljö och attityder (trycksårsprevalens, ledares attityder och avdelningens miljö, PARIHS 1 -modellen) Patientnämndens verksamhet. Under terminen kommer du också att delta i ett seminarium om lagstiftning. Detta seminarium fokuserar på patientsäkerhetsarbete och syftar till att belysa, utreda och diskutera olika aspekter på ansvar, tillsyn och ersättning, då något går fel inom hälso- och sjukvården. Termin 4 Under termin fyra diskuterar du patientsäkerhet inkluderande författningar och riktlinjer relaterat till kvinnors- och barns hälsa, öppen hälso- och sjukvård samt psykiatrisk vård i föreläsningar och reflektions-seminarium såväl före, under som efter VFU. På detta sätt sker en naturlig koppling mellan teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter. I delkursen Hälsopedagogik belyses kommunikation och bemötande. Termin 5 Under termin 5 hålls en föreläsning om hur man genom journalgranskning kartlägger omfattningen av vårdskador inom hälso- och sjukvården. Metoden man använder kallas GTT (Global Trigger Tool). Du kommer under handledning få träna och tillämpa patientsäkerhetsmoment med hjälp av simulator vid Practicum. I anslutning till detta aktualiseras användandet av metoderna SBAR och CRM (Crew Resourse Management). Det senare är en metod för teamträning. I termin 5 ingår att du skriver ditt examensarbete där du har möjlighet att välja ett ämne med fokus på Säker vård. Termin 6 Utbildning i Säker vård i termin 6 har som syfte att studenten skaffar sig kunskap om hur patientsäkerhet på såväl system- som individnivå kan påverkas. Under temat patientsäkerhet ges i termin 6 en föreläsning med inriktning på team-träning och Human Factors. 1 PARIHS Promoting Action on Research Implementation in Health Services

6 Säker vård examineras i termin 6 genom att studenterna, i grupp, analysera händelser i ett patientfall som är hämtade från lex Maria-anmälningar inskickade till IVO eller från anmälningar till Patientnämnden. Analys av patientfallet, utformning av avvikelserapport samt hur information till patient och närstående ska ske presenteras gruppvis. I VFU under denna termin tillämpar du all den kunskap i Säker vård som du skaffat dig under utbildningen. Vad har tidigare studenter tyckt om utbildningen med fokus på Säker vård?. Fick ut mycket ur föreläsningen, mer än vad jag förväntat mig. Den har byggt på mitt självförtroende när det gäller min roll som student ute på kommande praktik. Att jag ska våga fråga om hjälp etc. Jag tycker att innehållet är väldigt viktigt och tänkvärt. Det är bra att redan tidigt i utbildningen börja träna på att identifiera och uppmärksamma personalen på olika risker. Under min verksamhetsförlagda utbildning upptäckte jag flera saker som jag försiktigt frågade varför de gjorde på ett visst sätt. Jag har lärt mig helt andra rutiner. Min handledare tyckte att det var jättebra och sa att hon aldrig hade funderat över varför utan bara gjort så alltid. Hon ändrade på vissa saker direkt. Otroligt bra föreläsning. Fick med mig mycket mer än vad jag hade förväntat mig. Väldigt bra med reflektioner av verkliga fall som gjorde det lättare att förstå vad det kan handla om i praktiken. Bra att det används verkliga fall. Intressant genomgående. Kul användning av filmerna. REFERENSER Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763. Patientsäkerhetslagen, 2010:659. Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. ( ) Socialstyrelsen. (2008) Riskanalys i hälso- och sjukvården vid elva vårdenheter Rapport från ett pilotprojekt i Stockholmsregionen våren ( ) SOSFS 2011:9. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. ( )

7 BILAGA Bilaga 1- Kärnkompetensen Säker Vård

8 KÄRNKOMPETENS SÄKER VÅRD 2 Personer som vänder sig till hälso- och sjukvården måste känna sig trygga och få vård av god kvalitet och vara delaktiga i vårdprocessen (SFS 1982:763). Vårdarbetet ska utföras patientsäkert vilket syftar till att tillbud och negativa händerser som kan orsaka att patienter drabbas av vårdskada/sjukdom eller risk för vårdskada/sjukdom identifieras och undanröjs (SFS 2010:659; SOSFS 2011:9). Hälso- och sjukvården är ett komplext system och patientsäkerhet berör inte bara medicinska och omvårdnadsrelaterade problem, utan också teknologi, förhållningssätt, arbetsplatskultur och ledarskap (Lindh & Sahlqvist, 2012). Den teoretiska kunskap som studenten inhämtat praktiseras systematiskt under utbildningen i olika vårdkontext. På avancerad nivå identifieras, planeras och bedrivs säker vård utifrån specialistsjuksköterskans fördjupade kunskaper om komplexa vårdbehov och omvårdnadssituationer. Kärnkompetensen Säker vård är sammanlänkad med övriga fem kärnkomptenser. För att bli medvetna om sina egna värderingar och förhållningsätt vilka påverkar vården och omvårdnaden för enskilda patienter, förbereds studenten i olika steg. En progressiv utveckling relaterat till Säker vård beskrivs utifrån olika perspektiv och kontext i nedanstående figur: Styrdokument och riktlinjer Proaktiv vård och omvårdnad med patienten i centrum Kommunikation och bemötande Riskanalys och förbättringsprocesser Säker vård i gerontologisk, geriatrisk, somatisk och psykiatrisk vårdkontext Säkerhetskulturer i nationellt och internationellt perspektiv Komplexa patientsituationer i specifika vårdkontexter Kliniska riktlinjer, kvalitetsregister, utvärdring och standardisering GRUND NIVÅ AVANCERAD NIVÅ Utveckla självkännedom i relation till kommande yrke och lägga grund till en egen professionell identitet Figur 1: Övergripande beskrivning av säker vård för studenter på grund- och avancerad nivå Referenser Lindh, M & Sahlqvist, L. (2012) Säker vård - Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur och kultur. SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2 Figur och text av Mariette Bengtsson

PATIENTSÄKERHET I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP

PATIENTSÄKERHET I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Fakulteten för Hälsa och samhälle Institutionen för vårdvetenskap PATIENTSÄKERHET I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Ann-Britt Ivarsson Ekedahl, Universitetsadjunkt Mariette

Läs mer

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Sjuksköterskeprogrammet termin 4 2VÅ620 Professionskunskap II BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Student: VFU-placering: År, veckor: Yrkeshandledare: Klinisk adjunkt: 13 december 2016 1 BEDÖMNING

Läs mer

Omvårdnad GR (C), Verksamhetsförlagd utbildning - Allmän hälso- och sjukvård IV, 15 hp

Omvårdnad GR (C), Verksamhetsförlagd utbildning - Allmän hälso- och sjukvård IV, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (C), Verksamhetsförlagd utbildning - Allmän hälso- och sjukvård IV, 15 hp Nursing Science BA (C), General Health Care Nursing Practise IV, 15 Credits Allmänna data om kursen

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o

Läs mer

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun 2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kursen finns en integrering mellan teoretiskt innehåll och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursplanens lärandemål

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Bedömning utifrån lärandemål och betygskriterier under verksamhetsförlagd utbildning

Bedömning utifrån lärandemål och betygskriterier under verksamhetsförlagd utbildning Bedömning utifrån lärandemål och betygskriterier under verksamhetsförlagd utbildning Information till studenter och handledare Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utgör en betydande del av sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901

Läs mer

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Andy Wallman Farm Dr, Apotekare Att läsa lagen Försök första övergripande koncept Lär dig hitta i texten och förstå strukturen

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Student Portfolio. Vad är en Student Portfolio? Hur används en Student Portfolio?

Student Portfolio. Vad är en Student Portfolio? Hur används en Student Portfolio? Akademin för hälsa, vård och välfärd Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en

Läs mer

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SVÄP13, Geriatrisk omvårdnad, 7,5 högskolepoäng Geriatric Nursing, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Gör lex Maria vården säkrare?

Gör lex Maria vården säkrare? Gör lex Maria vården säkrare? En uppföljning av lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården i sydöstra Sverige Lex Maria ska, genom lärande och förändring, förstärka patientsäkerheten

Läs mer

Skador i vården en utmaning för oss alla. John Mälstam chefläkare

Skador i vården en utmaning för oss alla. John Mälstam chefläkare Skador i vården en utmaning för oss alla John Mälstam chefläkare Patientsäkerhet Mycket av det som gjorts, och görs, i syfte att höja säkerheten måste tyvärr ännu betraktas som enskilda öar av arbete och

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa 1 KTH Skolan för teknik och hälsa Avdelningen för Patientsäkerhet Professur i Systemsäkerhet i vårdorganisationer

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Utredning av vårdskador

Utredning av vårdskador SOSFS 2015:12 (M) Föreskrifter och allmänna råd Utredning av vårdskador Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

PUNK-handboken Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet

PUNK-handboken Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet 5 GOD OCH SÄKER VÅRD 5.1 Varför kvalitetsarbete? Intresset och engagemanget för att följa upp, värdera, analysera och förbättra vård och behandling har lika lång historia som läkekonsten, dvs. sen Hippokrates

Läs mer

Information om patientsäkerhetslagen

Information om patientsäkerhetslagen Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Informatik. Kvalitetsarbete

Informatik. Kvalitetsarbete Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAK Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor med fördjupad

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Barn och Utbildning Vansbro kommun Eva Svensson Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Läsåret 2011/2012 Sammanfattning Med patientsäkerhet

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete Externremiss, begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för: Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:

Läs mer

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: AVVIKELSEHANTERING OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: AVVIKELSEHANTERING OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-02-15 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: AVVIKELSEHANTERING OCH LEX MARIA Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Rutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande

Rutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande ansvarig: Enhetschef, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sida 1 av 6 Bilaga 6 Kommunstyrelsen 75 SYFTE: OMFATTNING: Upptäcka och komma till rätta med brister i verksamheten och förhindra att liknande n

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Anna Löfmark AssCe* - Assessment of Clinical Education Institutionen

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring Systemtillsyn Erfarenheter från Socialstyrelsen Tillsynsforum den 28 april 2009 Göran Mellbring Anmälningsärenden - initiativ Tematiska tillsynsprojekt Individtillsyn Socialstyrelsens tillsyn syftar till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp Nursing Science BA (A) Nursing, health, environment and nursing actions 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer