PATIENTSÄKERHET I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP

Transkript

1 Fakulteten för Hälsa och samhälle Institutionen för vårdvetenskap PATIENTSÄKERHET I SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Ann-Britt Ivarsson Ekedahl, Universitetsadjunkt Mariette Bengtsson, Universitetslektor Elisabeth Carlson, Universitetslektor April 2013

2 Säker vård är en av de sex kärnkompetenser som utbildningen av sjuksköterskor vilar på. Övriga kärnkompetenser som ingår i utbildningen är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling och informatik. Utbildningen ska vara organiserad så att de sex kärnkompetenserna har en tydlig progression genom hela utbildningssystemet och att de olika lärmomenten sammanflätas. Säker vård löper som en röd tråd genom hela sjuksköterskeprogrammet och vidare på avancerad nivå (Bilaga 1). I utbildningen betonas vikten av evidensbaserad vård som innebär en vilja att förena bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap med beprövad erfarenhet och kunskap om enskilda patienters situation och upplevelser. Omvårdnadsinsatserna ska karaktäriseras av ett gott bemötande och arbetssättet ska vara teambaserat för att på bästa sätt utnyttja personalens kompetenser och därmed stärka säkerheten för patienten i vården. Stor vikt läggs vid att förmedla ett väl fungerande informations- och kommunikationssystem. Nedanstående presentation beskriver den utbildning i patientsäkerhet som för närvarande ingår i de olika kurserna i sjuksköterskeprogrammet vid institutionen för vårdvetenskap vid Malmö högskola. Ämnesområdet är under uppbyggnad och innehållet kommer därför att fortlöpande revideras. I dagsläget är det ett eget ämne på schemat i termin 1, 2, 3, 5 och 6. Tillämpning av säker vård sker i termin 2,4 och 6 under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). BAKGRUND Bristande säkerhet i hälso- och sjukvården uppmärksammas alltmer runt om i världen. Sedan 1990-talet har fokus på detta område ökat, till att börja med i USA och Australien, där säkerhetsarbetet inom flyg, oljeindustri och kärnkraftsproduktion var inspirationskällor för arbetet med att utveckla patientsäkerheten. I juni 2008 publicerade Socialstyrelsen en vårdskaderapport, där man redovisar resultatet av en undersökning som rör vårdskador inom somatisk slutenvård och som man genomförde Man beräknar där att i Sverige skadas så många som patienter av vården varje år, skador som bedöms möjliga att undvika. Av dessa får patienter bestående men och i 3000 fall bidrar skadan till att patienten avlider (Socialstyrelsen 2008). Säkerhetsarbete måste utmynna i att risken för misstag ska bli minimal (Socialstyrelsen 2004). En av grundprinciperna för all vårdverksamhet är att ingen patient ska komma till skada i vården. Därför måste vården hela tiden arbeta med patientsäkerhet och lära av misstagen (Socialstyrelsen 2008). Ett medvetet säkerhetstänkande behövs från början i sjuksköterskeutbildningen, och de som arbetar inom vården måste få goda förutsättningar för att bedriva en säker vård. Vården ska göra gott genom att hjälpa och lindra inte orsaka skador (Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Sjuksköterskor måste kunna bidra till en säker vård. För detta krävs kunskap om ansvarssystemets utformning för att kunna förhindra misstag så att patienten inte kommer till skada. Sjuksköterskeutbildningen ska ge tillräckliga kunskaper i den vetenskap som den allmänna sjukvården bygger på (Svensk sjuksköterskeförening 2010). 2

3 Ett speciellt kompetensområde som tas upp i Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska är säkerhet och kvalitet (Socialstyrelsen 2005). Detta omfattar bl.a. kunskap om författningar, riktlinjer och rutiner, avvikelsehantering och säkerhetsföreskrifter, liksom att behärska informationsteknologi och medverka i fortlöpande systematiskt och dokumenterat kvalitets-, säkerhets- och förbättringsarbete. Kännedom om verksamheters risker är centralt för allt säkerhetsarbete oavsett bransch. Detta gäller även inom hälso- och sjukvården. Rapportering av avvikelser är ett sätt att få sådan kunskap och i Sverige har all hälso- och sjukvårdspersonal enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) skyldighet att rapportera händelser som har betydelse för patienternas säkerhet. Eftersom avvikelserapporteringen ska vara en naturlig del av sjuksköterskans arbete, är det viktigt att utbildning i patientsäkerhet ingår i samtliga kurser i sjuksköterskeprogrammet och att utbildningen har en tydlig proaktiv inriktning Utbildningen vid Institutionen för vårdvetenskap är uppbyggd på ett sådant sätt att du skaffar dig kunskap om patientsäkerhet så att du redan under din verksamhetsförlagda utbildning kan träna förmågan att upptäcka riskfyllda processer. Det betyder att du i termin två, fyra och sex ges möjlighet att tillämpa personcentrerad vård på ett systematiskt och patientsäkert sätt. Det innebär att du, under handledning, i det dagliga omvårdnadsarbetet, tillämpar till exempel basala hygienrutiner, använder olika kvalitetsindikatorer, tränar kommunikation och bemötande i flera olika vårdmiljöer, hanterar och administrerar läkemedel samt dokumenterar i enlighet med lagar och författningar. Sammanfattningsvis handlar det patientnära arbete och säker vård om: Att utföra RÄTT VÅRD i RÄTT TID till RÄTT PATIENT MÅLSÄTTNING Målet är att införa patientsäkerhet som ett eget område i samtliga kurser i sjuksköterskeutbildningen vid Malmö högskola och att utveckla innehållet och progressionen genom hela utbildningsprogrammet. Utbildningen ska inte enbart fokusera på aktuella händelser eller sådant som har hänt, utan den ska också analysera framtida tänkbara risker. Sjuksköterskestudenter ska efter genomgånget sjuksköterskeprogram kunna förklara vilka krav som ställs i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Patientsäkerhetslagen (2010:659) och SOSFS 2011:9 tillämpa gott bemötande och god patientsäkerhetskultur utan syndabockstänkande beskriva vad ett profylaktiskt och proaktivt arbetssätt innebär förklara sin funktion som sjuksköterska i teamet identifiera risker och vårdskador förstå innebörden av Human Factors beskriva hur man upprättar en avvikelserapport och hur man analyserar negativa händelser beskriva olika sätt att mäta kvalitet i vården arbeta evidensbaserat i det dagliga vårdarbetet 3

4 förklara regelverket relaterat till patientsäkerhet använda informationsteknik i arbetet med patientsäker vård beskriva vad ett systematiskt kvalitets- säkerhets- och förbättringsarbete innebär. UTBILDNINGEN I PATIENTSÄKERHET Termin 1. Preklinisk kurs Utbildningen i patientsäkerhet sker innan du undervisas i kliniskt träningscentrum (KTC) på högskolan, eftersom du då behöver ha denna kunskap. I KTC utbildas och examineras du i följande moment enligt Objective Structured Clinical Examination (OSCE): vitala funktioner (puls, blodtryck, andning, temp), intramuskulära och subcutana injektioner, venprovtagning, insättning av urinkateter (KAD), perifer venkateter (PVK), intravenös injektion och infusion. Utbildningen syftar till att du ska lära dig förstå vad begreppet patientsäkerhet innebär och hur den enskilde medarbetaren kan påverka patientsäkerheten. Den utgörs av en föreläsning som innehåller en genomgång av terminologin som rör patientsäkerhet (Patientsäkerhetslagen 2010:659 och SOSFS 2011:9) samt en orientering om hur avvikelserapporteringen går till. Vidare betonas hur viktigt det är för patientsäkerheten med en väl fungerande och effektiv kommunikation mellan dem som är verksamma inom vården. I samband med detta presenteras den strukturerade kommunikationsmodellen SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation). I samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) delas SBAR-kort ut till samtliga studenter. Avsikten är att ni ska använda dessa under hela er utbildning, såväl den teoretiska som den praktiska d.v.s. under er VFU. Det är viktigt att ni lär er att använda denna metod för kommunikation, eftersom den används på många kliniker, även om man kommit olika långt. SBAR-kortet innehåller även en instruktion för användning av Modified Early Warning Score (MEWS), som är ett hjälpmedel vid bedömningen av den vuxna patientens vitala funktioner. Vidare innehåller kursen en genomgång av vilka krav som ställs på vården enligt bestämmelserna i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), i Patientsäkerhetslagen (2010:659) och i SOSFS 2011:9. Du blir också informerad om vad ett gott bemötande betyder både i relationen till patienter och i förhållandet mellan kolleger. Stor vikt läggs vid upprättandet av avvikelserapporter avseende negativa händelser, hur de ska utformas och vad de ska innehålla. Genomgång och diskussion sker kring autentiska patientfall vilket utmynnar i att du får öva på att skriva avvikelser på fallen. Du får då också träna på att bedöma vilka risker som kan finnas i olika patientfall. Fallen behandlar situationer som du kan möta vid övningar och examinationer i KTC. Vid examinationen i KTC erhåller du patientfall uppbyggda utifrån SBAR, där du ska utföra en praktisk uppgift och där du ska mäta vitala funktioner, sätta perifer venkateter, koppla intravenös infusion och ge intravenös injektion, sätta urinkateter (KAD) samt ge subcutana och intramuskulära injektioner. Om du inte klarar uppgiften vid examinationerna får du tillsammans med examinatorn skriva 4

5 en avvikelse på dig själv. Eftersom du redan tidigare haft genomgång av avvikelseskrivning faller det sig naturligt för dig att skriva sådan vid en negativ händelse eller ett tillbud. Det gäller att få dig att se avvikelserapporteringen som ett instrument för systematiskt förbättringsarbete och inte ett sätt att skuldbelägga någon. Samtliga avvikelserapporter sammanställs och gås igenom och du, tillsammans med studenterna i din grupp, får reflektera över varför det hände, hur det kunde hända och vad man ska göra för att det inte ska hända igen. När ni samlas inför er första VFU-placering i termin 2 presenteras samtliga avvikelser som skett vid examinationerna i KTC och feedback ges för att ni ska vara förberedda när ni kommer ut i klinisk verksamhet. Detta ska även ge budskapet till er att det är viktigt med feedback på avvikelser, för att dessa ska leda till att förbättringar sker. Termin 2 Utbildning i patientsäkerhet ingår även i termin 2 och är placerad såväl före som efter VFU-perioderna i somatisk och geriatrisk vård, vilka omfattar fem veckor vardera. Utbildning före VFU Syftet med utbildningen före VFU är att ge dig kunskap i patientsäkerhet i såväl geriatrik som somatik. Utbildningen är en progression av det som behandlades i Preklinisk kurs, termin 1, och inriktas på observation av patienters tillstånd och bemötande samt på kommunikation. I kursen ingår bl.a. en genomgång av de avvikelserapporter som du upprättade i termin 1 över negativa händelser. Du kommer att få reflektera över dessa och argumentera för hur du genom ett proaktivt tänkande hade kunnat undvika dessa negativa händelser. Därefter presenteras autentiska, avidentifierade patientfall som har fokus på brister i bemötande, brister i kommunikation och brister när det gäller observationer rörande patients/vårdtagares tillstånd. Presentationen av fallen sker utifrån frågeställningarna Vad var det som hände? Hur kunde det hända? Vad ska man göra för att det inte ska hända igen? Innan du går ut på din VFU får du en genomgång av vad det innebär att ha en legitimation och vad det innebär att ge och ha en delegering. Vidare uppmanas du att hålla dig uppdaterad om vad som händer inom patientsäkerhetsområdet genom att kontinuerligt följa vad som publiceras på följande hemsidor: sök WENR (Workgroup of European Nurse Researchers) Du får även en genomgång av SSF:s kampanj för att göra vården säkrare, Re- Aktion. Du uppmanas att under din VFU reflektera över faktorer och förhållanden i verksamheten som kan påverka patientsäkerheten. Detta är ett första steg i 5

6 att träna dig i att aktivt delta i patientsäkerhetsarbetet med betoning på förebyggande arbete, kartläggning av risker och ett proaktivt tänkande. De kvalitetsindikatorer och riskbedömningsinstrument som tas upp rör bland annat undernäring, trycksår och fallskador. Dessa arbetar du med under din VFU som förberedelse till uppföljande seminarier. Utbildning efter VFU När de två VFU-perioderna är avslutade återvänder du till högskolan för ett teoriavsnitt i termin 2. Då ges åter ett föreläsningstillfälle i patientsäkerhet. Detta inleds med att du och dina kamrater vid grupparbeten får redogöra för hur ni upplevde patientsäkerheten på era respektive VFU-placeringar. Efter detta ges en kort repetition av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) samt definitionerna i SOSFS 2011:9. Föreläsningen innehåller även patientfall anmälda enligt Lex Maria och Lex Sarah som ni får reflektera över utifrån bestämmelserna i patientsäkerhetslagen. Lex Maria-ärendena inhämtas från Socialstyrelsen. Avvikelseansvariga inom somatik och geriatrik har dessförinnan informerat om vilken typ av avvikelser som är mest frekvent förekommande inom respektive verksamhetsområde. I samband med presentationen av patientfallen får ni gruppvis besvara frågorna: Vad var det som hände? Hur kunde det hända? Vad ska man göra för att det inte ska hända igen? Ni studenter får också besvara frågor om hur patient och närstående ska informeras enligt Patientsäkerhetslagen i respektive fall. Vidare får ni svara på frågan om vad ni skulle skriva avvikelser på i dessa patientfall och vilka förbättringsåtgärder som ska göras. Under föreläsningen ges också information om vilka konsekvenser som en anmälan enligt Lex Maria eller Lex Sarah kan få för legitimerad personal. I anslutning till föreläsningen presenterar två tidigare studenter sin C-uppsats i patientsäkerhet. Avsikten med detta är att inspirera er att välja ämnen som behandlar patientsäkerhet för era B- och C-uppsatser i termin tre respektive fem. Vidare kommer en avvikelseansvarig sjuksköterska från ett sjukhus och redogör för sitt arbete med avvikelser. Du ska under termin 2 ha fått en orientering kring begreppet patientsäkerhet och patientsäkerhetskultur samt hur man identifierar en vårdskada eller en risk för vårdskada och hur man rapporterar avvikelser, inkl. praktisk övning genom att skriva avvikelse på dig själv i KTC (repetition från termin 1). Vidare ska du ha fått en orientering kring hur avvikelser hanteras i praktiken, vad attityder kring avvikelser och vad bristande rapportering kan bero på samt pågående projekt rörande patientsäkerhet inom SUS och Malmö kommun. Du ska även ha blivit orienterade om innehållet i Patientsäkerhetslagen, lex Maria och lex Sarah samt innebörden av delegering, legitimation och återkallelse av legitimation. Du ska också ha fått lära dig hur du använder SBAR för kommunikation och MEWS för bedömning av vuxna patienters vitala funktioner. 6

7 Termin 3 Under termin 3 (kursen Omvårdnad med inriktning ledarskap) kommer du att ha fem undervisningstillfällen som rör kvalitet/kvalitetsutveckling, förbättringsarbete, riskanalys och patientsäkerhet. Kvalitet i hälso- och sjukvård: förbättra din professionella kommunikation Undervisningstillfället betonar betydelsen av effektiv kommunikation och praktiska övningar för att stärka förmågan att kommunicera på ett professionellt sätt ingår. Rapportering med hjälp av den evidensbaserade modellen för säkrare kommunikation i vården (SBAR) utgör en del, här får du tillfälle att träna detta praktiskt. Hur sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig och teamledare kan använda sig av konstruktiv feedback i teamet är en annan del som tränas. Kvalitet i hälso- och sjukvård: nödvändiga byggstenar Olika sätt att arbeta med kvalitetsutveckling inom omvårdnad presenteras. Undervisningen baseras på principer för kvalitet t.ex. lagarbete, ledarskap, ägarskap och kommunikation. Praktiska verktyg för att bedöma kvalitet presenteras. Kvalitet i hälso- och sjukvård: patientsäkerhet och riskanalys. Föreläsningen tar upp hur man går till väga i arbetet med att förebygga och minimera misstag inom hälso- och sjukvården, analysera avvikande händelser och arbeta med ständiga förbättringar. Säkerhetskultur i organisationer och den enskilde medarbetarens ansvar diskuteras. Undervisningen sker i mindre grupper och innehåller praktiska övningar som baseras på aktuella fall. Kvalitetsindikatorer, miljö och attityder. Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad - vilken betydelse har miljön och ledarens attityder? Föreläsningen fokuserar på trycksårsprevalens och en samtida undersökning kring ledares attityder och avdelningens miljö. PARIHS 1 -modellen som är en modell för vad som kan påverka införande av t ex kvalitetsindikatorer presenteras. Vilken roll har ledare på olika nivåer och vilken roll har en enskild sjuksköterska för framgångsrikt arbete med kvalitetsindikatorer diskuteras. Patientnämndens verksamhet. Föreläsningen tar bl.a. upp vart patienter kan vända sig med frågor, synpunkter och klagomål. Patientnämndens ansvarsområde och arbete/ärendehandläggning presenteras och relevanta lagar/försäkringar samt ansvariga tillsynsmyndigheter berörs. Termin 4 Under termin fyra kommer du att kritiskt granska patientsäkerhet i förhållande till omvårdnadsprocessen och sjuksköterskans roll. Kommunikation och bemötande är i fokus i hälsopedagogiken och du diskuterar patientsäkerhet relaterat till kvinnors- och barns hälsa, öppen hälso- och sjukvård samt psykiatrisk vård i såväl de föreläsningar som föregår din VFU som i de seminarier som sker efter din VFU. På detta sätt sker en naturlig koppling mellan teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter. 1 PARIHS Promoting Action on Research Implementation in Health Services 7

8 Termin 5 Under termin 5 hålls en föreläsning om hur man genom journalgranskning kartlägger omfattningen av vårdskador inom hälso- och sjukvården. Metoden man använder kallas GTT (Global Trigger Tool). Avsikten är inte att leta efter begångna fel utan efter uppkomna skador som hade kunnat undvikas. Genom att lägga fokus på skador snarare än på avvikelser är syftet att engagera er studenter i förbättringsarbetet och utvecklingen av en säkerhetskultur i vården. Du kommer under kursen i medicinsk vetenskap att besöka simulatorcentrum, där du under handledning får träna och tillämpa patientsäkerhetsmoment. I anslutning till detta aktualiseras användandet av metoderna SBAR och CRM (Crew Resourse Management). Det senare är en metod för teamträning. I termin 5 ingår att du skriver en C-uppsats. Du har där möjlighet att välja ett ämne som behandlar patientsäkerhet. UIS-dagar (Utbildning i Samverkan) I samband med UIS-dagarna ges bl.a. en föreläsning i patientsäkerhet för studenter i termin 5 med fokus på kommunikation och samverkan. De hålls parallellt i Lund och Malmö. Under dessa dagar samlas ca 400 studenter från flera av fakulteternas program vid Lunds universitet och Malmö högskola. Studenterna utgörs av blivande arbetsterapeuter T5, logopeder T5 (endast HT), läkare T9, psykologer T9, röntgensjuksköterskor T6 (endast VT), sjukgymnaster T5, sjuksköterskor T6 (Lund) resp. T5 (Malmö) och socionomer T6. Programmet består av gemensam introduktion rörande patient- och klientsäkerhet samt kommunikation. Studenterna fortsätter sedan med falldiskussioner i tvärgrupper där två fall diskuteras (ett med medicinsk inriktning och ett med sociologisk och psykologisk inriktning) samt en avslutande gemensam summering i storgrupp där varje grupp får presentera hur samarbetet har fungerat inom grupperna. Som avslutning på UIS-dagarna får du fylla i en skriftlig utvärdering av dessa. Termin 6 Utbildningen i momentet patientsäkerhet i termin 6 avser att ge kunskap om hur patientsäkerhet på såväl system- som individnivå kan påverkas, om förutsättningarna för att hög patientsäkerhet ska kunna uppnås och om teorier och metoder som gäller patientsäkerhet i vården. Under temat patientsäkerhet ges i termin 6 en förläsning med inriktning på teamträning och Human Factors. Ni indelas i grupper och tilldelas seminarieuppgifter som består av sju patientfall, som är hämtade från lex Maria-anmälningar och anmälningar till Patientnämnden. De rör vårdskada/vårdskador. Varje grupp ska analysera händelserna i ett av fallen samt kartlägga riskerna och upprätta förslag till avvikelserapport på fallet. Redovisning av uppgiften sker vid ett seminarium. Ni får instruktioner om hur ni ska förbereda er inför seminariedagarna i samband med introduktionen. Ett antal falloch riskstudier samt temanummer från Socialstyrelsen ska läsas och ge grund för hur ni analyserar patientfallen till seminariedagarna. Dessa publiceras på It s 8

9 learning som är studenternas kursplattform. Samtidigt ges instruktioner om hur fallen ska analyseras. Grupperna presenterar patientfallen genom att framföra ett rollspel och analysen av patientfallen presenteras genom PowerPoint och sker utifrån frågorna: Vad var det som hände? Hur kunde det hända? Vad ska man göra för att det inte ska hända igen? Grupperna ska även redogöra för hur informationen till patient och närstående ska utformas utifrån bestämmelserna i Patientsäkerhetslagen. Förslagen till avvikelserapporter samlas in och publiceras på It s learning. Under terminen får du träna teamarbete i realistisk vårdmiljö på en klinisk utbildningsavdelning (KUA), en del av medicinavdelning 5 vid internmedicinska kliniken på Skånes universitetssjukhus (SUS), Malmö. Medlemmarna i teamen utgörs av sjuksköterske-, läkar-, sjukgymnast- och arbetsterapeutstudenter. Alla studenter på KUA har dels gemensamma och dels yrkesspecifika uppgifter. Handledarna på KUA representerar de olika professionerna och handleder både interprofessionellt och professionsspecifikt. Placeringen på KUA avslutas med en interprofessionell simuleringsövning på Practicum, Malmö, som drivs gemensamt av Skånes universitetssjukhus och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Där får du avancerad teamträning med hjälp av fullskaliga patientsimulatorer och avancerade träningsdockor under simulerade akutsituationer. Här får du även utbildning i patientbemötande och lagarbete. När du avslutat din utbildning och ska få din legitimation ska du ha uppnått de mål som uppställts för utbildningen i patientsäkerhet och som framgår under avsnittet om målsättning sid. 3. Vad har tidigare studenter tyckt om utbildningen i patiensäkerhet?. Fick ut mycket ur föreläsningen, mer än vad jag förväntat mig. Den har byggt på mitt självförtroende när det gäller min roll som student ute på kommande praktik. Att jag ska våga fråga om hjälp etc. Jag tycker att innehållet är väldigt viktigt och tänkvärt. Det är bra att redan tidigt i utbildningen börja träna på att identifiera och uppmärksamma personalen på olika risker. Under min verksamhetsförlagda utbildning upptäckte jag flera saker som jag försiktigt frågade varför de gjorde på ett visst sätt. Jag har lärt mig helt andra rutiner. Min handledare tyckte att det var jättebra och sa att hon aldrig hade funderat över varför utan bara gjort så alltid. Hon ändrade på vissa saker direkt. Otroligt bra föreläsning. Fick med mig mycket mer än vad jag hade förväntat mig. Väldigt bra med reflektioner av verkliga fall som gjorde det lättare att förstå vad det kan handla om i praktiken. Bra att det används verkliga fall. Intressant genomgående. Kul användning av filmerna. 9

10 REFERENSER Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763. Patientsäkerhetslagen, 2010:659. Socialstyrelsen, (2004) Patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete en översikt. > ( ) Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. > ( ) Socialstyrelsen. (2008) Riskanalys i hälso- och sjukvården vid elva vårdenheter Rapport från ett pilotprojekt i Stockholmsregionen våren > ( ) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. > ( ) Svensk sjuksköterskeförening. (2010) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor. > ( ) 10

11 BILAGA Bilaga 1- Kärnkompetensen Säker Vård 11

12 KÄRNKOMPETENS SÄKER VÅRD Personer som vänder sig till hälso- och sjukvården måste känna sig trygga och få vård av god kvalitet och vara delaktiga i vårdprocessen (SFS 1982:763). Vårdarbetet ska utföras patientsäkert vilket syftar till att tillbud och negativa händerser som kan orsaka att patienter drabbas av vårdskada/sjukdom eller risk för vårdskada/sjukdom identifieras och undanröjs (SFS 2010:659; SOSFS 2011:9). Hälso- och sjukvården är ett komplext system och patientsäkerhet berör inte bara medicinska och omvårdnadsrelaterade problem, utan också teknologi, förhållningssätt, arbetsplatskultur och ledarskap (Lindh & Sahlqvist, 2012). Den teoretiska kunskap som studenten inhämtat praktiseras med systematik under utbildningen i olika vårdkontext. På avancerad nivå identifieras, planeras och bedrivs säker vård utifrån specialistsjuksköterskans fördjupade kunskaper om komplexa vårdbehov och omvårdnadssituationer. Kärnkompetensen Säker vård är sammanlänkad med övriga fem kärnkomptenser. För att bli medvetna om sina egna värderingar och förhållningsätt vilket påverkar vården och omvårdnaden kring den enskilde patienten, förbereds studenten i olika steg där en progressiv utveckling relaterat till Säker vård beskrivs utifrån olika perspektiv och kontext i nedanstående figur: Styrdokument och riktlinjer Proaktiv vård och omvårdnad med patienten i centrum Kommunikation och bemötande Riskanalys och förbättringsprocesser Säker vård i gerontologisk, geriatrisk, somatisk och psykiatrisk vårdkontext Säkerhetskulturer i nationellt och internationellt perspektiv Komplexa patientsituationer i specifika vårdkontexter Kliniska riktlinjer, kvalitetsregister, utvärdring och standardisering GRUND NIVÅ AVANCERAD NIVÅ AVANCERAD NIVÅ Utveckla självkännedom i relation till kommande yrke och lägga grund till en egen professionell identitet Figur 1: Övergripande beskrivning av säker vård för studenter på grund- och avancerad nivå.

13 Referenser Lindh, M & Sahlqvist, L. (2012) Säker vård - Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Natur och kultur: Stockholm. SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 13