Studentmedverkan i förbättringsarbete
|
|
- Sebastian Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Studentmedverkan i förbättringsarbete Kurs: SJSE19, Förbättringskunskap och Informatik i omvårdnad Sjuksköterskor vill inte stanna kvar, varför? Vad kan göras för att förbättra situationen? Författare: Hannah Andersson, Svante Casperson, Johan Edentoft, Hanna Ek, Martin Eriksson & Matilda Karlsson Våren 2015 Ett samarbete mellan institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds universitet och Region Skåne
2 Innehåll Introduktion... 1 Problemområde... 1 Bakgrund... 1 PDSA-cykeln och PARIHS... 1 Omsättning i Praktiken... 2 Syfte och mål... 2 Resultat... 3 Plan - planering... 3 TTP - Transition to practice... 3 Analys m.h.a. PARIHS... 3 Do - Gör... 4 Study - Utvärdering... 4 Act - Agera... 4 Slutsats och kliniska implikationer... 5 Referenser... 6 FRÅGOR:... 7
3 Introduktion Problemområde Att arbeta patientsäkert är en lagstadgad skyldighet som den svenska sjukvården har mot sina patienter. Patientsäkerhet betyder en vård som inte ger patienten vårdskador. Vårdskador är komplikationer, vårdrelaterade infektioner och annat lidande som drabbar patienter som sökt sjukvård. Kännetecknande för vårdskador är att de går att förhindra, men trots detta drabbas många av vårdskador. Bara i USA dör varje år människor på grund av vårdskador, även i Sverige är problemet med vårdskador stort (Barnsteiner, 2013). Socialstyrelsen uppskattar att personer i Sverige årligen drabbas av vårdskador. Av dessa får ca 3000 allvarliga bestående men och ca 1400 dör till följd av vårdskador (Socialstyrelsen, 2015). Sjukvård är en extremt komplex verksamhet med många yrkeskategorier inblandade i patientens vårdkedja men ändå håller man ofta sjuksköterskorna ansvariga för att patienter kommer till skada trots att sjuksköterskorna inte kunnat påverka de system som ofta är orsaken till att patienten fått en vårdskada. Det finns många brister i det komplexa system som sjukvården utgör och alla brister utgör på olika sätt ett hot mot patientsäkerheten (Barnsteiner, 2013). Sjuksköterskorna måste känna till dessa brister i systemet och förstå hur kunskap och färdighet leder till vård av hög kvalitet för patienter. Samband mellan nylegitimerade sjuksköterskor och problem med patientsäkerheten har visats i forskning enligt Spector, Ulrich och Barnsteiner (2013) exempel på detta är vårdskador, felaktig behandling och övriga incidenter. En studie av Elfering, Semmer & Grebner, (2006) visar att nylegitimerade sjuksköterskor upplever en betydande stress på jobbet vilket kopplas samman med att misstag görs i det patientnära arbetet. Studien påvisar samband mellan nylegitimerade med hög stress på arbetsplatsen och frekvensen av anmälda misstag i vården. Lika tydligt är sambandet mellan låga stressnivåer och mindre misstag bland nylegitimerade. Samma undersökning påvisar även att stressnivån högst under månad 3 till månad 6, sannolikt då bredvidgången avslutats och stödet inte är det samma. Studier har identifierat problemområden som ökar risken för utebliven vård vilket innefattar ineffektiv delegering, dåligt utnyttjande av befintlig personal, otillräcklig orientering samt bristande kontinuitet i vårdkedjan bland personalen. I en studie av Mellor & Greenhill, (2014) tillfrågades nylegitimerade sjuksköterskor som hade fått genomgå ett introduktionsprogram om hur de hade upplevt sin första tid som legitimerade. Många tyckte att det var bra att de fått genomgå ett introduktionsprogram men pekade på att det fanns mycket brister inom dessa program. Programmen lovade stöttning från erfarna kollegor men det fanns sällan tid för detta och då ett löfte om handledning hade givits till de nylegitimerade skapades en känlsa av övergivenhet. Bakgrund PDSA-cykeln och PARIHS Det finns många olika modeller för att arbeta med förbättring och utveckling av en verksamhet. En relativt enkel modell är den så kallade PDSA-cykeln som består av fyra steg, plan, do, study & act. Under planeringsfasen kartlägger man det aktuella problemet och utarbetar mål med vad man vill uppnå med det kommande förbättringsarbetet, i denna fas kan man använda sig av PARIHS (The Promoting Action on Research Implementation in Health Services framework) som kan vara till hjälp för att beskriva vilka förutsättningar som finns inom tre grundläggande faktorer; evidens, sammanhang och underlättande funktioner. Om dessa kartläggs redan i planeringsstadiet ökar chanserna för att kommande förändringsarbete skall vara lyckosamt. Efter att detta är gjort går man över till nästa steg i 1
4 cykeln, do, här genomförs den planerade förändringen. I nästa steg, study, studeras den genomförda förändringen genom att samla in data och utvärdera eventuella effekter. I det sista steget i cykeln, act, skall de data och de eventuella effekterna av förändringen kritiskt granskas för att kunna utvärderas och se om man nått fram till det mål som sattes upp i planeringsstadiet. Man fastställer här om några ytterliggare förändringar behöver implementeras för att nå målen och då inleds en ny cykel (SSF, 2008). Omsättning i Praktiken Ett systematiskt och kvalitets- och patientsäkerhets arbete inom vårdsektorn innefattar ett långsiktigt arbete som är patientorienterat och kännetecknas av ett förebyggande syn-och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut samt samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Syftet med ett systematiskt förändringsarbete är att säkerställa att en förändring blir en förbättring. För att en verksamhetsutveckling ska vara möjlig krävs både professionell kunskap och förbättringskunskap. Den professionella kunskapen innebär ämneskunskap, personliga färdigheter, värderingar och etik. Förbättringskunskapen innefattar system, variation och förändringspsykologi. Tillsammans leder de båda kunskaperna till förbättringar av system och resultat (I. Ainalem, personlig kommunikation, 1 september 2015). Förändringar som sker i organisationer har ofta ursprung från det omgivande samhället som sedan blir integrerade in i organisationen (Carlström, Eric 2013). Vårdpersonal och vårdtagare är unika personer med individuella utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för att medverka till förbättringar inom vården. För att en vårdorganisation skall fungera så krävs det att kompetensen inte endast ligger hos ett fåtal medarbetare utan att kompetensen sprids till hela enheten (Rosengren, Kristina 2014). För att den nya sjuksköterskan skall få chansen till förbättrad kompetens krävs tre förutsättningar utvecklingsmöjlighet, internt stöd för utveckling och klinisk handledning. Detta leder till förbättrad patientsäkerhet (Mellor & Greenhill, 2014). Sjuksköterskan skall kunna ha förmåga att reflektera kritiskt över metoder och rutiner samt främja implementation av ny kunskap. Från den legitimerade kompetensen skall sjuksköterskan också kunna bedriva och delta i utvecklingsarbete. Med detta så har sjuksköterskan en nyckelroll i förändringsarbete där hon eller han kan välja att stödja eller hindra vidare arbete när det gäller förändring (Socialstyrelsen, 2005). För ett lyckat förändringsarbete krävs det som tidigare nämnts kompetens (Mellor & Greenhill, 2014) och att denna kompetensen kontinuerligt utvecklas med fokus på patienten (Rosengren, 2014). Att ta tillvara på hela enhetens samlade kompetens är positivt och ett sätt för detta är att personalen får gå fortbildningar (Lindh & Sahlqvist, 2012). Med samlad kompetens inom hela enheten kan individerna inom dessa fungera som stödjande grupper för sjuksköterskestudenter samtidigt som vården till patienterna fortlöper med hög kvalitet. De blivande sjuksköterskorna kommer med denna handledning inse betydelsen av att i sin tur handleda när de själva blir handledare eller stödperson (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Syfte och mål Syftet för rapporten är att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som skulle kunna vara aktuella på en arbetsplats för nyanställda sjuksköterskor. Målet är att identifiera strategier som kan hjälpa nylegitimerade sjuksköterskor att känna trygghet i sin profession, något som i sin tur bidrar till ökad patientsäkerhet. 2
5 Resultat Plan - planering Enligt PDSA-cykeln påbörjas förbättringsarbetet med planeringsfasen, här identifieras problemet och önksat mål med kommande förändring. TTP - Transition to practice Evidens pekar på ett samband mellan förbättrad vård och övergångsprogram inom områdena låg personalomsättning, kompetens och säkerhet (Spector, Ulrich & Barnsteiner, 2013). Dessa fynd har resulterat i utvecklandet av övergångsprogrammet Transition to practice (TTP). TTP är ett övergångsprogram som syftar till att hjälpa nylegitimerade sjuksköterskor då de skall börja arbeta som yrkesverksamma sjuksköterskor. TTP riktar sig även till arbetsplatserna för att skapa en miljö som innehar rimliga förväntningar på de nylegitimerade sjuksköterskorna. Enligt Mellor och Greenhill (2014) finns tre kärnelement för att TTP metoden ska främja patientsäkerhet och utveckla situationsmedvetenhet. De tre elementen är ledarskapssupport, klinisk handledning och interprofessionellt samarbete, samtliga element måste vara implementerade för att metoden ska vara effektiv. Ledarskapssupport syftar till att det ska finnas stöd för de sjuksköterskor som arbetar som handledare inom en verksamhet. Handledande sjuksköterskor ska ha genomgått adekvat utbildning innan de blir ansvariga handledare. Evidens visar att handledare som genom gått utbildning har lättare att finna sin handledarroll då de känner sig mer förberedda samt känner ett ökat stöd (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Den kliniska handledningen ska tillgodose den nylegitimerade sjuksköterskan med en handledare under minst en period på 6 månader. Handledningen ska avta under en tvåårsperiod och tillhandahålla kontinuerlig feedback samt möjliggöra tillfällen för reflektion och diskussion. Feedback och diskussion/reflektion ger tillfälle för både arbetsgivare och arbetstagare att diskutera personliga styrkor och svagheter, områden inom verksamheten som kan vara i behov av förbättringsarbete samt utvecklande av problemlösande metoder (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Sjukhus som har väl fungerande interprofessionella samarbeten har enligt en rapport skriven av McKay och Crippen (2008) påvisat 41% lägre mortaliet än förväntat. Samma rapport har även påvisat att de verksamheter som innehar god kommunikativ förmåga uppvisar högre grad av arbetstillfredställelse bland sjuksköterskorna, lägre kostnader samt större antal resurser. Med en större förståelse för de andra yrkeskategorierna som är delaktiga i patientens vårdkedja kan delegering effektiviseras och underlätta i det dagliga arbetet (Sherwood & Barnsteiner, 2013). Analys m.h.a. PARIHS Syftet med PARIHS a r att den skall hja lpa sjuksko terskor att planera, info ra och fo lja upp vid exempelvis fo ra ndringsarbete. Den fo rsta av de tre grundla ggande faktorerna inom PARIHS är evidens. Enligt PARIHS ökar chanserna för ett lyckat förändringsarbete om det bygger på en vetenskaplig grund, att vetenskapen håller en hög kvalité samt att den stämmer överens 3
6 med professionens uppfattning. En enkät gjord av Vårdförbundet 2015 bland nylegitimerade sjuksköterskor visar att de känner ett behov av handledning och fördjupning av kunskap i början av sin karriär, detta har även påvistas i forskning så som i en studie av Sherman & Dyess (2009). Evidens för att någon typ av introduktion behövs för nylegitimerade sjuksköterskor är god och väl dokumenterad i olika studier samt överenstämmer med gällande uppfattning inom professionen. I sammanhanget ser man en förändring som positiv och den kännetecknas som god om enheten har tydlig rollfördelning och decentraliserat beslutsfattande med tydligt ledarskap. Det ska finnas ett system för uppföljning och återkoppling till verksamheten. Även tillräckliga resurser pekas ut som något som är viktigt för ett lyckat förändringsarbete (SSF, 2008). Resurser som ses som viktiga inom vårt förbättringsområde är tillgång till erfarna kollegor som har avsatt tid för att handleda nylegitimerade sjuksköterskor samt tid för fördjupningsutbildning för det aktuella vårdområdet. Gällande handledarens underlättande funktion finns inte rätt och fel. Dennes funktion anpassas till behov och situation av det som efterfrågas till exempel att rätt kompetens finns tillgänglig och att de erfarna kollegorna har fått en handledarutbildning. Detta kräver att handledaren är flexibel och lyhörd i sin handledande roll. Vid övergången från utbildning till arbete är detta en bra strategi som ökar sjuksköterskans arbete mot en patientsäkervård (Duchscher, 2008). Do - Gör Implementering av TTP på aktuell enhet enligt ovanstående planering. Study - Utvärdering Utvärdering kräver data i form av observationer på verksamheten, intervjuer av nylegitimerade sjuksköterskor och patienter, analys av medicinska resultat samt granskning av journaler. Frågor om vad som förväntades och vad resultatet blev ställs för att tillgodose behovet av ytterligare förbättringsarbete. Act - Agera Att kritiskt utvärdera resultat är ett viktigt steg i PDSA-cykeln. Det sista steget i PDSA-cykeln är att agera efter hur behovet för vidare utveckling ser ut. Då vi inte genomfört någon förändring i praktiken har vi baserat utvärderingen av vår förändring på tillgänglig forskning. I studien av Mellor & Greenhill, (2014) kommer författarna fram till att ytterligare resurser måste tillföras för att ge de som är utsedda till handledare tid att handleda de nylegitimerade sjuksköterskorna. Generellt sett är TTP ett bra program för introduktion av nylegitimerade sjuksköterskor, men en så omfattande förändring som implementering av ett TTP-program tar lång tid och kräver många genomgångar av PDSA-cykeln för att nå ett tillfredsställande resultat. Utbildningen till sjuksköterska är grundläggande men en nylegitimerad sjuksköterskas kompetens skulle kunna förbättras. Exempelvis med mer utnyttjad praktik redan under utbildning riktad mot det önskade verksamhetsområdet. En nylegitimerad kan även ges en vidareutbildning i den kunskap som är unik för den aktuella enheten. Vidareutbildningen ska ugöra en del i ett introduktionsprogram som ges innan självständigt arbete påbörjas. En bra introduktion på arbetsplatsen med mer stöd och tydliga riktlinjer i syfte att lära förväntade rutiner, roller och ansvar (Duchscher, 2008). 4
7 Slutsats och kliniska implikationer Vi har konstaterat att många nylegitimerade sjuksköterskor upplever stor stress i sin nya arbetssituation. En stress som grundar sig i en oro för att de misstag de kan komma att göra får allvarliga konsekvenser för patienterna. Deras oro är befogad då de nylegitimerade sjuksköterskor som upplever störst stress gör flest misstag, vilket hotar patientsäkerheten. Vi har identifierat en faktor som skapar trygghet i den nylegitimerade sjuksköterskans situation, stabilt handledarskap. Genom ett väl genomarbetat introduktionsprogram och handledning under den första, svåraste tiden, kan nylegitimerade sjuksköterskor känna en trygghet i sin yrkesroll, sitt yrkesutövande och ge en god vård. Denna trygghet främjar en låg personalomsättning, vilket i sin tur ökar vårdavdelningens kompetens då erfaren personal bidrar till ytterligare stabilitet och trygghet i yrkesrollen. Fler erfarna sjuksköterskor på arbetsplatsen kan i sin tur hjälpa nylegitimerade sjuksköterskor i egenskap av mentorer och stöd under introduktionsperioden. 5
8 Referenser Carlström, E. (2013). Förändringsarbete i hälso- och sjukvård (1:1 ed.). Lund: Studentlitteratur. Dyess, S. och Sherman, R. (2009). The first year of practice. New graduate nurses transition and learning needs. The journal of continuing education in nursing. 40(9), Doi: / Duchscher, J. E. B. (2009). Transition shock: the initial stage of role adaption for newly graduated Registered Nurses. Journal of Advanced Nursing, 65(5), Elgering, A., Semmer, N. K. och Grebner, S. (2006). Work stress and patient safety: Observed-rated work stressors as predictors of characteristics of safety related events reported by young nurses. Ergonomics, 49 (5/6), Lindh, M., och Sahlqvist, L. (2012). Säker vård att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg (1st ed.). Stockholm: Natur & Kultur. McKay, C.A och Crippen, L. (2008). Collaboration through clinical integration. Nursing Administration, 32(2), Mellor, P. och Greenhill, J. (2014). A patient safety focused registered nurse transition to practice program. Contemporary Nurse, 47(1-2), doi: /conu Rosengren, K. (2014). Vårdledarskap (1:3 ed.). Lund: Studentlitteratur. SFS 2010:659. (2014). Patientsäkerhetslagen. Hämtad den 8 september, 2015, från Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag _sfs / Sherwood, G. och Barnsteiner, J. (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2006). God Vård - om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Hämtad den 8 september 2015 från: en.pdf Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad den 8 september, 2015, från: 1_ pdf Socialstyrelsen. (2015) Lägesrapport inom patientsäkerhetsarbetet. Hämtad den 8 september 2015 från: Svensk Sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för att utveckla vården. 6
9 FRÅGOR: 1. Vad ser ni för styrkor och svagheter med TTP-modellen? 2. Tror ni att case-arbeten under utbildningen hade kunnat förbereda inför ert framtida yrke och minska stress och oro? 3. Hur skulle ni vilja ha det på er kommande arbetsplats för att känna er trygga? 7
Studentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Kurs: SJSE19, Förbättringskunskap och Informatik i omvårdnad Sjuksköterskor vill inte stanna kvar, varför? Vad kan göras för att förbättra situationen? Författare:
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merMEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5
MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Medicinsk sekreterare 8 Steg 2 Medicinsk sekreterare 10 Steg 3 Medicinsk sekreterare
Läs merIntroduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Läs merCHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR
CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR Maria Nygren, sjuksköterska, Områdeschef VO thorax och kärl, Skånes Universitetssjukhus Stockholm 2018-11-21 1 Hur organisera vården för
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,
Läs merAllvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden
Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden Åsa Andersson leg sjuksköterska, med lic, strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening Görel Hansebo Ania Willman Per-Olof Sandman Catharina
Läs merDet är detta vi vill uppnå!
Syfte Syftet är att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset för att säkra medborgarnas behov av sjukvård. Genom att erbjuda utvecklingsmöjligheter och
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Läs merInformatik. Kvalitetsarbete
Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och
Läs merARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6
ARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Arbetsterapeut 8 Steg 2 Arbetsterapeut 10 Steg 3 Arbetsterapeut 12 Steg 4 Arbetsterapeut 14 Steg
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning mars 2017 Johanna Bjurek, Enhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merRÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7
RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Röntgensjuksköterska 8 Steg 2 Röntgensjuksköterska 10 Steg 3 Röntgensjuksköterska 12 Steg 4
Läs merPatientsäkerhet god och säker vård
Patientsäkerhet god och säker vård Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Att utveckla vården : erfarenheter av kvalitet, verksamhetsutveckling
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merProfessionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013
Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer
Läs merFörbättringsarbete. Sårinfektioner. Författare: Saga Jenninger, Jonna Nilsson, Amanda Ryberg- Welander och Annie Wendel.
! Förbättringsarbete Sårinfektioner Författare: Saga Jenninger, Jonna Nilsson, Amanda Ryberg- Welander och Annie Wendel Kurs: SJSE19 Termin: 5 Skriftlig rapport Hösten 2016 Lunds universitet Medicinska
Läs merTeamet professioner och patienter i samverkan
Teamet professioner och patienter i samverkan Sommardialogen Susanne Kvarnström Fil dr, leg sjuksköterska, HR-strateg Collaboration in Health and Social Care Service User Participation and Teamwork in
Läs mersom förbättrar vård och kvalitet
8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.
Läs merKompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Läs merA1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Medicinska fakulteten AMSR12, Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II, 15 högskolepoäng Advanced Prehospital Emergency Nursing II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merLedarskap för omvårdnad med Magnet modellen. Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna
Ledarskap för omvårdnad med Magnet modellen Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna 2017-05-15 torie.ernsater@swenurse.se Svensk sjuksköterskeförening 1910 - för att värna ett kunskapsbaserat yrke 1958 möjligt
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merSenior alert och palliativ vård
Senior alert och palliativ vård 2017-03-14 Anna Trinks Registerhållare, Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Om Senior alert Stödja och utveckla vårdprevention Ett processregister online Blev ett
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merUNDERSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 5
UNDERSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 5 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Undersköterska 8 Steg 2 Undersköterska 10 Steg 3 Undersköterska 12 Steg 4 Undersköterska 14 Steg
Läs merInte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Läs merBIOMEDICINSKA ANALYTIKER, KLINISK FYSIOLOGI I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7
BIOMEDICINSKA ANALYTIKER, KLINISK FYSIOLOGI I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Biomedicinsk analytiker, klinisk fysiologi 8 Steg 2 Biomedicinsk analytiker,
Läs merVårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö
Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson
Läs merSPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR
SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR För verksamheter med krav på specialistutbildning KOMPETENSSTEGE STEG 4.1 4.4 OCH 5 7 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 4:1 Specialistsjuksköterska
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merRutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:
Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:
Läs merAKTP12, Specifik omvårdnad med inriktning akutsjukvård II, 15 högskolepoäng Advanced Emergency Nursing II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Medicinska fakulteten AKTP12, Specifik omvårdnad med inriktning akutsjukvård II, 15 högskolepoäng Advanced Emergency Nursing II, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merUtbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merVarför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513
Läs merSamverkan för lärande i kommunal verksamhet. Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet
Samverkan för lärande i kommunal verksamhet Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet Varför behöver vi samverka? 2016-10-28 2 Komplexa och mångfacetterade
Läs merAvancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Läs merUppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Läs merHar chefer i vården rätt förutsättningar att driva förbättringsarbete? Jesper Olsson Utvecklingsansvarig
Har chefer i vården rätt förutsättningar att driva förbättringsarbete? Jesper Olsson Utvecklingsansvarig Exempel på andra potentialer som inte infrias Delar av patientlagen, som gällt cirka 30 år, har
Läs merSvenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig Källa Q-skolan Om kvalitet Se vilken vård som ni ger Varför registrera
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå
Läs merSjuksköterskeprogrammet
1 (5) Grundutbildningsnämnden Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Grundnivå (G) VGSSK Programbeskrivning Sjuksköterskeprogrammet leder fram till en akademisk examen på kandidatnivå och till
Läs merPatientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.
Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merKOMPETENSBESKRIVNING
FÖRENINGEN FÖR SJUKSKÖTERSKOR INOM GASTROENTEROLOGI I SVERIGE (FSGS) OCH SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM GASTROENTEROLOGI
Läs merAtt arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun
Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun I kommunens hälso- och sjukvård enligt 18 HSL ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att arbeta självständigt. Hon/han ska planera
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merSJUKSKÖTERSKA BARNMORSKA SÅ SKAPAR KARRIÄRUTVECKLINGSMODELLEN MÖJLIGHETER FÖR DIG
SJUKSKÖTERSKA BARNMORSKA SÅ SKAPAR KARRIÄRUTVECKLINGSMODELLEN MÖJLIGHETER FÖR DIG 1 Så här fungerar Västra Götalandsregionens Karriärutvecklingsmodell Karriärutvecklingsmodellen visar hur du kan utvecklas
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merSVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD
SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD BAKGRUND Riksföreningen mot Smärta har i samverkan med Svensk
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merInterprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter
Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter på Klinisk undervisningsavdelning (KUA) 2014-10-16 Miriam Söderström Varför interprofessionell praktik (IPP)? Flera professioner samarbetar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018
Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merAvancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp
Avancerad specialistsjuksköterska Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Rollen som avancerad specialistsjuksköterska (eller Nurse Practitioner, NP) introducerades
Läs merDel 3: Checklista för inspektion
Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren
Läs merSJUKSKÖTERSKOR, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7
SJUKSKÖTERSKOR, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 7 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Sjuksköterska 8 Steg 2 Sjuksköterska 10 Steg 3 Sjuksköterska
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merRapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015
Rapport Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Alingsås 2015-05 -01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3
Läs merAtt styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merBehovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen
Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor
Läs merID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.
1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3
Läs merDokumentnivå Anvisning
Avvikelsehantering i Region Sörmland Region Sörmland har ett övergripande ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitet- och patientsäkerhetsarbete, som en integrerad del i ledningssystemet. I Region
Läs merPsykologen som ledare
Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination
Läs merKarriärutveckling för dig som sjuksköterska
Karriärutveckling för dig som sjuksköterska DU ÄR VIKTIG Som sjuksköterska förväntas du ha ett etiskt förhållningssätt och medverka i verksamhetens förbättrings- och utvecklingsarbete. Din erfarenhet,
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merBedömningsinstrument Mälardalsmodellen
25 okt 2018 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Professionsblock 3 VAE211 Inledning Mälardalsmodellen är det bedömningsinstrument som används vid Sjuksköterskeprogrammets
Läs merHanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?
Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor
Läs merBedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merInterprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU
Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans
Läs merHur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Läs merVGSSK, Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor of Science in Nursing, 180 credits
Medicinska fakulteten VGSSK, Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor of Science in Nursing, 180 credits Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå / First cycle
Läs merRiktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Silvia Sandin Viberg, Socialdirektör SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 1.0 1(5) Författare Datum: Datum fastställande: Anders Engelholm 2018-11-20
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Albert Engströmsgatan 33 Kontaktuppgifter Besöksadress: Albert Engströmsgatan 33 754 30 Uppsala Telefon: 018 727 56 70 www.sober.uppsala.se vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merVad är kliniska mikrosystem?
Vad är kliniska mikrosystem? En introduktion Berit Axelsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Joakim Edvinsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Varje system
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merHelle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Läs merVårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö
Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs mer