TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner"

Jonathan Åkesson
för 8 år sedan
Visningar:

1 TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner

2 En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering

3 Hur sprider vi ny kunskap?

4 Vart bör tyngdpunkten ligga för Era målgrupper? Informations spridning Ändrat beteende Allmän litteratur interaktiva interventioner ansikte till ansikte

6 Implementation model active supported implementation Psykiatrisk vårdprogram Potentiella hinder Kunskap Rutiner Gap? Analys Granskning Återkoppling Resultat Lokala implementerings team Interventioner och strategier Kvalitetsindikatorer Seminarium & workshops Support Facilitering Ledarskap Assess barriers Academic detailing Journalgranskning Lokal anpassning: Kunskapsspridning och användning Följa interventionerna, faciliterad processen och följa följsamheten Orientering Acceptans Vidmakthållande Insikt Förändring

& workshops Support Facilitering Ledarskap Assess barriers Academic detailing Journalgranskning Lokal anpassning:

7 Figur 1. Ändrar kliniska beteenden - från orientering underhållsfas Orientering Insikt Acceptans Förändring Vidmakthållande Främja medvetenhet Skapa förståelse Utveckla en positiv attityd Främja anpassning i praktiken Intergrate ny kunskap i rutiner Stimulera intresse och engagemang Utveckla insikt i egna rutiner Motivation till förändring Bekräfta nytta och värde för förändring Stödja nya praxis i organisationen

Vidmakthållande Främja medvetenhet Skapa förståelse Utveckla en positiv attityd Främja anpassning i

8 Resultat studie 1 Depression Suicide Indicator Implementation clinics Control clinics Implementation clinics Control clinics OR(CI95%) OR(CI95%) OR(CI95%) OR(CI95%) Accessibility/wait time 2.2( ) 0.6( ) 0.9( ) 1.1( ) Diagnostic assessment 7.9( ) 1.2( ) 2.8( ) 0.6( ) Diagnostic instrument 2.7( ) * * * Standardized rating scale 6.2( ) 0.7( ) 2.9( ) 0.5( ) Standardized rating scale during treatment 7.1( ) 1.9( ) 6.0( ) 0.6( ) Substance/drug abuse 8.1( ) 2.9( ) 1.7( ( ) Treatment (care) plan 4.9( ) 0.9( ) 4.6( ) 0.9( ) Evaluation/outcome 12.4( ) 0.8( ) 3.5( ) 0.4( ) Continuity 5.6( ) 0.4( ) 0.7( ) 0.5( ) Suicide assessment 34.7( ) 0.6( ) 11.5( ) 0.6( ) Antidepressant medication 8.5( ) 0.7( ) Specialist assessment 6.6( ) 0.8( ) Follow-up 2.9( ) 0.6( ) Evaluation assessment 3.9( ) 0.7( ) Difference in total score compared to baseline 16.2, p<0.001 ns 9.0, p< , p<0.1

7(0.3 1.4) 2.9(1.7 4.9) 0.5(0.2 1.4) Standardized rating scale during treatment 7.1(3.7 13.7) 1.9(0.9 4.1) 6.0(3.3 11.2) 0.6(0.2 1.9) Substance/drug abuse 8.1(4.2 15.7) 2.9(1.3 6.6) 1.7(1.0 2.8 1.0(0.

9 Resultat studie 1 Indicator Implementation clinics OR(CI95%) Depression Control clinics OR(CI95%) Accessibility/wait time 2.2( ) 0.6( ) Diagnostic assessment 7.9( ) 1.2( ) Diagnostic instrument 2.7( ) * Standardized rating scale 6.2( ) 0.7( ) Standardized rating scale during treatment 7.1( ) 1.9( ) Substance/drug abuse 8.1( ) 2.9( ) Treatment (care) plan 4.9( ) 0.9( ) Evaluation/outcome 12.4( ) 0.8( ) Continuity 5.6( ) 0.4( ) Suicide assessment 34.7( ) 0.6( ) Antidepressant medication 8.5( ) 0.7( ) Specialist assessment Follow-up Evaluation assessment Difference in total score compared to baseline 16.2, p<0.001 ns

1) Substance/drug abuse 8.1(4.2 15.7) 2.9(1.3 6.6) Treatment (care) plan 4.9(2.5 9.5) 0.9(0.4 1.9) Evaluation/outcome 12.4(4.7 32.9) 0.8(0.4 1.7) Continuity 5.6(2.2-14

10 Figur 1. Totalpoäng på kvalitetsindikatorer för kliniska riktlinjer för depression och självmord

11 Studie III - Framgångsfaktorer och hinder att implementera vårdprogram Tre huvudkategorier bildades för att beskriva hinder och framgångsfaktorer för ett lyckad implementering: (1) organisatoriska resurser (2) hälso-och sjukvårdspersonal individuella egenskaper och (3) deras uppfattning om riktlinjer och strategier för implementeringen. Studien visade att det fanns skillnad mellan personer som hade hög följsamhet och personer med låg följsamhet på tre huvudområden: (1) farhågor om kontroll över yrkespraktik (2) föreställningar om evidensbaserad praxis och (3) misstankar om ekonomiska motiv för riktlinje introduktion.

12 Teman Hinder Framgångsfaktorer Organisatoriska resurser Personal Brist på tid Tydliga roller Ingen överenskommelse om Ingår i beslutsprocesser behovet av att använda kliniska riktlinjer Emotionell utmattning Tillräcklig tid Inverkan av tidigare erfarenheter Arbetsbelastning Högt informationsflöde Lärande kultur Brist på lärandekultur Främjande av lärande organisation En brist på tillägnad tid Starkt ledarskap Brist på investeringar från Aktivt ledarskap organisationen Riktlinjerna inte tvingande Stöd från verksamhetschef Brist på strategi och kompetens i organisationen Effektiv organisationsstrukturer Motstånd att arbeta Effektivt lagarbete tvärprofessionellt Oro kring resurser Medvetenhet om attityder och handlingar Brist på ekonomiska resurser

brist på tillägnad tid Starkt ledarskap Brist på investeringar från Aktivt ledarskap organisationen Riktlinjerna inte tvingande Stöd från verksamhetschef Brist på strategi och kompetens i

13 Teman Hinder Framgångsfaktorer Spridning Ändra kliniskt beteende Brist på tydliga implementerings mål Inga möten med en tydlig agenda hur genomförandet skall se ut Vårdprogrammets format Inga mått eller verktyg för att utvärdera vården Stödja genomförandet Planering av genomförandeprocessen Tillgång till vårdprogram och riktlinjer, verktyg och rekommenderade kliniska skalor Återkoppling på individuellt arbete Journalgranskning regelbundet Kvalitetsindikatorer Gap analys Facilitering Brist på facilitering Faciliterad process Academic visits Stödja lokal förändring Attityder och övertygelse Negativa attityder till vårdprogram och nya rutiner Positiv inställd till vårdprogram och viljan att förändra klinisk praxis

rekommenderade kliniska skalor Återkoppling på individuellt arbete Journalgranskning regelbundet Kvalitetsindikatorer Gap analys Facilitering Brist på facilitering Faciliterad

14 Konklusioner Resultaten stödjer att genomförandet av kliniska riktlinjer är mest sannolikt att bli framgångsrikt om det finns ett aktivt genomförande, anpassade till lokala förhållanden och som stöds av en mångfacetterad strategi som inbegriper mer än bara traditionell passiv spridning.

aktivt genomförande, anpassade till lokala förhållanden och som stöds

Relevanta dokument

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden