Självmordsprevention genom utbildning. Inga-Lill Ramberg, med dr, NASP
|
|
- Lina Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Självmordsprevention genom utbildning Inga-Lill Ramberg, med dr, NASP
2 Kan man förebygga självmord genom utbildning? Inga-Lill Ramberg, Med dr 25 januari 20102
3 Få studier där man kunnat mäta det Gotlandsstudien, Rutz % av allmänläkarna Tvådagarskurs med fokus på depression Kunskaper i diagnostik och behandling ökade, remitteringar till psykiatrin minskade, sjukfrånvaron minskade med 50%, förskrivningen av antidepressiva ökade Självmorden minskade med 60% jämfört med landet i övrigt, men mest bland kvinnor Minskningen var enbart tillfällig Henriksson & Isacsson 2006 Självmorden bland kvinnor minskade med 47% i Jämtland, 30% i Sverige jämfört med Szanto m fl 2007 Självmorden bland kvinnor i en landsbygdsregion i Ungern minskade med 34% jämfört med en ökning med 90% i en kontrollregion Inga-Lill Ramberg 25 januari
4 Utvärdering av två interventioner i Stockholm Teori och praktik, Ramberg timmar under 2 år, Aktion Livräddning Halvdagsutbildning av chefer Två heldagsutbildningar av behandlingsansvariga Pågående projekt avslutas 2011 Inga-Lill Ramberg 25 januari
5 Hypoteser Aktion Livräddning Teori och praktik Tydligare rutiner för arbetet med självmordsnära patienter Ökad kunskap och fler verktyg bland kursdeltagarna för att förbättra vården för självmordsnära patienter Ökad kunskap och tydlighet i arbetet Mer positiva attityder Ökad kvalitet i vården av självmords nära patienter Färre upprepade självmordshandlingar och självmord Inga-Lill Ramberg 25 januari
6 Teori och praktik Intervjuer av kursdeltagarna 29 deltagare arbetade fortfarande inom psykiatrin i SLL Representerade 10 av 11 deltagande kliniker 7 döda, långvarigt sjuka eller pensionerade 6 lämnat psykiatrin i SLL Redskap för implementering Vad har implementerats Möjligheter och svårigheter Inga-Lill Ramberg 25 januari
7 Teori och praktik Implementerade aktiviteter Utbildningsprogram, 6 kliniker Skriftliga vårdprogram, 4 kliniker (uppdatering i 1) Riskbedömningsteam, 2 kliniker Krisplaner eller kristeam, 3 kliniker Retrospektiva genomgångar, 3 kliniker Samarbetsavtal med soma, 1 klinik Anhörigprogram, 1 klinik Inga-Lill Ramberg 25 januari
8 Teori och praktik Förutsättningar för implementering Klinikledningens intresse Tiden Omorganisationer och byte av ledning Oklarheter Statusfrågor Förankring hos medarbetarna Behov av långsiktig påfyllning Från teori till praktik Rutiner och vidmakthållande Inga-Lill Ramberg 25 januari
9 Teori och praktik Enkäter 1994 och 1997 Panel av 617 anställda inom Stockholms psykiatriska vård 300 arbetade regelbundet med självmordsnära patienter 134 inom interventionsklinikerna 166 inom kontrollklinikerna 133 frågor Utbildning Klarhet i arbetet Attityder till självmordsnära patienter Inga-Lill Ramberg 25 januari
10 Teori och praktik Påverkan på medarbetarna Uppfattningen om att ha tillräcklig utbildning (p<.01) 43% till 58% Mentalskötare (p<.01) 24% till 48% ha kunskap om vad som är viktigt i arbetet med självmordsnära patienter (p<.05) 59% till 72% Mentalskötare (p<.05) 47% till 69% känna sig trygg i arbetet med självmordsnära patienter (p<.01) 75% till 89% Mentalskötare (p<.01) 70% till 93% Inga-Lill Ramberg 25 januari
11 Teori och praktik Skillnader vid uppföljningen mellan mentalskötare på interventions- respektive kontrollkliniker Saknar kunskap p<.05, 31% resp 51% Får oklara instruktioner p<.01, 44% resp 67% Problem med olika syn hos överordnade p<.05, 54% resp 71% Vet ej vad som förväntas p<.05, 34% resp 54% Spelar ingen roll vad som görs p<.05, 10% resp 24% Mer sympati för förstagångare p<.05, 22% resp 41% Inga-Lill Ramberg 25 januari
12 Teori och praktik Slutsatser NASP:s utbildning Ger kunskaper i självmordsprevention Möjliggör kunskapsöverföring till medarbetarna Främjar positiva attityder till arbete och patienter Inga-Lill Ramberg 25 januari
13 Aktion livräddning invånare är 18 år och äldre Inga-Lill Ramberg 25 januari
14 Aktion Livräddning Fokusgruppintervjuer 2007 Utbildningsinnehåll Praktisk självmordsriskbedömning Bemötande Att fråga; hur och våga Nyttan av retrospektiva genomgångar Vårdprogrammets och specialistgruppens roll Ingen självmordsstatistik Inga-Lill Ramberg 25 januari
15 Aktion Livräddning Fokusgruppintervjuer 2007 Attityder Motstånd mot vårdprogrammet och retrospektiva genomgångar Tungt ansvar och man är ensam Bagatellisera Det går inte att samarbeta Svarte Petterspel Prata inte om det Om patienten vill ta sitt liv får han göra det Inga-Lill Ramberg 25 januari
16 Aktion Livräddning Fokusgruppintervjuer 2007 Organisation och rutiner Tydlighet vad gäller ansvaret Samarbete överföring Behov av ständig information Enklare rutiner för retrospektiva genomgångar Få arbetet i specialiseringsgruppen att fungera Stela rutiner Inga-Lill Ramberg 25 januari
17 Aktion Livräddning Population 361/500 (72,2%) besvarade första enkäten 222/312 (71,2%) besvarat båda enkäterna 90% arbetat inom Psykiatri Södra Stockholm >5 år 63% erfarenhet av patientsuicid, 22% under senaste året 9% erfarenhet av >5 patientsuicid 90% arbetar med självmordsnära patienter, 58% dagligen eller minst en gång/vecka Inga-Lill Ramberg 25 januari
18 Aktion Livräddning Resultat av utbildningen 62% (n=222) deltagit vid minst något utbildningstillfälle 58% (n=137) anser i stor eller ganska stor utsträckning att utbildningen tillfört dem ökade kunskaper 40% (n=110) anser att utbildningen påverkat deras sätt att arbeta med självmordsnära patienter Tillräcklig utbildning 64% 76%, p=.012 Inga-Lill Ramberg 25 januari
19 Aktion Livräddning Tydlighet i arbetet med självmordsnära patienter, n=110, p= ,4 6,4 53,3 Före utbildningen Efter utbildningen 56 29,3 37,6 Låg tydlighet Ganska låg tydlighet Ganska hög tydlighet Hög tydlighet Inga-Lill Ramberg 25 januari
20 Aktion Livräddning Trygghet i arbetet med självmordsnära patienter, n= 112, p= ,9 Före utbildningen Efter utbildningen 0 7,2 7,1 75, ,1 26,8 Låg trygghet Ganska låg trygghet Ganska hög trygghet Hög trygghet Inga-Lill Ramberg 25 januari
21 Aktion Livräddning Möjligheterna att förebygga, n=123, p= Före utbildningen Efter utbildningen 0 0 2,4 0,8 62,6 51, ,1 Låg tilltro Ganska låg tilltro Ganska hög tilltro Hög tilltro Inga-Lill Ramberg 25 januari
22 Aktion Livräddning Rutiner För hela organisationen gäller att implementeringen av vårdprogrammet mer genomgripande fler fått information om hur det ska användas, 56% 66%, p=.033 fler anser att de har nytta av det, 39% 46%, p=.003 Personalens kunskap ökat om att vissa rutiner används specialist kontaktas för bedömning, 83% skattningsskalor används, 65% patienterna får särskild uppföljning, 42% 72%, p= %, p= % p=.040 Inga-Lill Ramberg 25 januari
Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen
Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning - första etappen BAKGRUND Nästan varje dag begår en person självmord i Stockholms län. Det totala antalet självmord (säkra och osäkra) var
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merRedovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord
Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning
Läs merSynen på arbetet med självmordsnära patienter. En utvärdering av första etappen av projektet Aktion Livräddning
Synen på arbetet med självmordsnära patienter En utvärdering av första etappen av projektet Aktion Livräddning NASP - Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa. NASP är sedan 1993 Stockholms läns
Läs merDEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merSynen på arbetet med självmordsnära patienter i den psykiatriska vården. Utvärdering av projektet Aktion Livräddning inom Psykiatri Södra Stockholm
Synen på arbetet med självmordsnära patienter i den psykiatriska vården Utvärdering av projektet Aktion Livräddning inom Psykiatri Södra Stockholm NASP - Nationellt centrum för suicidforskning och prevention
Läs merTURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner
TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Läs merPatient blev hemskickad begick självmord
Patient blev hemskickad begick självmord En nyanställd läkare utan erfarenhet var ensam ansvarig på jourmottagningen. Den nedstämda patienten erbjöds läkemedelsbehandling och återbesök efter drygt en vecka.
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: 2016-11-08 Version nr: 5 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn Första hjälpen till psykisk hälsa Bakgrund: Riksförbundet Hjärnkoll uppskattar via undersökningar att tre av
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merVårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård
2018-12-04 Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård Dagens presentation Vad gör en Vårdsamordnare psykisk ohälsa? Varför har VGR implementerat funktionen? Hur har vi gjort? Vilka erfarenheter har vårdcentralerna
Läs merFöredragningslista Sammanträdesdatum 2004-12 - 02
Föredragningslista Sammanträdesdatum 2004-12 - 02 Psykiatrinämnden Tid: Torsdagen den 2 december, Klockan 16.00 Plats: Landstingets kansli, Halmstad Borgsalen Utvecklingskraft möte med LS -au 13.00 14.30
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (5)
JIL Stockholms läns landsting i (5) INTERPELLATIONSVAR Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) Svar på interpellation 2013:5 Sverre Launy (V) om psykiatrisk vård för missbrukare. Sverre Launy (V)
Läs merÅrsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016
Förvaltningsnamn Avsändare Psykiatri Psyk. Avd. H Katarina Johansson 036-323320 katarina.johansson@rjl.se Berörda Region Jönköping Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov
Läs merFörslag på en ny modern Psykiatri
1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.
Läs merYttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Berit Ekedahl TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, P 7 1 (3) HSN 1311-1258 Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl.
Läs merInstruktion till särskilt utvalda utbildare
Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk
Läs merSårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting
Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merChefer och psykisk hälsa och ohälsa
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa attityder, kunskap och beteende Hjärnkoll är en nationell kampanj för att öka kunskapen och förändra negativa attityder och beteenden till personer med psykisk sjukdom
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merRegional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Läs merIntegrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården
Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården Gunnel Hedman Wallin Anna Jedenius Moderator: Birgitta Hagström Missbruksuppdraget Regeringen gav Socialstyrelsen och länsstyrelserna uppdraget att förstärka
Läs merPatientsäkerhetsberättelse År 2013
Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar
Läs merSuicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland
Regionstyrelseförvaltningen RSF Regionövergripande Rutin Regiongemensamma dokument Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland Innehåll Inledning...1 1. Oro/risk för suicid handläggning inom
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Läs merAnpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument
1 Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument Mårten Åhström Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) Implementering.slso@sll.se folkhalsoguiden.se
Läs merVi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera
Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den
Läs merSuicidnära/ självskadande patienter. Bemötande och behandling. Thomas Gustavsson leg psykolog
Suicidnära/ självskadande patienter Bemötande och behandling Thomas Gustavsson leg psykolog Vad vet vi egentligen Siffror suicid Cirka 180 000 människor i Sverige har allvarliga självmordstankar varje
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merRetrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat
Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat Självmord i Kalmar Län 1997-2012 Guo-Xin Jiang MD, PhD Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Institutionen
Läs merBättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Läs merChefer och psykisk ohälsa
Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merUTBILDNINGSSTRATEGI. GallRiksdagarna. Utbildningsmiljön. Grundutbildning. Lise Lott Prebner
UTBILDNINGSSTRATEGI Utbildningsmiljön GallRiksdagarna Grundutbildning Lise Lott Prebner UTBILDNINGSSTRATEGI En viktig del för hög datakvalitet är att de som registrerar i ett kvalitetsregister har en adekvat
Läs merVARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?
VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar
Läs merDet var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merSamverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen
Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)
Läs merSjälvmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016 Guo-Xin Jiang Gergö Hadlaczky Danuta Wasserman 1 Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016
Läs merSBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri 2017-10-17 Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med Dr Uppdrag psykisk hälsa, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa utvecklar kunskap, metoder och verktyg tillsammans
Läs merVårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten
Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad
Läs merHur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,
Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen Anknytning till självdestruktivitet och självmordshandlingar några statistiska data och modeller - definitioner
Läs merPATIENTSÄKERHET I PSYKIATRIN
inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 november 2012 TALARE FRÅN Linköpings universitet Lars-Håkan Thorell PRAKTIKFALL FRÅN Norrlands Universitetssjukhus Stig Söderberg Chefsläkare Beroendecentrum
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merSjälvmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD
Läs merMortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Läs merKvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013
Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där
Läs merSkattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC
Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:32 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:28 av Juan Carlos Cebrián m.fl. (S) om åtgärder för att förhindra självmord bland äldre människor Föredragande landstingsråd:
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merPIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet
PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på
Läs merTemagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016
Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2016 Datum: 2016-12-28 Sammanfattning och analys Temagrupp Psykiatri med representanter från Göteborgs stad, SU/Psykiatri, Närhälsan, Öckerö kommun, Mölndals stad, Partille
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN
DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se
Läs merChefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar
Läs merVad säger lagen? projekt När barn är anhöriga
Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och
Läs merImplementeringsprojekt
Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad
Läs merRapport utbildningssatsning 2013. för personal som i sin yrkesutövning möter människor med funktionsnedsättning
Rapport utbildningssatsning 2013 för personal som i sin yrkesutövning möter människor med funktionsnedsättning Januari 2014 Dnr: 3.3-956/2013 Utgivare: Socialnämnden Kontaktperson: Tina Heinsoo 3 (14)
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merHinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer. Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014
Hinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014 CEPI - Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser o Nationellt kunskapscentrum
Läs merSkellefteå kommun. 71 966 invånare (06-12-31) Yta 7 217 km 2. 2 159 inflyttade 2006. 35 514 i Skellefteå 36 452 i övriga orter
Skellefteå kommun Skellefteå kommun 71 966 invånare (06-12-31) 35 514 i Skellefteå 36 452 i övriga orter Yta 7 217 km 2 1 500 sjöar 5 stora kustmynnande älvar 36 mil kust -5 medeltemperatur i januari +15
Läs merHur blir det möjligt?
Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset
Läs merVerktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )
Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Läs merRiktlinje för Intern kontroll
Riktlinje för Intern kontroll Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-01-29 Datum för revidering: 2019-03-29 Ansvarig för revidering: Ekonomiavdelningen Diarienr.: Publicering - extern: www.nybro.se/politik-kommun/
Läs merAtt Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården
Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för primärvården På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms
Läs merPsykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Läs merPatientsäkerhetskultur 2015
Patientsäkerhetskultur resultat och fortsättning Patientsäkerhetskultur 15 US 16 jan 15 Attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet Utkast Mita Danielsson 141229 Svarsfrekvens 9676 enkäter skickades
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merBESKRIVNING AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA
1(5) BESKRIVNING AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA LEDNINGSBESLUT POLITISKT BESLUT Finns det beslut? STYRDOKUMENT Riktlinjer/Beslut/Rutin Finns det, hur ser dem ut? Vem ansvarar för dem? Används dem? Följs de upp?
Läs merVÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola
inom omsorg och skola VÅLD HOT OCH Den här informationen bygger på Arbetarmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. Reglerna gäller alla arbetsplatser där det finns risk för våld eller
Läs merRiktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05
Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merEtt samtal om dagen i heldygnsvård
Ett samtal om dagen i heldygnsvård Åsa Steinsaphir, BISAM Viktor Arrbo Bodin, ssk Norra Stockholms psykiatri Vi vill ha mera samtal som initieras av personal på förutbestämda tider Beslut i ledningsgrupp:
Läs merÄldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.
få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att
Läs merAle Vision 2025 Lätt att leva. Se mig! Äldreplan för Ale kommun,
Ale Vision 2025 Lätt att leva Se mig! Äldreplan för Ale kommun, 2019-2026 1 Uppdrag Arbeta fram förslag på en äldreplan som beskriver kommunens riktning gällande äldrefrågor de kommande åren (2019-2026).
Läs merBESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merPersonliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa
Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid
Läs merSUICIDPREVENTIVA DAGEN 10 September Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting
SUICIDPREVENTIVA DAGEN 10 September 2009 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009
Läs merSlutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Läs merPersonligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program
Läs mer