Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter"

Transkript

1 Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper

2 Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling av antalet cancerpatienter fram till 2030 Incidens: års prevalens: Total prevalens: Fragmentarisk vård med långa väntetider och bristande kontinuitet Patienter rapporterar att fysiska, emotionella och sociala behov i stor utsträckning inte tillgodoses Behovet av cancerrehabilitering ökar En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11)

3 Möjlighet sjuksköterskemottagningar! Omvårdnad innebär att se patienters komplexa behov av vård och stöd i relation till sjukdom och behandling ur ett helhetsperspektiv och i sitt sammanhang Sjuksköterskeledd cancervård kan möjliggöra att patienters behov tillgodoses genom att verksamheten bygger på specifik kompetens, holistisk vård, kontinuitet och tillgänglighet de Leeuw & Larsson (2013). Nurse-led follow-up care in cancer; what is known and what is needed. Supportive Care in Cancer, 21: men det ställer krav!

4 God omvårdnad ur cancerpatienters perspektiv En skicklig sjuksköterska är: Teoretiska kunnig Teknisk skicklig i grundläggande och specifik omvårdnad Engagerad och omsorgsfull Kommunikativ och lyhörd Relationsinriktad Kendall (1999), Nursing & Health Sciences, 1, Radwin et al. (2005), Journal of Advanced Nursing, 50(2),

5 God vård ur cancerpatienters perspektiv God vård kännetecknas av Person-centrering Kontinuitet Tillgänglighet Samordning Sådan vård ökar välbefinnande och livskvalitet De Leeuw et al. (2013). Supportive Care in Cancer, 21, Corner. (2003). The Lancet Oncology, 4(10), Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing, 11(1),

6 Tidigare forskning Exempel från Sverige Patienter med bröstcancer Intervention under strålbehandling stärkte egenvårdsförmågan och hade positiv effekt på subjektiva besvär Wengström et al. (1999). Acta Oncologica, 38(6), Uppföljande besök hos en specialistsjuksköterska efter operationen innebar att patienterna upplevde trygghet och säkerhet Koinberg et al. (2002). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(3), Patienter med huvud- och halscancer Intervention före, under och efter avslutad behandling tillfredsställde behov av trygghet och säkerhet, kunskap samt vård och stöd Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing, 11(1),

7 Tidigare forskning internationella exempel Positiva resultat avseende patienttillfredsställelse, ökat välbefinnande och livskvalitet Wells et al. (2008). Journal of Clinical Nursing, 17, Moore et al. (2011) European Journal of Oncology Nursing, 10, de Leeuw et al. (2013) Support Care Cancer, 21, Positiva resultat avseende symtom upplevelse/besvär av symtom Faithfull et al. (2001). British Journal of Cancer, 85(12), Positiva resultat avseende överlevnad och patientsäkerhet Moore et al. (2002). British Medical Journal, 325,

8 Reviews och sammanställningar av litteraturen Patienternas behov kan tillgododes ur ett helhetsperspektiv Loftus et al. (2001). The development of nurse-led clinics in cancer care. Journal of Clinical Nursing, 10(2), Krav ställs på kompetens, handledning och välfungerande team Corner. (2003). The role of nurse-led care in cancer management. The Lancet Oncology, 4, Patienter är nöjda och mottagningarna är kostnadseffektiva Lewis, et al. (2009). Nurse-led vs. conventional physician-led follow-up for patients with cancer: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 65:

9 What is known Review av litteraturen mellan Sjuksköterskeledd vård visar positiva resultat avseende: Patientsäkerhet inklusive adekvat upptäckt av återfall Symtomhantering Hälsorelaterad livskvalitet Livsstilsförändringar Patienttillfredsställelse Kostnadseffektivitet de Leeuw & Larsson. (2013). Nurse-led follow-up care for cancer patients: what is known and what is needed. Support Care Cancer, 21,

10 and what is needed? Deskriptiva studier av patienters problem och behov speciellt i ett långtidsperspektiv Longitudinella studier för att studera förändring av symtom, hälsorelaterad livskvalitet, coping, och rehabiliteringsbehov över tid Instrumentutveckling Identifiering av cut-offs som visar på kliniskt relevanta funktionsförändringar Interventionsstudier, utveckling av nya modeller för uppföljning de Leeuw & Larsson. (2013). Nurse-led follow-up care for cancer patients: what is known and what is needed. Support Care Cancer, 21,

11 Sjuksköterskemottagning Kontaktsjuksköterska Varje cancer patient skall enligt den nationella cancer strategin (SOU, 2009) ha en egen Kontaktsjuksköterska. Vad är det viktigaste vid utformandet av sådan verksamhet? Innehåll, funktion, kompetens, organisation osv. Onkologisjuksköterskans roll?

12 Exempel från en Sjuksköterskemottagning för patienter med cancer i huvud- och halsområdet

13 Huvud- och halscancer Incidens: ca.1300 Total 5-års överlevnad: % (Socialstyrelsen, 2013) Intentionen är oftast att bota aggressiv och ofta multimodal behandling. Kirurgi Strålbehandling Brachyterapi Cytostatika

14 Vårdkedjan Komplex vårdkedja Multidiciplinär vård på olika nivåer Komplicerad och tidskrävande behandling och rehabilitering Mycket väntan med oro och ovisshet. Larsson et al. (2007). Cancer Nursing, 30(4), Wells. (1998). Journal of Advanced Nursing, 28(4),

15 Symtom, biverkningar och konsekvenser Tumören kan beroende på lokalisation och storlek orsaka: Lokala effekter som obstruktion av luftvägar och matstrupe Biverkningar behandlingen akuta och sena: Tugg och sväljsvårigheter, smärta, såriga slemhinnor, muntorrhet, seg saliv, smakförändringar, svullnad, Illamående, aptitlöshet, strikturer, stel vävnad Dessutom upplever patienter ofta: Fatigue, psykologisk och emotionell stress, existentiell kris Undernäring förekommer i % någon gång under vårdkedjan

16 Traditionell vård och omhändertagande fokus på att monitorera sjukdomen Traditionell diagnosprocess med läkarkontakter 3-6 veckor från diagnos till behandling Strålbehandling - De korta mötenas vård läkarkontakter Efter strålbehandling kontroll (5 år) hos läkare efter 6-8 veckor därefter var 3:e månad år 1-2, var 6:e månad år 3-4 därefter en årskontroll Ingen planerad kontakt med sjuksköterska efter avslutad behandling

17 Modell för sjuksköterskemottagningen fokus på patienten En trygg, god och säker vård av hög kvalitet Komplement till den reguljära vården Kontakt etableras före behandlingsstart för att förbereda patient och närstående Kontinuerlig kontakt under behandlingen Intensiv kontakt efter avslutad behandling Första veckan 1-3 tillfällen Första månaden varje vecka Därefter varannan till var tredje vecka Individuell planering

18 Sjuksköterskemottagningen Vårdens hörnstenar: Individuellt utformad vård Kontinuitet och tillgänglighet Hög klinisk kompetens Samordning med annan vård Individuell information, undervisning Vårdens fokus: Symtomkontroll och symtomhantering Nutritionsvård Psykosocialt och emotionellt stöd

19 Organiserad i linje med Primary Nursing Individuell och kontinuerlig vård av en sjuksköterska med kunskap och befogenheter

20 Primary Nursing Grundläggande principer: Sjuksköterskan har individuellt ansvar för beslut rörande omvårdnad av sin patient En holistisk och individuellt anpassad vård Direkt person-till person kommunikation Varje patient har en sjuksköterska som är operationellt ansvarig för omvårdnadens kvalitet (Manthey, 1980)

21 Patienters uppfattningar Hierarchical structure Knowledge and practical advice A source of safety and security Coordination and control Commitment and concern Horizontal structure Larsson et al. (2007), European Journal of Oncology Nursing, 11(1),

22 Viktförlust Medel viktförlust Sjuksköterskemottagningen (SM) n=20 (blå) Traditionell vård (TV) n=18 (grön) TV fler patienter med avancerad sjukdom och högre dos. Jämförbara övrig demografi och medicinska data. Ingen skillnad mellan grupperna avseende HRQoL. Slut RT SM högre frekvens ätproblem, fler nutritionsinterventioner färre inläggningar på grund av malnutrition.

23 Fortsatt forskning SiV-projektet ( ) Sjuksköterskemottagningar I samverkan Longitudinell enkätstudie 6 datainsamlingstillfällen under 1 år Sjuksköterskemottagning (n=76) patienter från Värmland och Närke Jämförelsegrupp (n=65) patienter från Sörmland, Dalarna, Gästrikland och Västmanland Intervjustudier patienter och närstående, tre tillfällen under 1 år det viktiga är att ha en sjusköterska som känner mig att ha en sjuksköterska som ger trygghet och ordnar allt praktiskt underlättar och avlastar mig som anhörig Larsson, Bjuresäter, Langius, Nordström, Wilde-Larsson, Blomberg Karlstads universitet, Karolinska institutet, Örebro universitet

24 TACK!!!

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter Pranee Lundberg Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Buddhism Enligt karma bestäms detta liv av det förra livet.

Läs mer

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Kurator. I cancersjukvården

Kurator. I cancersjukvården Kurator I cancersjukvården Fakta 1914 första kuratorstjänsten inom sinnesjukvården 1928 Sahlgrenska sjukhuset Nu ca 4000 kuratorer Socionomutbildningen Relevanta vidareutbildningar Organisation Klinikanslutna

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet Hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) Viktig aspekt vid val av behandling Ingen tydlig skillnad i livskvantitet mellan olika behandlingar för lokaliserad prostatacancer

Läs mer

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Nyutexaminerade sjuksköterskors självskattade kompetens

Nyutexaminerade sjuksköterskors självskattade kompetens Nyutexaminerade sjuksköterskors självskattade kompetens En studie vid 11 svenska lärosäten 2012 Ann Gardulf Eva Johansson Marianne Carlsson Christel Bahtsevani Ann-Charlotte Egmar Jan Florin Gunilla Johansson

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer? Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Livet efter gynekologisk cancer. Gail Dunberger@esh.se

Livet efter gynekologisk cancer. Gail Dunberger@esh.se Livet efter gynekologisk cancer Gail Dunberger@esh.se 1 Från forskning till klinik Specialistsjuksköterska onkologi Gynekologisk onkologisk mottagning Strålbehandlingsavdelning Psykosocial onkologi Forskning

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga

Läs mer

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12 Att handleda framtidens kollega AVC - Vad är det? Kamratlärande kontra Idag finns åtta Akademiska vårdcentraler i Stockholmsområdet, inom Stockholms läns landsting, de driver nätverk och knyter samman

Läs mer

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogram i palliativ vård Postgraduate Diploma

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp

Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Palliativ vård, 7,5 hp Nursing Science BA (B), Palliativ Care, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Palliativ vård - behovet

Palliativ vård - behovet God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Operating Room Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, och Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kristianstad, SFOG-veckan, 27/8, 2012 Fakta om fienden: Hur vanligt

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp Psychiatric Care Specialist Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Kan man designa en personcentrerad miljö? Kan man designa en personcentrerad miljö? Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Vårdmiljö, vård och omvårdnad

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Kurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Barns hälsa och ohälsa med inriktning mot barnhälsovård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Health and illness of children

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer