SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet"

Transkript

1 SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet

2 Definition av smärta smärta är r en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad f med vävnadsskada vnadsskada eller hotande vävnadsskada v vnadsskada som beskrivs i termer av sådan s skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada IASP 1994

3 Definition av smärta smärta är r vad personen som upplever smärta säger s att det är r och smärtan existerar när n r denna person säger s sig uppleva smärta rta McCaffery 1979

4 Definition långvarig l smärta Kontinuerlig smärta, eller med vissa intervall upplevd smärta, i minst månaderm Kontinuerlig smärta, eller med vissa intervall upplevd smärta, som består r längre l än normal tid för f r läkningl

5 Prevalens icke malign smärta längre än n 6 månaderm Förekommer hos 40-50% av befolkningen Något fler kvinnor drabbas Mellan 20-80% i den äldre befolkningen

6 Forskningsfocus Före 1980: fokus påp smärtans orsaker Efter 1980: fokus påp smärtans konsekvenser för f r individen vilket ger en fokusering påp upplevelsen av lidandet och därmed d ångest, depression, fysiska och funktionella inskränkningar nkningar och sociala konsekvenser

7 Smärtans teori eller förklaringsmodell: Gate Control Theory; Grind-teorin Melzack & Wall 1965, 1974, 1999

8

9 Perception/upplevelse av smärta Individen har smärta och upplever därmed d ett symtom som avviker från n det normala tillståndet

10 Evaluering/utvärdering rdering av smärtan Individen upplever och värderar v sin smärtupplevelse utifrån n sin livssituation intensitet lokalisation duration karaktär.inklusive vilket hot smärtan utgör r för f individens existens.

11 Reaktioner påp smärtan störd nattsömn smärtupptagenhet minskad framtidstro nedsatt funktionsförm rmåga känsla av hjälpl lplöshet dålig självk lvkänsla psykosomatiska besvär intag av värktabletterv rktabletter.

12 Vad mer påverkar p smärtupplevelsen? - och - Vad kan vi som personal/anhöriga riga göra för f r att hjälpa individen med smärta?

13 Den EGNA upplevelsen av smärtan måste vara utgångspunkt vid alla former av behandling eller rehabilitering därför: r:

14 Tro påp den som har smärta!!! Förstärk rk vikten av individens hälsoupplevelse och självk lvkänsla Arbeta med att förstf rstärka rka betydelsen av egenkontroll och acceptans

15 Den EGNA utvärderingen av smärtan skall vara utgångspunkt vid all behandling och rehabilitering därför: r:

16 Tro alltid påp att individen har sås ont som hon säger!!! s Ställ de rätta r frågorna Använd nd adekvata bedömningsinstrument

17 Den EGNA reaktionen påp smärtan måste m vara utgångspunkt vid behandling/rehabilitering därför: r:

18 Öka medvetenheten om betydelsen av smärtupptagenhet Öka medvetenheten om sambandet mellan smärtan och psykosociala och psykosomatiska besvär Öka medvetenheten om sambandet mellan att äta värktabletter v och aktiv coping

19 Var står r forskningen 2010?

20 Ännu starkare fokus påp upplevelsen av att leva med smärta men Med fokus påp att kunna leva ett meningsfyllt liv trots smärtan och att Öka funktionsförm rmåga och livskvalitet genom ett konstruktivt förhf rhållningssätt till smärtan

21 Beteendemedicin och Acceptance and Commitment Therapy En klinisk modell för f r att öka funktionsförm rmåga och livskvalitet hos personer med långvarig handikappande smärta Wicksell, Rikard(2010)

22 Finns tillgänglig på: p Vårdalinstitutets Tematiska rum: Leva med smärta. Avhandlingens titel: Exposure and Acceptance in Patients with Chronic Debilitating Pain,, A Behavior Therapy Model to Improve Funnctioning and Quality of Life (2009)

23 Teoretiska utgångspunkter: Kognitiv beteendemedicin, KBT, (förändring av ett beteende genom lärande l och träning) Acceptanse and Commitment Therapy, ACT, (accepterande och eget ansvar för f förändring)

24 ACT modellen utgår r från: Att formulera värden v i livet - Vem vill jag vara? - Hur vill jag att mitt liv skall se ut? Här r ligger ansvaret för f r förändring f (commitment)) påp individen och blir således s en aktiv process som kommer att pågåp hela livet

25 Målet med ACT: Inte att i första f hand minska smärtan utan i stället Förändra ett ineffektivt beteendemönster nster som omöjligg jliggör r ett meningsfullt liv genom att Arbeta med ett acceptansorienterat synsätt

26 Definition av acceptans: Acceptans är r en aktiv process som fordrar att individen bibehåller sin funktion, deltar i möjliga m aktiviteter och återupprättar ttar vardagsaktiviteter även vid fortsatta smärtupplevelser rtupplevelser.... McCracken & Eccleston 2003; McCracken et al 2004

27 Acceptans innebär r att: Göra ett aktivt val att acceptera att smärtan finns och aktivt acceptera att man inte kan påverka p smärtan men i stället Bli medveten om hur man förhf rhåller sig till sin smärta och till vad som är r meningsfullt i livet

28 Att aktivt välja v att inte avstå från n aktiviteter som upplevs viktiga Att successivt närma n sig de mål m l man satt upp och som smärtan begränsat detta innebär r att Gradvis utsätta tta sig för f r meningsfulla aktiviteter som man tidigare avstått tt från n påp grund att man vet att aktiviteten framkallar smärta En förutsf rutsättning ttning är r kunskap om hur upplevelsen av smärtan fungerar

29 Vad visar resultaten av behandling med ACT? Goda resultat har uppnåtts både b internationellt och nationellt Acceptans, men också annat som bygger på psykologisk flexibilitet, har visat sig vara av stor betydelse för f r att påp ett effektivt sätt s hantera smärtan i vardagen

30 Vad har hänt h med forskningsfokus om långvarig l smärta? Ett perspektivskifte har skett, från forskning om symtomreducering, till forskningsfokus påp individens aktiva medverkan till acceptans av det som inte går r att påverka, p och till att istället fokusera på individens förmf rmåga och möjlighet m att leva ett meningsfyllt liv trots smärtan

31 TACK!

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014 Definition Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv Pernilla Landén Rehabiliteringspsykolog fysioterapeut, kognitiv psykoterapiutbildning 23.10.2014 Definitionen av smärta enligt den Internationella

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka

Läs mer

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy KBT baserat påp exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy Rikard Wicksell Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Barn och smärta. Vi är på rätt väg Aktuella studier

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Att leva med kronisk smärta

Att leva med kronisk smärta Att leva med kronisk smärta Marianne Gustafsson Leg. sjuksköterska, Med.Dr. [Uppdaterad 2011-05-05] 2011-05-05 1 Kronisk smärta Att uppleva ett symptom är den vanligaste orsaken till att människor söker

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Det räcker inte att le vackert

Det räcker inte att le vackert Vårdforskning Det räcker inte att le vackert Text Professor e.m. Hjördis Björvell Vi behöver alla det vänliga leendet som en bekräftelse på att vi är sedda, men i vårdpersonalens möte med patienten är

Läs mer

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet. Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet. Smärtkongress Gbg 10-11-2017 Sally Marshall, leg sjukgymnast, leg psykoterapeut KBT Utbildad lärare/handledare KBT/ACT info@sallymarshall.se www.sallymarshall.se

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Sammanfattning Beteendets ABC Jonas Rammerö & Niklas Törneke

Sammanfattning Beteendets ABC Jonas Rammerö & Niklas Törneke Sammanfattning Beteendets ABC Jonas Rammerö & Niklas Törneke 080925 Olle Burvall Kapitel 1 Funktionell kontextualism Ett beteendes konsekvenser beror på den kontext beteendet uppvisas i. Multipla funktioner

Läs mer

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Motivation till förändring

Motivation till förändring Motivation till förändring 2010 Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut kristoffer.bothelius@akademiska.se Vad är motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt synsätt? Operant inlärning att

Läs mer

Sjukgymnastik i utveckling

Sjukgymnastik i utveckling Sjukgymnastik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 UTBILDARE Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Lillemor Lundin Olsson Så stärker och vidareutvecklar du din yrkesroll

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Psykol ogi skbehandl i ngavbarn ochungamedl ångvari gsmärt a PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Psykol ogi skbehandl i ngavbarn ochungamedl ångvari gsmärt a PÅHUSLÄKARMOTTAGNI

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa? Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression 1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

kroppsliga reaktioner 0 100 Beskriv dina övriga känslor och eventuella huvud? Vilka tankar for genom ditt var du med? Vad gjorde du?

kroppsliga reaktioner 0 100 Beskriv dina övriga känslor och eventuella huvud? Vilka tankar for genom ditt var du med? Vad gjorde du? ARBETSBLAD 1 AR B E TS B L A D 1: Registrering av automatiska tankar Situation Automatiska tankar Ångest/Rädsla Övriga känslor När var det? Var var du? Vem var du med? Vad gjorde du? Vilka tankar for genom

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta och obehag. pkc.sll.se Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström

Läs mer

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från

Läs mer

Krångel och problem när barn ska äta

Krångel och problem när barn ska äta Krångel och problem när barn ska äta Birgitta Spjut leg. psykolog/doktorand Hur kan vi förstå avvikande beteende Skillnader i hjärnans sätt att bearbeta social information (Social reward theory; Dawson

Läs mer

Motivation och bemötande

Motivation och bemötande Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Bilder från Arne Gerdner, Mittuniversitetet i Östersund Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare, fil.dr. i psykiatri, docent i socialt

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under

Läs mer

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad

Läs mer

Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta

Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta Bup Konsultmottagningen Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse Birgitta Johansson Niemelä, psykolog MD 15 april 2011 Barnpsykiater Barbro Thurfjell 30 % Psykolog Birgitta Johansson

Läs mer

SCHEMA OCH ANVISNINGAR FÖR KBT TEORI OCH METOD, KURS 2, TERMIN 3

SCHEMA OCH ANVISNINGAR FÖR KBT TEORI OCH METOD, KURS 2, TERMIN 3 1 (6) TOCKHOLM UNIVERITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Psykoterapeutiska teorier och metoder, 30 HP (KBT) CHEMA OCH ANVININGAR ÖR KBT TEORI OCH METOD, KUR 2, TERMIN 3 KBT- modeller,

Läs mer

Synpunkter angående utredningen Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Synpunkter angående utredningen Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Synpunkter angående utredningen Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Allmänt Denna utredning problematiserar området arbets-(o)förmåga på ett mycket bra sätt ur många perspektiv. Arbetsförmåga

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Introduktionsutbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi HT 2016 INFORMATION Inledande utbildning i affektfokuserad psykodynamisk terapi omfattande sex heldagar (kl 9-12

Läs mer

ACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys

ACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys Mål med utbildningen ACT vid smärta Grunderna till ACT ACT vid smärta Öva öva öva... Mattias Myrälf info@myralf.se Varför ACT? Grunden i ACT En ACT behandling i fem steg Acceptance and Commitment Therapy

Läs mer

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data

Läs mer

Rörelserädsla hos barn och ungdomar

Rörelserädsla hos barn och ungdomar Rörelserädsla hos barn och ungdomar Jenny Åström, PTP-psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Karolinska Universitetssjukhuset jenny.astrom@karolinska.se Agenda Definition av rörelserädsla

Läs mer

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Ätsvårigheter Ätovilja hos barn Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Matvägran Ätproblem Ätsvårigheter Dysfagi Ätstörning Ätaversion Ätovilja Selektivt ätande Termer & begrepp Vi använder gärna Ätsvårigheter

Läs mer

Acceptans - i hälsans tjänst! 11-03-23 / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 1

Acceptans - i hälsans tjänst! 11-03-23 / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 1 Acceptans - i hälsans tjänst! Giorgio Grossi 11-03-23 / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 1 det händer inte mig 11-03-23 / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 2 Acceptans

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Birgitta Johansson Niemelä 2013-11-15 birgitta.johansson.niemela@akademiska.se Bup Konsultteam Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala Utvecklingsfonden 2006-09-14 INTERREG IIIA INTERREG III A Sverige-Norge Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården - PROJEKTBESKRIVNING Ett gränslöst

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer