Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar"

Transkript

1 1 av :22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under de senaste tio åren är insomnia (sömnlöshet). Insomnia beskrivs vanligen som bestående av tre kännetecken: (1) subjektiva sömnbesvär, (2) negativa dagtidssymtom och (3) obehag eller funktionsbegränsning i någon viktig del av livet. För den drabbade kan det handla om svårigheter att somna på kvällen samt flera och varaktiga uppvaknanden under natten. Det är dock viktigt att understryka att den subjektiva upplevelsen av bristfällig eller otillräcklig sömn inte behöver vara bekräftad av objektiva fynd, t.ex. via en sömnregistrering i ett sömnlaboratorium. För den drabbade kan problemen även visa sig i form av trötthet, sömnighet, oro och nedstämdhet under dagen samt funktionsnedsättning inom viktiga områden i livet. Långvarig insomnia brukar definieras som att de olika besvären ska ha varat mer än 1 3 månader. Insomnia kan vara ett symptom på en somatisk eller psykiatrisk störning (cirka 2/3 av samtliga fall) men även ett problem utan andra störningar (cirka 1/3 av samtliga fall). Insomnia är ett mycket vanligt tillstånd och drabbar i princip alla människor någon gång under livet. Forskning visar att 95 % av allmänbefolkningen drabbas av en tillfällig episod av insomnia under livet. Långvarig insomnia är mindre vanligt men brukar ändå rapporteras av 4 7 % i en allmänbefolkning vilket gör tillståndet till den vanligaste sömnstörningen. Tillståndet resulterar inte bara i negativa konsekvenser för den drabbade utan även i effekter på ett samhälleligt plan, t.ex. ökad vårdkonsumtion, högre arbetsfrånvaro, ökad risk för olyckor samt minskad produktivitet i arbetet. Insomnia utgör sålunda ett stort hälsoproblem över hela världen. Psykologi och insomnia: Vad säger forskningen? Utvecklingen av insomnia är en komplex men till stora delar okänd process. Enligt en relativt vedertagen uppfattning över hur insomnia utvecklas över tid föreslås att vissa faktorer gör en individ sårbar för att utveckla insomnia, såsom en genetisk sårbarhet för lättstörd sömn. Vidare menas att andra faktorer är relaterade till uppkomsten av insomnia. Många gånger sammanfaller uppkomsten av insomnia med stressande händelser, men även med medicinska, neurologiska och psykologiska besvär samt med alkoholberoende och andra störningar. Slutligen poängteras ofta att andra faktorer bidrar till att insomnia vidmakthålls. Forskning visar att när insomnia har utvecklats till ett långvarigt och handikappande tillstånd har psykologiska mekanismer stor betydelse som vidmakthållande faktorer (Espie, 2002; Harvey, 2002; Lundh & Broman, 2000; Morin, 1993). Arbetet med att identifiera faktorer som bidrar till att insomnia vidmakthålls är viktigt för att kunna forma en teoretisk modell över insomnia men även för att kunna behandla individer med insomnia på ett effektivt sätt. En rad psykologiska faktorer har kunnat läggas till listan över faktorer som vidmakthåller insomnia. Bland dessa kan nämnas uppmärksamhet, sömnvanor, betingning, psykologiskt

2 2 av :22 obehag, negativa föreställningar om sömn, arousal samt oro. Identifieringen av sådana faktorer har lett till att flera modeller har införlivat psykologiska mekanismer som viktiga komponenter i vidmakthållandet av insomnia (Espie, 2002; Harvey, 2002; Lundh & Broman, 2000; Morin, 1993). Generellt kan man säga att dessa modeller betraktar utvecklingen från akut till långvarig insomnia som en gradvis process och att insomnia kan ses som ett multidimensionellt problem där olika faktorer samverkar och påverkar insomnia. Förutom att förståelsen av långvarig insomnia har finslipats under åren har arbetet med att identifiera mekanismer som vidmakthåller insomnia resulterat i att effektiva behandlingsformer har kunnat utvecklas. Forskning visar att en typ av psykologisk behandling, kognitiv beteendeterapi (KBT), kan betraktas som förstavalsbehandling för patienter med långvarig insomnia. KBT för insomnia kan beskrivas som en kortvarig behandling med vanligtvis 8 10 sessioner. KBT metoder fokuserar primärt på faktorer som kan vidmakthålla sömnlösheten, och de syftar oftast till att förändra icke fungerande sömnvanor, sömnrelaterade föreställningar och negativa tankar om sömn, minska arousal, och informera patienten om god sömnhygien. Flera översiktsartiklar pekar på att KBT ger tillförlitliga och varaktiga förbättringar av sömnmönstret hos patienter med kronisk insomnia. Drygt 80 % blir bättre efter KBT behandling och 50 % av patienterna som genomgår KBT blir kliniskt förbättrade. De positiva effekterna av KBT har kunnat dokumenteras flera år efter behandling och blir snarast ännu bättre över tid. Dessutom rankas KBT som en mer tilltalande behandling av patienter i jämförelse med farmaka. Psykologiska mekanismer i utvecklingen av insomnia och tidig KBT-behandling Forskning på insomnia har således lett till flera framsteg. För det första har kunskapen om och förståelsen för hur insomnia vidmakthålls växt. För det andra har ett behandlingsalternativ, KBT, visat sig vara en effektiv metod för individer med långvarig insomnia. Däremot är kunskapen på andra områden bristfällig. Det gäller framför allt om psykologiska mekanismer påverkar den tidiga utvecklingen av insomnia och om KBT är en effektiv behandling även som en tidig intervention. Även om KBT har visat sig vara effektiv vid långvarig insomnia finns det i dagsläget ingen kunskap om dess effektivitet i den tidiga utvecklingen av insomnia. Om KBT även skulle vara effektiv som tidig behandling skulle det kunna innebära att utvecklingen mot långvarig insomnia kunde hindras i ett tidigt skede och att de negativa konsekvenser för samhälle och individ som uppkommer om insomnia utvecklas till ett långvarigt tillstånd kunde minskas. Rent praktiskt skulle det i slutändan kunna innebära att KBT skulle kunna användas i sådana miljöer som individer med tidig insomnia söker sig till för bedömning och behandling, såsom primärvård och företagshälsovård. För att kunna utveckla och testa tidiga behandlingsformer för individer med en kort historia av insomnia behövs kunskap om vad det är som påverkar utvecklingen av insomnia i ett tidigt skede. Det är särskilt avgörande att ha information om vilka faktorer som bidrar till uppkomsten av en episod av insomnia och vilka faktorer som styr den tidiga utvecklingen av insomnia. Sådan kunskap är i dagsläget nästan obefintlig. I kombination med utvecklingen av effektiva behandlingsformer i ett tidigt skede av insomnia behövs således även kunskap om hur specifika mekanismer påverkar insomnia i ett initialt skede. Sådan kunskap kan dels ge information om och hur olika mekanismer påverkar insomnia i ett tidigt skede och dels styra arbetet med att ta fram behandlingsformer som kan bryta utvecklingen mot långvarig insomnia. Min avhandling Insomnia: Psychological Mechanisms and Early Intervention A Cognitive Behavioral Perspective fokuserade således på den roll som psykologiska mekanismer spelar tidigt i utvecklingen av insomnia samt på effekten av kognitiv beteendeterapi i grupp som en tidig behandling. Avhandlingen bestod av fyra studier. Syftet med studie I var att undersöka om ångest och depression kan kopplas till insomnia men framför allt till om ångest och depression är relaterade till utvecklingen av en ny episod av insomnia. Studien var en undersökning i allmänbefolkningen där ett slumpmässigt urval av individer

3 y sida 2 3 av :22 besvarade ett antal instrument vid två tillfällen: en första mätning och en uppföljning efter 1 år. För de deltagare som besvarade formulären vid båda tillfällena studerades sambanden mellan å ena sidan ångest samt depression och å andra sidan existerande insomnia samt ny insomnia. Resultaten visade att 11 % uppfyllde kriterier för insomnia och att hög ångest och hög depression var relaterade till insomnia. Dessutom påvisades att 7 % hade utvecklat en ny episod av insomnia vid uppföljningen och att hög ångest och hög depression var relaterade till utvecklingen av en ny episod av insomnia. Generellt var ångest den faktor som hade starkast förklaringsvärde. Som en helhet visade studien att både ångest och depression är relaterade till insomnia och till utvecklingen av insomnia. Studie II var upplagd för att undersöka om den roll som sömnrelaterad oro spelar för insomnia förändras över tid. Studien var en del av en behandlingsstudie (studie III) och 136 individer med tidig insomnia (3 12 månader) ingick. Deltagarna delades in i två grupper efter hur lång tid de hade varit drabbade av insomnia: kort historia (3 7 månader) och lång historia (>7 12 månader). Sömnrelaterad oro mättes med två egenutvecklade skalor (oro kring sömnlöshet och oro kring framtida hälsa) och sömn bedömdes med hjälp av sömndagböcker som deltagarna fyllde i under en vecka. Resultaten visade att för deltagarna med kort historia av insomnia påvisades inga signifikanta samband mellan oro och upplevd sömn. Däremot visade fynden från gruppen med lång historia av insomnia att det fanns signifikanta samband mellan oro och upplevd sömn. Resultaten visade vidare att historia av insomnia (kort lång) kunde förklara sambanden mellan oro kring sömnlöshet och upplevd sömn. Oro kring sömnlöshet hade ett relativt starkt förklaringsvärde för de tre måtten på upplevd sömn. Däremot kunde historia av insomnia inte förklara sambanden mellan oro kring framtida hälsa och upplevd sömn. Sammanfattningsvis visade studie II att rollen som sömnrelaterad oro spelar för sömn förändras över tid i utvecklingen av insomnia. Syftet med studie III var att jämföra effekterna av två tidiga interventioner för insomnia: KBT i grupp och ett självhjälpspaket. I studien ingick 136 individer med tidig insomnia (3 12 månader) och deltagarna besvarade olika instrument vid en första mätning och vid en uppföljning 1 år efter interventionerna. Hälften av deltagarna randomiserades till KBT i grupp och den andra hälften till ett självhjälpspaket. De som genomgick KBT träffades vid sju tillfällen á två timmar i mindre grupper med en psykolog som terapeut. Metoder som användes var primärt avslappning, strategier för att hantera oro och negativt tänkande samt strategier för att förbättra sömnvanor. De som erbjöds ett självhjälpspaket tilldelades ett informationsprogram som fokuserade på allmänna strategier för att hantera insomnia. Resultaten vid 1 årsuppföljningen visade att KBT gruppen (23 % minskning), i jämförelse med gruppen som tilldelades ett självhjälpspaket (8 % minskning), hade en signifikant större minskning av negativt tänkande kring sömn. KBT gruppen hade även en signifikant större minskning av olika symtom under dagen jämfört med gruppen som tilldelades ett självhjälpspaket. Vidare hade KBT gruppen en signifikant större förbättring på de fem sömnmått som studerades: tid för insomning, tid för uppvaknanden, total sovtid, sömnkvalité och sömneffektivitet. Slutligen undersöktes andelen i de två grupperna som hade uppnått en klar klinisk förbättring vid 1 årsuppföljningen. Resultaten visade att signifikant fler i KBT gruppen (34 50 %), jämfört med gruppen med självhjälpspaket (11 21 %), hade nått en klar klinisk förbättring. Som en helhet visade studie III att kognitiv beteendeterapi är en effektiv behandling för individer med tidig insomnia. Studie IV var upplagd för att undersöka om negativt tänkande kring sömn, och en minskning av sådant tänkande, har ett samband med kliniska förbättringar 1 år efter KBT behandling. Studien var en del av en behandlingsstudie (studie III) med en första mätning och en 1 årsuppföljning. I studien ingick de 64 deltagare som hade genomgått KBT behandling i grupp från studie III. Resultaten visade generellt att negativt tänkande kring sömn inte hade ett samband med förbättringar på sömn och dagtidssymtom. Däremot påvisades ett samband mellan negativt tänkande kring sömn och två utfallsmått på klinisk förbättring (sömneffektivitet och sömnighet). Resultaten visade vidare att en minskning av negativt tänkande kring sömn inte hade ett samband med kliniska förbättringar på sömn (med undantag för sömnkvalité), medan en sådan minskning konsekvent var kopplat till symtom under dagen. Det gällde

4 y sida 2 4 av :22 följande utfallsmått på dagtidssymtom: trötthet, sömnighet, koncentrationsproblem, funktionsproblem, stress och kroppslig överaktivitet. Sammanfattningsvis visade studie IV att negativt tänkande kring sömn inte hade ett samband med förbättringar på sömn 1 år efter KBT behandling. Däremot påvisades samband mellan en minskning av negativt tänkande kring sömn och kliniska förbättringar på dagtidssymtom. Sammanfattning av avhandlingen Min avhandling fokuserade på den roll som psykologiska mekanismer spelar på ett tidigt stadium i utvecklingen av insomnia. Dessutom undersöktes effekterna av tidiga interventioner för individer med tidig insomnia. Resultaten visade att ångest, och till viss del depression, hade ett samband med utvecklingen av insomnia. Vidare påvisades att sömnrelaterad oro var kopplat till insomnia och dess utveckling bland individer där insomnia redan utvecklats. Resultaten visade även att KBT är en effektiv behandlingsform för individer med tidig insomnia. Slutligen påvisades att negativt tänkande kring sömn har ett samband med hur individer med tidig insomnia mår under dagen men ett svagare förhållande med hur sådana individer sover under natten. Sammanfattningsvis spelar psykologiska mekanismer en viktig roll i utvecklingen av insomnia och kognitiv beteendeterapi är en effektiv behandling vid tidig insomnia. Implikationer för framtiden Resultaten från denna avhandling har betydelse för förståelsen av insomnia. Mer specifikt bidrar avhandlingen med ökad kunskap om hur psykologiska mekanismer påverkar utvecklingen av insomnia. Det innebär att resultaten kan ge en första inblick i ett område som tidigare inte har utforskats. Medan tidigare forskning framför allt har fokuserat på den roll som psykologiska mekanismer spelar vid långvarig insomnia undersöktes i denna avhandling hur sådana mekanismer påverkar utvecklingen av tidig insomnia. För att förstå hur insomnia utvecklas över tid och för att kunna behandla insomnia i ett tidigt skede behövs mer information om vad som händer vid insomnia i ett tidigt stadium. Denna avhandling var bara ett första steg i en sådan riktning. Framtida forskning kommer förhoppningsvis att kunna belysa detta område vidare. Sådan forskning kan fokusera på att undersöka faktorer som påverkar den tidiga utvecklingen av insomnia samt på faktorer som vidmakthåller insomnia. Denna avhandling kan även ge en ökad förståelse för hur tidig behandling av insomnia kan utvecklas och förbättras. Kliniska implikationer kan vara att mer specifikt utveckla metoder som kan minska den påverkan som ångest, depression och sömnrelaterad oro har i utvecklingen av insomnia. Dessutom kan verktyg tas fram och användas som kan minska det negativa inflytande som negativt tänkande kring sömn har på hur individer med insomnia mår under dagen. Sådana metoder och verktyg kan i slutändan leda till att olika former av behandling vid insomnia kan göras än mer effektiva. Litteratur Espie, C.A. (2002). Insomnia: Conceptual issues in the development, persistence, and treatment of sleep disorder in adults. Annual Review of Psychology, 53, Harvey, A.G. (2002). A cognitive model of insomnia. Behaviour Research and Therapy, 40,

5 5 av :22 Jansson, M. (2005). Insomnia: Psychological mechanisms and early intervention. A cognitivebehavioral perspective. Doctoral dissertation. Örebro University, Sweden. Lundh, L.G., & Broman, J.E. (2000). Insomnia as an interaction between sleep interfering and sleep interpreting processes. Journal of Psychosomatic Research, 49, Morin, C.M. (1993). Insomnia: Psychological assessment and management. New York: Guilford Publications. Markus Jansson, leg. psykolog & filosofie doktor i psykologi Universitetssjukhuset Örebro & Örebro Universitet

6 6 av :22

7 7 av :22

8 8 av :22

9 9 av :22

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Vad tillför konstruktiv oro till kognitiv beteendeterapi för primär insomni? En konstruktiv behandlingsstudie med single subject-design

Vad tillför konstruktiv oro till kognitiv beteendeterapi för primär insomni? En konstruktiv behandlingsstudie med single subject-design Vad tillför konstruktiv oro till kognitiv beteendeterapi för primär insomni? En konstruktiv behandlingsstudie med single subject-design Sammanfattning Kognitiv beteendeterapi för primär insomni är inte

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Förbättras sömnen efter genomgången stresshanteringskurs?

Förbättras sömnen efter genomgången stresshanteringskurs? Förbättras sömnen efter genomgången stresshanteringskurs? Ene Palk Leg läkare, specialist i allmänmedicin Företagsläkare, Previa ene.palk@previa.se Handledare Per Gustavsson Professor, Institutet för Miljömedicin,

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression 1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt

Läs mer

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät

Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Partial vaginismus definition, symptoms and treatment

Partial vaginismus definition, symptoms and treatment Partial vaginismus definition, symptoms and treatment Maria Engman, Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr Kvinnokliniken Västerviks sjukhus maria.engman@ltkalmar.se SFOG Skövde 2008-08-28 Sexuella smärtsyndrom,

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

KAPITEL 6 etiska och sociala aspekter

KAPITEL 6 etiska och sociala aspekter 6. Etiska och sociala aspekter 1 6.1 Inledning I detta kapitel redovisas inledningsvis vad som avses med etiska och sociala aspekter. Därefter diskuteras etiska och sociala aspekter på behandling av sömnbesvär.

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Har du svårt att sova?

Har du svårt att sova? Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något

Läs mer

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning

Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 11 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se KBT Vidare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Struktur Lärare Examination Omfattning

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Women s knowledge, attitudes, and management of the. menopausal transition

Women s knowledge, attitudes, and management of the. menopausal transition Linköping University Medical Dissertation No. 1153 Women s knowledge, attitudes, and management of the menopausal transition Lotta Lindh-Åstrand Department of Clinical and Experimental Medicine, Division

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området 1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI

Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI WiseMind AB www.wisemind.se Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI Kurskod AKO310 1-3 mars, 27-28 april och 19 maj, 2017 Område: klinisk psykologi och pedagogisk psykologi. Inriktning:

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Case management för sköra äldre personer (+65)

Case management för sköra äldre personer (+65) Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Lära om diabetes eller lära för livet

Lära om diabetes eller lära för livet Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM7410 Avancerade vårdhandlingar vid psykiatriska tillstånd, 15 högskolepoäng Advanced nursing interventions in psychiatric conditions, 15 higher education credits

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare Allmänna anvisningar Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare BDRS har konstruerats för att skatta svårighetsgraden av depressiva symtom vid bipolär depression. BDRS är validerad

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom 1 av 7 2009 09 17 21:02 De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom Catarina Campbell Sokraten 3/2000 Adrian Wells, psykolog och forskare

Läs mer

Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3-19 år i Landstinget Kronoberg

Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3-19 år i Landstinget Kronoberg Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3-19 år i Landstinget Kronoberg Bakgrund och introduktion: Det är fler flickor än pojkar som får tandregleringsbehandling i Kronoberg. Det finns dock

Läs mer

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Jag har ett genuint intresse för människor och dess historia. Som psykolog använder jag mig av flera olika metoder

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling

Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Svenska Läkaresällskapets IT-Inspirationsdag den 16 mars 2016 Cecilia Svanborg, MD, PhD, leg psykoterapeut Ledningsansvarig överläkare

Läs mer

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

13 nov -12 Shane MacDonald

13 nov -12 Shane MacDonald Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

BILAGA II EEUROPEISKA LÄKEMEDELSMYNDIGHETENS VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄLEN TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉERNA OCH BIPACKSEDLARNA

BILAGA II EEUROPEISKA LÄKEMEDELSMYNDIGHETENS VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄLEN TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉERNA OCH BIPACKSEDLARNA BILAGA II EEUROPEISKA LÄKEMEDELSMYNDIGHETENS VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄLEN TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉERNA OCH BIPACKSEDLARNA 108 VETENSKAPLIGA SLUTSATSER ÖVERGRIPANDE SAMMANFATTNING AV DEN VETENSKAPLIGA

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy KBT baserat påp exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy Rikard Wicksell Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Barn och smärta. Vi är på rätt väg Aktuella studier

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Anvisningar för termin 1 Delkurs: Klinisk problemanalys (6 hp) ht- 14

Anvisningar för termin 1 Delkurs: Klinisk problemanalys (6 hp) ht- 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet Psykoterapeutiska teorier och metoder, 30 hp (KBT) Anvisningar för termin 1 Delkurs: Klinisk problemanalys (6 hp) ht- 14 OBS att

Läs mer

PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng,

PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar, 45 högskolepoäng Cognitive behaviour therapy with children

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund:

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund: Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

Planering. Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression. Sjukdomsbörda 2000. Depression

Planering. Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression. Sjukdomsbörda 2000. Depression Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression Ellinor Öberg Leg. Psykolog, leg psykoterapeut Handledare Planering Alla läser igenom fallbeskrivning Föreläsning Övning

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Kognitiv Suicidprevention - Ett nytt sätt att förstå suicidalitet

Kognitiv Suicidprevention - Ett nytt sätt att förstå suicidalitet Kognitiv Suicidprevention - Ett nytt sätt att förstå suicidalitet debatt Jan Beskow Professor, psykiater och socialmedicinare, suicidforskare sedan mer än 40 år är forskningschef vid Center för Cognitiv

Läs mer

Tinnitusbesvär. Tinnitusbesvär. Behandling av,nnitus u,från KBT och ACT. Varför intresserar sig psykologer för :nnitus?

Tinnitusbesvär. Tinnitusbesvär. Behandling av,nnitus u,från KBT och ACT. Varför intresserar sig psykologer för :nnitus? Behandling av,nnitus u,från KBT och Vendela Ze;erqvist Gerhard Andersson Hugo Hesser Cornelia Weise Varför intresserar sig psykologer för :nnitus? Ingen framgångsrik behandling för a@ bli av med :nnitus

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer