Hinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer. Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014
|
|
- Jan-Erik Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014
2 CEPI - Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser o Nationellt kunskapscentrum sedan 2007 o o Uppgift att förstärka forskning, kunskapsspridning och implementering av psykosociala insatser för personer som till följd av psykisk ohälsa drabbats av funktionsnedsättning. Bedriver forskning inom bl.a. boendestöd, daglig sysselsättning, tillämpandet av brukarinflytande i vård, stöd och service, arbetsrehabilitering enligt IPS, ACT samt stigmatisering.
3 CEPI s uppdrag i I-nod: att följa och utvärdera de deltagande värdverksamheternas arbete med att sprida och öka användningen av integrerade arbetsformer att ge kunskaps- och konsultativt stöd till projektledarna
4 Syfte med utvärderingen: att, beskriva och analysera hinder och framgångsfaktorer vid spridningen av de integrerade arbetsformerna, samt att studera vilka resultat som kan uppnås på organisationsoch individnivå i de verksamheter som vill öka sin användning av dessa arbetsformer.
5 Uppföljningens tre spår: 1. Uppföljning på individnivå. 2. Uppföljning av implementeringen. 3. Uppföljning av programtrohet.
6 1. Uppföljning på individnivå o Baspaket och tilläggspaket med psykometriskt testade användarvänliga instrument (FACT, 5 team + retroaktivt hos värdteamet Nå-Ut) o PrinSIP Brukarutvärdering samt stöd i utvecklingen av enkät för utvärdering av SIP-utbildning
7 Individnivå - baspaket Mått på sådant där effektivitet påvisats för ACT o Vårdkonsumtion o Livssituation (boende, arbete och relationer) o Följsamhet i behandling o Missbruk o Praktisk och social funktion
8 2. Uppföljning av implementeringen o Telefonintervjuer med samtliga projektledare utifrån respektive handlingsplan (kvartalsvis sedan HT 2013) o Deltagande observation vid I-Nod arbetsmöten och ute i de olika FACT-teamen o Processintervjuer (FACT) med enhetschefer/teamledare och teammedlemmar, samt chefer inom kommunen.
9 Implementeringsfaser enligt Fixen (2006) 1. Utforsknings- och anpassningsfasen 2. Programinstallation 3. Initial implementering 4. Full implementering 5. Innovation 6. Skapa varaktighet
10 Faktorer som inverkar vid en implementering Kunskaper Intresse Engagemang Innovation Inre miljö - personal Yttre miljö Styrning & Organisation Samverkan med yttre aktörer Ledning & chefers inställning Organisatoriska förutsättningar
11 3. Uppföljning av programtrohet o FACT - var 6:e månad med hjälp av programtrohetsskalan Bähler (2010) 7 huvudkategorier: (1) Teamstruktur (2) Teamprocess (3) Diagnostik, behandling och interventioner (4) Organisation (5) Samhällsbaserade insatser (6) Uppföljning/utvärdering (7) Professionell utveckling 60 kriterier/items Varje item skattas på en skala 1-5
12 Preliminära resultat - FACT o Individuppföljningen - resultat först o Programtrohetsmätningar (2 team): o Goda förutsättningar att implementera FACT o FACT-poäng: 4.23 resp 3,9 av 5 efter sex månader
13 Programtrohet efter 6 månader (FACT): Team 1 Team 2 Teamstruktur 5 Teamstruktur 5 Professionell utvecklig 4 3 Teamprocess Professionell utvecklig 4 3 Teamprocess Uppföljning/ utvärdering Diagnostik, behandling och interventioner Uppföljning/ utvärdering Diagnostik, behandling och interventioner Samhällsbaserade insatser Organisation Samhällsbaserade insatser Organisation
14 Programtrohet efter 6 månader (FACT): Team 1 Team 2 Teamstruktur 5 Teamstruktur 5 Professionell utvecklig 4 3 Teamprocess Professionell utvecklig 4 3 Teamprocess Uppföljning/ utvärdering Diagnostik, behandling och interventioner Uppföljning/ utvärdering Diagnostik, behandling och interventioner Samhällsbaserade insatser Organisation Samhällsbaserade insatser Organisation Det är möjligt att bedriva programtrogen FACT i Sverige.
15 Preliminära resultat - FACT Uppföljning av implementering utifrån intervjuer och deltagande observationer o Fas: Programinstallation och initial implementering o Framgångsfaktorer ex.: o Top-down-strategi o Bygga på intresse o Genom information skapa engagemang för integrerade arbetsformer o Team med rätt grundförutsättningar/kunskaper i ett integrerat arbetssätt o Fungerande strukturer för samverkan (psykiatri/kommun) o Implementering i befintlig verksamhet/ behöver ej bygga nytt o Hands-on stöd/implementeringsstöd
16 Preliminära resultat FACT (forts) Uppföljning av implementering utifrån intervjuer och deltagande observationer o Hinder ex.: o Avsaknad av kunskap i integrerade arbetsformer o Otillräcklig bemanning o Olika syn på hur personer med psykisk sjukdom skall vårdas o Förändringströtthet o Samverkanssvårigheter/avsaknad av strukturer för samverkan o Ser samverkan som ett hinder snarare än en fördel
17 Preliminära resultat FACT (forts) Uppföljning av implementering utifrån intervjuer med enhetschefer och personal o Vinster med FACT-arbetet: o Positivt med delad case-load o Minskad slutenvårdskonsumtion o Utrymme att hantera patienter i kris o Minskad hierarki i teamet o Flexibilitet och förbättrad arbetsstruktur o Säkerställd vårdkvalité
18 Preliminära resultat FACT (forts) Uppföljning av implementering utifrån intervjuer med enhetschefer och personal o Vinster med FACT-arbetet: o Positivt med delad case-load o Minskad slutenvårdskonsumtion o Utrymme att hantera patienter i kris o Minskad hierarki i teamet o Flexibilitet och förbättrad arbetsstruktur o Säkerställd vårdkvalité Med rätt grundförutsättningar hos teamet får implementeringen av FACT en varmstart! FACT ger vinster för teamet!
19 Preliminära resultat - ACT o Fas: Utforsknings- och anpassningsfasen o Framgångsfaktorer(?) ex.: o Informera och inspirera o Bygga på intresse o Sprida information via hemsida o Vara taktisk, innovativ och på hugget o Hinder(?) ex.: o Stora geografiska områden o Organisatoriska svårigheter och konflikter inom regioner o Metodförvirring
20 Preliminära resultat - PrinSIP Uppföljning av implementeringen av SIP baserat på intervjuer med PL o Framgångsfaktorer ex.: o Top-down-strategi o Personliga besök i verksamheterna o Rutiner och avtal för samverkan o Vilja att förändra o Hinder ex.: o Att SIP byråkratiseras och krånglas till o Varierande satsningar över landet o Negativa attityder till SIP o Olika intressen/sip hamnar mellan stolarna o Avsaknad av SIP-ambition
21 Preliminära resultat - Pussel Uppföljning av implementering utifrån intervjuer med PL och projektarbetande o Fas: Utforsknings- och anpassningsfasen (inventering & utbildning) o Hinder ex.: o Varje regionklinik kör sin egen linje o Missbruksbehandling lågt prioriterat o Inget samlat evidensbaserat grepp för behandling av samsjuklighet o Brister i vårdprocessen och ansvarsfördelningen mellan huvudmännen
22 Metodstöd o Översättning av FACT-manualen och FACT-programtrohetsskalan från engelska till svenska. o Utveckling av checklista/screeninginstrument för ACT.
23
Överenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merPROJEKT OM STÖD TILL UTVECKLING AV INTEGRERADE VERKSAMHETER INOM PSYKIATRISK ÖPPENVÅRD EN UTVÄRDERING
PROJEKT OM STÖD TILL UTVECKLING AV INTEGRERADE VERKSAMHETER INOM PSYKIATRISK ÖPPENVÅRD EN UTVÄRDERING 1 Förord I en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen från maj
Läs merI-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande. Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun
I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun Hur ser det ut i övriga landet? Vilka förutsättningar finns? Vilka delar vi valt ut?
Läs merFACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser
FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Program: Datum: KRITERIER POÄNG (1) (2) (3) (4) (5) TEAMSTRUKTUR 1 2 3 4 5 1. LITEN CASELOAD:
Läs merProgramtrohetsmätning av ACT och Flexibel ACT. Bengt Svensson CEPI Lunds Universitet
Programtrohetsmätning av ACT och Flexibel ACT Bengt Svensson CEPI Lunds Universitet Varför mäta programtrohet? Det är vanligt att man inom verksamheter säger att man gör saker som man i verkligheten inte
Läs merBefolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende
Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet CEPI - Verksamhetsområden Forskning Psykosociala insatser Livssituation (stigma, diskriminering livskvalitet)
Läs merProjekt om stöd till utveckling av integrerade verksamheter inom psykiatrisk öppenvård en utvärdering
Projekt om stöd till utveckling av integrerade verksamheter inom psykiatrisk öppenvård en utvärdering CEPI 2014 1 Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning 5 Inledning 7 CEPIs uppdrag 8 Bakgrund integrerade
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merGunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?
Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område
Läs merHandlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri. 2013-2016 för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse
Följande handlingsplan kommer att diskuteras och förankras, i länsstyrgruppen för och i Region Dalarna i chefsgruppen, under augusti september 2013. Handlingsplan 2013-2016 för uppföljning av landstingets
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN
DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se
Läs merSamverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.
Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra
Läs merBostad först i Stockholms stad 2014-02-03
Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder
Läs merRemissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne
J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merAtt kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?
FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? DISPOSITION Kort om NASP Senaste statistiken om självmord och självmordsförsök Vad är MHFA första hjälpen till psykisk
Läs merStrategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018
Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats
Läs merBrukarrörelsens synpunkter 2015
Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merTjänsteskrivelse. Fördelning av 2013 års prestationsbaserade medel inom det strategiska arbetet med socialpsykiatri i Malmö stad, perioden 2013-2016
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-10-09 Vår referens Eva Hansson Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Eva.Hansson@malmo.se Fördelning av 2013 års prestationsbaserade medel inom
Läs merKunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI
Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda
Läs merUnderlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R
ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merPsykisk ohälsa och arbetslivet
Psykisk ohälsa och arbetslivet Uppdragsavtal angående projektet Psykisk ohälsa och arbetslivet ett länsprojekt för förebyggande, stödjande och attitydförändrande insatser 1 Parter Mellan Samordningsförbunden
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600850 1 (14) Beredningen för primärvård,
Läs merVårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår
Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård 2016-09-28 Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår Bakgrund, vuxenpsykiatriska klinikerna Medicinsk programgrupp
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merProjekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning
Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Komplexa vårdbehov Psykisk sjukdom Missbruk Vänder sig till verksamheter och projekt som arbetar med personer som har komplexa
Läs merUppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019
Uppdrag psykisk hälsa handlingsplan 2019 Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019 Inom ramen för Uppdrag psykisk hälsa 2019 har Malmö stad upprättat
Läs merVård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2
Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka
Läs merDet rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet
Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet Juridisk analys av Manólis Nymark Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö och I-nod Vad är Assertive Community Treatment? Ett multidisciplinärt
Läs merProjektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30
Projektplan för etablering av Beroendecentrum 2015-03-30 Ann-Christin Åström Projektledare landstinget Henry Lundgren Projektledare Kommunförbundet Projektnamn: Uppbyggnad av Beroendecentrum i Norrbotten
Läs merUtifrån socialstyrelsens grundkrav 1 inom Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO)
2015-08-25 Regional uppföljning samt handlingsplan för det gemensamma arbetet kring personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning- Kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting
Läs merLägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630
Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick
Läs merWorkshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016
Workshop äldres psykiska hälsa 4 februari 2016 Program 08:30 Introduktion 08:45 Föreläsning: Riv 65-årsgränsen och rädda liv vad du med små medel kan göra för att möta äldre med psykisk ohälsa. Susanne
Läs merNSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah
NSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah BAKGRUND Miltonsatsningen 3 år av konkret samarbete 13 organisationer i samma båt Innehållet olika men målet detsamma Ensam är inte stark Regeringsuppdrag
Läs merSvar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.
Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merPsykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri
Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merSYFTE. Magisterprogram i Ergonomi MTO, 60 hp KTH STK (Skolan för Teknik och Hälsa) Stockholm, 2009-2011, halvfart, 50% Examensarbetet är på 15 hp.
SYFTE Att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbättras och bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbeten inom hemvårdens verksamhet
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merLedning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel
Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel Agneta Abrahamsson, Bitr. professor Vibeke Bing, Folkhälsovetare
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merEnkätsammanställning projektet Bättre psykosvård
Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En nulägesrapport om implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Producerad
Läs merLandstingsdirektörens stab
2012-12-13 Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2014 1 Nytt för 2013 För att kommuner och landsting ska få del av de prestationsbaserade medlen som är avsatta för 2013 måste två
Läs merKunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merHandlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande
Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska
Läs merÄR DET ERT INITATIV VI SÖKER?
HAR DU SVERIGES NÄSTA SOCIALA INNOVATION? NU EFTERLYSER VI INITIATIV INOM PSYKISK OHÄLSA OCH INTEGRATION. LÄS VIDARE FÖR ATT SE EXEMPEL PÅ DEN TYP AV UTMANINGAR VI VILL FINNA LÖSNINGAR PÅ. ÄR DET ERT INITATIV
Läs merIntegrerad Psykiatri
Introduktion/presentation Integrerad Psykiatri Ett arbetssätt för samverkan och samordning där patienten/brukaren är huvudaktör Kristina Nilebrand Leg. Arbetsterapeuter/Case Manager SU/område 2/Affektiva
Läs merKunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län
Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merUppdrag psykisk hälsa 2017 års reviderade handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin 2018
uppdrag psykisk hälsa 2017 års handlingsplan Uppdrag psykisk hälsa 2017 års reviderade handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin 2018 Inom ramen för Uppdrag psykisk hälsa 2016, valde
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merLänsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015
Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:5 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Funktionsnedsättning
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs mer- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
Läs merKartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt
Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2016-10-25 Zophia Mellgren 1 Hur är det egentligen? Spridningen av olika modeller? Programtrohets mätningar Hur har det gått
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs merÅrsrapport NOSAM 2013-01-03
Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Sammanfattning Erfarenheten av samverkan är att det finns en god vilja dock svårighet att hitta former, en ny situation att samarbeta, svårighet med aktivt deltagande och kontinuitet
Läs merSida 1 (9) 1 Politisk inledning
Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal
Läs merPeer Support. Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri
Peer Support Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri Kort information om NSPH 13 patient-, brukar- och närståendeorganisationer inom området psykisk ohälsa Arbetar med utvecklande
Läs merSyftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att:
2(7) Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Rutin för Riskbedömning av Munhälsa enligt ROAG på särskilda boendeenheter i Dalarna.... 4 Rutin för Riskbedömning av Munhälsa enligt ROAG
Läs merPsykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.
Aktuellt Psykisk hälsa Arbetsmodell för samordnade insatser Socialchefsnätverket, GR 2018-03-02 Yvonne Witzöe Margareta Antonsson Kommuner och landsting rekvirerar nu årets medel för Överenskommelsen psykisk
Läs merVägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder
Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer
Läs merKvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Läs merImplementering Mårten Åhström 20 september 2016
1 Implementering Mårten Åhström 20 september 2016 Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Omgivning Mottagare Kommunikationslänk Källa Feedback 3 Implementeringens steg Utforskande Inventering
Läs merIPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.
IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad
Läs merBeroendecentrum I Norrbotten
2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad
Läs merVerksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 2015-03-16 Verksamhetsområde Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Diarienummer: VON 2014/1040 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör
Läs merAtt främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier
Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths
Läs merNÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?
NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? CHRISTER SANDAHL Chef i Äldreomsorgen Stockholm 12 maj 2016 13 maj 2016 Christer Sandahl, MMC, Karolinska Institutet Känslor smittar Chefens
Läs merSIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund
SIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund För att underlätta läsningen bifogas en tidslinje samt en matris där allt vi tänker genomföra finns samlat på ett mer koncentrerat och strukturerat sätt. Nuläge Sikta
Läs merBarns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum +4616104894 2013-10-20 HBN13-023-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T
Läs merUtvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,
Läs merImplementering. Mårten Åhström. marten.ahstrom@sll.se. Stockholms läns landsting. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
1 Implementering Mårten Åhström Stockholms läns landsting Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Definition implementering En sammansättning specifika
Läs merFokus: organisation & ledarskap CHEFSDAGARNA PSYKIATRI 2014. Planering & styrning som hjälper er jobba smartare
inbjudan till konferens i Stockholm den 2-3 december 2014 PRAKTIKFALL FRÅN SKL Carola Teirfolk, Projektkoordinator Hedersomnämnd på Guldskalpellen 2013 Sollentuna Psykiatriska Mottagning Birgitta Westerberg,
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi
Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut
Läs merHandlingsplan för förbättringsarbetet med samverkan för samsjuklighet för den enskilde
Examinationsuppgift 3 150213 Handlingsplan för förbättringsarbetet med samverkan för samsjuklighet för den enskilde Maria Petersson Linköpings kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 BAKGRUND 3 I-Nod,
Läs merTURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner
TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merVerksamhetsplan för perioden 2015-2017
Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs mersambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön
BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare
Läs merKunskap till praktik 2010-06-09
Kunskap till praktik 2010-06-09 Kristina Bloomfield Wijk Projektledare Utvecklingsarbetet Utveckling av vårdkedjan Personal vid mottagning 2, Beroendecentrum (BCM), som ansvarar för läkemedelassisterad
Läs merÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE
ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE MELLAN KOMMUNERNA I JÄMTLANDS LÄN OCH JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING 2014-2016 GÄLLANDE PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Version: 2.0 gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merSammanfattningar av KUR-satsningar
Sammanfattningar av KUR-satsningar Eskilstuna med partner De har beviljats medel för en kunskapssatsning. Två konferensdagar kommer att genomföras för ca 100 deltagare. Den första dagen inleds med en föreläsning
Läs merFokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens
Läs merKurator. I cancersjukvården
Kurator I cancersjukvården Fakta 1914 första kuratorstjänsten inom sinnesjukvården 1928 Sahlgrenska sjukhuset Nu ca 4000 kuratorer Socionomutbildningen Relevanta vidareutbildningar Organisation Klinikanslutna
Läs mer