Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård"

Transkript

1 Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En nulägesrapport om implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

2 Producerad av projektet Bättre Psykosvård 2014 Tryckeri: trycknu.se, Stockholm Grafisk formgivning: One Day Interact AB

3

4 Innehåll

5 Förord 6 Ordlista...8 Hur du läser rapporten...10 Sammanfattning 12 Inledning & bakgrund 14 Riktlinjer för schizofreni...15 Vad är projektet Bättre Psykosvård? års enkät...16 Tidigare års enkäter...17 Resultat 18 Ett urval av resultat...19 Samtliga åtgärder Åtgärder prioritet Åtgärder prioritet Åtgärder prioritet Utvecklingsbehov Jämförelse med 2013 års enkät Jämförelse med 2012 års enkät Jämförelse med processledarnas kartläggning Samtliga resultat...31 Åtgärder med högre prioritet Åtgärder med lägre prioritet Kunskap om och implementering av riktlinjerna Riktlinjer för stöd och styrning Externt stöd vid implementering av riktlinjerna Användande av kvalitetsregister Vårdprogram och samverkan Analys & diskussion 46 Slutord 52 Referenser 54 Bilagor 56 Bilaga 1 Åtgärder under huvudområden...57 Bilaga 2 Åtgärder i prioriteringsordning...60 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

6 Förord

7 Schizofreni och liknande psykossjukdomar, är fortfarande ett av de mer utmanande psykiatriska sjukdomstillstånden. Det finns de som tillfrisknar helt och det finns många som kan leva ett bra liv trots att de har en kronisk psykossjukdom. Samtidigt är det allt för många patienter som har stora besvär av sin sjukdom. Det drabbar inte bara personen själv utan ofta många närstående och andra i personens närhet. Vi vet fortfarande inte tillräckligt mycket om psykossjukdomar för att kunna bota, men vi vet att det finns mycket man kan göra för att minska effekterna av sjukdomen. En väl kombinerad behandling och anpassad rehabilitering kan vara skillnaden mellan att leva ett självständigt liv i stället för ett liv med sjukhusinläggningar och omhändertagande i boendet dygnet runt. Kunskapen inom området ökar ständigt, och även om man verkligen kunde önska mer medel till forskning, kommer det nya forskningsrön i en utmanande snabb takt. Utmanande, för alla som arbetar i verksamheter som möter människor med psykos, därför att ny kunskap ofta kräver förändring, nya metoder, nya prioriteringar och annorlunda arbetssätt. Mellan bedrev vi ett intensivt arbete med att stödja implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser. Målsättningen var att förbättra behandlingsutbudet inom psykosvården och på så sätt ge personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, ökad chans till ett bra liv trots psykossjukdom. Den här rapporten är en sammanställning av en enkät till olika vårdenheter med frågor om vilka psykosociala insatser de erbjuder och vilket utvecklingsbehov de ser i början av Vi är mycket tacksamma för att vi tack vare medel från Socialdepartementet fått möjlighet att driva denna extra satsning på användning av psykosociala insatser. Den har tydligt visat att utvecklingsbehovet är stort och denna rapport visar att det finns en stor kvarvarande utvecklingspotential. Även om projektet är avslutat kommer arbetet med att stödja enheter att införa nya metoder och använda ny kunskap att fortsätta inom PsykosR. Syftet med vårt kvalitetsregister är att stödja det lokala förbättringsarbetet och ge enheterna möjlighet att följa sina egna resultat och jämföra sig med andra enheter i landet. Under de kommande åren kommer vi följa utvecklingen kring följsamheten till såväl riktlinjerna kring läkemedelsbehandling som psykosociala insatser. När vi ger bra vård och stöd gör vi skillnad i människors liv. Vi hoppas därför att den här enkätensammanställningen ger er inspiration till fortsatt förändringsarbete. Ing-Marie Wieselgren Registerhållare PsykosR Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

8 Ordlista ACT, Assertive Community Treatment Genom ett aktivt uppsökande arbetssätt besöker behandlingsteamet patienterna i hemmet och erbjuder ACT, heltäckande sjukvårdande och sociala insatser. Ska inte förväxlas med ACT, Acceptance and Commitment Therapy. CM, Case Management En rad olika modeller för Case Management (CM) har utvecklats, mindre intensiv CM, intensiv CM och ACT (Assertive Community Treatment). Gemensamt är att en utsedd person, Case Managern, har ett individuellt ansvar att samordna, planera, organisera och utvärdera insatserna kring brukaren. Delat beslutsfattande (Shared Decision Making) Delat beslutsfattande är när en brukare och vård-/omsorgspersonal tillsammans kommer överens om hur nästa steg i behandlingen eller det sociala stödet ska utformas. Enhet I rapporten avser enhet slutenvårdsavdelning (avdelning som erbjuder heldygnsvård), öppenvårdsmottagning, kombinerad öppen/slutenvårdsavdelning eller avdelning för dagvård. ESL, Ett Självständigt Liv Ett utbildningsprogram vid framförallt schizofreni, där kunskap och behandling ges samtidigt. Metoden bygger på kognitiv beteendeterapi. Evidens På vetenskapligt sätt insamlade belägg för eller emot ett antagande. Familjeinterventioner Åtgärder som syftar till att minska stressen inom familjen och förebygga återfall. Det kan handla om information, problemlösning och träning i kommunikation. Målet är även att uppnå ett bra samarbete med familj och närstående. FoU, forskning och utveckling I riktlinjerna har vissa åtgärder status FoU vilket står för forskning och utveckling. Det innebär att det saknas vetenskapligt underlag eller att underlaget är bristfälligt eller motstridigt och att pågående eller kommande forskning kan tillföra relevant kunskap. Åtgärden ska bara erbjudas inom ramen för FoU. GAP-analys Ett arbetssätt där man jämför nuvarande läge med önskvärt läge, GAP står för gapet mellan dessa två lägen. I GAP-analysen utarbetar man också strategier för att nå det önskade läget. Implementering Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet. (Socialstyrelsen, ISBN ) IMR, Illness Management and Recovery Ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. IMR utgår från personens egna mål och innehåller fem delar: utbildning om sjukdomen och dess behandling, strategier för att bättre kunna medverka i behandlingen, planering för att förebygga återfall, strategier för att hantera stress och kvarstående symtom och social färdighetsträning. Utbildningsprogrammet genomförs enskilt eller i grupp. Insats De metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. Med samma betydelse används också begreppet Åtgärder. IPS, Individual Placement and Support Ett yrkesinriktat rehabiliteringsprogram där målet är att individen skall få ett arbete enligt egna önskemål och behov, utifrån förmåga och erfarenhet. Individen ska ha tillgång till stöd och uppföljning under hela processen. 8 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

9 IPT-k, Integrerad Psykologisk Terapi-kognitiv träning IPT-k är ett träningsprogram i grupp som är speciellt utformat för patienter med allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar. KBT, kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi, KBT, går ut på att man ska må och fungera bättre genom att förändra sitt beteende och sin uppfattning om sig själv och sin omgivning. Krisinterventioner Krisintervention innebär att personen och dennes närstående erbjuds vårdåtgärder i hemmet under akut fas av sjukdomen. Kvalitetsregister I ett kvalitetsregister samlas information om en viss sjukdom eller behandling. Syftet är att förbättra vården genom att utvärdera. Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer, NR, tas fram av Socialstyrelsen. Riktlinjerna ska vara ett stöd vid prioriteringar och ge vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Psykosociala insatser Psykosociala insatser fokuserar på psykologiska och sociala faktorer snarare än biologiska faktorer. Exempel på psykosociala insatser är terapi, utbildning och boende medan läkemedel inte innefattas i de psykosociala insatserna. Samsjuklighet Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Social färdighetsträning Social färdighetsträning handlar om att träna sociala färdigheter som kommunikation och att relatera till andra. Syftet är att stärka social kompetens vilket även kan skapa bra kontakter med vården och stödfunktioner. Subspecialiserade En enhet med specialkompetens i t.ex. psykos, vars huvudsakliga uppdrag är arbete med patienter med psykossjukdom. Åtgärd De metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. Med samma betydelse används också begreppet Insatser. Processledare Projektet Bättre psykosvård har haft totalt 14 regionala processledare, personer som arbetat regionalt för att stödja implementeringen av de nationella riktlinjerna ute på enheterna. Programtrogenhet Hög programtrogenhet innebär att åtgärden tillämpas fullt ut som metoden eller manualen föreskriver. Låg programtrogenhet innebär att man använder delar av eller gör en egen tolkning av metoden. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

10 Hur du läser rapporten Den här enkätrapporten strävar efter att ge information om utvecklingsriktning i landet när det gäller hur de nationella riktlinjerna tillämpas. Underlagets begränsning gör att resultaten inte går att slå fast med statistisk säkerhet. I fyra av landstingen har till exempel bara en enhet svarat på enkäten, fast det finns flera enheter som arbetar med målgruppen. Vi tror trots detta att enkätsammanställningen kan ge en relevant fingervisning om vad som händer i landet. I rapporten används omväxlande orden åtgärder och insatser. De två orden har samma betydelse och hänvisar till de metoder, modeller och rehabiliteringsinsatser som rekommenderas i riktlinjerna. De förklaras mer i kapitlet Riktlinjerna för schizofreni nedan. I enkäten har vi undersökt i hur hög grad de olika åtgärderna i riktlinjerna erbjuds runt om i landet. Åtgärdernas namn omges ofta av siffror i rapporten. Du tolkar dem så här: 4. Påminnelser om besökstider (2) Åtgärdens prioritet i riktlinjerna Åtgärdens nummer Kallas för radnummer i riktlinjerna Åtgärdernas namn är ofta långa och måste förkortas i till exempel diagram. Med hjälp av åtgärdens nummer blir det tydligare vilken åtgärd som avses. I Bilaga 1 finns alla åtgärderna listade i nummerordning under sina huvudområden och i Bilaga 2 är åtgärderna listade i prioritetsordning. Du kan läsa mer om vad prioritering innebär på sidan Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

11 I åtgärden IMR-programmet (prioritet 4) formulerar deltagaren egna meningsfulla mål, t.ex. att återuppta en fritidsaktivitet. Med målen som motivation lär man sig strategier för att hantera sjukdomen. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

12 Sammanfattning

13 Projektet Bättre psykosvård startades i slutet av 2011 för att stödja införandet och användandet av de åtgärder/insatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och liknande psykossjukdomar. Under våren 2012 genomförde projektet Bättre Psykosvård en första nulägesenkät som sedan följts upp av enkäter 2013 och Enkäten riktades till enheter som bedriver psykosvård. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning enheterna arbetade enligt de nationella riktlinjerna. I denna rapport presenteras resultaten från 2014 med vissa jämförelser mot tidigare år. Resultaten från 2014 års enkät visar att de sex åtgärder som flest enheter rapporterar att de erbjuder, 04. Påminnelser om besökstider, 05. Personlig kontakt innan utskrivning, 43. Krisintervention i hemmet, 16. Individuell KBT och 14. Familjeinterventioner, alla har en hög prioritering, det vill säga mellan 1 och 4. (Läs mer om prioritering på sidan 15.) Även bland de minst använda insatserna finns flera åtgärder med hög prioritet som 21. Musikterapi, 13. IMR-modellen, 07. Delat beslutsfattande och 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen. Bilden av användningen av högprioriterade insatser är möjligen något mer positiv än tidigare år men allmänt, utom med undantag för ett par åtgärder, ligger andelen enheter som svarat Åtgärden finns långt under önskad nivå. Insatser som inte kräver metodkunskap eller stor omorganisation som 05. Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider är de enda insatserna som erbjuds av fler än två tredjedelar av enheterna. Flera andra högprioriterade insatser erbjuds av mindre än en tredjedel av enheterna, bland dem de insatser som kräver utbildning eller ställer krav på speciella organisationsformer. För relativt många insatser finns en tydlig vilja att implementera, vilket betyder att det kommer vara en fortsatt stor efterfrågan på utbildning och stöd kring användning av nya metoder. Slutsatserna efter denna enkät är att det finns ett stort behov av fortsatt stöd till enheter och chefer för att psykosverksamheterna ska leva upp till de nationella riktlinjerna. Vi ser en positiv utveckling i användningen av kunskapsbaserade metoder, men utvecklingstakten är för långsam. Användarstödet för olika typer av kunskapsunderlag från nationell nivå måste utvecklas. Frågan om vilken effekt insatserna får för patienterna och brukarna besvaras inte alls i denna enkät. För att få svar på de frågorna knyts förhoppningarna till kommande användning av kvalitetsregistret för psykosvård, PsykosR. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

14 Inledning & bakgrund

15 I mars 2008 fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Förhoppningen var att riktlinjerna skulle öka användningen av åtgärder med god evidens. De förväntades även bidra till samverkan mellan kommuner och landsting eftersom riktlinjerna är ett stöd för styrning och ledning för båda verksamheterna. Riktlinjerna publicerades i början av Projektet Bättre psykosvård startades i slutet av 2011 för att stödja införandet och användandet av de åtgärder/insatser som rekommenderas i riktlinjerna. Det arbetet har främst riktats mot landsting och regioner. Under våren 2012 genomförde projektet Bättre Psykosvård en första nulägesenkät. Enkäten riktades till enheter som bedriver psykosvård. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning enheterna arbetade enligt de nationella riktlinjerna. Men också att få kontakt med enheterna och ta reda på vilket stöd de behövde i arbetet med de nationella riktlinjerna. En uppföljande enkät gjordes Enkäterna från 2012 och 2013 finns att läsa på Den här rapporten redovisar resultatet av 2014 års enkät men gör också vissa jämförelser med tidigare enkäter. Riktlinjer för schizofreni De nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är indelade i tolv huvudområden. Under varje huvudområde finns ett antal olika metoder eller utbildningsinsatser som kallas för åtgärder eller insatser. Vissa huvudområden har endast en åtgärd, medan andra har fler. Varje åtgärd har i riktlinjerna fått en prioritet från 1 till 10. Prioritet 1 innebär högsta prioritet och att det finns goda belägg för att åtgärden fungerar. Siffran 10 innebär lägsta prioritet och att det inte finns så mycket forskning kring åtgärden. Totalt innehåller riktlinjerna 43 åtgärder. Insatserna grundar sig på en sammanvägning av fyra områden: Åtgärdens effekt enligt forskning Tillståndets svårighetsgrad i form av kvarvarande symtom Nedsättning av funktionsförmåga, eller behov av kompenserande åtgärder Åtgärdens kostnad eller kostnadseffektivitet Mer information om de Nationella riktlinjerna finns på Socialstyrelsen hemsida. HÖG PRIO Goda belägg för att åtgärden fungerar. Forskning saknas eller är bristfällig LÅG PRIO Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

16 Vad är projektet Bättre Psykosvård? Via medel från Socialdepartementet har projektet fram till och med december 2013 haft uppdraget att stötta enheter i landet i arbetet med att börja arbeta enligt de nationella riktlinjerna för schizofreni. Projektet var organisatoriskt förlagt under kvalitetsregistret PsykosR och huvudman är Uppsala läns landsting. Ett antal processledare runt om i landet har arbetat med att stödja enheterna i implementeringen. Mer information om projektet finns på års enkät Totalt skickades 234 enkäter ut. 132 svar inkom och av dessa svarade 15 att de inte vårdade personer med psykos. 117 enheter har besvarat hela enkäten och ingår resultatredovisningen. De 117 enheterna har följande inriktning: Inriktning Antal enheter Allmänpsykiatri 53 Subspecialiserade mot psykosbehandling 43 Rättspsykiatrisk verksamhet 7 Subspecialiserade mot samsjuklighet 10 Annan verksamhet 4 Enheterna är av olika typ: Typ av enhet Antal enheter Öppenvårdsenheter 81 Slutenvårdsenheter 19 Blandade sluten/öppenvårdsenheter 12 Mellan- eller dagsjukvårdsenheter 3 Enkäten för 2014 har skickats till enhetschefer eller motsvarande vid verksamheter i landstingens regi eller verksamheter som bedrivs på landstingets uppdrag och som vårdar personer över 18 år med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Mottagarna var samma personer som fick enkäten 2013 eller deras ersättare. Ett administrativt förbiseende gjorde att de enhetschefer som ansvarade för flera enheter endast fick ett enkätutskick. Vissa svar gäller därför förmodligen flera enheter. Urvalet bygger på den kartläggning som projektet Bättre psykosvård genomförde under 2012 samt processledarnas uppsökande arbete. Varje deltagare informerades i följebrevet om att deltagandet var frivilligt. Frågeställningarna var inte av privat och känslig natur. 16 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

17 Enkäten skickades med e-post. Meddelandet innehöll förutom information om undersökningens bakgrund, syfte och avsändare, en länk till den elektroniska webb-enkäten. Under hösten 2013 har projektet också sammanställt en kartläggning som processledare runt om i landet har gjort via personliga möten och GAP-analyser. En kort jämförelse av hur man svarat i enkäten och vid kartläggningen görs i avsnittet Jämförelse med processledarnas kartläggning års enkät innehöll endast frågor om de högst prioriterade åtgärderna, åtgärder med prioritet 1-4. Flera åtgärder inom samma huvudgrupp slogs ihop till en fråga för att det skulle bli färre frågor att besvara års enkät innehåller samma frågor, men har också kompletterats med frågor om lågprioriterade åtgärder från 2012 års enkät. Detta för att kunna följa hur användningen av lågprioriterade åtgärder har utvecklats genom jämförelser med 2012 års enkät. Det innebär att frågeformuleringarna skiljer sig mellan de högst prioriterade åtgärderna och de lågprioriterade åtgärderna. Tidigare års enkäter Vid den enkätundersökning som genomfördes 2012 skickades 585 enkäter ut till olika psykiatriska enheter. Av dessa inkom 158 enheter med svar. Tretton av dessa sållades bort då enheten haft en eller inga patienter med psykossjukdom. Slutenvårdsenheternas svar räknades också bort vid sammanställningen och resultatet blev 122 besvarade enkäter, varav samtliga har möjlighet att ta emot patienter med psykossjukdom. Dessa täckte samtliga regioner och landsting i landet sånär som på ett, Gotland. I enkäten ställdes frågor om samtliga rekommenderade insatser i riktlinjerna, även de insatser där kommunerna har huvudansvaret. Våren 2013 genomfördes ytterligare en enkätstudie. Processledarnas kartläggande arbete där enheter med vårdansvar för patienter med psykossjukdom identifierats, innebar att enkäten kunde skickas i huvudsak till dessa enheter. Totalt skickades 352 enkäter och av dessa besvarades 220 enkäter (62,5 %). Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

18 Resultat

19 Ett urval av resultat Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är indelade i tolv huvudområden och under dessa finns totalt 43 åtgärder. Sex av åtgärderna är endast aktuella för kommunerna. Inga frågor ställs i enkäten om de åtgärderna och inte heller om de åtgärder som har prioritet FoU, det vill säga de åtgärder som endast bör användas inom forskning och utveckling. Landsting med stort befolkningsunderlag kan ofta sammanlagt erbjuda fler åtgärder, men det behöver inte innebära att den enskilde brukaren får tillgång till fler åtgärder. Åtgärderna är ofta utspridda på många enheter i landstinget och samtliga åtgärder kommer sannolikt inte den enskilde brukaren till del. I enkäten ställdes frågor kring ett urval av åtgärderna. Frågorna har flera svarsalternativ - ett förtydligande kring vad som avses med de olika alternativen: Svarsalternativ Åtgärden finns Åtgärden finns delvis Innebörd Insatsen erbjuds med rätt metod och i rätt omfattning. Insatsen erbjuds men ej i rätt omfattning eller enligt den metod som finns i riktlinjerna. Vill implementera - Åtgärden saknas - Åtgärd ej aktuell Insatsen ingår inte i enhetens uppdrag. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

20 Samtliga åtgärder Åtgärder som används mest De två vanligaste insatserna som erbjuds är enligt den här enkäten åtgärder som handlar om organisatoriska rutiner, 05. Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider. Glädjande är att de sex mest använda åtgärderna samtliga har prioritet 1-4. Nästa diagram visar dock att högprioriterade åtgärder även finns bland de minst använda åtgärderna. Finns Finns delvis *1 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 04. Påminnelser om besökstider (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 16. Individuell KBT (3) Utb. till patient och anh.(1-10) *2 14. Familjeinterventioner (1) 06. Tekniska hjälpmedel (6) * % Andel enheter Figur 1 - Åtgärder som används mest 2014 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. *2 Frågan innehåller flera åtgärder kring utbildning. För att minska antalet frågor sammanfördes de till en fråga i enkäten. Åtgärderna har prioritet Kommer du ihåg? 4. Påminnelser om besökstider (2) Åtgärdens prioritet i riktlinjerna Åtgärdens nummer Kallas för radnummer i riktlinjerna 20 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

21 Musikterapi har prioritet 4, men är den åtgärd som erbjuds i minst omfattning Åtgärder som används minst Bland de minst använda åtgärderna finns flera med hög prioritet. Många av åtgärderna kräver metodkunskap, till skillnad mot åtgärder som handlar om organisatoriska rutiner. Bland de enheter som anger att de erbjuder åtgärderna har en stor andel svarat Finns delvis, förutom för åtgärderna 20. Bildterapi och 01. Information om tidiga tecken till allmänhet nyckelpersoner inom skola etc. Det kan tyda på att enheterna arbetar för att införa dem, men inser att de inte nått ända fram. Finns Finns delvis *1 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 07. Delat beslutsfattande (3) 29, 30. IPS-modellen (1) 01. Information om tidiga tecken (7) *1 13. IMR-modellen (4) 20. Bildterapi (8) *1 21. Musikterapi (4) % Andel enheter Figur 2 - Åtgärder som används minst 2014 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

22 Åtgärder prioritet 1-4 De mest implementerade av de högprioriterade åtgärderna (prioritet 1-4) är 05. Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider. Insats 21. Musikterapi och 13. IMR-modellen utmärker sig inom de högprioriterade åtgärderna genom att åtgärderna erbjuds av så få enheter. Det finns fler åtgärder som liknar varandra. Flera insatser handlar om att ge utbildning för att öka kunskapen om sjukdomen och behandling. Flera åtgärder handlar om psykologisk behandling, till exempel 16. Individuell KBT och 21. Musikterapi. Andra åtgärder handlar om samordnade åtgärder för kontinuitet i vård och omsorg, till exempel 39. Intensiv CM enligt ACT-modellen och 14. Familjeinterventioner. I Bilaga 1 är alla åtgärder sorterade under sina huvudområden. Finns Finns delvis Prio Utb. till patient & anhöriga (1-10) *1 14. Familjeinterventioner (1) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 39. Intensiv CM enligt ACT-modellen (1) 29, 30. IPS-modellen (1) *2 Prio Påminnelser om besökstider (2) 28. ESL-modellen (2) Prio Personlig kontakt innan utskrivning (3) 43. Krisintervention i hemmet (3) 16. Individuell KBT (3) 15. Anpassat föräldrastöd (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 02. Utbildning av allmänläkare (3) Prio Delat beslutsfattande (3) 41. CM enligt Resursmodellen (4) 13. IMR-modellen (4) 21. Musikterapi (4) % Andel enheter Figur 3 - Åtgärder prioritet 1-4 *1 Åtgärderna 8-12 är sammanslagna till en fråga. De olika åtgärderna har olika prioritet, mellan 1 och 10. *2 I frågan är åtgärderna 29 och 30 sammanslagna till en fråga. Åtgärd 30 har prioritet 1 och åtgärd 29 har prioritet Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

23 Åtgärder prioritet 5-10 Bland insatser med lägre prioritet (5-10) används 06. Tekniska hjälpmedel för att påminna om medicin, passa tider etc. vid tre fjärdedelar av de tillfrågade enheterna. Åtgärden 25. Samtidig insats missbruk/psykossjukdom används av 59 % av de som svarat. För att kunna jämföra med enkäten 2012 ställdes även 2014 några separata frågor kring vissa åtgärder inom utbildning, 12. Utbildning enbart till närstående, trots möjlighet till gemensam utbildning och 09. Utbildning enbart av personen trots möjlighet till gemensam utbildning. Dessa åtgärder ingick i frågan Utbildning till patient och anhöriga men även separata frågor kring två av dessa åtgärder ställdes alltså. *1 Prio Samtidig insats missbr./psykossjukd. (5) 42. Samverkan i integrerade team (5) 26. Kognitiv träning med dator (5) Prio Tekniska hjälpmedel (6) Prio Utbildning enbart till närstående (7) 01. Information om tidiga tecken (7) Prio 8 23.Problemlösningsfärdigheter (8) 20. Bildterapi (8) Prio Avledande tekniker (9) 19. Basal kroppskännedom (9) Prio Utbildning enbart av personen (10) 40. Mindre intensiv CM (10) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10) 18. Psykodynamisk terapi (10) % Andel enheter Figur 4 - Åtgärder prioritet 5-10 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

24 Åtgärder prioritet 1-2 Bland insatser med prioritet 1-2 ser vi att det är endast 04. Påminnelser om besökstider som erbjuds i en omfattning som är önskvärd för åtgärder med hög prioritet. (70 % har svarat finns och 13 % finns delvis). Flera av de högprioriterade åtgärderna som borde vara aktuella att erbjuda på de flesta enheter finns fullt ut endast hos en tredjedel eller färre av enheterna. 14. Familjeinterventioner uppges finnas delvis hos 41 % av enheterna vilket måste tolkas som att inte alla patienter erbjuds detta. Att 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen inte erbjuds fullt ut av mer än 10 % av enheterna är inte förvånande eftersom det är mycket svårt att erbjuda en programtrogen ACT i det svenska systemet. 21 % av enheterna anger att åtgärden erbjuds delvis. Det innebär förmodligen någon typ av modifierad ACT i form av mer intensiva stöd och rehabiliteringsåtgärder, till exempel FACT (Flexibel ACT) eller RACT (Resursgrupps ACT). Finns Finns delvis Vill impl. Ej aktuellt 14. Familjeinterventioner (1) 33 % 41 % 6 % 7 % 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 25 % 10 % 20 % 7 % 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 10 % 21 % 8 % 16 % 04. Påminnelser om besökstider (2) 71 % 13 % 1 % 12 % 28. ESL-modellen (2) 34 % 34 % 3 % 12 % 29, 30. IPS-modellen (1) 11 % 19 % 8 % 20 % Andel enheter Figur 5 - Åtgärder prioritet 1-2 Genom IPS-modellen får personer stöd i att få och behålla ett jobb. 24 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

25 Utvecklingsbehov Enkäten undersökte även vilket utvecklingsbehov enheterna ansåg sig ha. De åtgärder som enheterna helst vill implementera är 07. Delat beslutsfattande, 13. IMR-modellen, samt 27. Kognitiv träning enligt IPT-k. De här åtgärderna är relativt nya i Sverige och för exempelvis 07. Delat beslutsfattande har det inte funnits något utbildningsmaterial. Utbildningsmaterial för 13. IMR-modellen har översatts och tagits fram av projektet Bättre psykosvård, som även sett till att utbildning inom IMR har kommit igång. En del av de åtgärder som det inte finns så stort behov av att implementera är åtgärder som redan finns i stor utsträckning. Exempel på detta är 04. Påminnelser om besökstider och 05. Personlig kontakt innan utskrivning. 07. Delat beslutsfattande (3) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 13. IMR-modellen (4) 02. Utbildning av allmänläkare (3) Utb. till patient och anhöriga (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 29, 30. IPS-modellen (1) 16. Individuell KBT (3) 15. Anpassat föräldrastöd (3) 14. Familjeinterventioner (1) 21. Musikterapi (4) 41. CM enligt Resursmodellen (4) 28. ESL-modellen (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 04. Påminnelser om besökstider (2) 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) % Andel enheter Figur 6 - Utvecklingsbehov Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

26 Jämförelse med 2013 års enkät Har det skett någon förändring mellan 2013 och 2014 när det gäller i vilken omfattning de högprioriterade åtgärderna erbjuds och vilka utvecklingsbehov enheterna har? Nedan jämförs resultatet från 2014 års enkät med 2013 års enkät. Jämförelse implementerade åtgärder prio 1-4 Underlaget är begränsat, därför är det svårt att dra några säkra slutsatser i jämförelserna mellan 2013 och Generellt sett verkar de flesta åtgärder erbjudas i högre grad 2014, även om det i de flesta fallen inte handlar om så stora skillnader. 13. IMR-modellen utmärker sig genom att ha den största procentuella ökningen, andelen enheter som erbjuder åtgärden är nästan 75 % högre 2014 än Även 07. Delat beslutsfattande har en hög procentuell ökning, andelen enheter som erbjuder åtgärden är nästan 40 % högre 2014 än Delat beslutsfattande tillhör också de åtgärder som ökat med flest procentenheter från 2013 till De övriga är 14. Familjeinterventioner, 16. Individuell KBT och 41. Case Management enligt Resursmodellen. Finns Prio 1-2 Finns delvis 14. Familjeinterventioner (1) jämförelse med Kognitiv träning enligt IPT-k (1) jämförelse med , 30. Stöd kring arb. enl. IPS-mod. (1) jämförelse med 2013 Prio Anpassat föräldrastöd (3) jämförelse med Delat beslutsfattande (3) jämförelse med Individuell KBT (3) jämförelse med 2013 Prio Krisintervention i hemmet (3) jämförelse med IMR-modellen (4) jämförelse med Musikterapi (4) jämförelse med Case Management enl. Resursmod. (4) jämförelse med % Andel enheter Figur 7 - Jämförelse implementerade åtgärder prio Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

27 Jämförelse utvecklingsbehov åtgärder prio 1-4 Enheterna kunde välja att svara åtgärden finns, åtgärden finns delvis, vill implementera, åtgärden saknas eller åtgärd ej aktuell för respektive åtgärd i enkäten. Se sidan 19 för alternativens betydelse. Svarsalternativens fördelning för varje åtgärd redovisas i avsnittet Samtliga resultat. Diagrammet nedan visar vilket utvecklingsbehov enheterna ser, det vill säga andelen enheter som svarat vill implementera. När vi jämför svaren från 2013 och 2014 ser vi att andelen enheter som svarat vill implementera för de olika åtgärderna generellt har sjunkit. Det ligger i linje med det vi såg i diagrammet på sida 26, när fler åtgärder redan erbjuds är det färre kvar att implementera. Några åtgärder utmärker sig genom att intresset för att implementera ökat, trots att de erbjuds i större omfattning. Det gäller 07. Delat beslutsfattande, 27. Kognitiv träning enligt IPT-k och 05. Personlig kontakt innan utskrivning. Den främsta slutsatsen av diagrammet nedan är att enheterna fortfarande ser ett stort utvecklingsbehov för att kunna erbjuda högprioriterade åtgärder. Projektets erfarenhet är att enheterna behöver information, utbildning och stöd i det utvecklingsarbetet. Det behovet kvarstår alltså Delat beslutsfattande (3) 13. IMR-modellen (4) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 02. Utbildning av allmänläkare (3) Utb. till patient och anhöriga (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 29, 30. IPS-modellen (1) 16. Individuell KBT (3) 15. Anpassat föräldrastöd (3) 21. Musikterapi (4) 14. Familjeinterventioner (1) 41. CM enligt Resursmodellen (4) 28. ESL-modellen (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) % Andel enheter Figur 8 - Jämförelse utvecklingsbehov åtgärder prio 1-4 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

28 Jämförelse med 2012 års enkät Enkäten 2012 skickades till en betydligt större grupp, än enkäterna 2013 och Ur den gruppen sållades de som bedrev psykosvård fram. Jämförelser mellan enkäterna för 2014 och 2012 blir därför osäkrare. Med detta sagt är det ändå intressant att se om något förändrats. Jämförelse implementerade lågprioriterade åtgärder I 2014 års enkät ställdes samma frågor för de lågprioriterade åtgärderna som De flesta lågprioriterade åtgärder erbjuds i lägre omfattning 2014 jämfört med Diagrammet nedan visar et urval av åtgärderna. Speciellt tydlig är tillbakagången för 22. Stödterapi eller stödsamtal, 23. Förmedling av problemlösningsfärdigheter och 18. Psykodynamisk terapi. Om lågprioriterade åtgärder erbjuds i lägre omfattning till förmån för högproriterade åtgärder är det naturligtvis bra. En orsak till förändringen kan vara de informations- och utbildningsinsatser som projektet arbetat med Samtidig ins. missbr./psykossjukd.(5) 23. Problemlösningsfärdigheter (8) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10) 18. Psykodynamisk terapi (10) 40. Mindre intensiv CM (10) 42. Samverkan i integrerade team (5) 19. Basal kroppskännedom (9) 20. Bildterapi (8) % Andel enheter Figur 9 - Jämförelse av ett urval implementerade åtgärder prio 5-10, Jämförelse med processledarnas kartläggning Projektets processledare genomförde under hösten 2013 en kartläggning av enheternas arbete. Kartläggningen gjordes genom möten på enheterna ute i landet där enhetschefer men framförallt den behandlande personalen deltog. Till skillnad mot enkäten gav kartläggningen möjlighet till diskussioner om programtrogenhet. Där enkäten visar enhetschefernas bild av verksamheten visar kartläggningen personalens bild av vilka åtgärder som erbjuds. Vid processledarnas kartläggning fanns också möjligheten att ställa följdfrågor om till exempel programtrogenhet. Därför kan det vara intressant att göra en jämförelse mellan de olika undersökningarna. De mest använda åtgärderna Sju åtgärder finns med både på listan från enkäten 2014 och på listan från processledarnas kartläggning bland de tio mest använda åtgärderna. Anmärkningsvärt är att åtgärd 28 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

29 24. Avledande tekniker ligger på andra plats i processledarnas kartläggning men inte finns med bland de tio mest använda åtgärderna enligt enkäten Personlig kontakt innan utskrivning och 04. Påminnelser om besökstider ligger högt upp på listan i båda undersökningarna. Frågorna om utbildning av personen och anhöriga är svåra att jämföra eftersom åtgärderna Utbildning till patient och anhöriga var sammanslagna till en fråga Finns Finns delvis *1 05. Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 04. Påminnelser om besökstider (2) 43. Krisintervention i hemmet (3) 16. Individuell KBT (3) Utb. till patient och anh. (1-10) *2 14. Familjeinterventioner (1) 06. Tekniska hjälpmedel (6) *1 28. Social färdighetstr. enligt ESL-mod. (2) 41. Case Managem. enligt Resursmod. (4) 25. Samtidig ins. missbr./psykossjukd. (5) * % Andel enheter Figur 10 - Åtgärder som används mest enligt enkäten 2014 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. *2 I frågan är åtgärderna 8-12 sammanslagna till en fråga. De olika åtgärderna har olika prioritet, mellan 1 och Personlig kontakt innan utskrivn. (3) 24. Avledande tekniker (9) 04. Påminnelser om besökstider (2) 06. Tekniska hjälpmedel (6) 25. Samtidig ins. missbr./psykossjukd. (5) 8. Utb. enbart av pers. (gem.ej möjl.) (7) 16. Individuell KBT (3) 23. Problemlösningsfärdigheter (8) 14. Familjeinterventioner (1) 43. Krisintervention i hemmet (3) % Andel enheter Figur 11 - Åtgärder som används mest enligt processledarnas kartläggning Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

30 De minst använda åtgärderna Sju åtgärder finns med både på listan från enkäten 2014 och på listan från processledarnas kartläggning bland de tio minst använda åtgärderna. Åtgärden 03. Samordnade åtgärder enligt ACT är den fjärde minst använda åtgärden enligt processledarnas kartläggning, men är inte alls med bland de tio minst använda åtgärderna enligt enkäten Det kan vara intressant med tanke på att processledarna vid sin kartläggning hade möjlighet att diskutera programtrogenhet. Finns Finns delvis *1 19. Basal kroppskännedom (9) *1 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 18. Psykodynamisk terapi (10) *1 07. Delat beslutsfattande (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 29, 30. IPS-modellen (1) 01. Information om tidiga tecken (7) *1 13. IMR-modellen (4) 20. Bildterapi (8) *1 21. Musikterapi (4) % Andel enheter Figur 12 - Åtgärder som används minst enligt enkäten 2014 *1 Frågan ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. 01. Information om tidiga tecken (7) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) 30. IPS-modellen (önskar jobb) (1) 20. Bildterapi (8) 26. Kognitiv träning med dator (5) 02. Utbildning av allmänläkare (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) 39. Intensiv CM enligt ACT (1) 21. Musikterapi (4) 13. IMR-modellen (4) % Andel enheter Figur 13 - Åtgärder som används minst enligt processledarnas kartläggning 30 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

31 Samtliga resultat Nedan återges samtliga frågor och samtliga resultat från enkäten På sidan 15 definieras vad varje svarsalternativ betyder. Svarsalternativet Åtgärden finns delvis kan betyda att insatsen inte erbjuds i rätt omfattning eller att den inte erbjuds enligt den metod som finns i riktlinjerna. För vissa åtgärder, till exempel 04. Påminnelser om besökstider är det uppenbart att de enheter som svarat Åtgärden finns delvis menar att åtgärden inte erbjuds i rätt omfattning, eftersom det inte finns någon specificerad metod för åtgärden. För andra åtgärder är orsaken till att enheten svarat Åtgärden finns delvis mer oklar. Åtgärder med högre prioritet Åtgärder med prioritet Utbildning till patient och anhöriga* Familjeinterventioner 27. Kognitiv träning enligt IPT-k 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen 29, 30. Stöd kring arbete enligt IPS-modellen* 2 PRIORITET 1 *1 I frågan är åtgärderna 8-12 sammanslagna till en fråga. De olika åtgärderna har olika prioritet, mellan 1 och 10. *2 I frågan är åtgärderna 29 och 30 sammanslagna till en fråga. Åtgärd 30 har prioritet 1 och åtgärd 29 har prioritet Utbildning till patient och anhöriga (1-10) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni och deras anhöriga utbildning om sjukdomen helst gemensamt (patient och anhöriga), men om det inte är möjligt, var för sig? 9 % Åtgärden saknas 5 % Ej aktuell 1 % Vet ej 9 % Vill implementera 44 % Åtgärden finns 32 % Åtgärden finns delvis Figur Utbildning till patient och anhöriga (1-10) Ett antal åtgärder om utbildning hade i enkäten 2013 slagits ihop till en fråga. En av åtgärderna har prioritet 1. För att kunna jämföra med resultatet 2013 ställdes frågan på samma sätt I bilaga 2 listas de ingående åtgärderna Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

32 PRIORITET Familjeinterventioner (1) Fråga: Erbjuder er enhet familjeinterventioner till personer med schizofreni som har kontakt med sin familj eller närstående? 7 % Ej aktuell 2 % Vet ej 12 % Åtgärden saknas 33 % Åtgärden finns 6 % Vill implementera 41 % Åtgärden finns delvis Figur Familjeinterventioner (1) 27. Kognitiv träning enligt IPT-k (1) Fråga: Erbjuder er enhet kognitiv träning enligt metoden Integrerad Psykologisk Terapi (IPT-k) till personer med schizofreni som har kvarvarande symtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter? 7 % Ej aktuell 3 % Vet ej 25 % Åtgärden finns Åtgärden saknas 35 % 10 % Åtgärden finns delvis 20 % Vill implementera Figur Kognitiv träning enligt IPT-k (1) Kommer du ihåg? 4. Påminnelser om besökstider (2) Åtgärdens prioritet i riktlinjerna Åtgärdens nummer Kallas för radnummer i riktlinjerna 32 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

33 39. Intensiv Case Management enligt ACT-modellen (1) Fråga: Erbjuder er enhet intensiv Case Management (CM) enligt ACT-modellen för personer med schizofreni som är högkonsumenter av vård och som riskerar att ofta bli inlagda på psykiatrisk vårdavdelning, eller som brukar avbryta vårdkontakter? PRIORITET 1 16 % Ej aktuell 2 % Vet ej 10 % Åtgärden finns 21 % Åtgärden finns delvis 43 % Åtgärden saknas 8 % Vill implementera Figur Intensiv Case Management enligt ACT-modellen (1) 29, 30. Stöd kring arbete enligt IPS-modellen (1) Fråga: Erbjuder er enhet individanpassat stöd enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support) till personer med schizofreni och som har en vilja och motivation till ett arbete med lön eller till personer med arbete och behov av stöd för att behålla det? 20 % Ej aktuell 3 % Vet ej 11 % Åtgärden finns 19 % Åtgärden finns delvis 39 % Åtgärden saknas 8 % Vill implementera Figur 18-29, 30. Stöd kring arbete enligt IPS-modellen (1) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

34 PRIORITET 2 Åtgärder med prioritet Påminnelser om besökstider 28. Social färdighetsträning enligt ESL-modellen 04. Påminnelser om besökstider (2) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni som har behov, påminnelse om besökstider i olika former? 12 % Ej aktuell 1 % Vet ej 2 % Åtgärden saknas 1 % Vill implementera 13 % Åtgärden finns delvis 71 % Åtgärden finns Figur Påminnelser om besökstider (2) Påminnelser om besökstider är en relativt enkel åtgärd att erbjuda, 84 % av enheterna svarar att åtgärden finns eller finns delvis. 28. Social färdighetsträning enligt ESL-modellen (2) Fråga: Erbjuder er enhet träning enligt ESL-modellen (Ett Självständigt Liv) till personer med schizofreni som har en nedsatt funktion i olika sociala färdigheter? 12 % Ej aktuell 1 % Vet ej 16 % Åtgärden saknas 34 % Åtgärden finns 3 % Vill implementera 34 % Åtgärden finns delvis Figur Social färdighetsträning enligt ESL-modellen (2) 34 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

35 Åtgärder med prioritet Utbildning av allmänläkare 03. Samordnade åtgärder enligt ACT 05. Personlig kontakt innan utskrivning 07. Delat beslutsfattande 15. Anpassat föräldrastöd 16. Individuell KBT 43. Krisintervention i hemmet PRIORITET Utbildning av allmänläkare (3) Fråga: Utbildar er enhet allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och erbjuder personer med tidiga tecken på psykos direkt hänvisning till ett specialteam? 6 % Vet ej 9 % Åtgärden finns 22 % Ej aktuell 30 % Åtgärden finns delvis 23 % Åtgärden saknas 10% Vill implementera Figur Utbildning av allmänläkare (3) 03. Samordnade åtgärder enligt ACT (3) Fråga: Erbjuder er enhet samordnade åtgärder i ett team enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) samt familjeinterventioner och social färdighetsträning till personer som är nyinsjuknande i psykossjukdom i tillägg till sedvanlig behandling? 2 % Vet ej 12 % Åtgärden finns 21 % Ej aktuell 34 % Åtgärden finns delvis 22 % Åtgärden saknas 9 % Vill implementera Figur Samordnade åtgärder enligt ACT (3) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

36 PRIORITET Personlig kontakt innan utskrivning (3) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni en personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivning från psykiatrisk slutenvård? 3 % Åtgärden saknas 2 % Ej aktuell 1 % Vill implementera 29 % Åtgärden finns delvis 65 % Åtgärden finns Figur Personlig kontakt innan utskrivning (3) Nästan samtliga enheter kan helt eller delvis erbjuda personer med schizofreni en personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivning från psykiatrisk slutenvård. 07. Delat beslutsfattande (3) Fråga: Erbjuder er enhet modellen för delat beslutsfattande (Shared Decision Making, SDM) till personer med schizofreni? 3 % Vet ej 3 % Ej aktuell 7% Åtgärden finns 24 % Åtgärden finns delvis 40 % Åtgärden saknas 23 % Vill implementera Figur Delat beslutsfattande (3) Det finns ett stort intresse för att implementera åtgärden Delat beslutsfattande, 23 % av enheterna vill implementera åtgärden. 36 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

37 15. Anpassat föräldrastöd (3) Fråga: Erbjuder er enhet specifikt anpassat föräldrastöd till personer med schizofreni som har minderåriga barn (0-18 år)? PRIORITET 3 3 % Vet ej 15 % Ej aktuell 22 % Åtgärden finns 21 % Åtgärden saknas 32 % Åtgärden finns delvis 7 % Vill implementera Figur Anpassat föräldrastöd (3) Mer än var femte enhet erbjuder specifikt anpassat föräldrastöd till personer med schizofreni som har minderåriga barn (0-18 år). Var femte enhet saknar åtgärden. (15) 16. Individuell KBT (3) Fråga: Erbjuder er enhet individuell kognitiv beteendeterapi till personer med schizofreni med kvarstående symtom? 10 %Åtgärden saknas 7 % Ej aktuell 7 % Vill implementera 43 % Åtgärden finns 33 % Åtgärden finns delvis Figur Individuell KBT (3) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

38 PRIORITET Krisintervention i hemmet (3) Fråga: Erbjuder er enhet krisintervention i hemmet under akuta faser av svår psykisk sjukdom? 14 % Ej aktuell 8 % Åtgärden saknas 2 % Vill implementera 41 % Åtgärden finns 35 % Åtgärden finns delvis Figur Krisintervention i hemmet (3) PRIORITET 4 Åtgärder med prioritet IMR-modellen 21. Musikterapi 41. Case Management enligt Resursmodellen 13. IMR-modellen (4) Fråga: Erbjuder er enhet personer med schizofreni psykopedagogiska åtgärder enligt IMR-modellen (Illness Management and Recovery)? 11 % Ej aktuell 4 % Vet ej 9 % Åtgärden finns 10 % Åtgärden finns delvis 20 % Vill implementera 46 % Åtgärden saknas Figur IMR-modellen (4) 38 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

39 21. Musikterapi (4) Fråga: Erbjuder er enhet musikterapi till personer med schizofreni med kvarstående symtom och med behov av terapiformer som inte fokuserar på samtal? PRIORITET 4 21 % Ej aktuell 1 % Vet ej 3 % Åtgärden finns 3 % Åtgärden finns delvis 6 % Vill implementera 66 % Åtgärden saknas Figur Musikterapi (4) En mycket liten andel av enheterna kan erbjuda musikterapi. En orsak kan vara att det är svårt att hitta utbildade musikterapeuter. Även om viljan att implementera musikterapi har ökat från 2013 (se avsnittet Jämförelse med 2013 års enkät) är den fortfarande låg, endast 6 %. 41. Case Management enligt Resursmodellen (4) Fråga: Erbjuder er enhet mindre intensiv Case Management (CM) enligt Resurs-modellen för personer med schizofreni som har omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av åtgärder? 2 % Vet ej 9 % Ej aktuell 18 % Åtgärden saknas 38 % Åtgärden finns 5 % Vill implementera 28 % Åtgärden finns delvis Figur Case Management enligt Resursmodellen (4) Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård

40 Åtgärder med lägre prioritet Den första enkäten som gjordes våren 2012, innehöll, till skillnad från 2013 års enkät, även frågor kring åtgärder med lägre prioritet. För att kunna följa hur användningen av lågprioriterade åtgärder har utvecklats ställdes frågorna på samma sätt i 2014 års enkät som i 2012 års enkät. Frågorna är därför utformade på ett annat sätt än frågorna kring de högprioriterade åtgärderna. PRIORITET 5 Åtgärder med prioritet 5-10 Fråga: Vilken av följande insatser och metoder, för nedan nämnda tillstånd/behov, erbjuder er enhet personer som omfattas av ovanstående riktlinjer idag? 10 *1 Prio Kognitiv träning med dator (5) 42. Samverkan i integrerade team (5) 25. Samtidig ins. missbr./psykossjukd.(5) Prio Tekniska hjälpmedel (6) Prio Utbildning enbart till närstående (7) 01. Information om tidiga tecken (7) Prio Problemlösningsfärdigheter (8) 20. Bildterapi (8) Prio Avledande tekniker (9) 19. Basal kroppskännedom (9) Prio Psykodynamisk terapi (10) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10) 09. Utbildning enbart av personen (10) 40. Mindre intensiv CM (10) % Andel enheter Figur 31 - Åtgärder med prioritet 5-10 *1 Frågan är ställd på ett annat sätt (enligt enkäten 2012) än övriga frågor. Uppdelningen i Finns och Finns delvis är därför inte relevant för åtgärden. 40 Enkätsammanställning - projektet Bättre psykosvård 2014

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej Enkät B3 - Inventering (Socialstyrelsens verktyg) Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn E-post Telefon Avdelning/enhet/motsvarande Adress Postnummer Ort Ytterligare kontaktperson Fråga 1 Har en inventering

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 03 Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd En sammanställning av enkät 03 från projektet Bättre psykosvård

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Handlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri. 2013-2016 för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse

Handlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri. 2013-2016 för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse Följande handlingsplan kommer att diskuteras och förankras, i länsstyrgruppen för och i Region Dalarna i chefsgruppen, under augusti september 2013. Handlingsplan 2013-2016 för uppföljning av landstingets

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Revideras senast april 2017 Malin Braun Bodil Gervind Elisabeth Hansson Lena Hedlund Cecilia Håkansson Jannike Lind Sven Scharnell Marie Sjögren

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut

Läs mer

Steg 1 - Kontaktuppgifter. steg 1 av 8. Kontaktuppgifter. Lägg till ytterligare kontaktperson (frivilligt)

Steg 1 - Kontaktuppgifter. steg 1 av 8. Kontaktuppgifter. Lägg till ytterligare kontaktperson (frivilligt) Steg 1 - Kontaktuppgifter inrapporteringsfunktionen på SKL, samt har följt upp den analys av hur väl individernas behov är funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens verktyg och registrerat aggregerade

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version 1 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men

Läs mer

Utifrån socialstyrelsens grundkrav 1 inom Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO)

Utifrån socialstyrelsens grundkrav 1 inom Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO) 2015-08-25 Regional uppföljning samt handlingsplan för det gemensamma arbetet kring personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning- Kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013 Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

välfärd i hela landet

välfärd i hela landet välfärd i hela landet stämmoprogram Partistämman 2015 Välfärd i hela landet Närodlad välfärd Kvaliteten i den svenska välfärden ligger i de flesta internationella jämförelser i världsklass, oavsett om

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600850 1 (14) Beredningen för primärvård,

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3 Socialförvaltningen 2013-11-04 1(7 ) Dnr SO 20130644 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE 2014-2019 R EVIDERING 201 3 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD OCH SERVICE 2014-2019

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:5 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Funktionsnedsättning

Läs mer

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt

Läs mer

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011

Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011 Socialstyrelsen 2012-04-11 Dnr 5.2-1807/2011 :2% 1(8) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman socialst elsen.se yq JZ Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03 Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Allmän SiS-rapport 2010:9 SiS LVM-vård En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Förord År 1994 övertog Statens institutionsstyrelse, SiS, huvudmannaskapet för tvångsvården

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer