Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård

Transkript

1 Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar Neil Cleland Överläkare Yvonne Arctaedius Enhetschef Margareta Lundh sjuksköterska Kaj Huggare Sjukskötare Marie Ohlsson Mentalskötare Kontakt: Tel: Handledare: Maria Trygg

2 Sammanfattning Behandlingsenheten Midgård är en öppenvårdsenhet för unga vuxna, som för första gången insjuknar i psykos eller där man finner risk för insjuknande i psykos. Vi i teamet valde att gå med i Psykiatri i Förändring för att lära oss en förändringsmodell. Vi bestämde tidigt att titta på de stödsamtal behandlare på enheten bedriver. För att nå vårt mål var vi tvungna att göra flera förändringar. Förändringarna handlade främst om struktur på enheten. Vi har under arbetets gång haft flera PGSA (Planera, Göra, Studera, Agera) hjul i rullning. När vi började arbeta med vårt huvudmål enades vi om att följande byggstenar skall ingå i ett stödsamtal. Allians Kommunikation Stresshantering Krishantering Livsstil 2

3 Innehållsförteckning: Rubrik: Sidan: Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Områdesbeskrivning 4 Verksamhetsbeskrivning 5 Problembeskrivning 6 Mätningar och förändringar 6-7 Resultat 7-8 Hur går vi vidare 9-10 Reflektioner 11 3

4 Områdesbeskrivning Midgårds upptagningsområde består av tre stadsdelar i Stockholms innerstad, Kungsholmen Norrmalm och Östermalm. Innevånarantalet är Under de senaste 10 åren har framförallt Kungsholmens stadsdel genomgått en stor förändring Från att ha varit en stadsdel med hög medelålder sker nu en generationsväxling. I innerstaden finns många smålägenheter och universitetet med ett antal studentbostäder. Detta medför att många unga vuxna bor i området. Midgårds upptagningsområde 4

5 Verksamheten på Behandlingsenheten Midgård Midgård är en enhet som tar emot unga (18-35) som för första gången söker hjälp för psykotiska symtom eller för problem som bedöms kunna utgöra ett risktillstånd för psykosutveckling. Våra lokaler är belägna på Kungsholmen i ett vanligt bostadsrätthus. Organisatoriskt tillhör vi öppenvården och vi har möjlighet att härbärgera patienter över dygnet. Enheten är alltid öppen dygnet runt. Miljön är hemlik och vi har plats för fyra patienter. Det totala antalet patienter som är knutna till enheten är 170. Arbetet med dem som nyinsjuknar i psykos bygger på sju behandlingsprinciper Snabb intervention (möte med en ny patient inom 24 timmar) Krisintervention Familjearbete Kontinuitet och lättillgänglighet Hemlik miljö Lägsta effektiva dos av antipsykotisk medicin Åtgärder för rehabilitering Personalgruppen består av 16 personal fördelade på. 1 enhetschef 1 överläkare 1 psykolog 1 socionom 1 sekreterare 6 mentalskötare 5 sjuksköterskor Patienterna kommer till Midgård via hänvisningar från den egna psykiatriska sluten och öppenvården, primärvård, skola, BUP, missbruksvården samt anhöriga eller patienter som själva kontaktar oss. Utifrån de sju behandlingsprinciperna som utgör en grund för behandling erbjuder vi ett varierat utbud av psykiatriska åtgärder och behandlingar: Utredning som innefattar psykiatriska, psykologiska och kognitiva funktionsbedömningar samt sociala och omvårdnadsinriktade åtgärder. PPI- familjeinterventioner i grupp och enskilt Kontaktmannaskap- allians och behandlingsinriktade interventioner Stödsamtal Psykoterapi, kognitiv och psykodynamisk samt gruppbehandling Farmakologisk behandling Samordning och samverkan med vårdgrannar t ex socialtjänst, beroendevård och den slutna psykiatriska vården Arbete med de patienter som härbärgeras i miljön 5

6 Problembeskrivning Målet för vårt arbete har varit att tydliggöra innehållet i stödsamtalen. Då grunden i behandlingsarbetet är dessa samtal, har vi på enheten en längre tid diskuterat och velat hitta ett gemensamt sätt att arbeta. En del i detta arbete har varit att tydliggöra innehållet i stödsamtalen. Tidigare har samtalen varit formade av behandlaren och det har varit svårt att få någon gemensam struktur. Vi kom tidigt att fokusera på alliansen med patienten som en grund för samtal/behandlingskontakt överhuvudtaget. Våra mätningar och förändringar kom att i första hand inrikta sig på åtgärder för att öka de alliansskapande interventionerna. Mätningar och förändringar Vi märkte tidigt att för att nå målet var vi först tvungna att göra små förändringsarbeten i strukturen på enheten: Checklistor för nybesök Alla patienter fick en färdigställd pärm där utredningsmaterial och patientdata samlades i ett registersystem. Detta kom att leda till vår första mätning där vi under perioden 1 september februari 2007 flera gånger mätte hur många av patienterna som kom att omfattas av denna nya struktur. Antalet Checklistor på nya patienter aktualiserade fr.o.m Antal Checklistor Aktualiserade Patienter

7 Remisshantering Som ett sätt att öka tillgängligheten gjorde vi en tydligare ansvarsfördelning av remisserna så att en person har ansvar för att kalla patienten och att det första samtalet kan ske inom det dygn som vår ambition är. Vi mätte efter fem månader hur behandlarna uppfattade denna förändring. Mätningen genomfördes så att varje person markerade på en skala från 1-10 hur man uppfattade att det var att träffa nybesök själva. Tidigare skedde första samtalet tillsammans med psykiater. Resultatet visade att övervägande delen av behandlarna var nöjda med förändringen. Rumsfördelning och samtalslängd För att få en bild av situationen vad gäller de tre samtalsrum som alla behandlare delar på gjordes tidsstudier vid två tillfällen för att mäta hur väl tiderna för samtal hölls och vad konsekvenserna blir av att den strukturen inte fungerar. Resultatet av detta var vid den första mätningen var att det många som inte höll tiderna. Konsekvenserna blev kännbara med förseningar för de behandlare som skulle använda samtalsrummet efter en försenad kollega. Diskussioner i personalgruppen ledde till att alla försökt hålla tiderna bättre. Vid den andra mätningen var skillnaden märkbar. Resultat När vi gjort dessa strukturförändringar kunde vi fördjupa oss i det som var vårt huvudmål, innehållet i stödsamtalet. Via forskningsrapporter och regionalt vårdprogram för patientgruppen kom vi fram till att dessa fem byggstenar var viktiga: Allians Att ha en bra allians med patienten är förutsättningen för vård och behandling. Viktiga ingredienser i alliansskapandet är att lyssna, visa empati och att skapa trygghet kring samtalet. Kommunikation Det är viktigt att ge återkopplingar och att summera i samtalet för att skapa en tydlig kommunikation och dessutom att använda sig av öppna frågor. Stresshantering Använda stress-sårbarhets modellen som ett redskap och en förklaringsmodell gemensam för personal och patienter/anhöriga för att förstå olika stressfaktorer. (se nedan) Krishantering Att göra krisplan med patienten, närstående och andra vårdgivare som innefattar åtgärder och mandat hur till exempel en försämring skall hanteras. 7

8 Livsstil Behandlar viktiga livsstilsfaktorer som till exempel sömn, aktivitet, kost och motion. Kan diskuteras utifrån stress sårbarhetsmodellen. (se nedan) Personliga sårbarhetsfaktorer Personliga skyddande faktorer INDIVIDEN Miljömässiga skyddande faktorer Miljömässiga sårbarhetsfaktorer Mot bakgrund av de tydliggjorda beståndsdelarna som skapar en struktur och ger ett tydligt innehåll i samtalen har vi diskuterat vad dessa samtal ska kallas. Stödsamtal känns inte relevant efter detta utvecklingsarbete och kommande utbildningsinsatser. Kan Stressreducerande, Allians och Copingskapande behandlingssamtal SAC vara ett nytt namn. 8

9 Hur går vi vidare? Utbildningsplan med de delar som ska ingå i de nya samtalen har förankrats i ledningsgrupp på kliniken. Utbildningen har kommit igång och den första insatsen genomfördes i februari. Det var en gemensam föreläsning för all personal kring Allianskapande interventioner av psykolog Håkan Johansson, som disputerat på ämnet, genomfördes i februari. Under april-oktober kommer hela personalgruppen att gå en utbildning i Motiverande samtal. Utbildningen är fördelad på tre heldagar och tre halvdagar. Vi tänker oss att denna utbildning ska leda till bättre allians samt kommunikation med patienten. I maj kommer vi att ha en föreläsning för personalen utifrån det nya reviderade vårdprogrammet för patienter med psykosproblematik. Vårterminen 2008 kommer ytterligare tre hel och tre halvdagsutbildningar runt de återstående rubrikerna i byggstenarna i de nya samtalen (stresshantering, krishantering kommunikation samt livsstilsfrågor) Förutom dessa två basmoduler (se nedan) finns också ett antal behandlingsformer och innehåll där vi tänker oss att enheten utifrån sitt uppdrag prioriterar och utbildar personal för att få ett så brett och innehållsrikt utbud som har evidens för patientgruppen. Grundutbildning Block 1: Behandlingsallians Föreläsning: Terapeutisk allians i allmän psykiatrisk vård Håkan Johansson talar utifrån sin avhandling. Kurs: Motiverande samtal, ett aktivt arbete med alliansen i syfte att skapa förutsättningar för behandling/rehabilitering i patientarbetet. Alternativ utbildning i vardagssamtal för delar av personalen. Tre heldagars grundutbildning samt uppföljning och presentation av intervjuer under tre halvdagar. 9

10 Grundutbildning Block 2: Färdighetsträning för patienter Föreläsning: Moderna behandlingsmetoder i dagens psykiatri presentation av det reviderade vårdprogrammet samt föreläsning av Richard Stenmark talar utifrån sitt arbete som psykolog i psykosvård Jönköping. Kurs: Föreläsningar och praktiska övningar/rollspel tre dagar med uppföljning tre halvdagar med metodhandledning och redovisning av utfört arbete. - Stresshantering (stress-sårbarhetsmodellen) - Problemlösning - Kommunikationsträning - Krishantering (tidiga tecken) - Aktivitet/sömn - Livsföringsfrågor Specialutbildning Block 3: Specifik utbildning för speciella problemområden Rösthantering Ångest Kost och motion Missbruk Tekniska hjälpmedel Neurokognitiv träning KBT Steg 1 KPT Steg 1 Återhämtnings grupp (RSMH) PPI 10

11 Reflektioner Vi var entusiastiska till att medverka i projektet. Under lärandeseminarierna har vi haft mycket tid till att spåna kring olika idéer och märkte att vi var mycket kreativa och ser att vi i vardagen inte har detta utrymme. Ett problem som diskuterats i personalgruppen är att vi bitvis haft svårt att skapa delaktighet i personalgruppen för de åtgärder och förändringar som vi har initierat. Det slutliga målet med ett strukturerat och evidensbaserat innehåll i de nya samtalen är något som engagerat hela gruppen. Våra tidiga förändringar av strukturen var inte självklart någon rak kurs till huvudmålet och vi hade behövt lägga större vikt vid att förankra och förklara våra åtgärder. 11