Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Transkript

1 03 Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd En sammanställning av enkät 03 från projektet Bättre psykosvård

2 Innehåll Inledning och bakgrund... Syfte... Metod... 3 Resultat... 4 Socialstyrelsens nationella riktlinjer... 6 Tidiga åtgärder/nyinsjuknade... 7 Deltagande/delaktighet... 9 Utbildning... Familjeinterventioner... 4 Stöd i föräldraskap... Psykologisk behandling... 6 Kognitiv träning... 8 Social färdighetsträning... 9 Arbete... 0 Samordnade insatser/åtgärder... Implementering insatser... 4 Implementering... 7 Stöd från projektet Bättre Psykosvård... 9 Diskussion... 3 Slutord Referenser... 3 Bilaga - Enkät 03 36

3 Inledning och bakgrund Beskrivning av uppdraget I mars 008 fick Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta riktlinjer för psykosociala insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna förväntas öka användningen av insatser med god evidens. De förväntas även stimulera samverkan mellan kommuner och landsting då riktlinjerna utgör stöd för styrning och ledning. De nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (hädanefter nationella riktlinjer för schizofreni) innehåller 43 rekommendationer (Socialstyrelsen, 0). Dessa grundar sig på en sammanvägning av tre områden. Dels evidensbaserad kunskap om olika insatsers effekter, dels tillståndets svårighetsgrad i form av kvarvarande symtom, nedsättning av funktionsförmåga eller behov av kompenserande insatser. Slutligen bästa tillgängliga kunskap om insatsens kostnadseffektivitet eller kostnader. Kvalitetsregistret för psykosvård (PsykosR) har beviljats medel från regeringen för att stödja implementeringen av de nationella riktlinjerna för schizofreni. Via projektet Bättre psykosvård erbjuds verksamheter/enheter som bedriver psykosvård i Sverige stöd i implementeringsarbetet för att förbättra vården för personer som har behov av psykosociala insatser i enlighet med de nationella riktlinjerna. Under våren 0 genomfördes en första nulägesenkät av projektet Bättre Psykosvård. Enkäten vände sig till enheter som bedriver psykosvård för att få en kartläggning av dessa enheter och möjlighet att etablera kontakt. Syftet var också att få en aktuell, om än summarisk, bild av i vilken utsträckning enheterna arbetar enligt de nationella riktlinjerna samt vilket implementeringsstöd enheterna efterfrågar. Se rapport: Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 0? En sammanställning av nulägesenkät 0 från projekt Bättre Psykosvård. Under våren 03 genomfördes ytterligare en enkätundersökning vars resultat redovisas i denna rapport. Enkäten var riktad till verksamheter i landstingsregi eller verksamheter som drivs på landstingets uppdrag (avtal med landsting) och som bedriver psykosvård. Enkäten kommer att utgöra underlag för en uppföljande enkät till samma respondenter under våren 04. Syfte Syftet med enkätundersökningen var att belysa implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Ytterligare ett syfte var att fånga upp underlättande och hindrande faktorer vid implementeringen av riktlinjerna samt verksamhetens behov av stöd i implementeringsarbetet. Dessa resultat kan användas som underlag för projektet Bättre Psykosvårds fortsatta arbete. sida -3

4 Metod Urval Urvalet har gjorts nationellt och utgått från den kartläggning som projektet Bättre psykosvård genomfört under 0 samt processledarnas uppsökande arbete. Enkäten har ställts till enhetschefer eller motsvarande vid verksamheter i landstingens regi eller verksamheter som bedrivs på landstingets uppdrag (avtal med landsting) och som vårdar personer över 8 år med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Datainsamling Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en enkät distribuerad med e-post. Meddelandet innehöll information om undersökningens bakgrund, syfte och avsändare samt en länk till den elektroniska webbenkäten i enkätverktyget esmaker. E-postmeddelandet innehöll även information om hur enkäten skulle besvaras. Mottagaren ombads klicka på en länk i e- postmeddelandet, besvara frågorna och därefter skicka in sina svar till avsändaren genom ett enkelt klick på en knapp i webbenkäten. Om mottagaren ansåg att någon annan person i organisationen var bättre lämpad att besvara frågorna, så gavs möjligheten att vidarebefordra e-postmeddelande inklusive webbenkät till denna person. Respondenterna informerades om att deltagandet var frivilligt. Informationen avslutades med kontaktuppgifter till projektet Bättre Psykosvård samt en uppmaning att ta kontakt vid förfrågningar. Ett första påminnelsebrev skickades via e-post efter två veckor. En andra påminnelse sändes efter ytterligare två veckor och följdes av en tredje och sista efter ytterligare en vecka. Påminnelse skickades endast till dem som inte har svarat. I ett försök att ytterligare öka svarsfrekvensen, ringde processledarna personligen upp cheferna vid de enheter som ännu inte besvarat enkäten för att be dessa göra det. Den utarbetade enkäten testades av en mindre grupp i en pilotstudie genomförd i april 03. Erfarenheterna från pilotstudien togs tillvara i sin helhet och arbetades in i de slutliga versionerna av enkät och följebrev. I slutet av april skickades enkäten via e-post till 3 enhetschefer eller motsvarande. Enkätundersökningen avslutades den sista maj. Enkäten (bilaga ) inleddes med några demografiska frågor bland annat angående typ och inriktning på den enhet som svaren representerade. Dessa frågor följdes av en screeningfråga. Respondenten ombads svara Ja eller Nej på frågan om enheten har vårdansvar för psykospatienter. De som besvarade frågan med ett Nej kunde därefter avsluta enkäten samt skicka in sina svar. Av de totalt 43 insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för schizofreni, har insatser relevanta för landstingen och med prioriteringen -4 valts ut. För att belysa underlättande och hindrande faktorer i implementeringsprocessen har de framgångsfaktorer i förändringsarbetet som presenteras i Socialstyrelsens skrift Om implementering (Socialstyrelsen 0) använts. Antalet frågor i enkäten och beräknad tidsåtgång för respondenten anpassades för att nå så hög svarsfrekvens som möjligt. Enkäterna är spårbara dels för att kunna nå samma respondenter för en uppföljande enkät våren 04, dels för att processledarna ska kunna ta kontakt med de enheter som angett att de så önskar. sida 3-3

5 Dataanalys Data har bearbetats kvantitativt och analyserats med explorativ, beskrivande och jämförande statistik med hjälp av SPSS för Windows, version 8.0 (Inc, 00). Resultatet har därefter sammanställts till denna rapport från projektet Bättre Psykosvård, för att delges Socialstyrelsen och Socialdepartementet samt återkopplas till respondenterna. Resultat Totalt skickades 3 enkäter ut till chefer för olika psykiatriska enheter i landet. Av dessa inkom 0 enkäter (6, %). Bland de inkomna enkäterna har 74 chefer svarat Ja på frågan om den enhet de svarade för vårdade patienter med psykosproblematik (79 %) och därmed inkluderats i det slutliga resultatet. De 46 ( %) som har svarat Nej och därefter avslutat ifyllandet av enkäten ingår inte i resultatet. Fördelningen mellan länen visas i nedanstående tabell (tabell ). Tabell Län Svarsfrekvens % Antal utskick Antal svar Bortfall Inkluderade Drop-outs (Nej på screeningfrågan) Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland 0 0 Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten 0 0 Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Totalt sida 4-3

6 Bortfall Av de 3 enheter som fått enkäten har 3 enkäter inte besvarats. Av tabell framgår hur stort bortfallet var för respektive län. De enheter som inte besvarat enkäten avviker inte enligt processledarnas bedömning vad beträffar typ och inriktning från de som har besvarat enkäten. Etiska överväganden Forskning ska utgå ifrån respekt för medmänniskor och skydda den fysiska och psykiska integriteten hos de personer som bidrar med information. Varje deltagare informerades i följebrevet om att deltagandet var frivilligt. Frågeställningarna var heller inte av den privata och känsliga natur att det finns skäl att anta att de kan komma att skada eller på annat negativt sätt påverka respondenterna. Beskrivning av inkluderade enheter Av de 74 inkluderade enheterna är de flesta inriktade mot allmänpsykiatri (n=79) eller subspecialiserade mot psykosbehandling (n=67). Femton enheter uppgav rättspsykiatrisk verksamhet som enhetstyp. En respondent svarade BUP med patienter över 8 år och övriga enheter (n=) uppgav annan typ av verksamhet. En majoritet av enheterna bedriver öppenvård (n=07). Övriga enheter är slutenvårdsenheter (n=40), blandade sluten/öppenvårdsenheter (n=) och mellan- eller dagsjukvårdsenheter (n=3). Enheternas storlek mätt i antal unika patienter fördelade sig enligt nedan (tabell ). Tabell Antal unika patienter Antal Procent 0-00 pat pat pat pat pat pat 9 7 Vet ej 3 7 Total sida -3

7 Kvalitetsregister/uppföljning Av totalt 74 har 0 respondenter svarat att de registrerar enhetens psykospatienter i PsykosR. Av dessa är 77 öppenvårdsenheter, 7 slutenvårdsenheter samt 7 enheter av annan typ. Enheter som använder Kvalitetsstjärnan för patientuppföljning är betydligt färre, totalt 49 respondenter. Vid öppenvårdsenheterna har 8 respondenter, alltså drygt en fjärdedel, uppgivit att enheten använder Kvalitetsstjärnan. Motsvarande för slutenvården är 0 enheter av totalt 40, alltså även där en fjärdedel. Vårdprogram i enlighet med riktlinjerna för schizofreni En majoritet av respondenterna, 04 enheter, uppger att de antingen har ett skriftligt vårdprogram eller regionala riktlinjer. Vid 37 enheter svarar man att detta är under framtagande. Av de 74 inkluderade enheterna svarar 8 respondenter Nej på frågan. Samverkan Totalt 7 enheter har en överenskommelse med kommunerna angående samverkan kring implementeringen av de nationella riktlinjerna på en övergripande nivå. På enhetsnivå är motsvarande siffra enheter och respondenter svarar att överenskommelse finns på både övergripande nivå och enhetsnivå. En femtedel, 3 av totalt 74 respondenter, svarar att en överenskommelse saknas och 9 respondenter vet inte om en sådan finns. Socialstyrelsens nationella riktlinjer De nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd innehåller flera olika typer av åtgärder, insatser och metoder. I enkäten ställdes frågor om ett urval av de högprioriterade psykosociala insatserna (prioritering -4) som Socialstyrelsen i första hand anser att hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. I instruktionerna angavs att för att svara skulle insatsen vara implementerad till alla delar. Exempel: Utbildar er enhet allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och erbjuder personer med tidiga tecken på psykos direkt hänvisning till ett specialteam? (För att svara ska ni erbjuda både utbildning och ha tillgång till specialteam som gör bedömning) sida 6-3

8 Tidiga åtgärder/nyinsjuknade Utbildar er enhet allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken och erbjuder personer med tidiga tecken på psykos direkt hänvisning till ett specialteam? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärden ej aktuell för enheten Vet ej Totalt 7 enheter, knappt 0 % av respondenterna svarar att insatsen finns. Av dessa svarar enheterna subspecialiserade mot psykos, för den största delen. Drygt en fjärdedel, 48 av totalt 74 respondenter, svarar att insatsen finns delvis och nästan lika många, 47 respondenter, att insatsen saknas. Cheferna vid enheter uppger att de vill implementera insatsen medan man vid 8 enheter, framför allt öppenvårdsenheter, anser att insatsen inte är aktuell för verksamheten. Ytterligare en jämförelse visar att insatsen inom slutenvården är implementerad vid 0 av totalt 40 enheter, alltså i högre grad än i öppenvården där 6 enheter av totalt 07 har implementerat insatsen. sida 7-3

9 Erbjuder er enhet samordnade åtgärder i ett team enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) samt familjeinterventioner och social färdighetsträning till personer som är nyinsjuknande i psykossjukdom, i tillägg till sedvanlig behandling? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärden ej aktuell för enheten Vet ej Av de 3 enheter som svarar att insatsen finns, återfinns samtliga inom öppenvården och flertalet, 8 enheter, i storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland. Av totalt 74 tillfrågade chefer svarar 7 att insatsen delvis är implementerad vid enheterna och 9 har uppgett att de vill implementera insatsen. Vid en fjärdedel av slutenvårdsenheterna, 0 av 40, anser man inte att insatsen är aktuell. sida 8-3

10 Deltagande/delaktighet Erbjuder er enhet personer med schizofreni som har behov, påminnelse om besökstider i olika former? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Av 74 respondenter svarar 0 att insatsen är implementerad. Vid de allmänpsykiatriska enheterna är insatsen implementerad vid 48 enheter och motsvarande för enheter subspecialiserade mot psykos är 4 enheter. Ytterligare en analys visar att en tiondel av slutenvårdsenheterna (4 enheter av 40) har implementerat insatsen jämfört med 83 av 07 öppenvårdsenheter. sida 9-3

11 Erbjuder er enhet personer med schizofreni en personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivning från psykiatrisk slutenvård? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Insatsen finns implementerad vid 3 av totalt 74 enheter samt delvis implementerad vid ytterligare 4 enheter. Vid allmänpsykiatriska enheter finns insatsen hos 48 av enheterna och delvis hos ytterligare 3. Bland enheterna som är subspecialiserade mot psykos, har 49 av enheterna implementerat insatsen och 7 enheter har implementerat insatsen delvis. sida 0-3

12 Erbjuder er enhet modellen för delat beslutsfattande (Shared Decision Making, SDM) till personer med schizofreni? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Shared Decision Making, delat beslutsfattande, är implementerat vid totalt 9 av de totalt 74 representerade enheterna varav 4 enheter återfinns i Kronobergs län och enheter i Västra Götaland. Vid 30 enheter finns insatsen delvis implementerad och vid ytterligare 36 enheter önskar man implementera insatsen. sida -3

13 Utbildning Erbjuder er enhet personer med schizofreni och deras anhöriga utbildning om sjukdomen helst gemensamt (patient och anhöriga), men om det inte är möjligt, var för sig? 4 Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Vid 74 av totalt 74 enheter erbjuder man utbildning om sjukdomen schizofreni. Mer än hälften av dessa, 4 enheter återfinns bland de som är subspecialiserade mot psykossjukdomar. För allmänpsykiatriska enheter är motsvarande siffra 4 enheter som implementerat insatsen. Omkring en tredjedel, 4 respondenter uppger att insatsen är delvis implementerad och ytterligare 9 enheter vill implementera insatsen. Ytterligare analys visar att en fjärdedel av slutenvårdsenheterna (0 av 40) erbjuder insatsen jämfört med nästan hälften av de svarande öppenvårdsenheterna ( enheter av 07). sida -3

14 Erbjuder er enhet personer med schizofreni psykopedagogiska åtgärder enligt IMRmodellen (Illness Management and Recovery)? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Psykopedagogiska insatser enligt IMR-modellen (Illness Management and Recovery) erbjuds vid totalt 8 av de totalt 74 redovisade enheterna, alla utom en av dessa 8 enheter är subspecialiserade mot psykos. Hälften, 4 enheter, finns i Stockholms läns landsting. Ytterligare enheter har delvis implementerat insatsen och 38 respondenter svarar att man vill implementera insatsen. Nära hälften, 83 enheter saknar insatsen och 6 enheter uppger att insatsen inte är aktuell. sida 3-3

15 Familjeinterventioner Erbjuder er enhet familjeinterventioner till personer med schizofreni som har kontakt med sin familj eller närstående? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Totalt erbjuder 64 av de 74 inkluderade enheterna familjeinterventioner, cirka dubbelt så många enheter subspecialiserade mot psykos som allmänpsykiatriska enheter. Insatsen finns delvis vid 6 enheter och ytterligare enheter vill implementera insatsen sida 4-3

16 Stöd i föräldraskap Erbjuder er enhet specifikt anpassat föräldrastöd till personer med schizofreni som har minderåriga barn (0-8 år)? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Vid 3 enheter subspecialiserade mot psykos erbjuds anpassat familjestöd. Motsvarande för allmänpsykiatriska avdelningar är 4. En tredjedel, 6 av respondenterna, uppger att insatsen är delvis implementerad och ytterligare 0 enheter vill implementera insatsen. Från enheter uppger man att insatsen inte är aktuell för verksamheten. sida -3

17 Psykologisk behandling Erbjuder er enhet individuell kognitiv beteendeterapi till personer med schizofreni med kvarstående symtom? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Individuell KBT finns vid 47 av totalt 74 enheter. Ytterligare analyser visar att 0 av dessa återfinns i Stockholms läns landsting och 4 i Västra Götalandsregionen. Av de 47 enheterna har 37 öppenvårdsinriktning. De subspecialiserade enheterna står för den största andelen, totalt 8 enheter medan är allmänpsykiatriska enheter. Vid 67 enheter, varav 33 allmänpsykiatriska enheter, är insatsen delvis implementerad. sida 6-3

18 Erbjuder er enhet musikterapi till personer med schizofreni med kvarstående symtom och med behov av terapiformer som inte fokuserar på samtal? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Musikterapi erbjuds vid 8 enheter i landet och vid ytterligare 9 enheter är insatsen delvis implementerad medan endast enhet svarar att de vill implementera insatsen. Två tredjedelar av de 74 inkluderade enheterna saknar insatsen och vid 38 enheter anser man att insatsen inte är aktuell för verksamheten. sida 7-3

19 Kognitiv träning Erbjuder er enhet kognitiv träning enligt metoden Integrerad Psykologisk Terapi (IPT-k) till personer med schizofreni som har kvarvarande symtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Av totalt 74 enheter är det 33 som implementerat insatsen. Av dessa är enheter subspecialiserade mot psykos, övriga rättspsykiatriska enheter (4) och allmänpsykiatriska enheter (3). Av samtliga 33 enheter visar ytterligare analyser att 4 av dessa återfinns i Stockholms läns landsting. Vid ytterligare 0 enheter är insatsen delvis implementerad och 3 enheter vill kunna erbjuda insatsen. Drygt en tredjedel, 6 respondenter, uppger att insatsen saknas. sida 8-3

20 Social färdighetsträning Erbjuder er enhet träning enligt ESL-modellen (Ett Självständigt Liv) till personer med schizofreni som har en nedsatt funktion i olika sociala färdigheter? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Social färdighetsträning enligt ESL-metoden är implementerad vid totalt 46 av de inkluderade 74 enheterna. Av dessa är 3 enheter subspecialiserade mot psykos och 7 är allmänpsykiatriska enheter. Mer än en tredjedel, 63 respondenter, uppger att metoden är delvis implementerad och ytterligare att de önskar implementera metoden. Vid 3 enheter saknas insatsen och 0 enheter, företrädesvis slutenvårdsenheter, anser inte att insatsen är aktuell. sida 9-3

21 Arbete Erbjuder er enhet individanpassat stöd enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support) till personer med schizofreni och som har en vilja och motivation till ett arbete med lön eller till personer med arbete och behov av stöd för att behålla det? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Totalt 7 enheter, samtliga med öppenvårdsinriktning, har implementerat individanpassat stöd enligt IPS-modellen. Ytterligare av totalt 74 enheter svarar att insatsen finns delvis implementerad. En tredjedel av de som besvarat enkäten, 9 respondenter, uppger att insatsen saknas och vid 0 enheter anser man inte att insatsen är aktuell för verksamheten. sida 0-3

22 Samordnade insatser/åtgärder Erbjuder er enhet intensiv Case Management (CM) enligt ACT-modellen för personer med schizofreni som är högkonsumenter av vård och som riskerar att ofta bli inlagda på psykiatrisk vårdavdelning, eller som brukar avbryta vårdkontakter? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Vid 4 av totalt 74 enheter, erbjuds intensiv case management enligt ACT-modellen. En femtedel, 34 respondenter, uppger att enheterna delvis har implementerat metoden och ytterligare 8 enheter vill implementera insatsen. Vid 7 av de enheter som besvarat enkäten saknas insatsen och för 33 enheter är insatsen inte aktuell. sida -3

23 Erbjuder er enhet mindre intensiv Case Management (CM) enligt Resurs-modellen för personer med schizofreni som har omfattande kontakter med vårdsystemet och komplexa behov av åtgärder? Allmänpsykiatri Subspec mot psykos Övriga delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Case management enligt Resurs-modellen erbjuds av totalt av de 74 tillfrågade enheterna, varav ytterligare analys visar att 4 har öppenvårdsinriktning, och ytterligare 49 enheter, varav 3 öppenvårdsenheter, har implementerat insatsen delvis. Av de 0 enheter som inte anser insatsen vara aktuell för verksamheten, återfinns slutenvårdsenheter. sida -3

24 Erbjuder er enhet krisintervention i hemmet under akuta faser av svår psykisk sjukdom? Allmänpsykiatri (n=79) Subspec mot psykos (n=67) Övriga (n=8) delvis Vill implementera Åtgärden saknas Åtgärd ej aktuell för enheten Vet ej Krisintervention i hemmet erbjuds vid 63 av totalt 74 enheter. Av dessa är 3 enheter subspecialiserade mot psykos och 3 enheter allmänpsykiatriska enheter. Ytterligare 6 enheter har implementerat insatsen delvis och av dessa är drygt en tredjedel (8 enheter) allmänpsykiatriska enheter. sida 3-3

25 Implementering insatser Slutenvård (n=40) Den mest implementerade insatsen i slutenvården är personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivningen från psykiatrisk slutenvård. Åtgärd ej aktuell för enheten Slutenvård (n=40) Ett stort antal åtgärder anses inte vara aktuella för implementering i slutenvården. sida 4-3

26 83 7 Öppenvård (n=07) Den mest implementerade insatsen vid öppenvårdsenheterna är påminnelser om besökstider tätt följd av personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivningen från psykiatrisk slutenvård. Åtgärden ej aktuell för enheten Öppenvård (n=07) Av de insatser som inte anses aktuella att implementera vid öppenvårdsenheterna, ligger musikterapi i topp, följt av individanpassat stöd till arbete (IPS, Individual Placement and Support) och utbildning av allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken samt tillgång till direkt hänvisning till ett specialteam. sida -3

27 Vill implementera Samtliga respondenter (n=74) De insatser som respondenterna helst vill implementera är psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering och återhämtning enligt Illness Management and Recovery, IMRmodellen, modell för delat beslutsfattande (Shared Decision Making) samt integrerad psykologisk terapi kognitiv träning (IPT-k). sida 6-3

28 Implementering Ett avsnitt i enkäten behandlade implementering och avsåg att fånga såväl hindrande som underlättande faktorer i implementeringsprocessen. Respondenten fick ta ställning till 0 påståenden och kryssa i den siffra som bäst överensstämde med enheten. Varje påstående var graderat från till och med 6, där siffran motsvarade Instämmer inte alls och siffran 6 motsvarade Instämmer helt. Som underlag till de påståenden respondenten hade att värdera, användes de framgångsfaktorer i förändringsarbetet som presenteras i skriften Om implementering (Socialstyrelsen 0). Påstående Medel Median Medarbetarna har fått information om NR Medarbetarna känner till innehållet Medarbetarna saknar kunskaper i önskvärda metoder Det råder delade meningar i personalgruppen om användandet av metoderna i NR Enheten har inte tillräckligt stort patientunderlag för att implementera vissa insatser Enheten arbetar i huvudsak enligt metoderna i NR Enheten saknar resurser för implementering Enheten har en tydlig handlingsplan för införandet av insatser enligt NR Vi gör kontinuerlig uppföljning kring NR och dess införande Arbetsgruppen är van vid ständigt förbättringsarbete En jämförelse mellan enheternas svar visar att respondenter som svarat för enheter subspecialiserade mot psykos värderar ovanstående påståenden mer positivt än de som svarat för allmänpsykiatriska enheter och övriga typer av enheter. sida 7-3

29 Antal patienter som erbjuds åtgärder enligt rekommendationerna i NR 0-7% 7% > 7% 0% Vet ej % -0% % < % % En grov uppskattning av hur stor del av enhetens patienter som blivit erbjudna insatser i enlighet med rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för schizofreni visar att vid totalt 36 av enheterna ( %) erbjuds mindre än % av patienterna dessa insatser. Nästan lika många respondenter, 37 stycken, svarar att mellan -0 % av patienterna får tillgång till insatserna. En högre andel (47 respondenter) svarar att mellan 0-7 % av patienterna erbjuds rekommenderade insatser och knappt 0 % eller 34 enheter erbjuder mer än 7 % av patienterna dessa insatser. Bland de sistnämnda enheterna står de subspecialiserade mot psykos för den största andelen, 4 enheter av totalt 67 (36 %) jämfört med 8 enheter av totalt 79 (0 %) av de allmänpsykiatriska enheterna. sida 8-3

30 Stöd från projektet Bättre Psykosvård Respondenterna fick frågan om de önskade stöd från projektet Bättre Psykosvård med att implementera någon av insatserna/åtgärden i de nationella riktlinjerna. Nästan hälften av de 74 inkluderade, 8 enheter, uppger att de redan har kontakt med en processledare från projektet Bättre Psykosvård. Av dessa 8 enheter är 40 subspecialiserade mot psykos och 3 allmänpsykiatriska enheter. Knappt en fjärdedel, 4 respondenter, önskar kontakt med en processledare. Av dessa är 8 allmänpsykiatriska enheter, 6 subspecialiserade mot psykos och 7 annan typ av enhet. En tiondel, 9 respondenter, svarar Nej och 9 respondenter att de inte vet. Stöd i implementeringen Har redan kontakt Önskar kontakt Nej Vet ej 7% % 49% 3% sida 9-3

31 På frågan om de önskar stöd att genom föra en GAP-analys svarar nära hälften, 79 av respondenterna Ja. Bland allmänpsykiatriska enheter önskar 34 stöd från projektet, 33 av enheterna subspecialiserade mot psykos och av övriga enheter likaså. Knappt en tredjedel, 49 respondenter svarar Nej och 46 enheter uppger att de redan har genomfört en GAP-analys med hjälp av projektet. Önskas stöd att göra en GAP-analys? Ja Nej Har redan gjort GAP-analys 6% 46% 8% sida 30-3

32 Mer än hälften av de tillfrågade, 93 av totalt 74 respondenter (3 %), svarar att de ville ha stöd från projektet i att genomföra en basutbildning om de nationella riktlinjerna. Av dessa är 46 enheter inom allmänpsykiatri, 34 subspecialiserade mot psykos och 3 enheter har annan inriktning. Drygt en fjärdedel, 46 respondenter svarar Nej och en femtedel, 3 respondenter, uppger att de redan har genomfört basutbildning i nationella riktlinjer med hjälp av projektet Bättre Psykosvård. Önskas stöd i att genomföra en basutbildning Ja Nej Har redan genomfört basutbildning 0% 6% 4% sida 3-3

33 Diskussion Enkätundersökningar har blivit allt vanligare i takt med att fler och fler verksamheter vill utveckla sin kvalitet. Enkäten är i det fallet ett bra instrument men det ökade antalet undersökningar som människor ombeds medverka i, kan samtidigt leda till en trötthet och obenägenhet att besvara fler enkäter. Vad som gjorde att 3 av de 3 enkäterna inte besvarades trots tre påminnelser samt telefonsamtal från processledarna, det kan vi endast spekulera kring. Det kan handla om tidsbrist, att man inte påbörjat implementeringen av de nationella riktlinjerna för schizofreni eller att undersökningen av något annat skäl inte känns angelägen. Processledarna har fått ta del av vilka enheter som svarat respektive inte svarat i de landsting de ansvarar för. Ingen uppenbar skillnad mellan enheter som besvarat enkäten och bortfallet har emellertid kunnat identifieras. Föreliggande enkätundersökning gör inte anspråk på att ha nått samtliga enheter i landet med vårdansvar för psykospatienter. Det finns ett stort antal privata och stiftelseägda behandlingshem, hem för vård och boende, stödboenden etc. som inte är inkluderade i undersökningen. Urvalet har utgått från den kartläggning som gjorts inom ramen för projektet Bättre psykosvård och av processledarna i deras uppsökande arbete. Detta arbete har kommit olika långt i de olika landstingen vilket kan ha bidragit till att samtliga enheter med vårdansvar för psykospatienter inte har erbjudits delta i undersökningen. Region Skåne finns representerade i materialet med 6 enheter vilket förmodligen är i underkant. Övervägande del av de enheter som besvarat enkäten, 07 enheter av 74, har öppenvårdsinriktning. Det svarar väl mot hur vården är organiserad idag, det vill säga de flesta patienterna får sin vård i öppna former. Processledarna har också varit mer inriktade mot och har mer kontakt med öppenvårdsenheterna. Det har inneburit att de personligen har kunnat påminna dem om att besvara enkäten. Insatsernas karaktär är också av det slaget att de flesta berör öppenvården i högre grad än slutenvårdens verksamhet. Det märks även i statistiken över de som svarat Åtgärden ej aktuell för verksamheten, där slutenvården är överrepresenterad. Vi tror ändå att undersökningen besvarats av tillräckligt många för att ge en fingervisning om nuläget för riket när det gäller implementeringen av de nationella riktlinjerna för schizofreni i landsting och regioner samt närliggande frågor. För att få en total bild av tillgången till psykosociala insatser borde också kommunens alla verksamheter som vänder sig till denna målgrupp vara inkluderade. När det gäller arbetsrehabiliterande insatser som IPS kan detta också ges av Arbetsförmedlingen. De nationella riktlinjerna för schizofreni är avsedda att användas som underlag för beslutsfattare inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten. Flera av rekommendationerna förutsätter även en samverkan mellan de olika huvudmännen. Enkäten har emellertid endast skickats till företrädare för enheter i landstingen och regionerna. Detta på grund av svårigheterna att kunna identifiera relevanta enheter att skicka till. På grund av den stora enkättrötthet som finns bedömdes det inte lämpligt att gå via kommunernas allmänna kanaler. I arbetet med implementeringen av riktlinjerna, i GAP-analyser och basutbildningar har landstingsverksamheterna uppmanats att ta med sina samarbetspartners i kommunen. Ett sådant samarbete är vanligt förkommande speciellt för subspecialiserade psykosenheter. Det finns en förhoppning att projektet kommande år även ska ha möjlighet att inventera kommunala verksamheter. sida 3-3