Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?
|
|
- Jan-Erik Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård
2 Innehåll Bakgrund... 5 Sammanfattning... 3 Fakta om enheterna... 6 Vårdprogram... 7 Uppföljning av patienter med schizofreni- och psykossjukdomar... 8 Så här arbetar enheterna med brukarinflytande... 9 Arbetet med de nationella riktlinjerna Insatserna Hur insatserna används beroende på prioritet Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 1 används Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 2 används Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 3 används Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 4 används Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 5 används Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 6 används Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 7 används Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 8 används Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 9 används Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 10 används Kommuner Bilaga Bilaga Bilaga En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 2 av 26
3 Sammanfattning Den här rapporten ger oss en bild av hur enheter runt om i Sverige arbetar med de nationella riktlinjerna. Bilden är inte fullständig och vårt mål är att fortsätta kartlägga vården för patienter med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Ingen samlad information om enheter I dag finns det t.ex. ingen samlad information om exakt hur många enheter är berörda och därför är det svårt att bedöma svarsfrekvensen (122 svar från 20 av totalt 21 landsting och regioner). Bilden är framförallt oklar på landstingsnivå eftersom för få enheter svarat i förhållande till befolkning och storlek. Något som bör tas med i beräkningen när man läser sammanställningen. Stora skillnader i landet Enkäten visar att det är stora skillnader mellan hur de nationella riktlinjerna används i landet. Det kommer inte att bli möjligt för alla enheter i Sverige att använda sig av samtliga riktlinjer från Socialstyrelsen eftersom befolkningsunderlag, kunskap, finansiella resurser och inte minst patientens behov skiljer sig åt. Låg registrering i PsykosR och Kvalitetsstjärnan Av resultatet framgår att 41 procent registrerar i kvalitetsregistret PsykosR och 26 procent registrerar i Kvalitetsstjärnan. Hälften arbetar nära brukarna Knappt 50 procent av enheterna har svarat att de har brukarenkäter eller intervjuer och 47 procent har brukarråd. Flest svar från öppenvårdsenheter Det är till största delen öppenvårdsenheter som svarat på enkäten (83 procent). Cirka 81 procent anger att de har någon form av skriftligt vårdprogram inom sin verksamhet, landsting eller region för personer med schizofreni, psykossjukdom eller personer som nyinsjuknat i psykossjukdom. Uppföljning med möten Uppföljning av patienten sker till 92 procent genom ett individuellt möte. 82 procent säger sig ha en samverkan mellan kommun och landsting. Besök från öppenvården mest populärt Den insats som flest enheter arbetar med är Besök av personal från öppenvård innan utskrivning från slutenvård som har prioritet 3 och används av 110 enheter. Medan Musikterapi som har prioritet 4 endast används av 6 enheter (se bilaga 4). En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 3 av 26
4 Jämförelser mellan landstingen I snitt erbjuds drygt 26 olika insatser i landet per landsting. Men skillnaderna mellan antalet och vilka insatser som erbjuds i de olika landstingen är relativt stora, så informationen har begränsat värde. Det finns flera parametrar som man bör ha i åtanke när man gör jämförelser mellan landstingen (se separat dokument som kan beställas från projektet). Organisation och befolkningsstruktur varierar. Dessutom har de flesta landsting flera sjukhus som antingen drivs i offentlig eller privat regi och har sina egna organisationer och strukturer. Insatser per landsting Fyra insatser används av samtliga landsting som svarade och de har prioritet 1, 2, 3 respektive 5. Sju insatser används av 19 landsting, av dessa har en prioritet 1 och en prioritet 3. De övriga fem har prioritet Mer information finns i kapitlet Hur insatserna används beroende på prioritet tillsammans med grafer över samtliga insatser och prioritetsordning. Totalt antal insatser i landet Alla insatser i Socialstyrelsens riktlinjer är prioriterade från 1-10, där 1 är viktigast. Enligt figur 0 illustrerar antal insatser i landet. Informationen inom parentes t.ex. Prio 1 (5 st) anger med andra ord att det finns 5 insatser som bedöms vara viktigast. Figur 0 Populäraste prioriteringarna alla enheters svar Att prioritet 3 sticker ut kan förklaras med att den har flest insatser, 8 stycken. Prioritet 10 och prioritet 1 har lika många insatser, men prioritet 10 har fler enheter som arbetar med dessa insatser. Man kan förvillas att tro att patienten erbjuds fler alternativ i ett landsting med ett tätt befolkningsunderlag som kan erbjuda nästan samtliga insatser av en viss prioritet. Tittar man däremot på enhetsnivå ser man att det kanske bara finns en eller två enheter som aktivt arbetar med samtliga insatser, trots att det kan vara över femton enheter som svarat på enkäten. Anledningen till skillnaden ger inte sammanställningen svar på, men vår förhoppning är att få kunskap om detta under projektets gång. En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 4 av 26
5 Bakgrund Under våren 2012 fick ett antal enheter som arbetar med psykosvård i Sverige en enkät från projektet Bättre psykosvård. Vi ville få en första överblick över hur man arbetar med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och vilken typ av hjälp eller stöd som enheterna behöver för att implementera dem. Den här rapporten sammanfattar läget och vänder sig till alla i Sverige som arbetar med patienter som har psykossjukdom och med de nationella riktlinjerna. Det är viktigt att få en så heltäckande bild som möjligt för att kunna följa utvecklingen både lokalt, regionalt och nationellt över tid. Målet är det ska leda till att patienter med psykossjukdom får en ännu bättre och mer evidensbaserad vård oavsett var i landet man bor. Om enkäten Enkäten skickades ut till 585 enheter runt om i landet och av dessa svarade 158 enheter. Tretton av dessa svar har sållats bort eftersom de bara haft en eller ingen patient med psykossjukdom under Totalt svarade 23 slutenvårdsavdelningar och i denna rapport har deras svar räknats bort eftersom flertalet av dessa patienter även är inskrivna på de olika öppenvårdsenheterna. Sammanställningen bygger därför på de kvarvarande 122 enheternas svar från 20 av 21 landsting och regioner (i sammanställningen använder vi genomgående begreppet landsting). Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kom ut 2011 och består av 43 olika insatser. De är indelade i tolv huvudområden och beskrivs mer i kapitlet Arbetet med de nationella riktlinjerna. Information om enskilda landsting Utöver denna rapport finns också mer detaljerad information om varje enskilt landsting. Den kan beställas direkt från projektet som ett separat dokument som fokuserar på vårdprogram och uppföljning. Ett stort tack Enkätsvaren ger en fingervisning om hur enheterna arbetar med de nationella riktlinjerna och lärdomarna kommer att användas i vårt fortsatta arbete inom projektet Bättre psykosvård. Vår ambition är att underlätta för ett fortsatt kunskapsutbyte mellan enheterna och även erbjuda olika former av utbildningar. Ett stort tack till alla er som tagit er tid att besvara enkäten och lämna synpunkter på rapporten. Vad är projektet Bättre psykosvård Via medel från Socialdepartementet har projektet ett uppdrag att under tre år stötta enheter i landet som jobbar med psykosvård i sitt arbete med implementeringen av de nationella riktlinjerna. Projektet är organisatoriskt förlagt till kvalitetsregistret PsykosR (Psykosregistret) och huvudman är Uppsala läns landsting. Till stöd för enheterna finns ett antal processledare runt om i landet med uppgift att finnas till hands för enheterna i implementeringsarbetet. Mer information om projektet finns på En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 5 av 26
6 Fakta om enheterna Av de enheter som svarat är 102 öppenvårdsavdelningar och 20 är blandade sluten- och öppenvårdsenheter. Inriktningen på de enheter som svarat är till största delen subspecialiserade enbart på psykos (55 enheter). 44 enheter anger att de arbetar med allmänpsykiatrisk verksamhet, elva är allmänpsykiatrisk verksamhet med inriktning på psykos, sju är rättspsykiatriska avdelningar och fem är barnoch ungdomspsykiatriska enheter. Figur 2 - Typ av verksamhet Totalt uppger de svarande enheterna att de under 2011 har haft drygt patienter inom sina samlade enheter, varav närmare är patienter med psykossjukdomar. Patientunderlaget skiljer sig markant över landet. Från över patienter i Skåne varav nära patienter med psykossjukdomar, till Jämtland med närmare 280 patienter, varav närmare 80 patienter med psykossjukdomar. Som beskrivits ovan under rubriken Befolkningsunderlag så är sannolikheten stor att inte alla enheter inom landstingen har svarat på enkäten och därför visar siffrorna inte totalen per landsting. Detta är nuläget under den första delen av året 2012 för de enheter som besvarat enkäten. En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 6 av 26
7 Vårdprogram Totalt har 99 enheter angivit att de har ett skriftligt vårdprogram i sin verksamhet, landsting eller region för personer med schizofreni, psykossjukdom eller personer som nyinsjuknat i psykossjukdom. Vid frågan om vilken typ av vårdprogram man har svarar 69 att de har ett program för psykosvård, 66 har ett program för schizofreni och liknande, 51 enheter har program för nyinsjuknade och 16 har vårdprogram för tidiga tecken. Dessutom har 17 enheter program för rehabilitering och 13 har speciellt vårdprogram för patienter som har en både psykos och missbruksproblem. Observera att flera alternativ är möjliga i figur 3 nedan. Figur 3 Typ av vårdprogram En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 7 av 26
8 Uppföljning av patienter med schizofreni- och psykossjukdomar Det finns två typer av uppföljningar som överväger jämfört med andra aktiviteter. 92 procent uppgav att behandlaren följer upp genom individuella möten med patienten och 82 procent av enheterna säger att de samverkar med kommunen. Nästan hälften, 48 procent, uppger att de har en skriftlig checklista. 41 procent anger att de registrerar i kvalitetsregistret PsykosR och 26 procent registrerar i Kvalitetsstjärnan. Observera att flera alternativ är möjliga i figur 4 nedan. Figur 4 Uppföljning På frågan om man gör kontinuerliga analyser och rapporter av patientens utveckling, svarade bara 38 procent positivt på frågan och 60 procent svarade nekande (se figur 4:1 nedan). Figur 4:1 Analys patientutveckling En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 8 av 26
9 Så här arbetar enheterna med brukarinflytande Av de 122 enheter som är med i sammanställningen har 60 svarat att de har brukarenkäter eller intervjuer och 57 att de har brukarråd. 38 enheter har angivit att brukare deltar vid fortbildning av personal och 15 har fokusgrupper med brukare. Att ha brukare representerade i ledningsgruppen är mindre vanligt, 13 enheter uppger detta alternativ. En relativt stor andel, 41 enheter, uppger att de jobbar med andra former av brukarinflytande, och 18 anger att de inte använder sig av något av de alternativen som fanns i enkäten. Observera att flera svarsalternativ har varit möjliga. Figur 4:2 Analys patientutveckling En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 9 av 26
10 Arbetet med de nationella riktlinjerna Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kom ut år 2011 och består av 43 olika insatser (där används både orden insats och åtgärd, men här använder vi enbart ordet insats). Insatserna är indelade i 12 huvudområden. I enkäten har utgångspunkten för frågorna varit den skrift för riktlinjerna som heter Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd stöd för styrning och ledning och den tillhörande bilagan Bilaga 1: Tillstånds- och åtgärdslista. De 43 insatserna har i enkäten delats upp i två olika frågor eftersom enkäten bara skickats ut till landstingen. Det innebär att trettiosju av frågorna till största delen faller inom landstingens ansvarsområde och sex frågor inom kommunernas område. I de fall frågorna berör kommunerna har frågeställningen varit om landstingen känner till hur kommunerna arbetar med dessa insatser. Detta redovisas separat under kapitlet Kommunerna. Vad är insatser och prioritet? De nationella riktlinjerna är uppdelade i tolv huvudområden. Under dessa tolv huvudområden ligger insatserna som varierar i antal under varje huvudområde. Varje insats är graderad med prioritetsordning mellan Insatser som har ett lågt tal (t.ex. 1, 2 och 3) anses viktigare än de med ett högre tal (8, 9 och 10). Detta baseras på en avvägning inom tre områden: evidensbaserad kunskap om effekten tillståndets svårighetsgrad i form av kvarvarande symptom, nedsättning av funktionsförmåga eller behov av kompenserande åtgärder bästa tillgängliga kunskap om insatsens kostnadseffektivitet eller kostnad För att få en detaljerad lista över huvudområden och insatser, se bilaga 1. Landstingen Totalt har 20 landsting eller regioner av 21 svarat på enkäten (Gotland svarade inte). Ett fåtal har uppgivit att de inte tar emot patienter med psykossjukdomar eller inte haft någon eller endast en patient med psykosdiagnos under Dessa svar har sållats bort. I denna rapport har även slutenvårdens svar räknats bort eftersom flertalet av enheternas patienter är inskrivna på öppenvårdsenheter. Totalt har 23 slutenvårdsavdelningar svarat och sammanställningen bygger på de kvarvarande 122 enheternas svar. Ytterligare detaljinformation om varje enskilt landsting kan beställas direkt från projektet. En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 10 av 26
11 Insatserna Om man gör ett snitt över hela landet, erbjuds drygt 26 olika insatser. Som framgår nedan blir detta inte speciellt betydelsefullt eftersom skillnaderna mellan de olika landstingen är relativt stora (se figur 5). Figur 5 Insatser som erbjuds per landsting Längre ner i sammanställningen presenteras även i korthet de skillnader som kan förekomma mellan enheter i ett län. Hur insatserna används beroende på prioritet Enligt stapeldiagrammen nedan är det stora skillnader mellan de insatser som har högst prioritet enligt de nationella riktlinjerna och vad man faktiskt använder sig av ute i landet. Diagrammen visar vilka insatser som erbjuds någonstans inom ett visst landsting. Det ger inget svar på om insatsen kan erbjudas av samtliga eller endast ett fåtal av enheterna. Med andra ord kan erbjudandet skilja sig åt för respektive enskild enhet inom landstinget. I landsting med ett tätt befolkningsunderlag kan man till exempel erbjuda uppemot ett trettiotal insatser inom länet. Tittar man däremot på enhetsnivå kan man se att det bara är två eller tre av dessa insatser som kan erbjudas i hela länet. Anledningen till skillnaden ger inte sammanställningen svar på, men förhoppningen är att få kunskap om detta under projektets gång. Projektets processledare har i uppgift att stötta och sprida kunskap om olika insatser, men också att ta reda på vilka svårigheter enheterna stöter på när de ska implementera de nationella riktlinjerna. En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 11 av 26
12 Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 1 används Av de högst prioriterade insatserna med prioritet 1 används en av samtliga landsting: Familjeinterventioner för att minska stress i familjen och förebygga återfall. Figur 6 Antal landsting som använder prio 1 Nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna. Tillstånd Familjeinterventioner för att minska stress i familjen och förebygga återfall. När det är möjligt ges utbildning till personen och närstående gemensamt. Integrerad psykologisk terapi kognitiv träning (IPT-k) /strukturerad gruppterapi. Individanpassat stöd till arbete på den öppna arbetsmarknaden (individual placement and support, IPSmodellen). Intensiv case management enligt ACT-modellen (Assertive community treatment). Antal enheter En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 12 av 26
13 Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 2 används För insatser med prioritet 2 uppger 19 av 20 landsting att de aktivt arbetar med två av de tre insatserna. När det gäller individanpassat stöd enligt IPS-modellen är andelen lägre. Figur 7 Användandet av prio 2 I tabellen nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna. Tillstånd Antal enheter Påminnelse om besökstider i olika former. 101 Ett självständigt liv (ESL)/individuellt eller i grupp. 72 Individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen (Individual placement and support). 20 En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 13 av 26
14 Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 3 används Prioritet 3 har flest insatser med sina åtta. Av dessa används två av samtliga svarande landsting medan flertalet används av över 60 procent. Figur 8 Användandet av prio 3 I tabellen nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna. Tillstånd Besök av personal från öppenvård innan utskrivning från slutenvård. Antal enheter Kognitiv beteendeterapi individuellt. 98 Krisintervention i hemmet. 80 Anpassat föräldrastöd Delat beslutsfattande som metod för vård- och stödplanering. 72 När det inte är möjligt med gemensam, ges utbildning enbart till närstående. ACT-team med familjeinterventioner och social färdighetsträning Information till allmänläkare om tidiga tecken. 26 En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 14 av 26
15 Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 4 används Störst skillnad i användningen av insatser står de som har prioritet 4 för. Alla utom två arbetar med insatsen Mindre intensiv Case Management enligt resursmodellen. Däremot använder ett fåtal Illness Management Recovery (IMR) eller musikterapi. Figur 9 Användandet av prio 4 I tabellen nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna. Tillstånd Antal enheter Mindre intensiv case management enligt resursmodellen. 68 Illness management and recovery (IMR); en strukturerad gruppbehandling. 8 Musikterapi (vid behov av icke verbal psykologisk metod). 6 En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 15 av 26
16 Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 5 används Insatser som ska hjälpa patienter med missbruksproblem och psykossjukdom har en hög användning och används av 19 landsting. Samverkan i integrerade team för behandling av både missbruk och psykossjukdom används av 15 landsting. Figur 10 Användandet av prio 5 I tabellen nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna. Tillstånd Antal enheter Psykosociala insatser mot missbruket samtidigt med behandling av psykossjukdomen. Samverkan i integrerade team för behandling av både missbruket och psykossjukdomen Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 6 används Under prioritet 6 finns bara en insats: tekniska hjälpmedel för att påminna om medicin, passa tider etc. som kan kompensera vid kognitiva brister. Här uppger 19 landsting att de erbjuder denna insats och totalt används den av 75 enheter. En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 16 av 26
17 Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 7 används För insatser med prioritet 7 finns en viss skillnad i utbredning. Nio landsting erbjuder utbildning till personen och närstående gemensamt. 17 landsting ger utbildning till nyckelpersoner inom skola och liknande om tidiga tecken på psykos, och alla 20 erbjuder utbildning om sjukdomen till närstående om det inte är möjligt att göra tillsammans med patienten. Åtta landsting säger sig ge stöd till patienten enligt modellen supported education. Figur 11 Användandet av prio 7 I tabellen nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna. Tillstånd Antal enheter När det är möjligt med gemensam utbildning, ges utbildning enbart till närstående. Information om tidiga tecken till allmänheten, nyckelpersoner inom skola etc. När det är inte är möjligt med gemensam utbildning, ges utbildning enbart till personen Stöd till den enskilde enligt modellen supported education. 21 En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 17 av 26
18 Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 8 används Av de två insatser som har prioritet 8 är det hela 19 landsting som erbjuder sina patienter förmedling av problemlösningsfärdigheter och 13 landsting som anger att de kan ge sina patienter bildterapi. Figur 12 Användandet av prio 8 I tabellen nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna. Tillstånd Antal enheter Förmedling av problemlösningsfärdigheter. 75 Bildterapi (vid behov av icke verbal psykologisk metod). 23 En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 18 av 26
19 Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 9 används Prioritet 9 har två insatser som båda har en stor utbredning i landet. Samtliga landsting utom ett erbjuder basal kroppskännedom och sjutton arbetar med avledande tekniker för att hantera psykossymptom. Figur 13 Användandet av prio 9 I tabellen nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna. Tillstånd Antal enheter Behandling med Basal kroppskännedom. 50 Avledande tekniker för att hantera psykossymtom. 54 En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 19 av 26
20 Hur insatserna med prioritet eller rekommendation 10 används Alla utom ett landsting använder mindre intensiv case management och 18 använder stödterapi, psykodynamisk psykoterapi och arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller. 13 av landstingen erbjuder utbildning enbart till personen när det är möjligt med gemensam utbildning. Figur 14 Användandet av prio 10 I tabellen nedan framgår hur många enheter runt om i landet som använder sig av insatserna. Tillstånd Antal enheter Mindre intensiv case management. 68 När det är möjligt med gemensam utbildning, ges utbildning enbart till personen. 23 Stödterapi. 75 Psykodynamisk psykoterapi. 69 Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller. 48 En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 20 av 26
21 Kommuner Sex av de fyrtiotre insatserna är direkt riktade mot kommunernas arbete med patientgruppen. Kommuner i Sverige har inte besvarat enkäten, men landstingens enheter har fått frågan om de genom sitt samarbete med kommunerna känner till om deras kommuner arbetar med de här insatserna. Svaren ger information om vad enheterna ute i landet anser sig veta i ett nuläge. Svaren får ett värde när de kan jämföras med kommunernas svar på samma frågor. Detta kommer att ske i efterhand när samarbetet utökas mellan landsting, kommuner och projektet. Vad uppfattar landstingen att kommunerna använder för insatser Figur 17 Vad tror landstingen att kommunerna använder för insatser Som presenteras i grafiken ovan är det relativt stor skillnad mellan hur mycket man tror att kommunerna i Sverige arbetar med de sex insatserna. Det är viktigt att hålla i minnet att det bara är 122 enheter i landet som har svarat på enkäten. Därför finns det ingen garanti för att svaren ger en bild av verkligheten som kommunerna ser det. Vad grafen däremot visar är en bild av vad enheterna säger sig känna till om hur kommunerna arbetar med insatserna. Grafen bygger på det totala antalet svar från enheterna i landet som sedan har givits ett medelvärde baserat på antalet kommuner. En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 21 av 26
22 Bilaga 1 Huvudområden och insatser Inom parentes anges prioritetsordning samt där så anges även bör/kan/kan i undantagsfall rekommendation, liksom ansvarig part/parter. A. Tidiga åtgärder för nyinsjuknade 1. Information till allmänhet, nyckelpersoner inom skola, primärvård etc. och samtidig tillgång till lättillgänglig psykiatrisk bedömning (7) 2. Utbildning av allmänläkare i tidig upptäckt av psykostecken, samt tillgång till direkt hänvisning till specialteam (3, bör, hälso-och sjukvården) 3. Samordnade åtgärder enligt ACT-modellen dvs. Assertive Community Treatment (3, bör, hälso-och sjukvården) B. Åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg 4. Påminnelser om besökstider i olika former (2) 5. Personlig kontakt med personal från öppenvård och socialtjänst innan utskrivning från slutenvård (3, bör, hälso-och sjukvården och socialtjänsten) 6. Tekniska hjälpmedel som kompenserar kognitiva brister (6) C. Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet 7. SDM dvs. Shared Decision Making en modell för delat beslutsfattande (3, bör, hälsooch sjukvården och socialtjänsten) D. Psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen 8. Psykopedagogisk utbildning enbart av personen, när det inte finns möjlighet till gemensam utbildning med anhöriga (7, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 9. Psykopedagogisk utbildning enbart av personen, trots att möjlighet till gemensam utbildning med anhöriga finns (10) 10. Psykopedagogisk utbildning gemensamt av personen och anhöriga, som har kontakt (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 11. Psykopedagogisk utbildning enbart av anhöriga, när det inte finns möjlighet till gemensam utbildning med personen (3, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 12. Psykopedagogisk utbildning enbart av anhöriga, trots att möjlighet till gemensam utbildning med personen finns (7) 13. Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering enligt IMR-modellen dvs. Illness Management and Recovery (4, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) E. Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall 14. Familjeinterventioner riktade till personer som har kontakt med familj, närstående (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) F. Stöd i föräldraskap för personer med schizofreni 15. Specifikt anpassat föräldrastöd (3) En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 22 av 26
23 G. Psykologisk behandling av kvarstående symtom symptom 16. Individuell kognitiv beteendeterapi (3, bör, hälso- och sjukvården) 17. Kognitiv beteendeterapi i grupp (FoU, bör endast inom ramen för vetenskapliga studier, hälso- och sjukvården) 18. Psykodynamisk psykoterapi (10, kan i undantagsfall, hälso-och sjukvården) 19. Behandling med Basal kroppskännedom (9) 20. Bildterapi (8, kan, hälso-och sjukvården) 21. Musikterapi (4, kan, hälso-och sjukvården) 22. Stödterapi eller stödsamtal (10, kan i undantagsfall, hälso-och sjukvården) 23. Förmedling av problemlösningsfärdigheter (8) 24. Avledande tekniker för att hantera psykossymtom (9) 25. Både behandling (samtidigt) av psykisksjukdom och missbruk eller beroende (5) H. Kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar 26. Träning av olika kognitiva processer med datorbaserade program eller testmaterial (5,) 27. Träning enligt IPT-k-modellen (Integrerad psykologisk terapi -kognitiv träning) (1, bör, hälso-och sjukvården) I. Åtgärd för att förbättra sociala färdigheter 28. Färdighetsträning enligt ESL-modellen (Ett självständigt liv) (2, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) J. Åtgärder för ökad delaktighet i form av arbetsinriktad rehabilitering och sysselsättning 29. Individanpassat stöd i arbetet enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), för personer som behöver stöd att behålla sitt arbete (2) 30. Individanpassat stöd i arbetet enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), för personer som står utanför arbetsmarknaden men önskar eller är motiverade att ha ett arbete (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 31. Arbetsinriktad rehabilitering enligt träningsmodeller, för personer som står utanför arbetsmarknaden men önskar ha ett arbete (10, kan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 32. Anpassad sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning för personer som står utanför arbetsmarknaden och inte önskar eller är motiverade att ha ett arbete (3, bör, socialtjänsten) 33. Individuellt stöd att påbörja och genomföra utbildning enligt SE-modell (Supported Education) (7) K. Boende och former av anpassat stöd 34. Långsiktig boendelösning (1, bör, socialtjänsten) 35. Permanent boendelösning, utan krav (3, bör, socialtjänsten) 36. Boendelösning enligt trappstegsmodellen (10, kan i undantagsfall, socialtjänsten) 37. Specifikt anpassat stöd i egen bostad (2, bör, socialtjänsten) 38. Bostad med särskild service och specifikt anpassat stöd (4, bör, socialtjänsten) En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 23 av 26
24 L. Samordnade åtgärder för att ha kontinuitet i vård och omsorg 39. Intensiv case management enligt ACT-modellen, till högkonsumenter (1, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 40. Mindre intensiv case management, till högkonsumenter (10, kan i undantagsfall, hälsooch sjukvården och socialtjänsten) 41. Mindre intensiv case management enligt resursmodellen, till personer med omfattande, komplexa, behov (4, bör, hälso- och sjukvården och socialtjänsten) 42. Samverkan mellan integrerade team som ger behandling av både psykisk sjukdom och missbruk eller beroende (5) 43. Krisintervention i hemmet vid akut fas av psykisk sjukdom (3) En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård Sida 24 av 26
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merTelefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej
Enkät B3 - Inventering (Socialstyrelsens verktyg) Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn E-post Telefon Avdelning/enhet/motsvarande Adress Postnummer Ort Ytterligare kontaktperson Fråga 1 Har en inventering
Läs merEnkätsammanställning projektet Bättre psykosvård
Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
Läs merEnkätsammanställning projektet Bättre psykosvård
Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En nulägesrapport om implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Producerad
Läs merArbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig
Läs merHur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
03 Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd En sammanställning av enkät 03 från projektet Bättre psykosvård
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Läs merSteg 1 - Kontaktuppgifter. steg 1 av 8. Kontaktuppgifter. Lägg till ytterligare kontaktperson (frivilligt)
Steg 1 - Kontaktuppgifter inrapporteringsfunktionen på SKL, samt har följt upp den analys av hur väl individernas behov är funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens verktyg och registrerat aggregerade
Läs merPsykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen
Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merEkonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011
Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merSEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merResultat från GAP-analys schizofreni
2019-08-06 Folkhälsa och social utveckling Jonas Ericsson Resultat från GAP-analys schizofreni Enkät (hämtad från Region Skåne) besvarades av samtliga länets kommuner, psykiatrin och primärvården under
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden
Katrin Boström Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version 1 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd
Förbundsdirektionen den 22 mars Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd Gap- och Konsekvensanalys för landsting och regioner i de fyra norra länen Västerbottens
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merGapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018
218-1- Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 218 218-1- KPH Gapanalysen Frågor i enkäten: I vilken utsträckning bedömer du att ni når upp till rekommendationen om att erbjuda följande
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merStimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2
BILAGA 2 Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området KOMMUNERNA OCH LANDSTINGEN/REGIONERNAS REDOVISNINGAR AV 2018 ÅRS STIMULANSMEDEL 1 Innehåll Analyser och handlingsplaner...
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs mer1 (5) Vår beteckning
Datum Vår beteckning 2019-05-17 002687-2018 1 (5) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev: villkor 3 2018 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merTransportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Kunskapsstyrning för God vård och omsorg Nationell uppföljning
Läs mer1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.
1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017-2018 Försäkringskassan ska enligt uppdrag
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merVillkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3
Datum Vår beteckning 2018-05-30 Dnr 013664-2017 1 (7) Återrapportering av uppdrag i regleringsbrev Villkor 3 inom överenskommelsen En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
Läs merVar tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merAntal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merPatientnämnden. Region Östergötland
Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merVälkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar
Läs merVård- och insatsprogram Schizofreni (VIP) inom programområde psykisk hälsa
Vård- och insatsprogram Schizofreni (VIP) inom programområde psykisk hälsa Louise Kimby, processledare arbetsgrupp schizofreni/liknande tillstånd inom programområde psykisk hälsa. Läs mer Uppdrag Psykisk
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merSjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige
Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merLönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting
Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är
Läs merAtt mäta effektivitet i vård och omsorg
Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet
Läs merSamtliga 21 landsting och regioner
Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:
Läs merTertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017
Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merBilligt att bo dyrt att flytta
Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar
Läs merIntegrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merSamordnad Rehabillitering
Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär
Läs mer:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej
Fråga: 9a Kan ni tänka er att erbjuda praktik/arbetsträning till en person med funktionsnedsättning? Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet Andel ja Andel nej K Kommun 2 0 0 2 100,0% 0,0% 0,0% 100,0% K
Läs merLandstingens och SKL:s nationella patientenkät
Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merKartläggning vårdens innehåll i Rättspsykiatrin Temadag Rättspsykiatri 26 oktober 2017
Kartläggning vårdens innehåll i Rättspsykiatrin 2017 - Temadag Rättspsykiatri 26 oktober 2017 Bakgrund I betänkandet från Bergwallkommissionen (SOU 2015:52) som beskrivs ett ökat behov av kunskapsstyrning
Läs merPUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018 Exkl. rättspsykiatrisk vård Data från vissa lokala mätningar som genomförts i egen regi ingår Endast patienter 18 år och äldre ingår Andel riskpatienter Riket (14302)
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merPunktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat
Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat 3 Andel patienter med trycksår (kategori 1-4) 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Slutenvård exkl. rättspsykiatri inkl. övrigt Exkl. barn både 2017 och 2016
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merSjukfrånvaro i offentlig kontra privat sjukvård
Sjukfrånvaro i offentlig kontra privat sjukvård Metod Analysen baseras på data från SCB Definitionen kortidssjukskrivna= 1-89 dagar Defintionen långtidssjukskrivna= 90 eller fler dagar Data finns tillgänglig
Läs merResultat oktober 2013 Hur går vi vidare?
Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merVÄSTERBOTTENS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING
VÄSTERBOTTENS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena
Läs merStatistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013
Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Avdelningen för statistik och jämförelser Sanna Tiikkaja Herman Holm Diarienr. 44123/2014 Psykiatrisk tvångsvård
Läs merFöretagarpanelen Q Kalmar län
Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs merLandstingsstyrelsen 31 mars 2015
Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov
Läs merB - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Läs mer