Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011"

Transkript

1 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

2

3 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5 Metod...6 Underlag...8 Kostnadseffektivitet för åtgärder Tidiga åtgärder för nyinsjuknade personer...11 Psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen...12 Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall...16 Psykologisk behandling mot kvarstående symtom...17 Kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar...20 Åtgärder för att förbättra sociala färdigheter...21 Åtgärder för ökad delaktighet i form av arbets- livsinriktad rehabilitering och sysselsättning...22 Boende och åtgärder i form av anpassat stöd...24 Samordnade åtgärder för att tillgodose kontinuitet i vård och omsorg...27 Referenser Bilaga 1: Ekonomisk litteraturöversikt Sammanfattning...36 Metod...37 Resultat...38 Referenser Bilaga 2: Slutsatser från enkät- undersökningarna Sammanfattning...75 Bilaga 3: Antaganden om resursåtgång med mera Antaganden om resursåtgång...76 Grund- och månadslöner inklusive övriga kostnader...80 Bilaga 4: BNP-deflator och köpkrafts- paritet BNP-deflator...84 Köpkraftsparitet (PPP)...84 Bilaga 5: Antaganden avseende fortbildning och handledning Tidiga åtgärder för nyinsjuknade personer...85 Psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen...86 Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall

4 Åtgärder för att förbättra sociala färdigheter

5 Inledning Socialstyrelsen har sedan våren 2008 regeringens uppdrag att utarbeta Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Syftet med nationella riktlinjer är att bidra till kvalitetsutveckling och en mer effektiv resursanvändning. Riktlinjerna ska ge huvudmän och privata utförare ett tillförlitligt, allsidigt och användbart underlag för beslutsfattande samt för regionalt och lokalt arbete med verksamhetsutveckling. Rekommendationerna i riktlinjerna ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. I detta dokument beskrivs slutsatserna avseende insatsernas (i fortsättningen benämnda åtgärder i rapporten) effekter och underlag för kostnader. Kostnaderna baseras på en sammanfattning av ekonomiska studier som identifierats, kostnader som angetts i Socialstyrelsens enkätundersökningar och kostnadsberäkningar baserade på uppskattad resursåtgång. Detta underlag ligger till grund för bedömningen av åtgärdernas kostnadseffektivitet. Nedan följer en kort bakgrundsbeskrivning om förekomst och samhällets kostnader för åtgärder till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Därefter beskrivs kostnadseffektivitet, hur bedömningen gjorts och vilket underlag som använts. Efter det redovisas bedömningen av kostnadseffektivitet för de åtgärder som har påvisade effekter. Förekomst och samhällets kostnader Det bedöms att det finns personer i Sverige med schizofreni och som behöver åtgärder från samhället. De kostnader som samhället har för åtgärder till personer med schizofreni har i en svensk studie beräknats till totalt kronor per person för år 2001, varav kronor per person är direkta kostnader [1]. Uppräknat till 2007 års prisnivå skulle det innebära kronor per person, varav kronor per person är direkta kostnader. Detta skulle ge kostnader på totalt miljarder kronor år De direkta kostnaderna beräknas till totalt 3,9 5,1 miljarder kronor år Dessa resultat kan jämföras med resultat från studier som utförts i andra länder som angett kostnad per person. En omräkning av resultaten till svenska kronor i 2007 års prisnivå visar att kostnaderna då varierar mellan totalt 6,2 19,9 miljarder kronor för de personer som behöver åtgärder från samhället i Sverige. Motsvarande beräkningar för de direkta kostnaderna visar på en variation mellan 2,9 9,6 miljarder kronor. Internationella uppgifter som omräknats till svenska kronor bör tolkas med försiktighet, eftersom det finns skillnader i population samt utbud och kvalitet på vården som kan påverka kostnaderna. Studierna kan också ha använt olika metoder och inkluderat olika kostnader [1 10]. 5

6 Tabell 1. Beräkning av direkta och totala kostnader för schizofreni i Sverige Land (år) Kostnad/ patient Kostnad/ patient 2007, kr Totalt kostnader 2007, mdkr Källa Totala kostnader Storbritannien (1987) GBP ,2 [2] Storbritannien (1990/91) GBP ,4 [3] Storbritannien (1995) GBP ,5 [4] Sverige (2001) SEK ,9 [1] Kanada (2004) CAD ,6 [5] USA (2002) USD ,9 [6] Direkta kostnader Belgien (1994) USD ,8 [7] Danmark (1994) GBP ,1 [8] Italien (1989) GBP ,0 [8] Nederländerna (1998) GBP ,9 [8] Storbritannien (1992/93) GBP ,5 [9] Storbritannien (1995) GBP ,6 [10] Storbritannien (1995) GBP ,1 [8] Sverige (2001) SEK ,1 [1] Kanada (2004) CAD ,8 [5] USA (2002) USD ,7 [6] Metod Beslutsfattare står inför att välja vilka åtgärder som ska erbjudas. De har nästan alltid en begränsad budget att använda och det gäller att få ut så mycket av de tillgängliga resurserna som möjligt. Att titta på åtgärdernas kostnadseffektivitet kan ge ett underlag för beslut, men det är inte det enda som ligger till grund för beslutet. Kostnadseffektivitet handlar om att ta hänsyn till både effekter och kostnader och att jämföra dessa mellan olika åtgärder. Kostnadseffektivitet är ett relativt begrepp, det vill säga en åtgärd kan inte vara kostnadseffektiv i sig utan enbart i jämförelse med en alternativ åtgärd (som också kan vara att inte ge någon åtgärd). Kostnadseffektiviteten beräknas genom att ta skillnaden i kostnader mellan två åtgärder och dividera med skillnaden mellan åtgärdernas effekter. Det ger en kostnadseffektkvot, det vill säga kostnad per vunnen effektenhet, vilket beskrivs i modellen nedan. 6

7 Figur 1. Schematisk beskrivning av modellen för bedömning av kostnadseffektivitet Kostnader (jämförelse med kostnader för alternativ åtgärd) Lägre Lika Högre Effekter (jämförelse med effekter för alternativ åtgärd) Mindre Cb Bc Ba Lika Ab D Bb Större Aa Ac Ca A. Åtgärden bedöms vara kostnadseffektiv jämfört med den alternativa åtgärden om a. kostnaderna bedöms som lägre och effekterna som större än den alternativa åtgärdens kostnader och effekter b. kostnaderna bedöms som lägre och effekterna lika jämfört med den alternativa åtgärden c. kostnaderna bedöms som lika och effekterna som större jämfört med den alternativa åtgärden. B. Åtgärden bedöms inte vara kostnadseffektiv jämfört med den alternativa åtgärden om a. kostnaderna bedöms som högre och effekterna som lägre än den alternativa åtgärdens kostnader och effekter b. kostnaderna bedöms som högre och effekterna lika jämfört med den alternativa åtgärden c. kostnaderna bedöms som lika och effekterna som mindre jämfört med den alternativa åtgärdens kostnader och effekter. C. Åtgärden kan antingen vara kostnadseffektiv eller inte vara kostnadseffektiv om a. både kostnader och effekter bedöms som högre (större) än den alternativa åtgärdens kostnader och effekter görs bedömningen att den högre kostnaden vägs upp av de större effekterna bedöms åtgärden som kostnadseffektiv b. både kostnader och effekter bedöms som lägre (mindre) än den alternativa åtgärdens kostnader och effekter bedöms de mindre effekterna vägas upp av de lägre kostnaderna bedöms åtgärden som kostnadseffektiv. D. Kostnadseffektiviteten bedöms som lika om både kostnader och effekter bedöms som lika jämfört med den alternativa åtgärden. För att beräkna kostnadseffektivitet behöver man bland annat ta hänsyn till alla effekter, både positiva och negativa, och kostnader som åtgärderna ger. Det är mycket svårt att väga samman effekterna till ett effektmått, vilket innebär att det i realiteten inte är möjligt att beräkna en samlad kostnadseffektivitet. En bedömning av kostnadseffektiviteten kan dock göras med utgångspunkt i modellen ovan. Utöver det kan kostnad per effektenhet, till exempel kostnad för att undvika ett återfall, också beräknas för enskilda effekter som kan ge ytterligare stöd vid beslutsfattande. Det svårt att uppskatta alla kostnader. De direkta kostnaderna, det vill säga de som ger upphov till faktiska kostnader för verksamheterna, är relativt enkla att beräkna. 7

8 Däremot kan det vara svårare att korrekt beräkna de indirekta kostnaderna, till exempel framtida produktionsbortfall. De kostnader som har beräknats i detta ekonomiska underlag avser enbart direkta kostnader om inget annat anges. Vilka effekter och kostnader som man tar med i beräkningen av kostnadseffektiviteten påverkar resultatet. För ett korrekt resultat är det viktigt att värdera alla kostnader och effekter för samhället som helhet. I många beräkningar begränsas dock perspektivet till att endast avse en eller ett par effekter för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd samt kostnader för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Anledningen är att det är svårt att få uppgifter om alla effekter och kostnader. I detta ekonomiska underlag har det inte varit möjligt att fånga alla effekter och kostnader. De effekter som använts är de som vetenskapliga studier har påvisat, vilket troligen bara är en del av samtliga effekter som åtgärden kan tänkas ge. När det gäller kostnaderna har fokus i detta underlag varit kostnader för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet. Bedömningen av kostnadseffektivitet försvåras också av stora kommunala och regionala skillnader i åtgärdernas kostnader. Dessa skillnader kan göra att en åtgärd som är kostnadseffektiv i en kommun inte är det i en annan kommun. Det kan bland annat bero på skillnader i kostnadsläge, förutsättningar och kvalitet. Det är viktigt att lokalt titta på kostnader, effekter och kostnadseffektiviteten. Evidens för kostnadseffektivitet Evidensen för kostnadseffektivitet beror på evidensen för effekterna, säkerheten i kostnadsberäkningar och sammanvägningen av dessa. Observera att evidensen för kostnadseffektivitet inte kan vara bättre än evidensen för effekterna. Låg evidens för effekterna och stor osäkerhet i kostnadsberäkningarna är således en mycket svag bedömning av kostnadseffektivitet. Gott stöd, visst stöd, kalkylerad, skattad och ej bedömbar är de evidensgrader som används för bedömningen av kostnadseffektivitet. De flesta bedömningar av kostnadseffektiviteten i detta ekonomiska underlag är skattad. Det innebär att det är Socialstyrelsens bedömning, utförd enligt modellen ovan, och att bedömningen är baserad på det vetenskapliga underlaget för effekterna samt kostnadsberäkningar. För ett par åtgärder har vetenskapliga studier identifierats där Socialstyrelsen bedömt att man kan dra slutsatser om kostnadseffektivitet. Dessa har graderats med visst stöd, vilket avser relevant studie för svenska förhållanden som är av godtagbar kvalitet. Inga studier har bedömts vara relevanta för svenska förhållanden och av god kvalitet med robusta resultat, och således har graderingen gott stöd inte använts. Underlaget innehåller inte heller några åtgärder som fått graderingen kalkylerad som avser modellberäkningar, till exempel Markovmodeller. För vissa åtgärder har kostnadseffektiviteten inte kunnat bedömas och har då angetts med ej bedömbar. Det kan till exempel vara när underlaget är otillräckligt för att bedöma effekterna av åtgärderna eller när kostnaderna inte är möjliga att beräkna. Underlag Litteraturöversikt Kostnadseffektivitet beräknas ofta i ekonomiska vetenskapliga studier. En litteraturöversikt som Socialstyrelsen genomfört avseende ekonomiska studier om psykosociala åtgärder till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd beskriver de 36 studier som bedömdes relevanta att studera ytterligare. Majoriteten av studierna 8

9 var genomförda i andra länder. Både effekter och kostnader kan skilja mellan olika länder, vilket innebär att en åtgärd som visat sig vara kostnadseffektiv i till exempel USA inte behöver vara det i Sverige. Att överföra resultat om kostnadseffektivitet från andra länder ska göras med stor försiktighet. I bilaga 1 redovisas litteraturöversikten i sin helhet. Enkätundersökningar Socialstyrelsen genomförde två enkätundersökningar under våren Enkäterna var riktade till kommuner och landsting som fick svara på frågor om vilka åtgärder de erbjuder till personer med psykiska funktionshinder samt åtgärdernas kostnader och resursåtgång. I bilaga 2 redovisas sammanfattningen från den rapport som redogör för resultaten från enkäterna. De kostnadsuppgifter som framkom i enkäterna är ett av underlagen för bedömningen av kostnadseffektivitet och redovisas under respektive åtgärd i detta underlag. Effekter Slutsatserna som anges i det vetenskapliga underlaget till de nationella riktlinjerna återges under respektive åtgärd. I det vetenskapliga underlaget finns bakgrunden till slutsatserna. För vissa åtgärder har slutsatserna kompletterats med mer precisa uppgifter om åtgärdernas effekter för att möjliggöra beräkning av kostnad per effektenhet. Dessa uppgifter är hämtade från det underlag som slutsatserna är baserade på. Evidens för effekter I det vetenskapliga underlaget har effekternas evidens bedömts. Om evidensen för effekterna baseras på underlag från systematiska litteraturöversikter anges evidensstyrka 1 4, där 1 är bästa tänkbara evidens och 4 innebär att det saknas evidens. Finns ingen systematisk litteraturöversikt har enskilda primärstudier studerats. Då anges evidensen som mycket gott, gott eller visst vetenskapligt underlag samt vetenskapligt underlag saknas. Ytterligare beskrivning av evidensgraderingen finns i det vetenskapliga underlaget. Kostnader Eftersom det för de flesta åtgärder inte varit möjligt att använda uppgifterna från litteraturöversikten har åtgärdernas direkta kostnader beräknats för att sedan ställas mot effekterna. De direkta kostnaderna baseras på antaganden om resursåtgång, till exempel antal timmar för respektive yrkeskategori, och en beräknad kostnad per timme baserad på genomsnittlig lön år 2007 och en schablon för övriga kostnader, till exempel lokaler och administration. Antagandena om resursåtgång har gjorts utifrån de vetenskapliga studier som effekterna baserats på samt andra erfarenheter om resursåtgång. En variation i resursåtgången har antagits och kan ses som en känslighetsanalys av uppgifterna. Genomsnittliga löner har använts, men löner varierar med bland annat ålder, utbildning, erfarenhet och var i landet man arbetar. Kostnaderna kan därför variera mer än de intervall som anges. Antaganden om resursåtgång och uppgifter om beräknad kostnad per timme finns redovisade i bilaga 3. Som ett komplement till kostnadsberäkningarna har även uppgifter om åtgärdens kostnader som specificerats i studierna i litteraturöversikten använts. Dessa kostnader 9

10 har räknats om till svenska kronor i 2007 års prisnivå (se bilaga 4) för att kunna jämföras med övriga kostnadsberäkningar. Osäkerhet i beräkningarna Kostnadsberäkningarna kan vara mer eller mindre säkra. Osäkerheten anges efter respektive beräkning genom tre olika nivåer: stor osäkerhet, viss osäkerhet och liten osäkerhet. Eftersom kostnaderna i detta ekonomiska underlag till stor del baseras på antaganden om resursåtgång och en genomsnittlig kostnad på timme bedöms att det är stor osäkerhet i kostnadernas precision. Även de kostnader som beräknats med utgångspunkt i utländska vetenskapliga studier bedöms ha stor osäkerhet. För att kostnaderna ska bedömas ha liten osäkerhet krävs att det finns underlag från i stort sett samtliga kommuner eller landsting, till exempel från kommunernas räkenskapssammandrag (RS). För bedömningen viss osäkerhet krävs uppgifter från ett mindre antal kommuner eller enstaka landsting. Oavsett nivån på säkerhet i beräkningarna kan kostnaderna variera både inom och mellan landsting och kommuner. Kostnadsberäkningarna som gjorts i detta underlag ger en uppfattning om kostnadernas storlek, men de bör beräknas på lokal nivå för att bättre kunna bedöma kostnadseffektiviteten. Beräkningsmodellerna kan användas för lokala beräkningar. 10

11 Kostnadseffektivitet för åtgärder Tidiga åtgärder för nyinsjuknade personer Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 3 Åtgärd: Samordnade åtgärder för nyinsjuknade personer enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) med familjeinterventioner och social färdighetsträning Tillstånd: Personer med ett första psykosinsjuknande Slutsats Kostnadseffektiviteten för samordnade åtgärder för nyinsjuknade personer (Assertive Community Treatment ACT-modellen) kan inte bedömas (ej bedömbar). Underlag för effekter Vid ett första psykosinsjuknande tycks tidiga åtgärder kunna förbättra resultatet på sikt (evidensstyrka 3). För personer med ett första psykosinsjuknande tycks samordnade åtgärder i form av familjeinterventioner och samordnad vård av ACT-modell med tillägg av social färdighetsträning kunna få mer bestående effekter avseende att ha ett självständigt boende och tillbringa färre dagar på sjukhus (visst vetenskapligt stöd). Det danska OPUS-projektet har visat att antalet dagar på sjukhus för personer som fick ett intensivt program i genomsnitt var 143 dagar under 5 år. I kontrollgruppen som fick sedvanlig behandling var motsvarande genomsnitt 193 dagar. Studien visar också att efter 5 år hade 96 procent självständigt boende av de personer som fått det intensiva programmet jämfört med 90 procent av personerna som fått sedvanlig behandling [11]. Underlag för kostnader En svensk ekonomisk studie har tittat på tidiga åtgärder för personer med ett första psykosinsjuknande. Studien redovisar inte något jämförelsealternativ och är därför svår att använda (se bilaga 1). Direkta kostnader för ett intensivt program vid tidiga åtgärder enligt OPUSprojektet har beräknats [11]. Det intensiva programmet innehåller multidisciplinärt team enligt ACT-modellen, psykopedagogiska åtgärder för familjen och social färdighetsträning under 2 år för att sedan övergå till sedvanlig behandling under 3 år, det vill säga behandling vid ett lokalt psykiatriskt center av läkare, psykiatrisk sjuksköterska och i vissa fall socialsekreterare. Jämförelsealternativet är sedvanlig behandling under alla 5 åren. De direkta behandlingskostnaderna under 2 år för det intensiva programmet har beräknats till kronor per person ( kronor per person och år) och totalt kronor per person för 5 år. Den direkta kostnaden för sedvanlig behandling har beräknats till kronor per person under 2 år ( kronor per person och år) och kronor per person under 5 år. Kostnaderna har diskonterats med 3 procent (stor osäkerhet). 11

12 Bedömning av kostnadseffektivitet De direkta kostnaderna är betydligt lägre för sedvanlig behandling än för det intensiva programmet. Tar man hänsyn till minskat antal dagar på sjukhus för det intensiva programmet uppgår kostnaderna till kronor för 5 år. Det ska jämföras med kostnaden för sedvanlig behandling som beräknats till kronor. Kostnaderna har diskonterats med 3 procent. Med detta som underlag kan inte kostnadseffektiviteten bedömas. En annan effekt av det intensiva programmet var att personer i högre utsträckning bor i självständigt boende efter fem år. Kostnaden för att undvika att en person inte har ett självständigt boende efter fem år har beräknats till kronor med det intensiva programmet och till kronor med sedvanlig behandling. Mot bakgrund av dessa underlag och beräkningar har kostnadseffektiviteten för samordnade åtgärder för nyinsjuknade personer enligt ACT-modellen inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Tabell 2. Beräknade kostnader under 5 år (diskontering 3 procent) Åtgärd Direkta behandlingskostnader, kronor Kostnad med hänsyn tagen till minskat antal sjukhusdagar, kronor Kostnad för att undvika att en person inte har självständigt boende, kronor Intensivt program Sedvanlig behandling Psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: 8 9 Åtgärd: Psykopedagogisk utbildning enbart till personer med schizofreni Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och där gemensam utbildning för personen och anhöriga inte är möjlig respektive är möjlig Slutsats Utbildning till enbart personer med schizofreni har inte bedömts vara kostnadseffektiv, vare sig jämfört med ingen utbildning, med utbildning till både personer med schizofreni och anhöriga eller med utbildning till enbart anhöriga (skattad). Underlag för effekter Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd visar utbildning enbart till personer med schizofreni i tillägg till sedvanlig behandling inte bättre effekter på återfall eller symtom än sedvanlig behandling, väntelista eller andra icke-specifika psykosociala åtgärder (evidensstyrka 2). Underlag för kostnader Inga ekonomiska utvärderingar som analyserar utbildning till enbart personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifierats (se bilaga 1). 12

13 I Socialstyrelsens enkät (se bilaga 2) har fem kommuner uppgett kostnaderna till kronor per person för utbildning till enbart personer med schizofreni. Landstingen och regionerna uppgav kostnaden för utbildning till kronor per timme (stor osäkerhet). De direkta kostnaderna för utbildning till enbart personer med schizofreni har beräknats till kronor per deltagare för grupper om 6 8 deltagare och till kronor per deltagare vid individuell undervisning (stor osäkerhet). Bedömning av kostnadseffektivitet Utbildning till enbart personer med schizofreni har inte bedömts vara kostnadseffektiv som tillägg till sedvanlig behandling i jämförelse med ingen utbildning, eftersom det innebär högre kostnader men inte påvisar några förbättrade effekter (skattad). De direkta kostnaderna för utbildning till enbart personer med schizofreni är likvärdiga med kostnaderna för utbildning till både personer med schizofreni och anhöriga respektive till enbart anhöriga. Effekterna skiljer dock väsentligt. För utbildning till enbart personer med schizofreni har inga effekter påvisats jämfört med sedvanlig behandling, medan både gemensam utbildning till personer med schizofreni och anhöriga och utbildning till enbart anhöriga har visat positiva effekter jämfört med sedvanlig behandling. Utbildning till enbart personer med schizofreni har inte bedömts vara kostnadseffektiv jämfört med utbildning till både personer med schizofreni och anhöriga eller med utbildning till enbart anhöriga (skattad). Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 10 Åtgärd: Gemensam psykopedagogisk utbildning till personen och anhöriga Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med familj eller närstående Slutsats Gemensam utbildning för personer med schizofreni och anhöriga har bedömts vara kostnadseffektiv både i jämförelse med ingen utbildning, för vare sig personer med schizofreni eller anhöriga, och med utbildning till enbart personer med schizofreni (skattad). Kostnadseffektiviteten för gemensam utbildning för personer med schizofreni och anhöriga i jämförelse med utbildning till enbart anhöriga har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Underlag för effekter Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd minskar gemensam utbildning för personer med schizofreni och anhöriga i tillägg till sedvanlig behandling återfall/återinläggning upp till 7 12 månader efter åtgärden i jämförelse med sedvanlig behandling (evidensstyrka 1), oavsett antal sessioner och under vilken tidsperiod åtgärden varat (evidensstyrka 2). Underlag för kostnader En ekonomisk studie från Japan som analyserar gemensam utbildning för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och anhöriga har identifierats men resultaten är svårtolkade (se bilaga 1). 13

14 De direkta kostnaderna för gemensam utbildning för personer med schizofreni och anhöriga har beräknats till kronor per familj (stor osäkerhet). Bedömning av kostnadseffektivitet De direkta kostnaderna för gemensam utbildning för personer med schizofreni och anhöriga respektive utbildning för enbart personer med schizofreni är likvärdiga. Inga effekter för utbildning för enbart personer med schizofreni har påvisats jämfört med sedvanlig behandling medan gemensam utbildning har visat effekt jämfört med sedvanlig behandling. Bedömningen är att gemensam utbildning är kostnadseffektiv i jämförelse med utbildning till enbart personer med schizofreni (skattad). I jämförelse med att varken personer med schizofreni eller anhöriga får utbildning har de direkta kostnaderna för gemensam utbildning till både personer med schizofreni och anhöriga bedömts vägas upp av effekterna och därmed bedömts vara kostnadseffektiv (skattad). Kostnadseffektiviteten för gemensam utbildning för personer med schizofreni och anhöriga i jämförelse med utbildning till enbart anhöriga har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Rader i tillstånds- och åtgärdslistan: Åtgärd: Psykopedagogisk utbildning enbart till anhöriga, vilken kan ske grupp- och familjevis Tillstånd: Anhöriga till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd där gemensam utbildning för personen och anhöriga inte är möjlig respektive är möjlig Slutsats Utbildning som ges till enbart anhöriga har bedömts vara kostnadseffektiv i jämförelse med ingen utbildning till anhöriga och med utbildning som ges till enbart personer med schizofreni (skattad). Kostnadseffektiviteten för utbildning som ges till enbart anhöriga i jämförelse med gemensam utbildning för personer med schizofreni och anhöriga har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Underlag för effekter Utbildning som ges till enbart anhöriga till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd tycks förbättra effekten på återfall i jämförelse med sedvanlig behandling, väntelista eller ingen åtgärd (evidensstyrka 3). Underlag för kostnader Inga ekonomiska studier som analyserat utbildning som ges till enbart anhöriga till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifierats (se bilaga 1). Endast en kommun har i Socialstyrelsens enkät (se bilaga 2) uppgett både antal personer och kostnader för anhörigutbildning. Kostnaden uppgick till kronor per person (stor osäkerhet). 14

15 De direkta kostnaderna för utbildning som ges till enbart anhöriga har beräknats till kronor per deltagare för gruppvis utbildning om 6 8 deltagare och till kronor per familj för familjevis utbildning (stor osäkerhet). Bedömning av kostnadseffektivitet De direkta kostnaderna för utbildning som ges till enbart anhöriga och utbildning som ges till enbart personer med schizofreni är likvärdiga. Inga effekter för utbildning som ges till enbart personer med schizofreni har påvisats medan utbildning som ges till enbart anhöriga har visat effekt jämfört med sedvanlig behandling. Bedömningen är att utbildning som ges till enbart anhöriga är kostnadseffektiv i jämförelse med utbildning som ges till enbart personer med schizofreni (skattad). I jämförelse med att anhöriga inte får utbildning har de direkta kostnaderna för utbildning som ges till enbart anhöriga bedömts vägas upp av effekterna och därmed bedömts vara kostnadseffektiv (skattad). Kostnadseffektiviteten för utbildning som ges till enbart anhöriga i jämförelse med gemensam utbildning för personer med schizofreni och anhöriga har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 13 Åtgärd: Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering och återhämtning enligt Illness Management and Recovery-modellen (IMR) Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har behov av att på ett bättre sätt kunna hantera sin sjukdom och nå personliga mål för återhämtning Slutsats Kostnadseffektiviteten för sjukdomshantering och återhämtning enligt Illness Management and Recovery (IMR-modellen) har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Underlag för effekter För personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har behov av att på ett bättre sätt kunna hantera sin sjukdom och nå personliga mål för återhämtning tycks sjukdomshantering och återhämtning enligt IMR-modellen som tillägg till sedvanlig behandling, i jämförelse med enbart sedvanlig behandling, medföra ökade kunskaper om sjukdomen och i större utsträckning medverka till att nå personliga mål för återhämtning samt att som helhet förbättra vardaglig hantering av sjukdom (visst vetenskapligt underlag) tycks sjukdomshantering och återhämtning enligt IMR-modellen som tillägg till ett boendestöd, i jämförelse med enbart boendestöd, som helhet förbättra vardaglig hantering av sjukdom samt förbättra livskvalitet och symtom (visst vetenskapligt underlag). Underlag för kostnader Inga ekonomiska utvärderingar avseende sjukdomshantering och återhämtning enligt IMR-modellen för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifierats (se bilaga 1). 15

16 De direkta kostnaderna för sjukdomshantering och återhämtning enligt IMRmodellen som sker individuellt har beräknats till kronor per person och för sjukdomshantering och återhämtning enligt IMR-modellen i grupp till kronor per deltagare (stor osäkerhet). Bedömning av kostnadseffektivitet På grund av svårigheter med att bedöma om de direkta kostnaderna vägs upp av effekterna har kostnadseffektiviteten för sjukdomshantering och återhämtning enligt IMR-modellen inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 14 Åtgärd: Familjeinterventioner Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har kontakt med familj eller närstående Slutsats Kostnadseffektiviteten för familjeintervention som tillägg till sedvanlig behandling har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Underlag för effekter Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd minskar familjeinterventioner, i tillägg till sedvanlig behandling, återfall hos patienten och minskar antalet inläggningar på sjukhus i jämförelse med enbart sedvanlig behandling (evidensstyrka 1) tycks familjeintervention vara mer effektiv vad gäller psykiskt välmående, social funktion och livskvalitet (evidensstyrka 3) påverkar familjeinterventioner inte risken för självmord (evidensstyrka 2). En Cochrane-översikt visar att 44 procent av personer som får familjeintervention som tillägg till sedvanlig behandling respektive 46 procent av personer som får enbart sedvanlig behandling får återfall inom ett år. När det gäller inläggning på sjukhus lades 34 procent av personer som fått familjeintervention in på sjukhus under ett år jämfört med 42 procent för personer som enbart fick sedvanlig behandling [12]. Underlag för kostnader En ekonomisk utvärdering som behandlar familjeintervention har identifierats. Studien är en modellstudie och resultaten är svårtolkade (se bilaga 1). De direkta behandlingskostnaderna för familjeintervention har beräknats till kronor per familj för ett års behandling, kronor för 1,5 års behandling och kronor för 2 års behandling (stor osäkerhet). 16

17 Bedömning av kostnadseffektivitet För personer som får familjeintervention som tillägg till sedvanlig behandling har kostnaden för att undvika ett återfall under ett år beräknats till kronor och för att undvika sjukhusinläggning för en person under ett år har kostnaden beräknats till kronor. Ingen jämförelse med sedvanlig behandling har gjorts, eftersom kostnaderna inte har kunnat beräknas för sedvanlig behandling. Kostnadseffektiviteten för familjeintervention som tillägg till sedvanlig behandling har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Tabell 3. Beräknade kostnader under 1 år för familjeintervention som tillägg till sedvanlig behandling Åtgärd Beräknade direkta behandlingskostnader, kronor Kostnad för att undvika ett återfall, kronor en sjukhusinläggning, kronor Familjeintervention Psykologisk behandling mot kvarstående symtom Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 16 Åtgärd: Individuell kognitiv beteendeterapi Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och kvarstående positiva eller negativa psykossymtom Slutsats Individuell kognitiv beteendeterapi bedöms vara kostnadseffektiv som tillägg till sedvanlig behandling jämfört med sedvanlig behandling (skattad). Underlag för effekter Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående positiva eller negativa psykossymtom har individuell kognitiv beteendeterapi, som tillägg till sedvanlig behandling, effekt på individuella centrala symtom (target symptoms) och positiva symtom jämfört med enbart sedvanlig behandling (evidensstyrka 1). Underlag för kostnader Tre ekonomiska studier som analyserar kognitiv beteendeterapi för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifierats. Studierna visar att kostnaderna för kognitiv beteendeterapi inte skiljer signifikant mot kostnaderna för sedvanlig behandling. De direkta behandlingskostnaderna för kognitiv beteendeterapi uppgick i studierna till cirka kronor per deltagare (se bilaga 1). I Socialstyrelsens enkät (se bilaga 2) framgår att kostnaden för KBT i genomsnitt är kronor per person. Det framgår inte om dessa genomförs i grupp eller individuellt. Uppgifterna baseras på svar från två kommuner (stor osäkerhet). De direkta behandlingskostnaderna har också beräknats utifrån uppskattad resursåtgång. Kostnaderna för individuell terapi har beräknats till kronor per person (stor osäkerhet). 17

18 Bedömning av kostnadseffektivitet Kostnaderna för kognitiv beteendeterapi skiljer inte i någon större utsträckning jämfört med sedvanlig behandling enligt studierna. Kognitiv beteendeterapi som tillägg till sedvanlig behandling innebär att de direkta kostnaderna för behandlingen ökar med kostnaden för kognitiv beteendeterapi. De positiva effekterna av kognitiv beteendeterapi individuellt bedöms väga upp behandlingskostnaderna. Individuell kognitiv beteendeterapi bedöms därför vara kostnadseffektiv som tillägg till sedvanlig behandling jämfört med sedvanlig behandling (skattad). Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 21 Åtgärd: Musikterapi Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och kvarstående positiva eller negativa psykossymtom Slutsats Kostnadseffektiviteten för musikterapi som tillägg till sedvanlig behandling i jämförelse med enbart sedvanlig behandling har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Underlag för effekter Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående positiva eller negativa psykossymtom har musikterapi som tillägg till sedvanlig behandling positiva effekter på symtom och funktionsnivå, jämfört med enbart sedvanlig behandling (evidensstyrka 2). Underlag för kostnader Inga ekonomiska studier avseende musikterapi för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifierats (se bilaga 1). De direkta behandlingskostnaderna har beräknats till kronor per deltagare för musikterapi i grupp. Motsvarande kostnader för musikterapi individuellt har beräknats till kronor per deltagare. Utöver dessa kostnader tillkommer kostnader för instrument, in- och uppspelningsutrustning, noter med mera (stor osäkerhet). Bedömning av kostnadseffektivitet De direkta kostnaderna för musikterapi varierar stort beroende på om den utförs individuellt eller i grupp. Även dosen av musikterapisessioner ger stora variationer i de direkta kostnaderna för musikterapi. Effekterna av musikterapi kan påverkas av dosen. Någon sådan analys har inte genomförts, men författarna till den systematiska översikten menar att det är därför resultaten skiljer mellan olika studier [13]. Mot bakgrund av detta har kostnadseffektiviteten för musikterapi inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 22 Åtgärd: Stödterapi (Åtgärden avser inte stödjande samtal som sker i samband med uppföljning av pågående behandling eller åtgärd.) 18

19 Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och kvarstående positiva eller negativa psykossymtom Slutsats Kostnadseffektiviteten för stödterapi har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Underlag för effekter Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående positiva eller negativa psykossymtom tycks stödterapi vara mindre effektivt vad gäller generell funktion i jämförelse med kognitiv beteendeterapi och vad gäller återinläggning på sjukhus, jämfört med annan specifik psykologisk behandling (evidensstyrka 3) är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma om stödterapi som tillägg till sedvanlig behandling ger bättre effekt jämfört med sedvanlig behandling. En översikt visar att 26 procent av personer som får stödterapi och 41 procent av personer som får kognitiv beteendeterapi förbättrar sin generella funktion [14]. Underlag för kostnader Inga ekonomiska studier avseende stödterapi för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifierats (se bilaga 1). I Socialstyrelsens enkät (se bilaga 2) har endast en kommun uppgett både antal personer och kostnader för stödterapi. Kommunens kostnader uppgick till i genomsnitt kronor per person (stor osäkerhet). Om stödterapi genomförts individuellt eller i grupp framgår inte. De direkta behandlingskostnaderna har beräknats till kronor per person för individuell stödterapi och kronor per person för stödterapi i grupp (stor osäkerhet). Kostnaderna varierar med vem som leder stödterapin, hur långa sessionerna är, hur många gånger de hålls och om den sker individuellt eller i grupp. I grupp varierar kostnaderna också med hur stor gruppen är. Bedömning av kostnadseffektivitet Kostnaden för att uppnå förbättrad generell funktion har beräknats till kronor för stödterapi i grupp, kronor för individuell stödterapi och kronor för individuell kognitiv beteendeterapi. Baserat på detta underlag har inte kostnadseffektiviteten mellan stödterapi och kognitiv beteendeterapi kunnat bedömas (ej bedömbar). Kostnadseffektiviteten för stödterapi som tillägg till sedvanlig behandling jämfört med sedvanlig behandling kan inte bedömas på grund av otillräckligt underlag för effekter (ej bedömbar). Tabell 4. Beräknade kostnader under 1 år för stödterapi i grupp och individuellt, som tillägg till sedvanlig behandling, jämfört med individuell kognitiv beteendeterapi Åtgärd Beräknade direkta behandlingskostnader, kronor Kostnad för att en person ska uppnå förbättrad generell funktion, kronor 19

20 Stödterapi, grupp Stödterapi, individuellt KBT, individuellt Kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 26 Åtgärd: Kognitiv träning genom övning av olika komponenter som ingår i komplexa kognitiva processer med datorbaserade program eller testmaterial Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och kognitiva funktionsnedsättningar (minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner) Slutsats Kostnadseffektiviteten för kognitiv träning genom övning av olika komponenter som ingår i komplexa kognitiva processer med datorbaserade program och testmaterial har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Underlag för effekter Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och kognitiva funktionsnedsättningar (minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner) tycks kognitiv träning genom övning av olika komponenter som ingår i komplexa kognitiva processer med datorbaserade program eller testmaterial som tillägg till sedvanlig behandling, i jämförelse med enbart sedvanlig eller annan behandling, förbättra olika kognitiva funktioner (evidensstyrka 3) tycks kognitiv träning i tillägg till sedvanlig behandling och i kombination med psykosociala rehabiliterande åtgärder förbättra kognitiva funktioner, psykosocial funktion samt minska symtom i jämförelse med sedvanlig eller annan behandling (evidensstyrka 3). Underlag för kostnader Inga ekonomiska studier avseende kognitiv träning genom datorbaserade program eller testmaterial för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifierats (se bilaga 1). De direkta behandlingskostnaderna inklusive licens för dataprogram har beräknats till kronor per deltagare och program (stor osäkerhet). Bedömning av kostnadseffektivitet Kostnadseffektiviteten för övning av olika komponenter som ingår i komplexa kognitiva processer genom datorbaserade program eller testmaterial har inte kunnat bedömas på grund av svårigheter med att värdera effekterna (ej bedömbar). Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 27 Åtgärd: Integrerad psykologisk terapi kognitiv träning Tillstånd: Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående positiva eller negativa psykossymtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter 20

21 Slutsats Kostnadseffektiviteten för Integrerad psykologisk terapi kognitiv träning (IPT-k) har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Underlag för effekter Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående positiva eller negativa psykossymtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter har Integrerad psykologisk terapi kognitiv träning (IPT-k) i tillägg till sedvanlig behandling positiv effekt på symtom, social funktion och neurokognition jämfört med enbart sedvanlig behandling (evidensstyrka 1). Underlag för kostnader Ingen ekonomisk studie avseende Integrerad psykologisk terapi kognitiv träning (IPT-k) för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifierats (se bilaga 1). Beräkningar av de direkta kostnaderna för Integrerad psykologisk terapi kognitiv träning (IPT-k) har beräknats till kronor per deltagare (stor osäkerhet). Bedömning av kostnadseffektivitet Kostnadseffektiviteten för Integrerad psykologisk terapi kognitiv träning (IPT-k) som tillägg till sedvanlig behandling har inte kunnat bedömas utifrån befintligt underlag (ej bedömbar). Åtgärder för att förbättra sociala färdigheter Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 28 Åtgärd: Färdighetsträning enligt modell eller program för social färdighetsträning, Ett självständigt liv (ESL) Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med nedsatt funktion i olika roller eller i sociala färdigheter inom en rad områden, inklusive upprätthållandet av ändamålsenliga kontakter med vård, stöd och service Slutsats Kostnadseffektiviteten för Ett självständigt liv har inte kunnat bedömas (ej bedömbar). Underlag för effekter För personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med nedsatt funktion i olika roller eller i sociala färdigheter inom en rad områden, inklusive upprätthållandet av ändamålsenliga kontakter med vård, stöd och service, leder social färdighetsträning i tillägg till sedvanlig behandling till större förbättringar i sociala färdigheter, social funktion och negativa symtom i jämförelse med enbart sedvanlig behandling eller andra psykosociala åtgärder (evidensstyrka 2). 21

22 Underlag för kostnader Inga ekonomiska utvärderingar som analyserar modeller eller program för social färdighetsträning till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifierats (se bilaga 1). Sju kommuner har i Socialstyrelsens enkät (se bilaga 2) svarat på antal personer och kostnader för social färdighetsträning. Kostnaderna per person uppgick till kronor (stor osäkerhet). De direkta behandlingskostnaderna under ett år som sker i grupp har beräknats till kronor per person för För individuell behandling har kostnaderna beräknats till kronor per person för 2007 (stor osäkerhet). Bedömning av kostnadseffektivitet Kostnadseffektiviteten för Ett självständigt liv har inte kunnat bedömas på grund av svårigheter med att värdera effekterna (ej bedömbar). Åtgärder för ökad delaktighet i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och sysselsättning Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 30 Åtgärd: Individanpassat stöd till arbete (Individual Placement and Support, IPSmodellen) Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och har en önskan om och motivation till arbete med lön Slutsats Individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen till personer som inte har arbete på den öppna arbetsmarknaden har bedömts vara kostnadseffektivt i jämförelse med arbetsförberedande träningsmodeller (skattad). Underlag för effekter För personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och har en önskan om och motivation till arbete på den öppna arbetsmarknaden är individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen, i jämförelser med arbetsförberedande träningsmodeller eller sedvanlig behandling, bättre med avseende på att skaffa klienten ett arbete på den öppna arbetsmarknaden och att klienten stannar kvar i arbete (evidensstyrka 1). En översikt visade att 31 procent av personerna som fick individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen hade ett arbete vid 12 månaders uppföljning jämfört med 12 procent av de som fick arbetsförberedande träningsmodeller [15]. Underlag för kostnader Tre ekonomiska utvärderingar från USA har identifierats som studerar individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen. Slutsatserna från dessa varierar. En studie visar att individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen är kostnadseffektivt jämfört med arbetsförberedande träningsmodeller, från de andra studierna är slutsatser svårare att dra (se bilaga 1). 22

23 En översiktsstudie jämför individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen med intensiv case management enligt ACT. Studien redovisar de direkta behandlingskostnaderna för IPS-modellen under ett år som uppgick till kronor per person i 2007 års priser. (se bilaga 1). I Socialstyrelsens enkät (se bilaga 2) till kommunerna har åtta kommuner angett antal personer och kostnader för arbetsrehabilitering enligt supported employment. Baserat på dessa uppgifter har kostnaden beräknats till kronor per person (stor osäkerhet). De direkta behandlingskostnaderna har, baserat på antagande om resursåtgång, beräknats till kronor per person för 2007 (stor osäkerhet). Bedömning av kostnadseffektivitet Effekter och kostnader visar att de direkta kostnaderna för att få en person i arbete är kronor per år för individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen jämfört med kronor per år för arbetsförberedande träningsmodeller. Baserat på detta görs bedömningen att individanpassat stöd till arbete enligt IPSmodellen är kostnadseffektivt i jämförelse med arbetsförberedande träningsmodeller (skattad). Tabell 5. Beräknade kostnader under 1 år för individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen jämfört med arbetsförberedande träningsmodeller Åtgärd Individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen Arbetsförberedande träningsmodeller Beräknade direkta behandlingskostnader, kronor Kostnad för att en person ska få arbete, kronor Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 31 Åtgärd: Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller Tillstånd: Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och har en önskan om och motivation till arbete med lön Slutsats Arbetsförberedande träningsmodeller bedöms inte vara kostnadseffektiva, vare sig i jämförelse med individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen eller med ingen arbetslivsinriktad rehabilitering (skattad). Underlag för effekter För personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och har en önskan om och motivation till arbete på den öppna arbetsmarknaden är arbetsförberedande träningsmodeller i jämförelser med individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen mindre effektivt med avseende på att skaffa klienten ett arbete på den öppna arbetsmarknaden och att stanna kvar i arbete (evidensstyrka 1) inte bättre än sedvanlig behandling (evidensstyrka 1). 23

24 En översikt visade att 31 procent av personerna som fick individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen hade ett arbete vid 12 månaders uppföljning jämfört med 12 procent av de som fick arbetsförberedande träningsmodeller. Översikten visar inte någon skillnad mellan de som deltar i arbetsförberedande träningsmodeller och de som inte får någon arbetslivsinriktad rehabilitering [15]. Underlag för kostnader Två ekonomiska studier avseende arbetsförberedande träningsmodeller för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har identifierats. Den ena, som är från USA, visar att individanpassat stöd till arbete (supported employment) har måttligt högre kostnader men med betydligt bättre resultat. Den andra, också den från USA, är en före-efter-studie och med resultat som är svåra att dra slutsatser om. (Se bilaga 1.) I Socialstyrelsens enkät (se bilaga 2) till kommunerna har sex kommuner svarat på uppgifter om antal personer och kostnader för arbetsförberedande träningsmodeller. Baserat på dessa uppgifter har kostnaderna beräknats till kronor per person (stor osäkerhet). I en rapport från Institutet för arbetslivsinriktad utvärdering (IFAU) framgår att den genomsnittliga kostnaden för arbetslivsinriktad rehabilitering uppgick till cirka kronor per person under 2007 (stor osäkerhet) [16]. Bedömning av kostnadseffektivitet Effekter och kostnader visar att de direkta kostnaderna för att få en person i arbete är kronor per år för individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen jämfört med kronor per år för arbetsförberedande träningsmodeller. Baserat på detta görs bedömningen att arbetsförberedande träningsmodeller inte är kostnadseffektiva i jämförelse med individanpassat stöd till arbete enligt IPSmodellen (skattad). Med högre kostnader och likvärdiga effekter bedöms arbetsförberedande träningsmodeller inte som kostnadseffektiva jämfört med ingen arbetslivsinriktad rehabilitering (skattad). Tabell 6. Beräknade kostnader under 1 år för individanpassat stöd till arbete enligt IPSmodellen jämfört med arbetsförberedande träningsmodeller Åtgärd Individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen Arbetsförberedande träningsmodeller Beräknade direkta behandlingskostnader, kronor Kostnad för att en person ska få arbete, kronor Boende och åtgärder i form av anpassat stöd Rad i tillstånds- och åtgärdslistan: 35 Åtgärd: Erbjuda permanent bostad utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering, Bostad först (Housing first) 24

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej Enkät B3 - Inventering (Socialstyrelsens verktyg) Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn E-post Telefon Avdelning/enhet/motsvarande Adress Postnummer Ort Ytterligare kontaktperson Fråga 1 Har en inventering

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version 1 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En nulägesrapport om implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Producerad

Läs mer

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Kunskapsstyrning för God vård och omsorg Nationell uppföljning

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Steg 1 - Kontaktuppgifter. steg 1 av 8. Kontaktuppgifter. Lägg till ytterligare kontaktperson (frivilligt)

Steg 1 - Kontaktuppgifter. steg 1 av 8. Kontaktuppgifter. Lägg till ytterligare kontaktperson (frivilligt) Steg 1 - Kontaktuppgifter inrapporteringsfunktionen på SKL, samt har följt upp den analys av hur väl individernas behov är funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens verktyg och registrerat aggregerade

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson. IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Carina Gustafsson, projektledare, Socialstyrelsen Kunskapsstyrning för God vård och omsorg Nationell uppföljning

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 03 Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd En sammanställning av enkät 03 från projektet Bättre psykosvård

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt

Läs mer

Insatser till och kostnader för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Resultat av enkäter till kommuner och landsting

Insatser till och kostnader för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Resultat av enkäter till kommuner och landsting Insatser till och kostnader för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Resultat av enkäter till kommuner och landsting Publicerad www.socialstyrelsen.se, april 2010 2 Förord Socialstyrelsen

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Psykosociala metoder och stöd

Psykosociala metoder och stöd Psykosociala metoder och stöd Länskonferens Karlstad 2 december 2016 Ann-Sofie Johansson ann-sofie,johansson@karlstad.se 054 540 5165 Centrala begrepp i detta sammanhang Behandling - systematiska och grundade

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari 2017 Christina Norrlin Christina.norrlin@misa.se www.facebook.com/misa.kompetens Vem är jag Christina Norrlin Sandréus Arbetskonsulent på Misa sedan 2008. IPS

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri

Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Revideras senast april 2017 Malin Braun Bodil Gervind Elisabeth Hansson Lena Hedlund Cecilia Håkansson Jannike Lind Sven Scharnell Marie Sjögren

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati)

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati) Studiecirkel Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka Psykologisk Behandling Kognitiv terapi/beteende terapi (minskar symtom och förbättrar psykosocial situation) Familjeinterventioner

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats

Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats Slutsatser från Socialstyrelsens uppföljning av de första åren med öppen tvångsvård Nina.Frohm@Socialstyrelsen.se Socialstyrelsen har haft två uppdrag

Läs mer

Per Nettelbladt (psykiater,docent), Agneta Pettersson (projektledare)

Per Nettelbladt (psykiater,docent), Agneta Pettersson (projektledare) Organisatoriska aspekter på vård av personer med schizofreni och psykoser Systematisk litteraturöversikt 2012 Lars Borgquist Ordförande i SBUs projektgrupp, Organisatoriska aspekter Per Nettelbladt (psykiater,docent),

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning Nationella riktlinjer Metodbeskrivning Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar ett riktlinjeområde... 4

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete } Kunskap Återhämtning Psykiatrisk rehabilitering Delaktighet } Vision Policy i många länder

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:5 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Funktionsnedsättning

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013

Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013 Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Projektet Bättre psykosvård 2013 Innehåll 1. Inledning... 3 Mål... 3 2. Psykos, schizofreni... 4 3. Risktillstånd för psykos... 5 Psykiatrin

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Boendestöd och case manager, slutrapport

Boendestöd och case manager, slutrapport HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-12 DNR 100-09-500 SDN 2009-03-19 Handläggare: Lena Ahlsén Telefon: 508 23 303 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

projektet Bättre psykosvård Samlade kunskapsblad

projektet Bättre psykosvård Samlade kunskapsblad projektet Bättre psykosvård Samlade kunskapsblad Information om högprioriterade insatser gällande nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Kunskapsblad

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser

FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Program: Datum: KRITERIER POÄNG (1) (2) (3) (4) (5) TEAMSTRUKTUR 1 2 3 4 5 1. LITEN CASELOAD:

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom

Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom CEPI 17-18 oktober 2012 Rickard Färdig, PhD rickard.fardig@neuro.uu.se Institutionen för Neurovetenskap,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2

Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2 Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheten: lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen

Läs mer

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Återhämtning Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer