Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack."

Transkript

1 Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med besvär inte sjukskrivna FH, arbetsplatsen och omgivningens bemötande Aktivitet Psykosocial aspekter i arbetet och privatlivet Undvik sjukskrivning Arbetsinriktade åtgärder Självhjälpsmetoder Integrerad syn på hälsa och arbete Medarbetarens syn på möjlighet att återgå i arbete 1

2 Rehabiliteringen fokuserar på arbete i liten utsträckning...mestadels genom diskussioner mellan patienterna och vårdgivare, utan samverkan med arbetsgivaren. Efter rehabiliteringen kände patienterna sig ensamma i processen mot arbetsåtergång och saknade stöd från rehabiliteringspersonalen. Många deltagare kände sig efter rehab missförstådda av sina chefer vilket försämrade deras möjligheter att acceptera och ta emot de anpassningar på arbetsplatsen som faktiskt erbjöds dem. Orealistisk planering av framtida arbete gav patienterna förhoppningar om hur deras kommande arbetsliv skulle te sig men när de senare inte uppfylldes kände deltagarna en stark besvikelse. Är arbete bra för hälsa och välbefinnande? Lönearbete är i allmänhet det viktigaste medlet för att uppnå tillräckliga ekonomiska resurser för materiellt välbefinnande och fullt deltagande i dagens samhälle, I samhällen där lönearbete är normen uppfyller arbete viktiga psykosociala behov, Arbete är centralt för individens identitet, sociala roller och sociala status, Anställning och socioekonomisk status är bestämningsfaktorer till sociala gradienter i fysisk och mental hälsa och mortalitet, Det finns även negativa aspekter med arbete där fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer kan utgöra hälsorisker Burton och Waddell

3 Faktorer som främjar psykisk hälsa och välbefinnande Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans) Balans mellan arbetsinsats och belöning Tydliga mål Anställningstrygghet Balans mellan arbete och fritid. Resultat rehabgarantin Ryggbesvär OCH psykisk ohälsa Avgörande för positiv effekt på sjukfrånvaro : komma in tidigt (innan 2 mån sjukskrivning) Avgörande med arbetsinriktad insats Samordningsmöten med många parter hindrande vid tidig insats främjande vid sen insats (lång sjukskrivning) Evidensbaserad praktik 3

4 Vad skiljer de med som är på jobbet resp inte jobbar? - Ryggbesvär Anställda som arbetar trots besvär har: Lägre grad av rädsla för sina besvär (undvikande, katastroftänkande) Högre acceptans för sina besvär Högre grad av kontroll över besvären Lägre grad av psykiska besvär Upplevelse av lagom arbetsbelastning Arbetsrelaterad psykisk ohälsa APO Lättare eller vanlig psykisk ohälsa; depression, ångesttillstånd, stressrelaterade diagnoser Implicerar inte att alltid arbetsorsakade utan handlingsinriktning oberoende av orsak Multifaktoriella orsakssamband privatliv, arbetssituation, egna förmågor och förutsättningar 4

5 Arbetsrelaterad psykisk ohälsa APO De flesta är inte sjukskrivna De flesta blir bra inom 3 månader Vissa arbetsmiljöer och yrkesgrupper dominerar statistiken; vård, skola, omsorg, Risk/friskfaktorer i arbetsmiljön är lika för män och kvinnor När det händer. Fas 1: Återhämtning och orientering Fas 2: Att bli kapten över sitt eget skepp Fas 3: Att navigera och vidmakthålla 5

6 Utifrån det nuvarande kunskapsläget kan följande slutsatser dras om insatser för APO Problemlösningsfokuserade samtal och terapier via FH med tydlig inriktning mot åtgärder på arbetsplatsen kan minska sjukfrånvaro och underlätta återgång i arbete Uppföljning både av den anställde och med arbetsplatsen även efter att arbetsåtergång skett minskar risken för återfall i sjukskrivning Forts: Utifrån det nuvarande kunskapsläget Minskning av symtom leder inte automatiskt till arbetsåtergång. Arbetsplatsfaktorer är troligen av större betydelse för arbetsåtergång än sjukdomssymtom Förebyggande insatser via arbetsplatsen kan förebygga lättare psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. 6

7 Efterhjälpande åtgärder Arbetsmedicinsk utredning Noggrann diagnostik 7

8 Sammanställning av diagnostiska- och funktionsbedömningsinstrument vetenskapligt beprövade instrument vid diagnostik för semistrukturerad intervju och självskattningsformulär Strukturerade utredningsmetoder för analys av arbetets krav och individens förmåga Forts. Efterhjälpande åtgärder Arbetsmedicinsk utredning Noggrann diagnostik Problemlösningsbaserade samtal Evidensbaserade råd till anställd Metoder för självhjälp Levnadsvanor/fysisk aktivitet Medicinering Utredning arbetsmöjligheter tillsammans med närmsta chef ADA, KOF; problemlösningsbaserad samtalsmetodik 8

9 Vid bedömning tänk på att: Olika faktorer kan: Föregå besvären Utlösa besvären Vidmakthålla besvären Forts. Efterhjälpande åtgärder Evidensbaserad information till chef Studier Samsyn har på visat problem att både och brist insatser på tydlig hos de olika anknytning inblandade till aktörerna. arbetsplatsåtgärder och för Problemlösningbaserad ensidigt betonade av terapi (ex arbets-kbt) arbetsåtergång utan anknytning till besvär Regelbunden kan påverka tät uppföljning funktionsförmåga under minst 3 mån och Rehab sjukskrivning koordinator negativt Undvik långtidssjukskrivning på heltid 9

10 Arbetsplatsnära insatser Besök gärna arbetsplatsen; ha planeringsmöten på arbetsplatsen, riskbedöm arbetsplatsen etc Fråga den anställde (och chefen) om andra på arbetsplatsen har liknande besvär Genomgångar av arbetsmiljön kan visa på arbetsanpassnings- och rehabiliteringsbehov hos enskilda individer. Omvänt kan individinriktad anpassning ge anledning till åtgärder för en allmän förbättring av arbetsmiljön. Om brister i arbetsmiljön undanröjs bör också antalet anställda som behöver arbetsanpassning och rehabilitering minska. AFS 1994:1 10

11 Förebyggande och främjande REDAN Verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering bör organiseras så att problem hos arbetstagarna upptäcks så tidigt som möjligt. Målet bör vara att hitta ett gemensamt system för skadeförebyggande åtgärder genom anpassning av arbetet och efterhjälpande åtgärder i form av arbetsanpassning och rehabilitering. AFS 1994:1 11

12 Verksamheten måste ha tydliga och tillämpbara policys och riktlinjer så att chefer ges förutsättningar för att ta ansvar för : Riskanalys och förebyggande insatser tillfällig eller permanent anpassning av arbetet Chefer måste ha kunskap om relationen arbete och hälsa samt adekvata resurser och stöd: Tidiga signaler och symptom på APO hos enskilda anställda. Tidiga signaler på risk för APO i arbetsmiljön/organisationen Vad det finns för främjande faktorer och redskap att ta hjälp av. Hur man konkret ska agera. Vikten av att agera snabbt. Riskmarkörer/indikatorer Individ: Minskat/lågt engagemang i arbetet och arbetsplatsen Sänkt prestation (misstag, sänkt kvalitet, ej hålla deadlines etc) Hög sjuknärvaro (den anställdes hälsotillstånd har en negativ påverkan på arbetsprestationen) Upprepad sjukfrånvaro/ många långa sjukfall Minskad/låg kontroll över egna arbetssituationen Störda relationer med närmsta chef/arbetskamrater Bristande/försämrad stresshantering Ej balans mellan arbete/privatliv Organisation: Konflikter Höga arbetskrav Sänkt prestation (misstag, ej hålla deadlines etc) Upprepad sjukfrånvaro/ flera långa sjukfall m psyk diagnos Hög sjuknärvaro (den anställdes hälsotillstånd har en negativ påverkan på arbetsprestationen) Minskad/låg kontroll över egna arbetssituationen Minskat/dåligt arbetsklimat Störda relationer mellan närmsta chef/arbetskamrater Många med dålig balans arbete/privatliv 12

13 Chefers kompetens i frågan Nästan hälften av lärarna på utbildningar där framtida chefer hämtas har inte tillräckliga kunskaper om arbetsmiljöfrågor 62% tar inte upp arbetsmiljöfrågor i undervisning 56% av studenterna ansåg att arbetsmiljö var ointressant eller likgiltigt Prevent 2012 Studier visar att utbildning för anställda i arbetsmiljö och säkerhet ökar säkerhetsbeteenden både hos chefer och medarbetare Chefers arbetshälsa Hur mår chefen..? Poäng Björklund C m fl J Occup Environ Med Hierarchies of health. 13

14 Systematiskt arbetsmiljöarbete för hälsa och säkerhet ger ökade kunskap och engagemang, ökat antal insatser och minskat antal skador, minskad sjukfrånvaro samt ökad produktivitet Robson 2007, Systematic review, Safety science starkt stöd för positiv effekt när anställda aktivt medverkar och engagerar sig i hälso- och säkerhetsarbetet. Mindre stöd för effekt av skyddskommittéer och liknande Milgate (2002), Work Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Survey feedback 14

15 Kartläggning och återkoppling Framgångsrika åtgärder för förbättrad psykisk hälsa använder organisatoriska strategier för att öka deltagandet i beslutsfattandet och problemlösning, Vid kartläggningar; Ställ frågor om endast det som du vill ta reda på och har hjälp av för att uppfylla syfte och mål! Använd vetenskapligt kvalitetssäkrade enkäter Vetenskapligt kvalitetssäkrade frågeformulär Använder du cykelhjälm? Ja Nej Vet ej 12% Vet ej!! Födelseår Längd Vikt

16 Sammanställning av vetenskapligt prövade kartläggningsinstrument Vad är företagshälsans roll i detta? Tvärprofessionellt expertstöd vid utformning och implementering av policys mm Utbilda chefer Kartläggning av psykosocial arbetsmiljö Riskbedömningar Föreslå och genomföra åtgärder på arbetsplatsen Individuella åtgärder för medarbetare 16

17 Att förebygga arbetsrelaterad APO Väl förankrade, kända, tydliga och användbara policys och åtgärdsvägar/riktlinjer Kartlägg och åtgärda hinder för implementering av policys och riktlinjer Kunskap om relationen arbetsförhållanden och psykisk ohälsa genom chefsleden Kunskap om tidiga signaler på arbetsrelaterad psykisk ohälsa genom chefsleden Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med regelbunden kartläggning av psykosocial arbetsmiljö Riskanalys med uppföljande åtgärder enligt participativ metodik/survey feedback Uppföljning Alla behöver inte allt. Anpassa till verksamhetens behov Syftet med insatsen Individens behov 17

18 Arbetsmiljöekonomi; Interventioner på arbetsplatsen AHA-studien, svenska förhållanden I genomsnitt en 10% förbättring över tid av arbetsförmåga Pay off tid ca 8 mån På 1 satsad arbetstimme får man i genomsnitt 3 arbetstimmar tillbaka Upp till 5% produktivitetsöknin g ISSA - studien 2011, internationellt Prevention på arbetsplatsen ger 2 gånger pengarna tillbaka Skomakarens barn Arbetsmiljöproblem kostar mer i produktionsbortfall än hälsoproblem i genomsnitt 38% prestationsnedsättning ledarskap och socialt klimat påverkar mest Lohela Karlsson M., Bergström G. Björklund C., Hagberg J. Jensen I., Measuring Production Loss due to Health and Work Environment Problems. JOEM, september

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa. Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa. Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 1 VISION IIRs verksamhet bidrar

Läs mer

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Evidensbaserade metoder inom FHV Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser

Läs mer

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet

Läs mer

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen Evidensbaserade metoder för företagshälsan IRENE JENSEN

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS 15-245-026 1991-11- 2019-04-21 1:4 2015-04-21

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS 15-245-026 1991-11- 2019-04-21 1:4 2015-04-21 Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER Arbetsanpassning Dokumentnamn Arbetsanpassning Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige Per Häggström

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82 Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-18 Maria Ottosson Lundström Dnr:2013-82 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunikationförutsättningar för goda relationer på jobbet Maria Nordin Institutionen för psykologi 1 Goda relationer - för individ & organisation Goda relationer leder till

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

It s all about bra Arbetsmiljö

It s all about bra Arbetsmiljö Jennie Karlsson Arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region Öst jennie.karlsson@av.se It s all about bra Arbetsmiljö 1 Arbetsmiljöarbete Därför att verksamheter består av människor: arbetstagarna som

Läs mer

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade

Läs mer

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om

Läs mer

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Björn Karlson, Peter Jönsson, Birgitta Pålsson, Gunnel Åbjörnsson, Britt Larsson, Birgitta Malmberg, Kai Österberg

Läs mer

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07 ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-10-10 PVV 361-2013 HR-avdelningen Handläggare Ulrika Dahl Eriksson, HR-chef Primärvårdsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso-

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST ARBETSGLÄDJE ARBETSGLÄDJE 1. Systematiskt arbetsglädjearbete 2. Att skapa och uppmärksamma framgångar 3. Ge uppskattning, uppmuntran 4. Utvecklande och meningsfulla arbetsuppgifter kompetensutveckling

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Att minska sjukfrånvaron, att öka kvaliteten och effektiviteten

Att minska sjukfrånvaron, att öka kvaliteten och effektiviteten RAPPORT Personalavdelningen Handläggare Ulrika Orrblad Tel. 0152-293 67 Personalutskottet Dnr KS/2014:340-026 2014-08-26 1/13 Att minska sjukfrånvaron, att öka kvaliteten och effektiviteten Inledning Sjukfrånvaro

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har: Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Antagen i Kommunstyrelsen 2014-02-26 KS/2013:702 Personalavdelningen Kommunstyrelsens förvaltning Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Handlingsplan mot KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Antagen av Kommunfullmäktige 1998 Kf 47 ARBOGA KOMMUNS HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Målsättning Arboga kommuns målsättning är att arbetsmiljön på

Läs mer

Skolinspektionens uppdrag 2012-05-29. Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen

Skolinspektionens uppdrag 2012-05-29. Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen Skolinspektionen granskar förskolan Presentation den 30 maj IngBeth Larsson, Fil.dr/projektledare 1 Skolinspektionen - En statlig tillsynsmyndighet 2 Skolinspektionens uppdrag Har varje barns och varje

Läs mer

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:

Läs mer

Förebygg stress och utmattning

Förebygg stress och utmattning Vänd den negativa trenden med hjälp av hälsofrämjande insatser! Förebygg stress och utmattning Konkreta verktyg och fungerande metoder för individ och organisation Återgång i arbete så vet du när det är

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Fler än hälften av de anställda i Skåne och Blekinge stressar på jobbet

Fler än hälften av de anställda i Skåne och Blekinge stressar på jobbet Pressmeddelande 2010-10-28 Fler än hälften av de anställda i Skåne och Blekinge stressar på jobbet En majoritet av de anställda i Skåne och Blekinge, 55 procent, upplever kontinuerligt stress på jobbet.

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING VID KTH Skapat av Dokumentdatum Ev. diarienummer Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH Ersätter Lönepolicy nr 1/2006 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING

Läs mer

Jaget, laget och uppdraget

Jaget, laget och uppdraget PA-konsult Linda Öhman 2015-11-17 Diarienr: KS2015/0246/026 Jaget, laget och uppdraget en strategi för ett friskt arbetsliv Projektdirektiv Godkännande av projektdirektiv Beställare Birgitta Elvås Projektägare

Läs mer

Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014

Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 Attitydkampanjen (H)järnkoll 2010-2014 NSPH www.nsph.se Handisam www.hjärnkoll.se Sonny Wåhlstedt Samordnare VG Hjärnkoll en bakgrund Ångesttillstånd och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa i åldrarna

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002

ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002 UMEÅ ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002 FRÅN 2002 TILL 2005 32 sjukdagar 16 sjukdagar 14% 7% Långtidsfriska 47 % har ingen sjukdag 70 % har högst sju sjukdagar Långtidsjukskrivna

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-04-04 Sida 14 (19) 118 Dnr 234/16 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015 Ett väl fungerande arbetsmiljöarbete är en naturlig del i verksamheten

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ARBETSMILJÖPLAN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ARBETSMILJÖPLAN OCH RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2008 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 NULÄGESBESKRIVNING. 4-6 DET SYSTEMATISKA

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING MOBBNING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER på arbetsplatsen Policy och vägledning Kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och mobbning Kränkande särbehandling förekommer överallt.

Läs mer

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga regleringen för detta ansvar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall

Läs mer

Är arbete bra för hälsan?

Är arbete bra för hälsan? Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, Leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Varför arbetar vi? Arbetet försörjer oss Arbetet strukturerar tiden Arbetet skapar mening

Läs mer

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02 1 Kränkande särbehandling i arbetslivet Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2002-12-02 2 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING I ARBETSLIVET Haparanda stads grundsyn är att kränkande särbehandling inte SKALL förekomma

Läs mer

Hård press från flera håll och stor. Brända chefer skyr hetsen VÄGEN TILLBAKA

Hård press från flera håll och stor. Brända chefer skyr hetsen VÄGEN TILLBAKA VÄGEN TILLBAKA Brända chefer skyr hetsen De kunde inte varit mer olika. Den ene driver bageri den andre är HR-chef i en global finanskoncern. Men två saker har de gemensamt: De har gått in i väggen. Och

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom

Läs mer

Hälso- och friskvårdspolicy

Hälso- och friskvårdspolicy Hälso- och friskvårdspolicy Hälso- och friskvårdspolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Hälsofrämjande arbetsplats... 3 Arbetsgivarens ansvar... 4 Medarbetarens ansvar... 4

Läs mer

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Alkohol och droger på arbetsplatsen Kommunledning Personalavdelningen Diarienummer: 2015/52 Fastställd: 2001 Reviderad: 2015-03-04 RIKTLINJE Alkohol och droger på arbetsplatsen Alkohol och droger på arbetsplatsen 2/6 Inledning... 3 Syfte...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:57 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Produktionsutskottet

Läs mer

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008 1 RESULTAT Springlife har med hjälp av QWC-metoden genomfört en medarbetarenkät inom NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING. Resultatet presenteras nedan och består av

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2016. Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN 2015.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden 2016-12-09 154 Revideras: november 2016

Arbetsmiljöplan 2016. Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN 2015.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden 2016-12-09 154 Revideras: november 2016 1 Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden Diarienummer: FHN 2015.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden 2016-12-09 154 Revideras: november 2016 2 Innehåll Arbetsmiljöplan 2016... 1 Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden...

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Söderhamns kommun 2006/2008 Jämställdhetsplan för Söderhamns Kommun. Denna jämställdhetsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i jämställdhetslagen, JämL,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Hur gör man på friska arbetsplatser? Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt

Läs mer

Samverkan 2003-11-19 HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)

Samverkan 2003-11-19 HÖGSKOLAN DALARNA 1(7) HÖGSKOLAN DALARNA 1(7) Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Högskolan Dalarna följer samverkansavtalet från 2003-05-09. Samverkansgrupper skall finnas

Läs mer