Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Transkript

1 Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17 december 2104 Anneli Jäderland Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

2 EBP - vad är det? En filosofi, ett förhållningssätt, en arbetsprocess. Att förena professionell erfarenhet, bästa tillgängliga vetenskapliga stöd och brukarens önskemål. Systematiskt och öppet redovisat! Den professionella både som aktiv kunskapsanvändare och kunskapsproducent.( se t.ex. Lars Oscarsson 2009, Bergmark et al. 2011, Svanevie 2011) En evidensbaserad praktik är en följd av ständigt systematiskt lärande där kunskap, från brukaren/patienten, praktiker och från forskningen, vägs samman och används. (SKL inriktnings dokument evidensbaserad praktik)

3 Då och nu Det gamla; Goda intentioner, erfarenhet och intuition är tillräckligt för en välfungerande praktik. Resultat av (socialt arbete hälso- och sjukvård) missbruk-och beroendevård kan inte mätas Otydlig relation mellan insatser och resultat Det nya: Goda intentioner, erfarenhet och intuition är nödvändigt men inte tillräckligt för en välfungerande praktik. Det behövs även kunskaper från systematiska observationer och kritiskt konsulterande av forskning för en välfungerande praktik. Resultaten av socialt arbetet kan och bör följas upp och utvärderas ( Före efter). ( Utifrån Kajsa Svanevie 2011)

4 Från nyhet till vardaglig nytta? I gapet mellan det väl kända, tidigare och det oprövade mindre kända har det varit: Kritik Debatt Ökande samtycke - EBP Som agenda bland forskare - EBP som politisk agenda - EBP som agenda för daglig praktik i socialt arbete hälso- och sjukvård ännu inte fullt ut som daglig praktik - (Svanevi Se också t.ex Gray et al 2010)

5 Vad är evidensbaserad praktik? Har vi börjat i rätt ände? integrerandet av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientens värderingar (och) När dessa tre delar är integrerade bildar klinikern och patienten en diagnostisk och terapeutisk allians som optimerar kliniska resultat och livskvalitet. (Sackett m.fl 2000, s 1; Lars rödmarkering) Den evidensbaserade metoden Javisst! Men alliansen? Och det organisatoriska stödet, utrymmet att arbeta evidensbaserat? Lars Oscarsson 2014

6 Utan klinisk expertis riskerar praktiken att tyranniseras av extern evidens, för till och med excellent extern evidens kan vara omöjlig eller olämplig för en individuell patient. Utan bästa tillgängliga externa evidens riskerar praktiken att snabbt bli inaktuell till skada för patienten. (Sackett m fl 1997, s 2; Lars rödmarkering) integrerandet av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientens värderingar (och) När dessa tre delar är integrerade bildar klinikern och patienten en diagnostisk och terapeutisk allians som optimerar kliniska resultat och livskvalitet. (Sackett m fl 2000, samt Lars O rödmarkering Lars O 2014

7 EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) Personens Situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Kontextuella faktorer, lagar Bästa tillgängliga kunskap

8 Kunskapsutveckling i samspel Systematiserad kunskap (forskning, profession och brukare) Nationell uppföljning och utvärdering Nationell styrning och stöd Regional stöd struktur Systematiserad kunskap Förbättringsarbete Lokal uppföljning och utvärdering Lokal styrning och stöd Evidensbaserad praktik

9 Grad av samtycke Vi behöver mötesplatser Låg Test Kaos Komplexitet Utveckling av evidensbaserad praktik Kreativitet Hög Enkelhet Hög Grad av säkerhet Låg Stacy s komplexitetsdiagram

10 Evidensbaserad? Vilken behandling av vem är mest effektivt för denna individ med detta specifika problem och under vilka villkor? Matchad behandling - Det lönar sig att anpassa missbruksbehandling med variabler som psykiatrisk diagnos, personlighetfaktorer och alkohol- eller drogproblemets svårighetsgrad. Om du tar hänsyn till; missbrukets svårighetsgrad, medicinska, sociala och psykiska problem - i genomsnitt 20 % bättre än utan matchning Mc Lelland (1983)

11 De psykiska faktorernas betydelse vid matchning Personer med alkohol och blandmissbruk delas in i tre grupper, låg, mellan- och höggrupp avseende psykisk ohälsa. Låg - saknade i stort psykiska symtom Mellan - depression, ångest och kognitiva problem I höggruppen - personer med upprepade perioder med intensiv ångest, självmordstankar, allvarliga förvirringstillstånd Mc Lelland (1983)

12 Anpassa Låggruppen - relativt bra oavsett behandlingsform (öppenvård) Höggruppen nådde dåliga resultat oberoende av behandlingsval I mellangruppen var det av stor vikt att anpassa och individualisera behandlingen. Olika personer är hjälpta av olika grad av struktur i behandlingen.

13 Vi behöver Tillgång till bedömning och bedömarkompetens Utbud av flera olika behandlingsprogram väldokumenterade till innehåll och resultat Tillgång till behandlarkompetens (Behandling av alkoholproblem, en kunskapsöversikt CUS)

14 Yrkesroll - Profession - Allians Professionell hållning förutsätter Kunskap erfarenhet Personlig mognad Förmåga att pendla mellan närhet och distans I den professionella hållningen ingår en medvetenhet om att både brukaren och förändringsprocessen stark påverkas av bedömarens, behandlarens hållning. ETISK KOD Teorier- metoder -Personlig profil bildar grunden för din yrkesroll

15 Vad behöver praktikern ha för kompetens? Professionell relationsskapande (mål, medel, allians) teoretisk & praktisk om målgruppen teoretisk & praktisk avseende olika insatser, metoder söka, värdera & dokumentera relevant information etik Personlig livserfarenhet & mognad empatisk förmåga flexibilitet & förmåga att reflektera Beprövad erfarenhet professionsburen kommunicerad/dokumenterad kritiskt granskad normativ ( Lars Oscarsson 2009) Copyright: Lars Oscarsson 2014

16 ÅTERFALL vi måste förstå att mer än 90 % av dem som försöker att förbli nyktra har minst ett återfall innan de uppnår varaktig nykterhet (Polich et al., 1981) % har ökad risk att återfalla inom en 12-månaders-period efter avslutad behandling (Durazzo et al., 2008; McLellan et al., 2000) ju svårare beroende desto större risk för återfall (Tai & Volkow, 2013) ju fler och svårare återfall desto större risk att dö i förtid (Berggren et al., 2010)

17 Personer beroende av alkohol har minst fem gånger högre dödlighet jämfört med den övriga befolkningen (Berggren et al., 2010) Vid användning av narkotika ökar risken ytterligare

18 Bedömning av behov eller situation Bedömningsarbete Bedömnings -metoder Standardiserade bedömningsmetoder 18

19 Olika typer av bedömningar Måluppfyllelse Situation Funktion Behov Risk Prediktion Brukarundersökning 19

20 På olika sätt intervjuformulär checklistor frågeformulär skattningsskalor självskattningsformulär observationer av beteenden och situationer 20

21 Vad är initial vårdplanering? En bedömning av klientens hela livssituation och förutsättningar för att påbörja eller fortsätta sin förändring. Ni tar ställning till om det finns hinder/risker som man behöver ta hänsyn till i den inledande vårdplaneringen. Ni tar ställning till lämplig omfattning och struktur i val av vårdnivå baserat på klientens behov och situation

22 Sex områden som har betydelse för initial vårdplaneringen Abstinens Fysisk hälsa Psykiskt mående Förändringsmiljö Risk för återfall/fortsatt användning Beredskap till förändring

23 Rehabiliteringsprocessen Inledande behandling Tidig återhämtning Upprätthållande Fortsatt stöd från samhället

24 Förändringsmiljö arbete, fritid omgivningen hemma

25 Beredskap till förändring Var befinner sig klienten i förändringsprocessen? Innebär motivationsnivån risk för engagemang i eventuell behandling?

26 Hur gör man? Gör en kartläggning! ASI intervjun och annan information. Gör en analys för varje område om det förekommer någon risk och hur stor risken i så fall är. Gör en samlad bedömning av den totala risksituationen. sammanväg denna bedömning med klientens beredskap till förändring Rekommendera en vårdnivå som stärker klientens möjligheter att inleda eller fortsätta sin förändring eller rehabilitering

27 Vårdnivåer Abstinensbehandling (val av vårdnivå) Heldygnsvård Intensiv öppenvård 9tim/v Öppenvård

28 Din och arbetsgruppers kompetens Gruppens mångåriga kompetens och erfarenheter, reflektera över er kunskapsbas mm Det kan vara svårare att sluta göra något än att börja göra något nytt..

29 En vanlig situation 100% 0 Tid

30 Erfarenheter och forskning Trots god idé, rätt metod och eldsjälar, räcker det inte med utbildning för att ett nytt förhållningssätt ska komma till systematisk användning. Flera studier har visat att enbart information, utbildning eller träning inte säkert resulterar i förändrat beteende. Implementering - en angelägen och arbetsintensiv tid. Erfarenheter och forskning pekar på behovet av att använda flera strategier för att uppnå den önskade förändringen.