Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård

Transkript

1 Introduktion Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Ann-Catrin Blomberg Cecilia Teledahl Om människor vet vad de ska göra, varför gör de det då inte? I vården konfronteras sjuksköterskor dagligen inför olika etiska problem, där det ställs krav på den enskilda sjuksköterskan att kunna besluta vad som är rätt och fel i olika situationer. Att vårda och ansvara för patienter och närstående väcker frågor om etik och moral. Detta är inte bara en utmaning inom vården utan inom alla områden där personer dagligen konfronteras med varandra och riskerar att hamna i utsatta situationer t ex lärare och student, socialvården och olika psykologiska situationer. Etiska värdekonflikter uppstår ofta i spänningsfältet mellan vad som kan göras, skall göras eller bör göras. Etik och moral används oftast synonymt i dagligt tal men i vetenskapliga sammanhang är det viktigt att veta att begreppen skiljer sig åt. Moral är uttryck för vad vi anser är riktigt att göra och riktar sig till praktiska handlingar. Etik däremot är hur vi tänker i olika situationer som påverkar våra handlingar (Christoffersen, 2007). Ett etiskt förhållningssätt innebär att ta ansvar för den andre. Jag var där, jag såg, jag vittnade och därmed blev jag ansvarig (Delmar, 2013) Genom ansvaret tas ställning till vad som är rätt eller fel och hur vi tänker i olika situationer. Etik kan allmänt delas in i Teoretisk etik vilket är etikens värdegrund, Normativ etik som mer handlar mer om vad som är rätt och fel och att vårdaren tar konsekvenserna av sitt handlande. Dygdetiken grundar sig på viljan att göra gott och visar sig i hur vårdarna bryr sig om och tilltalar patienterna dvs att vara till för en annan människa. I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) anges att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. I Sjuksköterskans profession ingår en etisk kod som enligt International Council of Nurses (ICN) innebär att omvårdnaden har en etisk dimension och att varje sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sina bedömningar och beslut (International Council for Nurses [ICN], 2013). All hälso- och sjukvård skall vila på en gemensam värdegrund där patienten möts av sjuksköterskor med ett etiskt förhållningssätt. Specialistsjuksköterskeutbildningar ges på avancerad nivå och styrs utifrån högskoleförordningens nationella mål (SFS 1993:100; SFS 2006:1053). Den anger att studenten skall visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar

2 utifrån relevanta vetenskapliga samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter. Specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård skall tillsammans med operationsteamet ansvara för att bevara patientens värdighet, integritet och autonomi. En tydlig progression i studenternas kunskaper/förståelse och förmåga/färdigheter ska framgå på avancerad nivå jämfört med grundnivå (Riksföreningen för Operationssjukvård & Svensk Sjuksköterskeförening, 2011). Profession innebär att vårdaren/läraren förväntas leva upp till vissa krav och beteende. Professionsetiken kan ses som ett avtal mellan patient/vårdare alt lärare/student, ett mått som anger vilka förväntningar patienten/studenten kan ha på vården/lärandet. Christoffersen (2007) anser att professionsetiken kännetecknas av: möten mellan människor ansikte mot ansikte mötet med andra människor kräver en handling mötet ska vara sakligt och bygga på yrkesutövarens professionella kompetens För att kunna utveckla etisk kompetens finns enligt Gallagher (2006) en del utmaningar som måste övervinnas. Moral blindness där sjuksköterskor förnekar etiska problem och intresset riktas från patienten och istället fokuseras på medicinteknisk utrustning. Patienten reduceras till ett objekt. Moral complacency innebär vårdarnas självbelåtenhet och ovilja att acceptera att deras handlingar inte är moraliska. Moral distress är när sjuksköterskan hindras organisatorisk att agera etiskt gentemot patienten trots att intentionen och viljan finns att göra gott. The hidden curriculum, en dold läroplan som innehåller kunskap, värderingar och attityder som studenterna inte kan applicera i klinisk verksamhet. De möter andra värderingar än vad deras teoretiska kunskaper innehåller och blir därmed tveksamma till vilken kunskap som råder i deras kommande profession. Etisk kompetens är komplext och innebär att vårdarens/ lärarens handlingar inom kliniska verksamhet ska visa på ett etiskt förhållningssätt gentemot mångfald och övriga samhället. Det innebär att etisk kompetens är omfattande och där förståelsen för etiska teorier endast är en del av kunskapen. Teoretiska kunskaper i etik är enligt Gallagher (2006) inte tillräckligt utan ska kontinuerligt kombineras med diskussioner och reflektioner som kan utveckla etisk kompetens hos alla berörda. Utifrån denna utgångspunkt utarbetade professor Ann Gallagher en modell i fem steg för hur undervisning i etik kan planeras för att uppnå etisk kompetens. Hon menade att sträva mot ett etiskt förhållningssätt är allas ansvar och inte bara för de som har kunskaper inom etik (Gallagher, 2006). Modellen är vår utgångspunkt för utveckling av vårdetisk kompetens inom specialistsjuksköterskeutbildningarna inom operationssjukvård och innefattar: Knowing, Seeing, Reflecting, Doing and Being. Ethical knowing Att genom teoretisk kunskap om etikens olika delar skaffa sig förståelse för förhållandet mellan personliga och professionella värden. Introduktion i den etiska koden och hur den relateras till de egna värderingarna. Ethical seeing a moral eye Att utifrån etisk kunskap kunna se och uppfatta det etiska och hur det påverkar personer i en situation. Att kunna se det ur patientens perspektiv.

3 Ethical reflecting Att utifrån det etiska i situationen kunna reflektera utifrån teoretisk kunskap och kritiskt överväga vilken handling som är lämpligast i den aktuella situationen. Här ingår även en reflektion över den egna personens värderingar. Hur tänker jag? Vilka förutfattade meningar har jag? Att vara kritisk till sig själv. Vilket Cöster (2003) menar är att tala allvar med sig själv. Ethical doing Att kunna använda de teoretiska kunskaper, att se och lyssna samt reflektera över hur ett etiskt förhållningssätt påverkar handlingarna i olika kontext och situationer. Ethical being Etisk kunskap är kontext- och situationsbundet. Att ha förmåga att kunna anpassa teoretisk kunskap och uppfatta nyanser och skiftningar i den aktuella situationen innebär att vara being, vilket enligt Gallagher (2006) är en personlig utveckling. Syftet är att med utgångspunkt från ovanstående modell inom ramen för specialistsjuksköterskeutbildningarna på avancerad nivå utveckla studenternas etiska kompetens. Genomförande: Inom specialistsjuksköterskeutbildningen inom operationssjukvård vid Karlstads universitet har vikten av ett etiskt förhållningssätt tydliggjorts genom implementering av etik som en strimma som följer hela programmet. Möjlighet till utveckling av etisk kompetens kan stärka specialistsjuksköterskor att bevara patientens värdighet i operationssjukvård. Introduktion av modellen har genomförts med programmets huvudhandledare då de är ansvariga diskussioner och reflektioner vid seminarier på studieorten. Kunskap, seende och reflektion, är grunden för vidare utveckling i etik och introduceras tidigt i utbildningen. Dessa delar följs kontinuerligt upp i programmet. Kunskapsdelen baseras på en introducerande föreläsning i etik och värdighet och egna studier. Utifrån den inhämtade kunskapen genomförs en IT-baserad diskussion i studiegrupper kring en etisk frågeställning. Diskussionen sammanfattas och inlämnas av gruppen. Parallellt med diskussionen genomför studenterna i klinisk verksamhet observationer där patienters värdighet har kränkts och bevarats. Studenterna skriver ner sina observationer i form av berättelser som inlämnas till huvudhandledaren på studieorten. Berättelserna och den sammanfattande diskussionen ligger till grund för etiska diskussioner och reflektioner vid seminarium. Övriga seminarieuppgifter som studenterna genomför under klinisk verksamhet innehåller patientberättelser, där olika etiska frågeställningar lyfts, för att kontinuerligt uppmärksamma den etiska aspekten i patientens vård. I programmets sista kurs Leda och utveckla utvecklas den etiska hållningen i förhållande till ledarskapet. Vid ett avslutande seminarium på campus diskuteras vikten av en etisk hållning och hur den kan förändras i olika vårdkulturer och om en personlig förändring skett under utbildningen. Vårdvetenskapliga diskussioner sker kontinuerligt då lärare och huvudhandledare träffas vid universitetet, detta inkluderar även etiska reflektioner för att utveckla den etiska kompetensen

4 hos lärare och huvudhandledare. En viktig del i utvecklingen är att bli medveten om etikens betydelse i klinisk verksamhet. Modellen för etisk kompetens har uppmärksammats vid handledardagar anordnade av universitetet, yrkeshandledarna på avancerad nivå är viktiga som förebilder för att modellen ska kunna förverkligas. Vid centralt nätverk (CNV) för berörda avdelningschefer och representanter från landsting har planeringen av studenternas undervisning i etik presenterats och ett stort intresse har visats för att ta del av studenternas material. Detta kan leda till förbättrings- och utvecklingsarbeten inom klinisk verksamhet ur ett vårdetiskt perspektiv. Viktigt är att poängtera att etiska situationer uppkommer överallt i vårt dagliga liv och arbete och är lika viktiga inom andra verksamheter som inom hälso- och sjukvård. En naturlig del vore att utveckla ett etisk tänkande inom alla verksamheter. Referenser Christoffersen, S. A. (2007). Professionsetik. Malmö: Gleerups. Cöster, H. (2003). Att kunna tala allvar med sig själv: Utkast till välfärdsskyddets etik och värdegrund. Karlstad: Institutionen för samhällsvetenskap, Religionsvetenskap, Univ. Delmar, C. (2013). Omsorgsetik i klinisk sykepleje - den gode, kloke og rigtige sygepleje. I H. Alvsvåg, Å Bergland & O. Forland (Red.), Nodvendige omveier: En vitenskaplig antologi til Kari Martinsens 70 årsdag. (ss ) Cappelen Damm. Gallagher, A. (2006). The teaching og nursing ethics: Content and method. promoting ethical competence. I A. Davis J, V. Tscudin & L. de Raeve (Red.), Essential of teaching and learning in nursing ethics (ss ). Edinburgh: Elsevier. International Council for Nurses (ICN). (2013). Code of ethics for nurses. Hämtad 13/09/03, från

5 Riksföreningen för Operationssjukvård & Svensk Sjuksköterskeförening. (2011). KOMPETENSBESKRIVNING - för legitimerade sjuksköterska med specialistexamen inriktning mot operationssjukvård. Stockholm: SSF. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet SFS 1993:100. Högskoleförordningen (Bilaga 2, Examensförordning 2001:23). Stockholm: Utbildningsdepartementet SFS 2006:1053. Förordningen om ändring av högskoleförordningen (SFS 1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet