Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young"

Transkript

1 Reflekterande lärande hos ungdomar Guided self determination-young Anna Lena Brorsson, Diabetessjuksköterska, Doktorand, Astrid Lindgerns Barnsjukhus, Huddinge Anna Lindholm Olinder, Diabetessjuksköterska, PhD Sachsska Barn och Ungdomssjukhuset Gunnel Viklund Diabetessjuksköterska, PhD, Astrid Lindgerns Barnsjukhus, Solna

2 Disposition Bakgrund Guided self determination GSD - Young Randomiserad studie med ungdomar som startar CSII Framtidsplaner Frågor och diskussion

3 Tonåringar med insulinpump HbA1c efter CSIIstart jfr med MDI

4 Missade doser!

5 HbA1c: 63 vs 71 mmol/mol p=0.001 Olinder et al Pediatric Diabetes 2009: 10:

6 Tappar fokus! Planerat att ta den, men glömmer direkt. Jag och mina kompisar går och tar mat, sen sätter vi oss och pratar om saker, och det är stressigt och rörigt runt omkring, så man tänker på andra saker. (Flicka 15 år)

7 Oklar ansvarsfördelning I: Vem har ansvaret för din diabetesbehandling? F: äähh.jag vet inte.. min mamma har diabetes, så hon vet lite mer grejor och sånt, fast pappa är noggrannare. (Flicka 14 år)

8 Teori En klar ansvarsfördelning Färre missade doser

9 Decision making competence Viktiga kategorier: Kognitiv mognad Personlighet Erfarenhet Socialt nätverk Föräldramedverkan (Viklund et al, 2009)

10 Behov av utökad utbildning i samband med pumpstart!!! Hur??? Empowerment, men.. Teori-baserad metod??? GSD-Young!?

11 Guided self determination GSD Empowerment baserad, personcentrerad, reflektions och problemlösande metod som vill guida patienten till självbestämmande (self-determined) och utvecklande av livskunskap för att hantera svårigheter i diabetesvården.

12 Empowerment Hjälpa människor att upptäcka och använda sin inneboende förmåga att ta kontrollen över sitt liv (Funnell & Andersson, 2003). Vårdpersonal har en vilja att förespråka empowerment, delaktighet, i vården men det är svårt att överföra praktiskt. (Zoffmann)

13 Personcentrerad vård Personcentrerad vård lyfter fram vikten av att känna personen bakom patienten för att engagera denne som aktiv partner i hans/hennes vård och behandling (Ekman et al; 2011).

14 GSD har utvecklats för att överkomma barriärer som påvisats genom Grounded Theory Konflikt inom patienten och mellan patient och vårdpersonal. Relationsbarriärer Kommunikations och reflektionsbarriärer.

15 Konflikt mellan sjukdomen och livet Patienten Liv Sjuksköterskan Sjukdom Konflikt i personen som har diabetes Konflikt i diabetessjuksköterskan Sjukdom Liv

16 Problemlösning Sjuksköterskans syn på patienten Patientens syn på sjuksköterskan Fiasko/ Dött lopp Patienten är ett problem Sjuksköterskan har haft sin chans. Compliance/ Förväntan Konflikten kvarstår Ömsesidighet, Konflikten löses genom situationsanpassad reflektion, utnyttjar förmågan till förändring när motstridiga uppfattningar råder Patienten har ett problem som vi kan lösa Patienten är en problemlösare Sjuksköterskan bestämmer utan att känna till mina svårigheter med att leva med diabetes. Sjuksköterskan känner till mina svårigheter med att leva med diabetes och stöttar mig i att lösa dessa. (Zoffmann, 2005)

17 Relationer Distanserat, sjuksköterskan dominerar Agendan bestämd av sjuksköterskan. Sjuksköterskan expert som ger patienten råd. Personens egentliga problem efterfrågas inte vilket kan leda till motstånd mot de råd som ges. Otydlig relation Ingen klar agenda Sjuksköterskan överskattar likheter och underskattar olikheter mellan patienter och sig själva Patientens problem ofta oklara och diffusa, vilket kan leda till pseudoförståelse. Denna relation kan fungera om parterna är lika. Ömsesidig relation Agendan - vad som för tillfället är viktigt för patienten. Patienten äger problemet och är den som löser det. Sjuksköterskan - guidande, stödjande och utmanande funktion. Bådas uppfattningar är viktiga och en förutsättning för förändring. (Zoffmann, 2007)

18 Relationer Distanserat, sjuksköterskan dominerar Otydlig relation Ömsesidig relation Svåra känslor Förändringspotential Olika åsikter (Zoffmann, 2007)

19 Kommunikation och reflektion Person-centrerad kommunikations och reflektionsmodell Icke situationsanpassad reflektion Kommunikations- Nivåer (1-5) Sjukdomsorienterat perspektiv I Livs- Orienterat perspektiv II III Reflektionsnivåre IV Situationsanpassad reflektion (Zoffmann, 2008)

20 Kommunikationsmodeller Spegling Fungerar som en spegel till patienten, ger möjlighet för patienten att se sig själv utifrån. Detta följs av en paus för att ge möjlighet till fortsatt reflektion från patienten. Aktivt lyssnande Föregås oftast av spegling Sammanfattar hur man har uppfattat den andres totala kommunikation. Värderings-förklaring Sätta ord personens ställningstaganden, värderingar, intressen utan att lägga in egna värderingar.

21 Semi-strukturerade arbetsblad Hjälp till självreflektion och till en ömsesidig relation Genom att fylla I arbetsbladen med egna ord och teckningar, så utforskar och uttrycker ungdomar och föräldrarna systematiskt sina erfarenheter och svårigheter med diabetes I det dagliga livet. Stöttar i förändringsprocessen Använder tiden mer effektivt

22 Studie med GSD- Y vid pumpstart Val av design Randomiserad, kontrollerad interventionsstudie Förberedelser Uppläggning av studien: design, urval, vad ska vi mäta? Danmarksresor Planering med Vibeke Zoffmann Anpassning av arbetsbladen till studien Utbildning i metoden Översättning av arbetsbladen Etikprövning

23 Metod 80 tonåringar år som startar insulinpump på Sachsska och Astrid Lindgren, med föräldrar HbA1c > 62 mmo/mol Diabetesduration > 1 år Grupper med fyra tonåringar med föräldrar. Randomisering Vanlig pumpundervisning för alla Utökad undervisning med GSD-Young i interventionsgruppen

24 Vad mäter vi? Före pumpstart, samt 6 och 12 månader efter: HbA1c Längd, vikt, BMI SDS Insulinbehov Frekvens egenmätning av blodsocker Frekvens bolusdoser (ej före) Användning av kolhydratsräkning (ej före) Behandlingstillfredsställelse

25 Vad mäter vi? Hälsa, livskvalitet och diabetesbörda från tonåringens och förälderns perspektiv: Ta tempen på din hälsa Disabkids Empowerment: SweDES 23 Diabetesrelaterade familjekonflikter: DFCS (Diabetes Family Conflict Scale)

26 Pumpstartsutbildning En vecka före start: Kolhydratsräkning Dag 1: halvdag: Teknisk utbildning, Föräldrapump med NaCl, uträkning av doser Dag 2: heldag: pumpstart på tonåringen, Ketoacidos. Behandling med pump Dag 3: halvdag: repetition, kanyl och reservoarbyte En vecka efter start: Uppföljning, repetition utvärdering / ändring av doser

27 GSD-Y 2 timmars gruppsamtal vid sju tillfällen Tre tillfällen i samband med pumpstarten Fyra tillfällen cirka en gång i månaden efter pumpstarten

28 Resultat Inga än. En pilotgrupp och tre interventionsgrupper 2 kontrollgrupper En kontrollgrupp planerad Totalt är 22 tonåringar inkluderade Bara 58 kvar.

29 Samtal Ditt liv med diabetes. Olika sätta att se på HbA1c Viktiga händelser i livet Vad som för tillfället är svårt med att leva med diabetes Planer för livsstilsförändring.

30 Samtal Värderingar erfarenheter och behov Ofullständiga meningar

31 Diabetes i livet Bilder/ metaforer du får när du tänker på ditt liv med diabetes

32 Diabetes i livet Rum för diabetes i ditt liv Namn på svårigheter i ditt liv med diabetes Ansvarsfördelning

33 Dynamisk problemlösning Olika sätt att se på blodsocker BG test och dina orsaker till att ta dem Verkliga och önskade blodsockervärden Din plan för blodsockerkontrollen på kort och lång sikt

34 Framtidsplaner Studie med GSD-Y på unga flickor, år Den grupp som sämst uppnår den rekommenderade kontrollen

35 Tack!!! Anna Lena Brorsson