Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
|
|
- Johannes Lund
- för 1 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt
2 Hjärtstopp Behandling Förlust
3 Förutsättningar Alltid plötsligt och oväntat Leder oftast till död (ca 90%) Ingen förberedelsetid
4 De efterlevande en riskgrupp Det starkaste trauma en människa kan drabbas av En högriskgrupp vad gäller fysisk och psykisk ohälsa och död Lundin T, SOU1979:21
5 En älskad närståendes plötsliga och oväntade död anses vara det starkaste trauma en människa kan drabbas av och är en vanlig orsak till posttraumatisk stress. Wisten Å & Zingmark K. Resuscitation 2007;74:68-74
6 Vilken forskning finns det? Perception, needs and mourning reactions of bereaved relatives confronted with sudden unexpected death. Merlevede E, Spooren D, Henderick H, Portzky G, Buylaert W, Jannes C et al. Resuscitation 2004;61: Spouses experience of a cardiac arrest at home: an interview study. Thorén AB, Danielsson E, Herlitz J, Axelsson Å. Eur J Cardiovasc Nurs 2010;9: When the unreal becomes real: family members experiences of cardiac arrest. Weslien M, Nilstun T, Lundqvist A, Fridlund B; Nurs Crit Care 2005;10:15-22 Experiencing out-of-hospital cardiac arrest - close ones lifeworld perspective. Bremer A, Dahlberg K, Sandman L. Qual Health Res 2009;19:
7 Att bevittna en anhörigs hjärtstopp
8 Före hjärtstopp Avsaknad av eller förnekande av tidiga varningstecken Svårigheter att tolka tecken Misstolkning relaterat till tidigare sjukdom Thorén AB et al. Eur J Cardiovasc Nurs 2010;9:161-67
9 Hjärtstoppet Uppfattar allvaret i situationen och behovet av hjälp Larmar Men inte alltid SOS i första hand Thorén AB et al. Eur J Cardiovasc Nurs 2010;9: Weslien M et al. Nurs Crit Care 2005;10:15-22
10 De närståendes agerande Stor variation Såg ingen möjlighet att ingripa Gjorde vad som stod i deras makt Glömde bort sina egna behov Thorén AB et al. Eur J Cardiovasc Nurs 2010;9: Weslien M et al. Nurs Crit Care 2005;10:15-22
11 Att göra vad som står i ens makt försök att trycka på bröstet och blås i munnen, eller något sån t, som jag inte hade någon kunskap om, och som jag inte gjort förut. Så jag kände mig osäker och gjorde så gott jag kunde. Thorén AB et al. Eur J Cardiovasc Nurs 2010;9:161-67
12 Om att starta HLR 35 % av de utbildade startade HLR i hemmet - Panik - Rädsla att skada - Patienten var död SOS en stor hjälp Swor R et al. Acad Emerg Med, 2006
13 Behandling
14 Ambulanspersonal anländer - Känsla av hopp och minskad stress - En lättnad att få lämna över ansvaret - Närstående som ville stanna kvar tilläts att göra det - fann inte behandlingen allt för svår - andra såg den som ett nödvändigt ont - När behandlingen misslyckades ökade stressen Weslien M et al. Nursing in critical care 2005;10:15-22
15 Efter ankomst till sjukhuset Saknade information om vad som hände medan de väntade Lämnades med obesvarade frågor Hade en känsla av att allt inte hade gjorts Merlevede E et al. Resuscitation 2004;61:341-48
16 Att närvara på akutrummet Närstående som valt att närvara var nöjda - de skulle göra samma val igen. Att dela den sista stunden med sin anhörig har lindrat deras sorg. Allt som kunde göras hade gjorts En del hade känt att de varit till stöd för sin anhörige Meyers TA et al. AJN 2000;100:32-43
17 Mötet med personalen på akutavdelningen Att mötas av sympati Personalen uttryckte sitt deltagande Personalen informerade och lyssnade till de närstående Personalen respekterade deras önskan att närvara Gav de närstående möjligheten att ringa tillbaka
18 Att mötas av distansering Kände sig övergivna när ingen höll dem sällskap Kände inte att det togs någon hänsyn till dem Läkaren hade svårigheter att ge dem dödsbeskedet De hade önskat att bli förberedda för mötet med den avlidne Alla i familjen borde bli inbjudna till ett återbesök Weslien M et al. Nursing in critical care 2005;10:15-22
19 Förlusten
20 Ville inte bli lämnade ensamma efter dödsbeskedet och utan att veta vad som skulle hända Merlevede E et al. Resuscitation 2004;61:341-48
21 Att ta farväl Meningsfullt om tillräckligt informerad av personalen Oförberedda var det en smärtsam upplevelse Merlevede E et al. Resuscitation 2004;61:341-48
22 De har inte hunnit avsluta saker, be om förlåtelse eller ta farväl, vilket kan leda till att de sörjande vid plötslig död reagerar med känslor av skuld och ilska Merlevede E et al. Resuscitation 2004;61:341-48
23 Uppföljningssamtal En del frågor kom några dagar senare då de närstående försökte förstå vad som hänt Två månader efter händelsen fanns fortfarande obesvarade frågor Merlevede E et al. Resuscitation 2004;61:341-48
24 Sårbarhet Ju mer oväntad död desto svårare sorgereaktion och bearbetning Högriskgrupp vad gäller fysisk och psykisk ohälsa och död Ett bra omhändertagande i akutskedet underlättar fortsatt krisreaktion
25 All sense of normality ends. Only the immediate catastrophe exists; it is a brutal and demanding reality, and yet is pervaded with a sense of unreality. Paying attention to one suffering cardiac arrest results in a collapse of every day life Bremer A. Qualitative Health Research;2009;19:
26 Tack
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Behov i fokus vid oväntad död
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogrammet 120 p SJC810 Fördjupningsarbete i omvårdnad (41-60), 10 poäng Behov i fokus vid oväntad död En litteraturstudie Datum: 07 06 11 Författare: Joakim
EXAMENSARBETE. Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att möta närstående efter avslutat hjärtstopp i hemmet. Ida Johansson Fredrik Nilsson 2014
EXAMENSARBETE Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att möta närstående efter avslutat hjärtstopp i hemmet Ida Johansson Fredrik Nilsson 2014 Specialistsjuksköterskeexamen Ambulanssjukvård Luleå tekniska
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Historik om Larmcentralen
Larmcentralens verksamhet Behandling av hjärtstopp en terapeutisk utmaning Avhandling:Emergency medical dispatch the first medical response for life-threatening conditions, 2002. Angela Bång, leg.sjuksköterska,
Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland
Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer
Patienter och närståendes upplevelser av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus
Uppsats Omvårdnad 15 hp Patienter och närståendes upplevelser av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus Författare: Tim Kaspersson Anna Kling Shehrije Krasniqi Termin: VT12 Kurskod: 2OM340 Sammanfattning
Bemötande och omhändertagande av närstående vid plötsligt dödsfall inom akutsjukvården sett ur närståendes och sjuksköterskans perspektiv
Bemötande och omhändertagande av närstående vid plötsligt dödsfall inom akutsjukvården sett ur närståendes och sjuksköterskans perspektiv -en litteraturstudie Linda Svensson - Lundh November 2012 Examensarbete,
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Hjärtstopp och kedjan som räddar liv
Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Närståendes upplevelser och behov av omvårdnad vid plötslig oväntad död En litteraturstudie
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2016:100 Närståendes upplevelser och behov av omvårdnad vid plötslig oväntad död En
Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Närståendes upplevelser av plötsligt hjärtstopp och hjärtlungräddning. En litteraturstudie
Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Avancerad nivå Omvårdnadsvetenskap, Examensarbete - Magister 15 högskolepoäng Vårterminen 2015 Nilsson, Pär Närståendes upplevelser av plötsligt
Anhörigas erfarenheter av att befinna sig på sjukhus när en närstående genomgår återupplivningsförsök efter ett hjärtstopp
Anhörigas erfarenheter av att befinna sig på sjukhus när en närstående genomgår återupplivningsförsök efter ett hjärtstopp FÖRFATTARE FRISTÅENDE KURS Bodil Malmqvist Omvårdnad självständigtarbete II OM
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information
Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention
Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina
Sjuksköterskans och närståendes syn på omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall på sjukhuset
Sektionen för Hälsa och Samhälle VE 8600, Examensarbete i Omvårdnad 15 poäng Sjuksköterskans och närståendes syn på omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall på sjukhuset Datum: 2009-05-29 Författare:
Plötsligt dödsfall. - Anhörigas behov och sjuksköterskors åtgärder - Systematisk litteraturstudie. Handledare: Siv Kangasniemi.
Högskolan Dalarna Institutionen Hälsa och Samhälle Vårdvetenskap C inriktning omvårdnad, 51-60 poäng Termin 6, VT 2007 Plötsligt dödsfall - Anhörigas behov och sjuksköterskors åtgärder - Systematisk litteraturstudie
Om hjärtat stannar.. Vad gör man?
Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-
Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.
Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt
Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd
Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra
Anhörigstöd - Efterlevande vuxna
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus
Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut
ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD
ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD Catharina Gillsjö, PhD, FNP, RN Lektor i omvårdnad Högskolan i Skövde Bild 1 AVHANDLING Gillsjö, C. (2012). Older adults' conceptions of home and experiences
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Svåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Anhörigas upplevelser vid hjärtstopp hos en närstående Relatives' experiences of cardiac arrest in family members
Anhörigas upplevelser vid hjärtstopp hos en närstående Relatives' experiences of cardiac arrest in family members Författare: Stina Ruck & Emelie Warnqvist O rebro universitet, Institutionen fo r ha lsovetenskap
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD
Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att
Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Första hjälpen och krisstöd för Folktandvården PÄS Ansvar Respektive chef har huvudansvaret för att lämpliga åtgärder vidtas vid krissituationer på den
Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs
Att vara närstående i intensivvårdsmiljön
Att vara närstående i intensivvårdsmiljön Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Ph D Akademin för vård, arbetsliv och välfärd I.Fh 2014
Aspekter på mötet mellan sjuksköterskan och närstående i kris vid oväntade dödsfall
Institutionen för hälsovetenskaper 291 88 Kristianstad 044-20 30 00 Sjuksköterskeprogrammet 120 p SJC810 Fördjupningsarbete i omvårdnad (41-60), 10 poäng Aspekter på mötet mellan sjuksköterskan och närstående
Anhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket
Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,
Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre
Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Det finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Till dig. som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som
Att våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Palliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Barn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola
Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen
Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?
XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1 Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS
När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood
Till dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap
Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal
Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR
SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.
Margot. Om livet, tron och relationer
Margot Om livet, tron och relationer Begränsning som tillgång Det är som om värdet träder fram när tillgång och brist får finnas tillsammans. Det gäller tiden. När den inte är obegränsad får den ett värde.
MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT
MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT Ersta 120419 DÖDENS MYSTERIUM DEFINITION Att vara död är att totalt och oåterkalleligt ha förlorat
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.
Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten
Att beskriva patientens erfarenhet genom att använda en kvalitativ forskningsansats för att analysera data från en tidigare studie.
Tabell 2. Artikelöversikt Referensnummer Publikationsår Land 15 2001 Författare Titel Syfte Metod Urval Eichhorn DJ Meyers TA Guzzetta CE Clarke AP Klein JD Taliaferro E Calvin AO Family presence during
Välkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan
Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT
Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet
Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?
Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter
BEMÖTANDE AV NÄRSTÅENDE EFTER PLÖTSLIGA DÖDSFALL
BEMÖTANDE AV NÄRSTÅENDE EFTER PLÖTSLIGA DÖDSFALL EN LITTERATURSTUDIE SUSANNE GRANATH SOFIA GUMAELIUS WITT Granath, S & Gumaelius Witt, S. Bemötande av närstående efter plötsliga dödsfall. En litteraturstudie.
Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)
Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Organisatörsträff Visby maj 2017
Organisatörsträff Visby maj 2017 HLR vid avvikande algoritmer Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent Therese.djarv@karolinska.se Vad skall jag prata om? Vad skall jag
Ett hjärtsäkert Sverige
Ett hjärtsäkert Sverige Hur kan man beforska och utvärdera projekt och utbildningsmetoder i hjärt-lungräddning? Anette Nord Linköping Helene Bylow - Borås DISPOSITION Goda exempel Hjärtsäkra Sverige Utvärdering
Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)
Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder
Anhörigstöd - Barn som anhörig
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Uppmärksamma, information, råd och stöd... 2 Delaktighet... 4 Före besöket... 4 Direkt före besöket (enhetens personal)...
ANHÖRIGAS REAKTION VID OVÄNTADE DÖDSFALL
ANHÖRIGAS REAKTION VID OVÄNTADE DÖDSFALL HENRIK KJELLSSON RASMUS LUNDGREN Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp VO1303 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Mars 2012 Handledare: Hans Krona Blekinge Teknisk Högskola
Att närvara eller inte närvara närståendes erfarenheter av närvaro på sjukhus vid akut omhändertagande
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:4 Att närvara eller inte närvara närståendes erfarenheter av närvaro på sjukhus vid akut omhändertagande Författare Eva Ankarling Författare
# $"%%% # ( "%% (, & ).. / %,"
!" # $"%%% # & $"'( ( "%% ( ) $"%*% +%, -, & ).. / %,". / %,", ".."0". +,%"% #. 1 &. 1"2'' (.# / "2'' (.& 3 ).( -"*4%.) -"*4. -,%"5555# 1. Inledning 0,%,03,% % " " 0 " 0 % " " %,%" "0 %"" " '0"'%0,% "
Datum 2015-01-20. Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun
Datum 2015-01-20 Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning... 4 Vid olycka på förskolan/pedagogisk omsorg... 5 Till dig som kontaktar förskolechef:...
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet
HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall
När det ofattbara inträffar Identifiering av anhörigas omvårdnadsbehov och bemötande från vårdpersonal vid plötsligt och oväntat dödsfall.
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Omvårdnad uppsats 15 hp När det ofattbara inträffar Identifiering av anhörigas omvårdnadsbehov och bemötande från vårdpersonal vid
Närståendes upplevelser att närvara under hjärt- lungräddning på sjukhus. EXAMENSARBETE Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Omvårdnad, VE8602
EXAMENSARBETE Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Omvårdnad, VE8602 Närståendes upplevelser att närvara under hjärt- lungräddning på sjukhus Författare Marie-Louise Antonsson Marie Engvall Carina
Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.
Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste
BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013
BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013 Pia Ganmark Kristina Fredriksson Kuratorer inom Palliativ vård och ASIH Hässleholm/Kristianstad När mamma dog så kändes det som ett stort svart
VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller
Nationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511
Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för
www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...
www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut
Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning
Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barns välbefinnande och familjers villkor, 22 juni 2010 Margaretha Jenholt Nolbris barnsjuksköterska, fil.dr