Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.
|
|
- Emilia Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt ett hjärtstopp på sjukhus i Sverige ökat. Från år 2006 till år 2012 ökade antalet personer som räddades till livet från cirka 200 till 600 per år. År 2012 varierade andelen personer som kunde skrivas ut från olika sjukhus i Sverige från cirka 9 % till 43 %. Per invånare varierar antalet överlevande mellan 2-14 personer beroende på vilket sjukhus hjärtstoppet inträffat. Människor kan drabbas av hjärtstopp inte bara i sitt hem eller ute i samhället utan även på sjukhus. Under arbete med hjärtpatienter har vi erfarit att människor som överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus ofta samtalar om händelsen efteråt. Patienten får feedback av t.ex. ambulanspersonal, anhöriga eller sjukvårdspersonal. Händelsens dramatik leder till att det blir naturligt att tala om det som har hänt. I Sverige registreras alla patienter som drabbas av hjärtstopp i ett kvalitetsregister benämnt Svenska hjärt-lungräddningsregistret. Enligt personuppgiftslagen (SFS 1998:204) så måste patienter upplysas om att de finns registrerade i ett patientregister. I samband med denna information har det framkommit att en del patienter inte visste om att de drabbats av ett hjärtstopp och/eller hade dålig kunskap om vad som hänt. När en patient drabbats av ett hjärtstopp uppstår frågan om vi ska samtala med patienten om vad som har hänt. Gränsen för vad och hur mycket information patienten bör få kan dock vara svår att fastställa. Även om patientens autonomi skall stå i centrum där hon/han får bestämma över sitt liv får patienten inte lida skada av given information. Var gränsen går för hur mycket information patienten önskar/bör få kan vara svår för sjuksköterskan att avgöra i balansgången mellan att göra gott och att inte skada (Arlebrink, 2006). Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) skall den som har ansvaret för en patient se till att patienten får information om de metoder för vård, behandling och undersökningar som finns. Patienten ska även få en individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd. Ansvaret för patienten och därmed ansvaret för patientens information har läkaren (Farrell, 1999; Georgaki, Kalaidopoulou, Liarmakopoulos & Mystakidou, 2002; Tuckett, 2004). Patienten har rätt till information där principerna om att inte skada, att göra gott och att vara rättvis är viktiga. Information, delaktighet och kommunikation är viktiga komponenter i interaktionen mellan patient och vårdpersonal. Att informera är att understödja patientens autonomi (SFS 1982:763; Sveriges läkarförbund, 2009; SFS 2009:400; SFS 2010:659; Socialstyrelsen, 2005). Kunskap om patienters upplevelse av information efter ett hjärtstopp är begränsad. Enligt vår kännedom finnns det bara en artikel (Dobson et al., 1971) som tar upp frågan om information till patienter i samband med hjärtstopp på sjukhus. Dobson et al. (1971) visade att fyra av 20 patienter inte kände till att de drabbats av ett hjärtstoppmedan 16 patienter hade 1
2 kännedom om vad som hänt. De flesta patienter hade inte blivit direkt informerade, men insåg att de hade drabbats av ett hjärtstopp. Patienterna fick information genom att vårdpersonal informerade dem eller att de råkade höra det av någon vårdpersonal eller närstående. Genom att få information på detta sätt förstod det flesta patienter själva att de drabbats av ett hjärtstopp. Studier som beskriver om patienter som överlevt hjärtstopp på sjukhus önskar information eller tar skada om de inte får information verkar saknas. Kunskap finns inte heller om patienternas upplevelse av information och hur den påverkar deras autonomi. Intervjuer med patienter som varit med om att få ett hjärtstopp på sjukhus kan bidra till viktig kunskap på detta område. SYFTE Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter som överlevt hjärtstopp på sjukhus upplevt informationen om hjärtstoppet. Frågeställningar Önskar patienterna information om vad som hänt? Tar de skada om de inte får information? Hur är patienternas upplevelse av informationen? METOD Design En deskriptiv kvalitativ intervjustudie där tio patienter som överlevt hjärtstopp som inträffat på sjukhus intervjuas. Urval Ett ändamålsenligt urval av tio patienter som överlevt efter att ha drabbats av ett hjärtstopp som inträffat under vistelse på Sahlgrenska universitetssjukhuset kommer att intervjuas. Information om vilka patienter som är tillgängliga för studien erhålls genom Svenska hjärt-lungräddningsregistret. Ansvarig för detta register är professor Johan Herlitz och tillstånd för att använda registret har inhämtats av honom. Inklusionskriterier: Män och kvinnor äldre än 18 år Exklusionskriterier: Patienter som inte kan uttrycka sig på svenska språket och/eller inte har förmåga att kommunicera. Datainsamling Patienterna kommer att kontaktas av intervjuaren (KK) om deltagande i studien när de skrivits ut från sjukhuset och inom sex månader efter hjärtstoppet. De patienter som önskar deltaga kommer att erhålla muntlig och skriftlig information om syftet med studien och möjligheten att avbryta studien när de så önskar. Vidare vart de ska vända sig om de har frågor eller önskar ytterligare kontakt. Skriftligt samtycke kommer att tillämpas. De patienter som önskar delta i studien kommer att intervjuas i en så ostörd miljö som möjligt och utifrån deras önskemål. Intervjuernas längd beräknas vara minuter men beror också på patientens delaktighet och förmåga att berätta. Intervjuerna kommer att spelas in på band, skrivas ut och analyseras. Intervjuutskrifterna kommer behandlas konfidentiellt, genom att inga personuppgifter eller namn kommer att finnas i utsrkifterna. De utskrivna intervjuerna kodas i den ordning de genomförs. 2
3 När studien är avslutad kommer all forskningsdata att arkiveras i 10 år. Om patienten upplever obehag eller vill avbryta intervjun kommer den att avbrytas eller skjutas upp utifrån deltagarens önskan. Intervjuguide En intevjuguide med några frågeområden där patienterna fritt får berätta om sina upplevelser av information efter hjärtstoppet kommer att användas. Intervjun inleds med en öppen fråga: Vad minns ni från stunden då ni vaknade upp? Övriga frågor är: Vad sas direkt när ni vaknade? Har ni fått någon information senare om vad som hände? Hur kändes det att få information om att ni haft ett hjärtstopp? Hur upplevde ni informationen ni fick? Data analys Efter intervjun transkriberas det inspelade materialet. Texten läses igenom upprepade gånger för att få en helhetsbild och en sammanfattning av texten sammanställs. Sedan följer en analys av texten enligt kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt från Granheim och Lundmans (2004) modell. Meningsenheter som är centrala för texten plockas ut utifrån studiens syfte och frågeställningar. De meningsbärande enheterna kondenseras utan att den centrala meningen i texten går förlorad. Vidare kodas texten så att varje kondenserad meningsenhet får en kod bestående av en etikett som kortfattat beskriver innehållet. Under hela processen fästes avseende vid att gå från helhet till del och från del till helhet för att inte tappa betydelsen av texten (Polit & Beck, 2004). Flera koder som har ett liknande innehåll grupperas i en kategori. De framkomna kategorierna tydliggör resultatet. Kategorierna kan i sin tur formuleras i teman där det underliggande innehållet i kategorierna binds samman (Granheim & Lundman, 2004). Samtliga medverkande i studien kommer att delta i analysarbetet för en ökad reliabilitet. Pilotstudie Studien har föregåtts av en pilotstudie. I pilotstudien fick patienterna välja om de ville intervjuas hemma, på sjukhuset eller någon annan vald miljö. Alla valde att genomföra intervjun på sjukhuset. Tanken var initialt att intervjua patienterna medan de låg kvar på sjukhuset då upplevelserna de erfarit var i färskt minne. Detta var praktiskt svårt att genomföra på grund av logistiska problem och tidsbrist. Dessutom fanns risk att patienten fortfarande befann sig i en sådan fas att denne ännu inte hunnit reflektera över sina traumatiska upplevelser. Konklusionen blev att intervjuerna genomfördes efter att patienterna skrivits ut från sjukhuset. Samma förfaringssätt kommer att tillämpas i denna studie då vi inte fann några nackdelar med att vänta med intervjuerna. Intervjufrågorna har testats och mindre korrigeringar har gjorts uiftån erfarenheterna från pilotstudien. Pilotstudien visade att studien var genomförbar och att intervjuerna gav ett rikt innehåll som hade förutsättningar att uppfylla syftet med studien. Ingen av patienterna uttalade att de upplevde obehag av att intervjuas om det inträffade hjärtstoppet Förväntat resultat/klinisk betydelse Förväntat resultat är att denna explorativa deskriptiva studie kommer sätta patienter som överlevt ett hjärtstopp som inträffat på sjukhus i fokus. En ökad förståelse och fördjupad kunskap bör kunna öka möjligheterna för hälso- och sjukvårdspersonal att ge rätt anpassad information för att understödja patientens autonomi utan att orsaka onödigt lidande. 3
4 Förhoppningsvis kommer patienterna inte att uppleva obehag med anledning av intervjuerna utan uppleva det positivt att få reflektera och berätta om sina upplevelser och erfarenheter. Nyttan i denna studie bedöms överväga de risker som kan uppstå. REFERENSER Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik teori och praktik. (2. uppl). Lund: Studentlitteratur. Dobson, M., Tattersfield, A.E., Adler, M.W., & McNicol, M.W. (1971). Attitudes and long-term adjustment of patients surviving cardiac arrest. British Medical Journal, 3, Farrell, M. (1999) The challenge of breaking bad news. Intensive and critical care nursing. 15, Georgaki, S., Kalaidopoulou, O., Liarmakopoulos, I., Mystakidou, K. (2002). Nurses attitudes toward truthfull communication with patients with cancer. Cancer nursing, 25, Granheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustwothiness. Nurse Education Today, 24, Herlitz, J. (2013). Svenska hjärt-lungräddningsregistret årsrapport Göteborg,: Föreningen ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård (FLISA), Svenska Rådet för Hjärt-lungräddning (HLR-rådet), University of Borås, Västra Götalandsregionen & Registercentrum Västra Götaland. Polit, D., Beck, C. (2004). Nursing research. Principles and methods. (7 th ed.). New York:Lippincott. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Sveriges riksdag. Stockholm. Hämtad från WWW Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs / SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Sveriges riksdag. Stockholm. Hämtad från WWW Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag _sfs / SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Sveriges riksdag. Stockholm. Hämtad från WWW Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Offentlighets--och-sekretessla_sfs / SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag. Sveriges riksdag. Stockholm. Hämtad från WWW Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag _sfs / Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad från WWW 1_ pdf Sveriges läkarförbund. (2009). Läkarförbundets etiska regler. Hämtad från WWW ebb.pdf Tuckett, A.G. (2004). Truth-telling in clinical practice and the arguments for and against: a review of the literature. Nursing ethics, 11(5),
5 Projektledare Huvudansvarig Kjell Klint Åsa Axelsson Leg. sjuksköterska Leg. sjuksköterska, Med.dr., Docent HLR-enheten Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Östra sjukhuset Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Box Göteborg
Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret
NÅGRA AV DE VIKTIGASTE FYNDEN FRÅN Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret Årsrapport 2016 Årsrapport 2015 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Författare, registerhållare och ansvarig utgivare
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merRiktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård
6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet
Läs merSvenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)
Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.
Läs merAnalys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats
KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga
Läs merRapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård
Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merLäkares och patienters perspektiv på journal via nätet
Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
Läs merPatientmedverkan i riskanalyser
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och
Läs merNationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa
Läs merFolkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merUppgift 1. Presentation i itslearning
Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Egna studier v 35 Utbildningen startar med egna studier v 35. Nedan följer information angående de fem uppgifter du har att arbeta med. Några av uppgifterna
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merOm hjärtat stannar.. Vad gör man?
Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merStudiehandledning Vårdvetenskapliga begrepp och forskningsetik 7,5hp Concepts in Health Science and Research Ethics
Studiehandledning Vårdvetenskapliga begrepp och forskningsetik 7,5hp Concepts in Health Science and Research Ethics Examinator Ingrid Larsson ingrid.larsson@hh.se Kursmål Efter avslutad kurs ska studenten
Läs merHjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 317/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merUppgift 1. Presentation i itslearning
Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Egna studier v 35 Utbildningen startar med egna studier v 35. Nedan följer information angående de fem uppgifter du har att arbeta med. Några av uppgifterna
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merOM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merDistriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda tolk En kvalitativ intervjustudie
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:103 Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda tolk En kvalitativ
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merAvancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merEtiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga
Läs merSJSE18 Ledarskapets teori och praktik inom omvårdnad 6,5 hp,
SJSE18 Ledarskapets teori och praktik inom omvårdnad 6,5 hp, Kursansvarig: Anneli Sundberg Examinator: Jan-Åke Hansson Introduktion Välkommen till kursen SJE18. Innehållet i denna kurs kommer att innefatta
Läs merKursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng
Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod
Läs merForskningsdeltagarinformation. Effekter av nyutvecklad madrass och kudde för nattlig bäckensmärta under graviditet
Bilaga 1 Forskningsdeltagarinformation Effekter av nyutvecklad madrass och kudde för nattlig bäckensmärta under graviditet Bakgrund och syfte Bäckensmärta under graviditet är ett vanligt förekommande besvär.
Läs merElena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.
Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Intervjustudie angående patienters upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök
Läs merSJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie
Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD
Läs merPatienter som sköter sina läkemedel själva
Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras
Läs merSjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn
Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn En kvalitativ intervjustudie Författare: Josefin Källqvist och Åsa Tiljander Handledare: Sylvia Larsson Projektplan Januari 2006
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merKVALITATIVA INTERVJUER
KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom
Läs merSJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014
SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014 Kursansvarig: Anneli Sundberg Examinator: Jan-Åke Hansson Introduktion Välkommen till kursen SJSD19 som är den sista kursen i termin fyra.
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merTycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?
2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser
Läs merRegel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-04-07 Sjuksköterskor Rev 2014-07-30 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret Sjuksköterskor och Medicinskt
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merTitel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?
XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1 Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs merFÖRFATTARE: Eva Saffo & Sara Ejnell PROGRAM/KURS: Omvårdnad Examensarbete II, OM 1650, VT 2009 OMFATTNING: 15 högskolepoäng HANDLEDARE: Mona Ringdal
INTENSIVVÅRDSSJUKSKÖTERSKANS TANKAR OM NÄRSTÅENDES NÄRVARO VID HJÄRT- LUNGRÄDDNING FÖRFATTARE: Eva Saffo & Sara Ejnell PROGRAM/KURS: Omvårdnad Examensarbete II, OM 1650, VT 2009 OMFATTNING: 15 högskolepoäng
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merSjuksköterskans profession och vetenskap, SJSF 17 Delkurs II, 7,5 hp
Sjuksköterskans profession och vetenskap, SJSF 17 Delkurs II, 7,5 hp Våren 2017 Kursansvarig: Siv Wictorin Nilsson Examinator: Jimmie Kristensson 1 Introduktion Varmt välkommen till kurs SJSF 17: Sjuksköterskans
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs mer4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun
1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs merSaving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning
Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning Dispatch of firefighters and police officers in out-of-hospital
Läs merKommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel
Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk
Läs merHjärtstopp och Hjärt-Lungräddning
Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Landstinget Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 2013 10 08 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Landstinget Kronoberg och
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merNär en skada inträffat i vården
nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar
Läs merHur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Läs merINFORMATION OM LÄMNAT SAMTYCKE
INFORMATION OM LÄMNAT SAMTYCKE Reglering Informationshantering och journalföring inom vård och omsorg regleras i Patientdatalagen, Offentlighets- och sekretesslagen, Patientsäkerhetslagen, Hälso- och sjukvårdslagen,
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merKURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Läs merMaria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Läs merResultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet
Resultat och reektioner kring mailkategorisering av användares mail till Uppsala läns landsting kring åtkomst av journaler via nätet Nanna Kjellin Lagerqvist 11 mars 2015 Abstract På uppdrag av Benny Eklund,
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merRapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merStällningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg
Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Eva Piscator Specialist Internmedicin och Akutsjukvård Capio St Göran Doktorand Centrum för hjärtstoppsforskning
Läs merkommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel
kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3
Läs merBegränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till
Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll
Läs merLATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merStudie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer
Sidan 1 av 5 Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer Bakgrund och syfte Förmaksflimmer är en vanlig hjärtsjukdom som beror på en störd elektrisk
Läs mer- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård
VILKEN BETYDELSE HAR SVENSKA PALLIATIVREGISTRET FÖR SJUKSKÖTERSKOR I MÖTET MED PATIENTER I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD - En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård Gunilla
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merExperimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier
Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen
Läs merUpprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson
Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson Monica Rask- Carlsson, MAS 2011-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet 2011-04-11 Övergripande rutin
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merDina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård
PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att
Läs merI. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare
I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att
Läs merAmbulance Nurse's support for relatives at prehospital cardiac arrest
Ambulanssjuksköterskors stöd till närstående vid prehospitalt hjärtstopp -En kvalitativ intervjustudie Ambulance Nurse's support for relatives at prehospital cardiac arrest -A qualitative interview study
Läs merVetenskaplig teori och metod Research Theories and Methodes
Sida 1 av 5 Kursplan Inrättad: 2009-05-31 Vetenskaplig teori och metod Research Theories and Methodes Högskolepoäng: 12.0 Kurskod: 3OM150 Ansvarig enhet: Inst för omvårdnad SCB-ämne: Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap
Läs merAtt styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merDesign Beskriv val av design och motivet till detta val.
Genomförande av inlämningsuppgift Översikt omvårdnadsforskning - Litteraturstudie som metod (fördjupning) med tillhörande seminarium, i kursen Vetenskaplig metodik, 4,5 hp VT11 Detta examinationsmoment
Läs mer