Nationellt kvalitetsregister
|
|
- Susanne Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa bästa möjliga vård arbetssätt, behandlingsmetoder, läkemedel och medicintekniska produkter som ger bra resultat och vilka som inte bör användas längre
3 Finns regionala skillnader?
4 Cardiopulmonary resuscitation in Sweden yesterday, today and tomorrow Anneli Strömsöe
5 Strömsöe et al., Association between population density and reported incidence, characteristics and outcome after out ofhospital cardiac arrest in Sweden, Syfte Att beskriva karakteristik och utfall vid hjärtstopp utanför sjukhus i relation till befolkningstätheten i Sverige
6 Strömsöe et al., Association between population density and reported incidence, characteristics and outcome after out ofhospital cardiac arrest in Sweden, Hypotes Ett samband finns mellan befolkningstäthet och karakteristik/överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus Datainsamling:
7 Strömsöe et al., Association between population density and reported incidence, characteristics and outcome after out ofhospital cardiac arrest in Sweden, 2011.
8 Strömsöe et al., Association between population density and reported incidence, characteristics and outcome after out ofhospital cardiac arrest in Sweden, Kardiell etiologi HLR före ambulans ankomst Tid från larm ambulans ankomst Överlevnad 1 månad % % Median [minut] % Befolkningstäthet < Befolkningstäthet Befolkningstäthet Befolkningstäthet > P-värde <.0001 NS
9 Strömsöe et al., Association between population density and reported incidence, characteristics and outcome after out ofhospital cardiac arrest in Sweden, Sammanfattning Ingen signifikant skillnad mellan befolkningstäthet och överlevnad Signifikanta skillnader karakteristik i glesbygd sågs ökad kardiell etiologi, ökad HLR innan ambulansens ankomst samt ökad tid från larm till ambulans ankomst
10 Strömsöe et al., Validity of reported data in the Swedish Cardiac Arrest Register in selected parts in Sweden, Syfte Att beskriva skillnader och likheter mellan rapporterad och ej rapporterad data i valda län i Sverige (Dalarna, Skåne och Västra Götaland)
11 Strömsöe et al., Validity of reported data in the Swedish Cardiac Arrest Register in selected parts in Sweden, Hypotes Rapporterad data skiljer sig från data som ej är rapporterad Datainsamling:
12 Strömsöe et al., Validity of reported data in the Swedish Cardiac Arrest Register in selected parts in Sweden, Av totalt n=3198 hjärtstopp utanför sjukhus var 25% (n=800) ej rapporterat till registret
13 Strömsöe et al., Validity of reported data in the Swedish Cardiac Arrest Register in selected parts in Sweden, Sammanfattning Av totalt n=3198 hjärtstopp utanför sjukhus (Dalarna, Västra Götaland och Skåne) var n=800 (25%) ej rapporterat till registret Ej rapporterade patienter var äldre, hade i lägre frekvens erhållit HLR innan ambulansens ankomst men hade en högre överlevnad
14 Validering
15 Födelseregistret, patientregistret, cancerregistret, läkemedelsregistret Dödsorsaksregistret Data för forskning, utveckling och utvärdering
16 Registrering Det svenska hjärt lungräddningsregistret
17
18 Kriterier för rapportera/registrera ett behandlat hjärtstopp Notera! Sjuksköterska Antal serier/kvalitet HLR Defibrillering x 1
19 Följsamhet i rapportering/registrering Viktigt att rapportera På samma sätt Så att analys avser samma saker Återkommande nationella registermöten Forskning på felaktig data kan leda till felaktiga slutsatser
20 21 län 6 olika journalmodeller Generaliserbar sökmodell? Data sökbar?
21 Rapportering prospektivt/retrospektivt Sökbart digitalt Bläddra manuellt
22 Goda exempel & framtid
23 Antalet överlevare i Stockholm Patienter År 23
24 Patienter Antalet överlevare i Västra Götaland År 24
25 Antalet överlevare i Dalarna Patienter År 25
26 Kvalitetsförbättring av registrering ett gott exempel & framtid! Finansiering SKL Länssjukhus mellersta Sverige Fråga antal larm/behandlade hjärtstopp? Retrospektiv sökning Resultat flertal oregistrerade fall samt situationer där ej sjukvårdsinsatsen fungerat Utbildningsinsats!
27 Riktlinjer, PM, rutiner Evidens? Beprövad erfarenhet? Negativa händelser ger idag våra riktlinjer/pm/rutiner inom hälso och sjukvården! Börja använda registerdata för uppföljning!
28 Varför kvalitetsregister? Kvittot till HLR verksamheten Finna och eliminera svaga länkar Visa förbättringar (feedback) Locka fram tävlingsinstinkt Ovanstående bör leda till förbättrade resultat! 28
29
30
31
Om hjärtat stannar.. Vad gör man?
Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-
Läs merSvenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merRapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård
Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska
Läs merDet Svenska Hjärt-lungräddningsregistret
NÅGRA AV DE VIKTIGASTE FYNDEN FRÅN Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret Årsrapport 2016 Årsrapport 2015 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Författare, registerhållare och ansvarig utgivare
Läs merHjärtstopp och kedjan som räddar liv
Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:
Läs merSocialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen
Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merTidigare defibrillering av räddningstjänst och polis
Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis Ingela Hasselqvist-Ax, Anest ssk, Med Dr Processansvarig Samhälle, Svenska HLR-rådet ingela.hasselqvist-ax@hlr.nu Dispatch of firefighters and police
Läs merNationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus
Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus Årsrapport 2008 Rapporten producerad av FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD Redaktör: Johan Herlitz Grafisk form: CHR Bok & Bild,
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merSvar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD).
1/2 2016-06-25 Dnr: RS 2016-195 Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD). (RS 2016-150) Motionärerna föreslår att hälso-
Läs merJournal- och registerstudier
Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merÅrsrapport 2009 Hjärtstopp utanför sjukhus
Årsrapport 2009 Hjärtstopp utanför sjukhus innehåll INLEDNING 3 Medicinsk bakgrundsinformation 3 Register för hjärtstopp utanför sjukhus 4 Styrgruppens medlemmar 4 Organisation 5 Syfte 5 Inklusionskriterier
Läs merSVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET
SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Årsrapport 2015 Hjärtstopp Årsrapport års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Författare, registerhållare och ansvarig
Läs merSVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET
SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Årsrapport 2013 Hjärtstopp Årsrapport 2013 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Författare Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Institutionen
Läs merBakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre
Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merSvenska Hjärt- lungräddningsregistret. Årsrapport 2012
Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Årsrapport 2012 Årsrapport 2012 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret Författare Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Institutionen för
Läs merSVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET
SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Årsrapport 2014 Hjärtstopp Årsrapport 2014 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Författare, registerhållare och
Läs merKranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter
Läs merSaving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning
Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning Dispatch of firefighters and police officers in out-of-hospital
Läs merHjärtstopp och Hjärt-Lungräddning
Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Landstinget Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 2013 10 08 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Landstinget Kronoberg och
Läs merFörslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2016-11-24 Diarienummer Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) Förslag Förslaget är att få ett förändrat uppdrag som innebär
Läs merNär ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal
Läs merUtbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län
Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län - Rapport från ett länsövergripande projekt Länsgruppen för HLR-organisatörer i Kalmar Län; Kristin Axelsson,
Läs merSaving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning
Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning Dispatch of firefighters and police officers in out-of-hospital
Läs merRapport från HLR-registret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård
Rapport från HLR-registret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås 1 Syn på döden Fransk historiker Philippe
Läs merPrehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO
Prehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO Lis Abazi ST-läkare Anestesi, Norrtälje sjukhus Doktorand, Hjärtstoppscentrum, Karolinska Institutet Vem är vår patient? och var börjar vår historia? Vem är
Läs merNATIONELLT REGISTER FÖR HJÄRTSTOPP
NATIONELLT REGISTER FÖR HJÄRTSTOPP Årsrapport 21 Rapporten producerad av FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD Redaktör: Johan Herlitz Grafisk form: CHR Bok & Bild, Christina Redvall
Läs merFallgropar i registerforskningen Erfarenheter från det Svenska Hjärt- Lungräddningsregistret. Johan Herlitz
Fallgropar i registerforskningen Erfarenheter från det Svenska Hjärt- Lungräddningsregistret Johan Herlitz Professor i kardiologi och prehospital vård Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Institutionen
Läs merAnvändarmöte. Jönköping
Användarmöte Jönköping 2016-04-19 Jönköpings kommun 133 000 invånare, totalt i länet nästan 348 000 invånare Länssjukhuset Ryhov Traumagrupp på Ryhov Trauma i siffror 2014 Antal traumalarm totalt 374 Stort
Läs merNationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus. Årsrapport 2006
Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus Årsrapport 26 2 innehåll INLEDNING 3 Medicinsk bakgrundsinformation 3 Register för hjärtstopp utanför sjukhus 4 Styrgruppens medlemmar 4 Organisation
Läs mer19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659
19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 Ärendet Tidigare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH) i uppdrag att implementera I Väntan På Ambulans (IVPA)
Läs merManual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus
Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1
Läs merAtt forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!
Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret
Läs merEtt hjärtsäkert Sverige
Ett hjärtsäkert Sverige Hur kan man beforska och utvärdera projekt och utbildningsmetoder i hjärt-lungräddning? Anette Nord Linköping Helene Bylow - Borås DISPOSITION Goda exempel Hjärtsäkra Sverige Utvärdering
Läs merRegisterdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal
Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk
Läs merIVPA I Väntan På Ambulans. Anders Johansson, Vårdutvecklare i NU-sjukvården
Anders Johansson, Vårdutvecklare i NU-sjukvården Målsättning Organisation Utbildning Avtal Uppföljning Erfarenheter Forskningsprojekt Framtiden Målsättning med införandet av IVPA Korta tiden till första
Läs merHjärtstopp och Hjärt-Lungräddning
Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Region Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 20170511 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Region Kronoberg och som får ett
Läs mer- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
Läs merResultat från Strokevården i Stockholms län
Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas
Läs merImplementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram
Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Syfte Att förbättra STROKE - sjukvården inom prehospital- och akut strokesjukvård för alla patienter
Läs merBUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning
Läs merNationellt register för hjärtstopp
Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus Årsrapport 26 Rapporten producerad av FÖRENINGEN LEDNINGSANSVARIGA INOM SVENSK AMBULANSSJUKVÅRD Redaktör: Johan Herlitz Grafisk form och omslag: CHR Bok &
Läs merwww.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...
www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut
Läs merDrönare som räddar liv
Drönare som räddar liv Andreas Claesson Ordförande Svenska HLR-rådet Leg. Ambulanssjuksköt / Med Dr. Centrum för hjärtstoppsforskning, KI/Södersjukhuset andreas.claesson@ki.se Responstiden (median) från
Läs merMotivation till att registrera och förbättringsarbete som är på gång Annika Blom
Motivation till att registrera och förbättringsarbete som är på gång 2016-09-08 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning
Läs merSVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET
SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Årsrapport 2014 Hjärtstopp Årsrapport 2014 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Författare, registerhållare och
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merNationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet
Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merTRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE. Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset
TRAUMESYSTEM OG FORSKNING I SVERIGE Dr Fredrik Linder Sektionen för akutkirurgi och trauma Akademiska sjukhuset TRAUMASYSTEM I SVERIGE TRAUMASYSTEM I NORGE 0,9 milj 2 milj 2,1 milj 1,7 milj 1 milj 1,7
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016
2017-12-18 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Staffan Khan Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merHjärtstartaren som hjälper dig hela vägen
Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp
Läs merARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR
ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren
Läs merKvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård
Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Täckningsgradsjämförelser och resultat av sambearbetningar med Socialstyrelsens register Erik Wahlström Kommunalt finansierad hälsooch sjukvård Personer
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merSVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET. Årsrapport 2016
SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Årsrapport 2016 Årsrapport års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET Författare, registerhållare och ansvarig utgivare
Läs merBättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen
Läs merHuvud- och Halscancer
Huvud- och Halscancer Årsrapport från Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer 2013 (Swedish head and neck cancer register, SweHNCR) September 2014 Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merIngång 21 Västmanlands sjukhus Västerås
MINNESANTECKNINGAR 1 (1) Mötesrubrik Plats Samordningsmöte med projektledningsgrupp/utvecklingsledare/teamsamordnare Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås Tidpunkt 2013-08-27 Närvarande Projektgruppen:
Läs merStyrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret
Styrdokument Nationella lungcancerregistret och Mesoteliomregistret 2018 Nationella lungcancerregistret Bakgrund Den svenska planeringsgruppen för lungcancer beslutade 2001 att införa ett nationellt kvalitetsregister
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merTrycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merSIR:s betydelse för IVA
SIR:s betydelse för IVA Sten Walther, läkare Thorax-Kärlkliniken i Linköping Intressekonflikter: Jag har varit ordförande/styrelsemedlem 2001-2014 SIR:s betydelse för IVA..en historisk återblick..intensivvård
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merKom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!
Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!
Läs merLena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis
Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis Antagen av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen
Läs merÅrsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Läs merKvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping
Läs merUppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för
Läs merImplementering av artrosskolor
Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad
Läs merKunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN
1 Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN 140625 2 Disposition Vad är kunskapsstyrning - varför behövs det? Hur är kunskapsstyrningen organiserad Nationellt Regionalt
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merFörberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Den gemensamma checklistan är övergripande och vänder sig till alla parters chefer. Syftet är
Läs mer30 Revisionsrapport om gransknings av cancersjukvården bröst- och prostatacancer RS150052, RS150107
Ärende 30 RS 2015-05-27 30 Revisionsrapport om gransknings av cancersjukvården bröst- och prostatacancer RS150052, RS150107 Ärendet Regionstyrelsen har fått revisionsrapporten Vård på lika villkor (2014-11-13)
Läs merValidering av kvalitetsregister på INCA Version 1.0
Version 1.0 Information från AKI: Arbetsgruppen för kvalitetsregister och INCA Versionshantering Version/Datum Författare Beskrivning av förändring Godkänt av AKI 1.0/2014-04-24 Mats Lambe - 2014-05-13
Läs merAvtal mellan organisationerna:
Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare
Läs merGÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING
NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet
Läs merVästra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum
Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5
Läs merNärvårdssamverkan Södra Älvsborg
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2012-03-02 Pär Levander VästKom Ann-Christine Baar Västra Götalandsregionen Bild lånad från SKL Agenda Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i socialtjänsten
Läs merPatienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.
Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt
Läs merNATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
Läs merKommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Läs merwww.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR
www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?
Läs merRekommendation om nationell finansiering av Tobiasregistret
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 11/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-09-13 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Rekommendation om nationell finansiering av Tobiasregistret Ärendenr: Sjukvårdsdelegationens
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merNYHETSBREV NR 2 MAJ 2009
NYHETSBREV NR 2 MAJ 2009 Riks-Strokes 1-årsuppföljning Som vi meddelade i förra nyhetsbrevet gör vi nu sedan årsskiftet 1- årsuppföljningar av samtliga överlevande patienter. Avsikten är att belysa vårdkvaliteten
Läs merKvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL
Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett
Läs merSammanfattning 2014:8
Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En
Läs merBÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Vision Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso-
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs merSamverkande sjukvård
Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Kvartalsstatistik samverkansuppdrag jan-mars 2019 Primärvård 2019 börjar med en lite lugnare period Totalt utfördes 328 viktiga samverkansuppdrag jan-mars
Läs mer