Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län

Transkript

1 Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län - Rapport från ett länsövergripande projekt Länsgruppen för HLR-organisatörer i Kalmar Län; Kristin Axelsson, Sandra Antonsson, Sofia Holtsäter, Inger Lingman, Nina Berg och Johan Israelsson skolhlr@ltkalmar.se Skolhlr Kalmar län

2 Projektet har ekonomiskt stöd från; BAKGRUND... 2 SYFTE... 2 METOD... 3 RESULTAT... 3 DISKUSSION... 4 REFERENSER

3 Bakgrund Varje år drabbas uppskattningsvis runt svenskar av plötsligt oväntat hjärtstopp utanför sjukhus. De allra flesta av dem befinner sig i hemmet när detta sker, andra till exempel i sin träningslokal, på fotbollsplanen, på köpcentret, på jobbet eller i skolan. Vid närmare 5000 av dessa fall påbörjas återupplivningsförsök med hjärt-lungräddning. Drygt 500 av dessa personer överlever. De insatser som är viktigast för överlevnadschanserna kan sammanfattas som länkar i kedjan som räddar liv (Nolan et.al., 2006) (Figur 1). Alla länkarna i kedjan behövs för att så många som möjligt ska kunna räddas. Tiden till dess att åtgärderna sätts in är oftast helt avgörande. Tidigt larm efter ambulans är av stor vikt, men både tidig HLR och tidig defibrillering med en hjärtstartare bör helst utföras före ambulansens ankomst (Herlitz, 2014). Figur 1. Länsgruppen för HLR-organisatörer i Kalmar läns landsting (länsgruppen) arbetar med samordning och utvecklingsarbete av HLR-verksamheten vid sjukhusen i Kalmar län. Gruppen genomför en del externa utbildningar, men medel saknas för externa utvecklingsprojekt. Behovet av HLR-utbildning i Kalmar läns grundskolor (och sannolikt i Sverige) är generellt sett stort. Vissa grundskolor har utbildat elever sedan länge, medan andra inte alls kommit igång. Detta trots att läroplanen säger att HLR ska ingå som en central del under högstadiet ( Syfte Syftet med projektet är att sprida HLR-utbildning till elever och lärare vid länets högstadieskolor. 2

4 Metod I Kalmar län finns 36 grundskolor som har ett högstadium. Dessa skolor informerades och erbjöds medverkan i projektet. Information gick via mail till rektorer vid upprepade tillfällen. De rektorer som inte svarat på mailutskick ringdes även upp på telefon. Länsgruppen informerade också om projektet på en nätverksträff för idrottslärare. Medverkan innebar att skolorna skriftligen förband sig att utbilda sina högstadieelever (i åk 9) och lärare enligt Svenska HLR-rådets utbildningsprogram Vuxen-HLR med Hjärtstartare, rapportera genomförd utbildning till länsgruppen/svenska HLR-rådet samt delta i ett nätverk för HLRinstruktörer. Alla skolor med högstadieutbildning erbjöds att få två instruktörer utbildade. Även skolor med en fungerande HLR-utbildning fick delta i projektet. Under sin utbildning erhöll instruktörerna även information om utbildningsprogrammet Skol-HLR (förklaring av programmen nedan) och uppmanades att försöka implementera även detta program på skolorna. Länsgruppen åtog sig att utbilda instruktörer i Vuxen-HLR/Skol-HLR, bidra med material (instruktörsbok, lärarhandledning och MiniAnne) till instruktörerna, 10 st. utbildningspaket MiniAnne, anordna nätverksträffar (minst 1gång vartannat år) samt stå för support i utbildningsfrågor. Nätverksträffarna syftar till att underlätta arbetet för instruktörerna (genom information och utbyte av erfarenheter) samt trygga projektets framtid. Projektet har erhållit medel/stöd för att täcka kostnaden för huvudinstruktörer, administration och material under instruktörsutbildningarna samt kostnader för en nätverksträff. Projektet följdes upp med enkäter till deltagande skolor i maj Enkäterna innehöll frågor om antal utbildade elever och lärare, om de upplevde att de fått tillräckligt med stöd samt eventuellt utplacerade hjärtstartare. Resultat Sedan projektet startade i augusti 2012 har 26 av 36 skolor anslutit sig (72%) (Figur 2). Den första instruktörsutbildningen genomfördes i januari 2013 och totalt har 42 instruktörer utbildats vid 8 tillfällen. Det totala antalet instruktörer i nätverket är 55. Den första nätverksträffen genomfördes den 12 maj Vid träffen deltog 15 instruktörer från 12 skolor. 28% 72% Antal skolor utanför projektet Antal skolor i projektet Figur 2. 3

5 Totalt svarade 22 skolor på enkäten (84.6%). Majoriteten av de svarande arbetade som idrottslärare (18 st.) på sin skola. De övriga var skolsköterskor (3 st.) eller matte/no-lärare (1 st.). 13 skolor (59%) hade kommit igång med att utbilda lärare och 19 skolor (86%) hade börjat utbilda elever. Totalt hade 1866 elever utbildats i Vuxen-HLR med hjärtstartare på 18 skolor (4 skolor svarade inte på frågan). Hjärtstartare fanns utplacerade på 7 av 22 skolor, dock var endast tre av dessa registrerade i Svenska hjärtstartarregistret (Figur 3). Figur 3. Diskussion Efter att projektet pågått drygt ett och ett halvt år har en stor andel av de inbjudna skolorna anslutit sig. Ett stort antal instruktörer har utbildats och utbildning av elever tycks vara påbörjad vid majoriteten av skolorna. Den första nätverksträffen lockade deltagare från närmare hälften av skolorna. Träffarna kommer fortsättningsvis att hållas minst vartannat år. En Facebook sida har också startats för instruktörerna i projektet. Vi hoppas med dessa åtgärder att hålla intresset igång och säkra projektet på längre sikt. Liknande projekt pågår i landet. Det största, Alla kan, riktar sig också mot högstadiet ( En skillnad är att vårt projekt riktar sig mot årskurs 9 i ett län, medan Alla Kan är ett nationellt projekt som primärt riktar sig mot årskurs 7 (med möjlighet till repetition i årskurs 8-9). Vi valde årskurs 9 då vi ville anpassa oss efter Skol-HLR programmet (HLR-rådet, 2011), som ger en fullständig grundkurs först i årskurs 9. Majoriteten av skolorna har inte tillgång till hjärtstartare. Befintliga hjärtstartare var inte heller alltid registrerade i Svenska hjärtstartarregistret ( Denna fråga blir således viktig att arbeta vidare med i projektet, för att stärka även denna viktiga länk i Kedjan som räddar liv. 4

6 En svaghet i denna rapport är att enkäten fylldes i och har hanterats anonymt, vilket gör att vi inte kan utesluta att någon skola svarat flera gånger även om vi informerat om att det räckte med en rapport per skola. Därför bör resultaten, exempelvis kring antal utbildade och antal hjärtstartare, tolkas med viss försiktighet. Detta val gjordes för att ingen skola skulle känna sig utpekad utifall HLR-utbildning inte var påbörjad. Implementering av HLR-utbildning i grundskolan är sannolikt ett av de effektivaste sätten att närma sig visionen om ett Sverige där alla kan utföra HLR och använda en hjärtstartare. Om barnen från skolåldern får med sig dessa kunskaper kommer de sannolikt inte bara att ställa krav på HLR-utbildning från sina framtida arbetsgivare, utan även påverka och bidra till spridning av hjärtstartare ut i samhället. En god implementering av HLR-utbildning i grundskolan ger en naturlig spridning av kunskapen om HLR i samhället, fler utbildade livräddare och sannolikt även fler hjärtstartare, vilket på sikt skulle kunna leda till bättre överlevnadschanser vid hjärtstopp. Vi hoppas att även andra län ska inspireras att starta liknade projekt. Referenser Herlitz, 2014, Svenska hjärt-lungräddningsregistrets årsrapport Läroplanen, Lgr 11, Idrott och Hälsa, Nolan J, Soar J & Eikeland H, 2006, Resuscitation. Projektet Alla Kan, Svenska hjärtstartarregistret, Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2011, Livräddande första hjälp för grundskolan, lärarhandledning i Skol-HLR. 5