NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem"

Transkript

1 NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller även när unga genom eget beteende utsätter sig för allvarliga risker. Många barn som placeras har för en tid levt med föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa och en del har upplevt övergrepp. Många barn kommer dessutom från socioekonomiskt svaga familjer och en del barn har egen problematik. Ofta är socialtjänsten och föräldrarna överens om att det är bättre för barnet att för en kortare eller längre tid bo utanför hemmet. I andra fall placeras barnen med hjälp av tvång. För många barn och unga innebär det att en negativ utveckling bryts och de får en bättre livssituation. Det finns dock flera utvecklingsområden när det gäller barn i fosterhem. För väldigt många vuxna som tidigare varit placerade går det mycket bra i livet, men som grupp har de en större risk än genomsnittet att drabbas av olika problem och negativa händelser. Risken är bland annat större för att de ska ha låg utbildning, stå utan sysselsättning och ha sämre ekonomi. Som grupp har de också sämre fysisk och psykisk hälsa och en förhöjd risk att dö i förtid. Dessutom har de en högre risk för kriminalitet. I dag finns en hel del kunskap om hur man kan förbättra fosterbarnens situation. Utbildning är en av de starkaste skyddande faktorerna för ett gott vuxenliv. Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för ogynnsam utveckling, oavsett socioekonomisk bakgrund. De har en kraftigt förhöjd risk för att utveckla psykosociala problem såsom kriminalitet, missbruk, allvarlig psykisk ohälsa eller självmordsbeteende och de har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Forskning från de nordiska länderna visar att barn som växt upp i fosterhem i högre grad än andra saknar grundläggande behörighet till gymnasiet. Svensk registerforskning pekar på att fosterhemsbarn har klart sämre betyg i årskurs nio än andra barn med samma begåvning. Dessutom förbättrar färre av fosterhemsbarnen grundskolebetygen i efterhand, jämfört med andra barn med samma betyg. I vuxen ålder blir de alltså i högre grad lågutbildade än jämförbara grupper. En stor del av de problem som drabbar fosterhemsplacerade barn i vuxen ålder går därför att förklara med deras skolmisslyckanden. Omvänt är en lyckad skolgång den starkaste skyddsfaktorn för dessa barn. Vill man förbättra deras framtidsutsikter ska man således hjälpa dem till bättre skolresultat.

2 Barnens fysiska och psykiska hälsa är ett annat område där samhällets insatser kan bli bättre. Placerade barn och unga har sämre hälsa än andra barn och vårdas oftare för självskadebeteende och använder oftare psykofarmaka. Forskning har visat att barns och ungdomars hälsa ofta inte utreds i samband med placering och här finns utrymme för förbättringar med ganska små resurser, till exempel obligatoriska hälsokontroller vid placering. Andra områden som lyfts fram i forskningen som viktiga för barn i fosterhem är att arbeta för att de skall få stabilare vårdmiljöer utan omflyttningar, bli hörda på ett bättre sätt, få tillräckligt med information och bättre eftervård. Däremot vet man inte så mycket om barnens upplevelser av att vara placerade och vad de vill förändra i sin situation. Den senaste nordiska sammanställningen av antalet placerade barn publicerades 2009 och mätningen var från Under en vanlig dag 2006 var mellan 6 och 10 barn av 1000 placerade utanför hemmet i Danmark, Finland, Norge och Sverige (0-17 år). Det motsvarade cirka barn i dessa länder. Island och Grönland räknar något annorlunda, där finns bara uppgifter om antalet placeringar under ett års tid. Därför kan ett barn ha varit placerat fler än en gång under perioden. Island hade cirka 10 placeringar/år på 1000 barn och Grönland cirka 60 placeringar/år på 1000 barn. Det är rimligt att anta att Grönland hade mellan fem och tio gånger fler barn placerade per 1000 invånare än övriga Nordiska länder. För att förstå situationen på Grönland bättre går det att beskriva det med reella tal. Mellan 800 och 1000 barn är placerade utanför hemmet i ett land med invånare. För Färöarna och Åland finns inga lättillgängliga uppgifter om antalet placerade barn. Det är vanligare att ungdomar placeras utanför hemmet än barn. Av ungdomar år var mellan 11 och 21 av 1000 placerade utanför hemmet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Ungdomar placeras antingen på institution eller i familjehem var det stora skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller var ungdomarna placerades. Det var fyra gånger vanligare att ungdomar placerades på institution i Danmark och Finland än i Sverige och nästan tre gånger vanligare än i Norge. 1.2 Projektidé Under två års tid har Nordens Välfärdscenter, NVC, drivit ett projekt om tidiga insatser till familjer 1. Projektet avslutades med en konferens i december Under 2013 har NVC genomfört en informationsspridningsturné i de nordiska länderna. Under projektet genomfördes samlingar med ungdomar i Norden som varit placerade i fosterhem eller på institution. Vid dessa samlingar kom ungdomarna med förslag om hur man kan förbättra situationen för placerade barn. När tidiga insatser inte hjälper är det i många fall så att barnen placeras utanför hemmet och som nämnts ovan finns det idag kunskap om hur man kan förbättra för fosterhemsbarnen. Därför vill NVC nu gå vidare och identifiera och sprida goda insatser som kan förbättra situationen för fosterhemsplacerade barn i Norden. 1 Länk till projektet:

3 1.3 Syfte, mål och delmål Syftet med projektet är att genom nordiskt samarbete förhindra marginalisering av fosterhemsbarn i Norden. Projektets mål är att identifiera och sprida kunskap om goda insatser som kan förbättra situationen för fosterhemsplacerade barn i Norden, på både kort och lång sikt. Projektets mål uppnås genom att välja ut central kunskap och goda exempel som minskar riskfaktorer och stärker skyddsfaktorer för placerade barn. Ett mål är att ta fram material som underlättar implementering av goda/lovande metoder och till sist sprida dessa till politiker och beslutsfattare inom området. Preliminärt kommer vi att fokusera på tre delområden: Inför placering Hälsokontroll/barnläkarundersökning Screening psykisk hälsa Skolnivåundersökning Under placeringen Stöd till familjehemmen Skolprogram, stöd till utbildning Uppföljning av psykisk och fysisk hälsa Efter placeringen Hur kan man förbättra samhällets stöd till barnen efter avslutad placering? I samarbete med frivillig- och intresseorganisationer i Norden vill vi ta reda på vad ungdomarna själva vill ha hjälp med efter avslutad vård. 1.4 Förutsättningar för att lyckas En viktig förutsättning för att lyckas med projektet är att etablera nätverk med deltagare från samtliga länder och självständiga områden. Deltagarna ska ha erfarenhet av att arbeta med forskning om placerade barn eller arbeta med utvecklingsfrågor inom området. Projektet måste utgå från de behov som finns i de nordiska länderna och självstyrande områdena. De utvecklingsprojekt som väljs ut bör vara grundade på forskning om risk- och skyddsfaktorer och vara möjliga att sprida och genomföra på flera platser i Norden. 1.5 Avgränsningar Vi fokuserar på kunskap och insatser som går att implementera och som reducerar riskfaktorer och stärker skyddsfaktorer för placerade barn. Av resursskäl begränsas projektet till fosterbarn. Barn placerade på institution har därför valts bort.

4 1.6 Projekttid Projektet planeras pågå från augusti 2013 till och med utgången av 2014 när en första fas genomförs. Om finansiering är möjlig kan ytterligare en fas genomföras under Nyttan/effekten av projektet 2.1 Beskriv hur projektet bidrar till utveckling av den nordiska välfärdsmodellen Fosterhemsplacerade barn är en av de mest utsatta grupperna i de nordiska länderna. Barnen får enligt studier inte tillgång till välfärdssamhällets alla resurser såsom fullvärdig hälso- och sjukvård samt rätt skolinsatser. I jämförelse med normalbefolkningen är fler av de tidigare placerade barnen marginaliserade. De är oftare arbetslösa eller sjukskrivna, de har sämre hälsa och utbildning, är oftare dömda för brott och riskerar att dö i förtid. Idag finns nordisk forskning om hur man kan förbättra vården för barn och unga i familjehem. Projektet kan bidra till att kunskapen ökar hos politiker och beslutsfattare om hur man konkret förbättrar vården av fosterhemsplacerade barn. I förlängningen kan projektet bidra till att den nordiska välfärdsmodellen bättre stödjer en utsatt grupp barn så att de själva kan bidra till sin försörjning och samhällets välfärd. 2.2 Hur bidrar projektet till att fler grupper inkluderas i samhället? Som tidigare beskrivits i projektplanen är risken större att fosterhemsbarn utvecklas ogynnsamt och exkluderas från samhället, i jämförelse med andra grupper barn. Projektets syfte är att förhindra denna marginalisering. Detta ska ske genom en utveckling av vården, bland annat genom att fler barn får en bättre utbildning och en bättre uppföljning av hälsan. Dessa insatser borde bidra till att gruppen i framtiden får högre sysselsättningsgrad och lägre sjukskrivningstal än i dag. 2.3 Vilken nordisk nytta kommer projektet att bidra till? Genom att skapa nordiska nätverk av både experter och frivilligorganisationer ökar kunskapsutbytet inom området. Ett mål med projektet är att få hela eller delar av nätverken att fortsätta ha kontakt och utbyta kunskap och idéer. Projektet kommer att bidra med att lyfta fram de placerade nordiska barnens röster och sprida deras erfarenheter. 3. Projektets organisering 3.1 Projektorganisation Till projektet anställs en projektledare i augusti 2013 som tillsammans med projektledaren för området Familjepolitik ska arbeta med projektet. Även en informatör knyts till projektet och två nordiska nätverk skapas. 3.2 Nordiska nätverk Ett nordiskt nätverk skapas, bestående av forskare och utvecklingsorienterade experter från de fem nordiska länderna och Grönland. Inbjudan att delta i gruppen har också skickats till de två andra självstyrande områdena. Denna grupp benämns hädanefter referensgrupp.

5 Ett andra nätverk bildas, bestående av frivillig- och intresseorganisationer från de nordiska länderna och från de självstyrande områdena. Denna grupp benämns expertgrupp. Grupperna kommer att träffas i Stockholm eller genom videokonferens en eller två gånger per termin. Träffarna kommer delvis att genomföras i seminarieform. Grupperna kommer att vara rådgivande i fråga om inriktning, innehåll och genomförande av projektet. NVC förbehåller sig rätten att slutligt besluta i dessa frågor. 3.3 Expertstöd Deltagarna i referensgruppen kommer alla från de nordiska länderna och har gedigen erfarenhet från området fosterhemsbarn, antingen som forskare eller som utvecklingsinriktade experter. Till projektet knyts också professor Bo Vinnerljung, skolöverläkare Stefan Kling och doktorand Hilma Forsman som extern resurs. 4. Aktiviteter i projektet 4.1 Tidplan för aktiviteter Ett första referensgruppsmöte med forskare och experter genomförs den 24 oktober Vid detta tillfälle diskuteras projektets syfte och genomförande, vilka centrala risk- och skyddsfaktorer och vilka lovande utvecklingsprojekt som finns i Norden för fosterbarn. Vid urval av projekt ska man i första hand fokusera på sådana som är utvärderade och i andra hand sådana som kan förväntas vara lovande och innehåller den typ av kärnkomponenter som tidigare har visat sig ge goda resultat vid utvärderingar. Efter referensgruppsmötet fastställs projektplanen. Ett första expertgruppsmöte med frivilligorganisationer genomförs i januari Vid detta möte diskuteras hur fosterhemsbarnens åsikter och upplevelser bäst kan komma fram och om projektets inriktning bedöms vara relevant för fosterhemsbarnen i Norden. Ett uppdrag läggs ut till forskare om att sammanfatta forskningsläget för fosterhemsbarn under hösten Texten ska ingå i ett inspirationshäfte. Ett uppdrag om att lyfta fosterhemsbarnens röst läggs ut till någon frivilligorganisation under hösten Under hösten och vintern/våren tittar projektdeltagarna från NVC på olika lovande utvecklingsprojekt. Referensgruppsmöten med båda grupperna genomförs under vintern/våren Uppdragen rapporteras in till projektledaren under våren/sommaren Rapporter beräknas vara färdiga sista kvartalet Slutkonferens hålls sista kvartalet 2014.

6 4.2 Avrapporteringar under projekttiden Projektledaren avrapporterar till ledningen för NVC vid halvårsuppföljningar och till välfärdspolitiska gruppen på NVC varje månad. 5. Budget Projektet är egenfinansierat av NVC. Alltså finns inte tilldelade externa medel till projektet. Budget för 2013 är klar men för 2014 är det fortfarande oklart hur mycket medel projektet kommer att tilldelas. Budget ligger i bilaga Riskanalys Då finansiering av projektet under 2014 är oklart finns risker att alla aktiviteter inte går att genomföra som planerat. Blir andelen tilldelade medel mindre kommer projektledningen att prioritera den del av projektet som rör framtagande av central kunskap och lovande exempel. 7. Kommunikationsplan Fokus kommer att vara att sprida resultaten till de Nordiska länderna, inklusive de självstyrande områdena, via våra nätverk. Kommunikationsplan tas fram i samarbete med ansvarig kommunikationsrådgivare. Planerade aktiviteter finns i bilaga Evaluering En evaluering kommer att göras i anslutning till att projektet avslutas. Dels kommer man att gå igenom att alla aktiviteter genomförts och om så inte är fallet ska det tydligt framgå varför så inte skett. Dels kommer man genom en enkät att följa upp hur deltagarna i expert- och referensgrupperna bedömer att arbetet bidragit till projektets syfte att med nordiskt samarbete förhindra marginalisering av fosterhemsbarn i Norden. De ska svara på hur informationen spridits och om någon har gått vidare med något konkret utvecklingsprojekt.

Barnfattigdom i Norden utkast projektplan

Barnfattigdom i Norden utkast projektplan Barnfattigdom i Norden utkast projektplan Mål och succékriterier Bakgrund och nuläge Hur ser möjliga och rimliga strategier ut för att minska och på sikt eliminera barnfattigdomen i de nordiska länderna?

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

TVÅÅRSPLAN 2014-2015 I. ALLMÄNNA VERKSAMHETSMÅL. Tre profilområden

TVÅÅRSPLAN 2014-2015 I. ALLMÄNNA VERKSAMHETSMÅL. Tre profilområden TVÅÅRSPLAN 2014-2015 Riksförbundet har tidigare antagit flerårsplaner. På årsstämman 2009 antogs en 3-årsplan för åren 2009-2011 och därefter en tvåårsplan för 2012-2013. Dessa planer bröts ned till årsplaner

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se

Läs mer

2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun

2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun 2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun ett samarbete mellan Fryshuset, Studieförbundet Vuxenskolan och Åre kommun Skriven av Anna Linde Introduktion Projekt Lugna Gatan Åre är ett långsiktigt

Läs mer

Projektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster

Projektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster Projektplan 2015-12-14 1 (12) Dnr. VINNOVA 2015-05970 Uppdaterad Dnr. Länsstyrelsen 2016-01-14 303-435-2016 2016-02-03 Christina Rehnberg Nationell samordnare för länsstyrelsernas betaltjänstuppdrag Direkt

Läs mer

Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till 10000 kr

Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till 10000 kr Projektidé It- teknik coach. Projektet syftar till att hjälpa äldre med vardagstekniken. Finansiering Projektledare: Lidköping 240 timmar: (beräknat på 15 timmar per vecka i 16 veckor) Övriga projektdeltagare:

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Placering av barn över nationsgränserna med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62) Svar på remiss från

Placering av barn över nationsgränserna med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62) Svar på remiss från SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0936/2009 SID 1 (7) 2010-01-14 Handläggare: Monica Petersson Telefon: 08-508 25 028 Till socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Granskning av projektverksamheten Granskningsrapport Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Uppdraget 1 4. Metod och avgränsning 2 5.

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum +4616104894 2013-10-20 HBN13-023-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T

Läs mer

Kvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt

Kvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt Kvalitetsbegreppet inom vuxenutbildningen - ett Nordplus Voxen projekt Bakgrund Nordiskt nätverk för formell vuxenutbildning Samverkande organisationer är Finland Axxell Danmark VUC & FLD Island IÐAN fræðslusetur

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna

Läs mer

Projekt: Nordens Barn Fokus på barn i fosterhem UNGAS RÖST. Samling med nordiska ungdomar som har bott i fosterhem

Projekt: Nordens Barn Fokus på barn i fosterhem UNGAS RÖST. Samling med nordiska ungdomar som har bott i fosterhem Projekt: Nordens Barn Fokus på barn i fosterhem UNGAS RÖST Samling med nordiska ungdomar som har bott i fosterhem OM PROJEKTET Forskning visar att både barn som lever i familjehem och vuxna som i ungdomen

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete

Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete Ansökan om medel till en förstudie Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete - För framgångsrik samverkan mellan ideella organisationer och kommuner/landsting/regioner och Sveriges

Läs mer

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Projektägare: Jämtlands Läns Landsting Parter : Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämtlands läns landsting Anställda: Lotten Albertsson, distriktssköterska

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980? (Socialstyrelsens rapport, mars 2006) Den 8 december 2005 gav dåvarande socialminister

Läs mer

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering Ansökan ställd av : ÖREBRO KOMMUN, ÖREBRO LÄNS LANDSTING, LOKALT FÖRSÄKRINGSCENTER ÖREBRO, ARBETSFÖRMEDLINGEN ÖREBRO SAMT STIFTELSEN ACTIVA ÖREBRO 1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I

Läs mer

Arbetslöshet bland unga ökar på våren

Arbetslöshet bland unga ökar på våren Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de

Läs mer

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg God elevhälsa +goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT per@kornhall.se Skolstrateg Skolstrateg Författare till Barnexperimentet Skolstrateg Författare till Barnexperimentet

Läs mer

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun Sida 1 av 12 Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Bilaga 1 B Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning 2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.

Läs mer

SIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund

SIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund SIKTA Genomförandeplan för 2010 Lund För att underlätta läsningen bifogas en tidslinje samt en matris där allt vi tänker genomföra finns samlat på ett mer koncentrerat och strukturerat sätt. Nuläge Sikta

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan avser medel som ska fördelas under 2012 Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR. Projektledare: Christina Reuterwall. Enhetschef AMA Arbetsmarknad

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR. Projektledare: Christina Reuterwall. Enhetschef AMA Arbetsmarknad PROJEKTANSÖKAN Datum: maj 2016 PROJEKTPLAN FÖR Projektbenämning Pilotprojekt Etableringsresurs Projektledare: Christina Reuterwall. Enhetschef AMA Arbetsmarknad Projektägare: Jonas Boman. Verksamhetschef

Läs mer

UVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv 2014-03-27 Britt Lexander Version 4

UVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv 2014-03-27 Britt Lexander Version 4 1(7) Projektnamn: Lokalförsörjning Projektledare: Britt Lexander, fastighetschef Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING

STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING Fastställd av kommunfullmäktige 17 oktober 2011 STRATEGI Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Inledning Alla barn och unga i Haninge ska må

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11 En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Mattias Engdahl Anders Forslund ESO 2015-06-11 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande mått på ungdomars

Läs mer

Sida: 0 av 5. Krami Trollhättan Vänersborg Ett samarbete mellan

Sida: 0 av 5. Krami Trollhättan Vänersborg Ett samarbete mellan Sida: 0 av 5 Krami Trollhättan Vänersborg Ett samarbete mellan Inledning Kriminalvårdens klienter har en mycket svag ställning på arbetsmarknaden. Utmärkande är begränsad arbetslivserfarenhet, mest kortvariga

Läs mer

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Myndighetsvärlden är ofta föremål för förändring. Det kan röra sig om neddragningar, utlokaliseringar eller andra former av situationer

Läs mer

2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap

2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap 2010-03-31 Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Vetlanda Här växer både människor och företag

Vetlanda Här växer både människor och företag Vetlanda Här växer både människor och företag Aktualiseringar till familjesektionen 2011 (källa verksamhetsstatistik Procapita 2011, anledning till anmälan enligt uppgiftslämnaren. Statistikurval från

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För

Läs mer

Besöksmål Åsgarn - förstudie

Besöksmål Åsgarn - förstudie Besöksmål Åsgarn - förstudie Iordningställande av nedfart till sjön Åsgarn i Kolarbo by. Projektägare: Folkärna norra bygdegårdsförening, upa Projektledare: Leif Öster Kommun: Avesta Dnr: 73 Jnr: 2010

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Slutrapport. 1. Sammanfattning

Slutrapport. 1. Sammanfattning Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk

Läs mer

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 1 februari 2016 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Anton Olofsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Projektet... 4 2.1 Genomförda aktiviteter under

Läs mer

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

Målet var att förbättra romernas situation på arbetsmarknaden och i utbildningssektorn/skolan samt att minska ohälsan bland kvinnor och män.

Målet var att förbättra romernas situation på arbetsmarknaden och i utbildningssektorn/skolan samt att minska ohälsan bland kvinnor och män. PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR Datum: 2010-12-08 Dnr 2010/ Projektbenämning Team RIAS (Utveckling av metoder och teamarbete för att få fler vuxna romer i studier, arbete och självförsörjning) Projektledare

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

Handlingsplan för frånvaro

Handlingsplan för frånvaro Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars

Läs mer

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012 VÅLD - hjälp och stöd Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012 www.sollentuna.se Kontaktuppgifter SOCIALKONTORET Mottagningen för barn och unga, tel 08-579 212 50 Mottagningen

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00 FAMILJEHEM Att vara familjehem är en mycket viktig uppgift. Att hjälpa ett barn till ett givande liv som vuxen är något av det bästa en människa kan göra. Alla Haninges familjehem är utredda med sikte

Läs mer

Statens ansvar för de adopterade

Statens ansvar för de adopterade 2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen

Läs mer

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Carita Peltonen Hälsa, vård och jämställdhet, Mariehamn 15.6.2016 NMR/ÄK-S uppdraget Litteraturstudie med: befintlig forskning om jämställdhet

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

PROJEKTPLAN. Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings kommun

PROJEKTPLAN. Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings kommun Skapad datum Författare 2006-05-17 Styrgrupp o arbetsgupp för anhörigstöd i Falköping Kommentar Projektplanen uppdateras av projektledaren PROJEKTPLAN Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten Slutrapport för särskild satsning på matematikaktiviteter för elever i skolår 8 och 9 samt en inspirerande lärandemiljö med avsikt

Läs mer

Slutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011

Slutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011 Slutrapport Hälsa på Folkhögskola 2010/2011 Projektet drivs av de tre IOGT-NTO-distrikten i V:a Götaland, Skaraborg, Älvsborg och Göteborg och Bohus län. Hela projektperioden är hösten 2009 2012. Projektet

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun Projektplan Strängnäs 150702 Projektnamn RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Projektägare LSG Individ- och familjeomsorgen Datum 150702 Bakgrund Målgruppen för detta projekt är de klienter som söker ekonomiskt

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Nordisk familjepolitik- ett projekt om tidigt stöd till sårbara familjer

Nordisk familjepolitik- ett projekt om tidigt stöd till sårbara familjer Nordisk familjepolitik- ett projekt om tidigt stöd till sårbara familjer Innehåll 1. Syfte... 2 2. Mål... 2 Bakgrund... 2 Projektets temaområden... 5 Projektets politiska mål och allmännyttiga mervärde...

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år. 1. Sammanfattning

Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år. 1. Sammanfattning Sid 1 (5) Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år Projektnamn: Unga In Projektägare: Arbetsförmedlingen Samverkansparter: Skellefteå Kommun, Gävle Kommun, Malmö kommun, Göteborgs Stad, Stockholms Stad. Rapporten

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer