pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September Ink:
|
|
- Kerstin Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gnesta kommun Ink: Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc
2 Innehållsförteckning 1. Inledning Granskningsbakgrund Revisionsfråga Revisionskriterier Revisionsmetod och avgränsning 3 2. Iakttagelser och bedömningar Grundskolans organisation i Gnesta kommun stödresurser kring exempelvis administration, ekonomi och lokalfrågor Bedömning Rektors mandat och möjligheter i att organisera sin verksamhet Bedömning Uppföljning och utvärdering av rektorernas arbete som pedagogiska ledare Bedömning Initiativ från nämnd och förvaltning för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap Bedömning Rektorernas kompetens och utbildning lo Bedömning Sammanfattande bedömning och rekommendationer Sammanfattande bedömning n 3.2. Rektorernas stödresurser kring exempelvis administration, ekonomi och lokalfrågor Rektors mandat och möjligheter i att organisera sin verksamhet Uppföljning och utvärdering av rektorernas arbete som pedagogiska ledaren 3.5. Initiativ från nämnd och förvaltning för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap Rektorernas kompetens och utbildning Rekommendationer 13 Gnesta kommun
3 Sammanfattning och revisionell bedömning har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Gnesta kommun genomfört en granskning av rektorernas förutsättningar för pedagogiskt ledarskap. Granskningen har avgränsats till den kommunala grundskolan, och revisionsfrågan som har varit styrande för granskningen har formulerats enligt följande: Har rektorerna, mot bakgrund av deras samlade ansvar, rimliga förutsättningar för att utöva sitt pedagogiska ledarskap? Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att rektorerna för grundskolan i Gnesta kommun, mot bakgrund av deras samlade ansvar, inte fullt ut har rimliga förutsättningar för att utöva sitt pedagogiska ledarskap. Det finns tillgång till stödresurser kring administration, HR/personal och ekonomi, men vår bedömning är att stödresursernas uppdrag och uppdragets omfattning kan kräva ytterligare tydliggörande för att stödet ska vara erforderligt. Respektive rektor har mandat och möjlighet att organisera sin verksamhet så att erforderliga resurser finns, men detta ger dock upphov till en avvägning i hur resurserna ska prioriteras antingen direkt till verksamheten eller indirekt till verksamheten i form av ett utökat administrativt stöd till rektor. Här uttrycks från delar av verksamheten ett behov av att det från nämndens sida tydligare behöver uttryckas vilka stödresurser som rektor ska ha till förfogande för att uppfylla sitt uppdrag, samtidigt som Barn- och utbildningsnämnden betraktar det som att nämnden genom ett sådant ställningstagande skulle inkräkta på rektors uppdrag. Det sker även viss uppföljning av rektorernas arbete som pedagogiska ledare, men det finns en önskan om att de aktiviteter som genomförs i ledningsgruppen och som pedagogiskt ledarskap i verksamheten analyseras och utvärderas i högre utsträckning. För att ge rektorerna bättre förutsättningar och verktyg i det pedagogiska ledarskapet har Barn- och utbildningsförvaltningen initierat ett antal åtgärder, bland annat en utredning av administrativa stödprocesser och utvecklandet av en modell för fördelning av lärarnas arbetstid. Samtliga rektorer i den kommunala grundskolan har genomgått rektorsutbildningen och har tidigare erfarenhet av arbete som rektor. Utifrån bedömningarna rekommenderas nämnden att säkerställa att det administrativa stödet blir mer effektivt, samt att säkerställa att arbetet med att utveckla förvaltningens ledningsgrupp fortsätter. Gnesta kommun 1 av 14
4 1. Inledning 1.1. Granskningsbakgrund I dagens debatt diskuteras ofta frågan om rektorernas möjlighet att vara pedagogiska ledare. Enligt Skolinspektionens rapport Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten (2012:1) är pedagogiskt ledarskap att betrakta som "allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat". Av rapportens sammanfattning framgår också att flertalet av de huvudmän som varit föremål för Skolinspektionens granskning behöver i dialog med rektorerna säkra förutsättningarna för rektors ledning av den pedagogiska verksamheten. För att rektor ska kunna fungera som en god pedagogisk ledare är det viktigt att det finns stödstrukturer i verksamheten, till exempel för, fastighetsfrågor, administration och ekonomi. Utöver stödstrukturer är frågan om rektors kompetens och erfarenhet för att utöva ett pedagogiskt ledarskap relevant. Med bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys har de förtroendevalda revisorerna i Gnesta kommun beslutat att genomföra denna granskning Revisionsfråga Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Har rektorerna, mot bakgrund av deras samlade ansvar, rimliga förutsättningar för att utöva sitt pedagogiska ledarskap? Revisionskriterier Följande revisionskriterier är vägledande för granskningen och för att besvara revisionsfrågan: Har rektorerna tillgång till erforderliga stödresurser för att hantera till exempel administration, ekonomi och lokalfrågor? Vilket mandat och vilka möjligheter har rektor att organisera sin verksamhet så att erforderliga stödresurser finns? På vilket sätt sker uppföljning och utvärdering av rektorernas arbete som pedagogiska ledare? Vilka initiativ har nämnd/förvaltning tagit för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap? Hur ser rektorernas kompetens ut, utifrån utbildning, erfarenhet och genomförs rektorsutbildning? Gnesta kommun 2 av 14
5 1.3. Revisionsmetod och avgränsning Granskningen har genomförts genom studier av för granskningen relevanta dokument samt intervjuer. De dokument som har varit föremål för dokumentstudier är Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning, medarbetarenkäter till chefer och medarbetare inom Barn- och utbildning, grundskolornas kvalitetsrapporter för år 2014 samt nämndens budget, delårsrapport och årsredovisning. Vidare har intervjuer genomförts med Barn- och utbildningsnämndens presidium, förvaltningschefen vid Barn- och utbildningsförvaltningen, fyra rektorer för kommunens grundskolor samt arbetslagsledare vid några av kommunens grundskolor. Granskningen har avgränsats till att omfatta den kommunala grundskolan. Rapporten har varit föremål för sakgranskning. Gnesta kommun 3 av 14
6 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Grundskolans organisation i Gnesta kommun I dagsläget finns det fem F-5 skolor i Gnesta kommun, Dansutskolan (cirka 277 elever) Frejaskolan (cirka 255 elever) Welandersborgs skola (cirka 90 elever) Laxne skola (cirka 32 elever) och Kvarnbackaskolan (cirka 55 elever). Samtliga F-5 skolor har även fritidshemsverksamhet. I dagsläget är rektorerna för Dansutskolan och Frejaskolan även rektorer för Laxne skola respektive Kvarnbacka skola. För att kunna tillbringa en dag varje vecka på skolorna med lägre elevantal har de två rektorerna varsin biträdande rektor på 25 % på Dansutskolan och på Frejaskolan. Kommunens högstadieskola är Frejaskolan 6-9 (cirka 408 elever) och på skolan finns även en kommunövergripande organisation för modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andra språk. Rektorn för Frejaskolan 6-9 har även en biträdande rektor på 100 %. Rektor för kommunens grundsärskola är även tillförordnad rektor för Welandersborgs skola, och rekrytering av en rektor till Welandersborgs skola pågår för närvarande (juni 2015) Rektorernas stödresurser kring exempelvis administration, ekonomi och lokalfrågor Revisionskriterium - Har rektorerna tillgång till erforderliga stödresurser för att hantera till exempel administration, ekonomi och lokalfrågor? Rektorerna har tillgång fill administrativt stöd i form av skolassistenter, som i huvudsak kan vara behjälpliga med elevadministrativa och personaladministrativa uppgifter. I detta ingår exempelvis att registrera elever och skapa klasslistor, hantera självservice kring ekonomi och personal och även hjälpa lärare och pedagoger med självservice, skriva avtal, ta fram statistik och ta emot sjukanmälningar. Tillgången till administrativa stöd varierar mellan rektorerna, från So % till zo % av en tjänst. En förvaltningsekonom inom kommunens ekonomienhet är kopplad till Barn- och utbildningsförvaltningen. Denna ska fungera som ekonomistöd gentemot förvaltningschef och rektorer i arbetet med budget, prognoser och ekonomisk uppföljning. I dagsläget upplever inte rektorerna att de kan nyttja detta stöd tillräckligt effektivt, då men menar att ekonomistödet skulle behöva mer av specifika verksamhetskunskaper. Enligt förvaltningschefen kommer ekonomi att få ett förstärkt fokus på ledningsgruppens l möten till hösten då förvaltningsekonomen ska delta i dessa möten. Förvaltningschefens tanke med denna mötesform är att förvaltningsekonomen och rektorerna ska kunna utbyta kunskaper, information och insikter från sina olika perspektiv (ekonomi och verksamhet) och på så stärka Förvaltningschefen och rektorerna ingår i denna ledningsgrupp. Gnesta kommun 4 av 14
7 arbetet och stödet kring ekonomi genom bättre insyn i och kunskap om varandras områden. Arbetslagsledarna uppfattar att rektorerna har många administrativa uppgifter att hantera som tar tid av dem i vardagen, vilket minskar deras förutsättningar att vara pedagogiska ledare sett till tid att vara i verksamheten. Rörande personal- och/eller HR-frågor finns det en personalavdelning centralt som kommunens alla verksamheter har tillgång till. Personalavdelningen ska enligt uppgift kunna vara behjälplig i ett antal olika frågor som rör personal. Rektorerna upplever att det uppstår en del "kringuppgifter" gällande personaladministration för vilka ansvaret inte är definierat och fördelat mellan verksamhet och personalavdelning, och då ansvarsfördelningen inte är tydlig uppfattas arbetet bli ineffektivt. Det kan exempelvis gälla bevakning av visstidsanställningar för utskick av skriftlig bekräftelse om anställningens upphörande (ska ske en månad innan anställningen upphör) och uppdatering av personallistor för utskick av medarbetarenkäter eller inför kompetenskartläggningar (med anledning av krav på lärarlegitimation). Såväl förvaltningschefen som rektorerna uttrycker att det saknas ett strategiskt grepp om lokal- och fastighetsfrågorna, både utifrån ett nuläge (vilka lokaler behöver man i dagsläget för att kunna bedriva en bra verksamhet) och ett framtida läge (vilka lokaler ska man ha i framtiden sett till såväl demografisk som pedagogisk utveckling). Avsaknaden av ett samlat grepp medför att rektorerna blir involverade i besluten i många detaljfrågor kring byggnation (exempelvis placeringen av parkeringsyta) som de ser tar tid från deras huvuduppdrag vilket det inte borde göra. För att utreda varför dialogen inte fungerar på ett bra sätt och varför lokaloch fastighetsfrågorna skapar tidsåtgång för skolledarna har ledningen för barnoch utbildningsförvaltningen tillsatt en arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp ska kartlägga de problem och svårigheter som finns i dagsläget och därefter lyfta de frågor som inte beror på förvaltningens interna organisation vidare till Gnesta Fastighets AB. Utöver de byggtekniska frågorna upplever rektorerna att det finns en del frågor kring fastighetsskötsel för vilka förutsättningarna inte är tydliga, exempelvis hur tjänster för kostchefer och städ fördelas och finansieras samt när och varför förutsättningarna för detta förändras Bedömning Bedömningen är rektorerna har tillgång till stödresurser rörande administration, ekonomi och HR/personalfrågor, men att dessa stödresurser inte fullt ut fungerar optimalt, varför de inte kan betraktas som erforderliga. Avseende stödet kring lokaloch fastighetsfrågor är bedömningen att rektorerna inte har tillgång till erforderliga stödresurser. Gnesta kommun 5 av 14
8 2.3. Rektors mandat och möjligheter i att organisera sin verksamhet Revisionskriterium - Vilket mandat och vilka möjligheter har rektor att organisera sin verksamhet så att erforderliga stödresurser finns? Rektorerna upplever att de till stor del har mandat och möjlighet att organisera sin verksamhet så att erforderliga resurser finns, men att det emellanåt uppstår problem som gör detta mandat svårt att tillämpa. Exempelvis har det förekommit diskussioner kring att tillämpa beteckningen "biträdande rektor" i samband med att några rektorer skulle ansvara för flera skolenheter, där beslutet från nämnden blev av beteckningen inte fick tillämpas. När det gäller att tillsätta administrativa tjänster som stöd till rektor har det enligt uppgift funnits en upplevd vilja hos både nämnd och förvaltningschef att en tjänst med avsevärt högre kompetensnivå än vad som finns i organisationen idag ska tillsättas. Man har t ex resonerat kring att tillsätta en intendent. Rektorerna ser dock att beslutet att tillsätta en sådan tjänst är mycket svårt att fatta, utan en tydligare riktning i vilket nära administrativt stöd som man som rektor ska ha tillgång till och hur det ska finansieras. Om ett utökat administrativt stöd till rektor - sett till tjänstgöringsgrad och kvalifikationer ska finansieras inom befintlig budget innebär detta en att andra tjänster som verksamheten har behov av måste prioriteras ned. Detta upplevs som en mycket svår prioritering att göra för rektor. Även om man ser att ett bättre administrativt stöd skulle kunna innebära bättre möjligheter att fokusera på det pedagogiska ledarskapet så kan det ofta finns mer verksamhetsnära och kortsiktiga behov av t ex mer lärarstöd. Nämndens presidium uttrycker dock att nämnden inte ser sig ha mandat för att definiera vilket administrativt stöd rektorerna ska ha tillgång till, utan upplever att den avvägningen ligger inom ramen för rektors mandat att organisera sin verksamhet 2. I dagsläget finns det två skolor som ligger lite utanför Gnesta och har ett relativt lågt elevantal (Laxne och Kvarnbacka skola). Tanken är att rektorerna på Dansutskolan och Frejaskolan ska tillbringa en dag i veckan på dessa skolor, medan en biträdande rektor finns tillgänglig på Dansutskolan och Frejaskolan under tiden. Enligt uppgift är det bitvis svårt att driva det pedagogiska ledarskapet på de mindre skolorna. Detta beror dels på att man som pedagogisk ledare måste arbeta utifrån en annan skolkultur under kort tid och en annan dynamik i en mindre personalgrupp, dels på att avståndet och restiden har konsekvenser för tillgängligheten och hur mycket tid man kan spendera på skolan under en dag. 2 Skollagen (2010:800) kap Gnesta kommun 6 av 14
9 Enligt Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning (beslutad ) är följande delegerat till rektor: - Beslut om fördelning av antalet timmar för ämnen, ämnesgrupper inom ramen för språkval och elevens val. - Beslut om ämnen och ämnesområden inom elevens val. - Beslut om uppskov med skolstart. - Anvisning/uppsägning av plats i fritidshem. - Beslut om utredning och åtgärder vid kränkande behandling. - Beslut om att en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Anställningsärenden gällande övrig personal (ej enhetschef eller personal direkt underställd förvaltningschefen) är delegerat till enhetschef och lönesättning inom gällande bild för övrig personal (ej enhetschef) är delegerat till respektive enhetschef Bedömning Bedömningen är att rektorerna sett till delegation och nuvarande förutsättningar har mandat och möjlighet att organisera sin verksamhet så att erforderliga stödresurser finns. Gällande vilken typ av nära administrativt stöd som rektor skulle gynnas av att ha tillgång till så har det förts diskussioner kring vilken profil en sådan tjänst skulle kunna ha Uppföljning och utvärdering av rektorernas arbete som pedagogiska ledare Revisionskriterium - På vilket sätt sker uppföljning och utvärdering av rektorernas arbete som pedagogiska ledare? I Gnesta kommun genomförs en medarbetarenkät varannan vår och det senaste tillgängliga resultatet är från år Enligt rektorerna presenteras och diskuteras resultatet av medarbetarenkäten i Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp, men på respektive enhet diskuteras och analyseras resultaten inte riktigt på samma djuplodade sätt. Dock framgår det av intervjuer med arbetslagsledare att medarbetarenkätens resultat diskuteras på arbetsplatsen, och där ett av områden är ledarskapet. Förvaltningschefens ledningsgrupp med rektorerna har under det gångna året haft möten varje vecka, och för att tydliggöra syftet med mötena från vecka till vecka har en indelning skett i informationsmöten och strategimöten. Rektorerna har även fått utvärdera mötena under året. Framgent kommer ledningsgruppen bara att sammanträda en gång varannan vecka, och tanken är att detta dels ska frigöra tid för självstudier och självrefiektion kring det pedagogiska ledarskapet hos rektorerna, dels frigörs tid för förvaltningschefen till att besöka rektorernas skolor och diskutera pedagogiskt ledarskap och utveckling med rektorerna. Gnesta kommun 7 av 14
10 Förvaltningschefen har även regelbundna medarbetarsamtal med rektorerna. Arbetslagsledarna upplever att rektorerna generellt har många möten utanför skolan, bl a möten på förvaltningsledningsnivå. Under hösten fick rektorerna i uppdrag att skriva en framtidsvision för sitt ledarskap (chefsvision) på ett par års sikt, och deras individuella visioner är tänkta att användas som diskussionsunderlag och riktningsverktyg framöver. Förvaltningschefen uttrycker att man under det gångna året har arbetat mycket med mötesstrukturer och arbetet inom ledningsgruppen, dels i syfte att stärka sammanhållningen inom gruppen, dels i syfte att rektorerna ska kunna ta med sig de angreppssätt och metoder som används i ledningsgruppen till sina skolor. Rektorerna instämmer i att arbetet inom ledningsgruppen har utvecklats det senaste året, men uttrycker att de eftersöker ett bättre sammanhang i de uppgifter de arbetar med i ledningsgruppen och en tydligare uppföljning av de aktiviteter man företar sig. Ett bättre sammanhang innebär att det måste finnas ett tydligt uttryckt syfte och en kontinuitet i aktiviteterna de arbetar med i utvecklande syfte, exempelvis chefsdeldarationen och eventuella självstudier och grupparbeten inom fokus- eller intresseområden. De efterfrågar även en förstärkt uppföljning, dels för att man med en bra uppföljning visar att det finns ett syfte med och ett värde i den tid och det engagemang man lägger ner på uppgifter och aktiviteter, och dels för att en bra uppföljning bidrar till att säkerställa och synliggöra att beslut fattas och aktiviteter eller åtgärder genomförs. Förvaltningschefen uttrycker också att uppföljning av ledningsgruppens aktiviteter och mål är den del i mötesstrukturen som inte ännu fungerat fullt ut. Rektorerna uttrycker också att det skulle vara eftersträvansvärt att åtgärder och aktiviteter inom ledningsgruppen som syftar till att utveckla rektorernas pedagogiska ledarskap, samt uppföljningen av dessa kopplas samman med den uppföljning och utvärdering som sker av verksamheten inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Denna koppling skulle kunna tydliggöra det pedagogiska ledarskapets roll i ledning och styrning av skolverksamheten, samt genom uppföljning och utvärdering synliggöra vilken effekt rektors pedagogiska ledarskap har på verksamheten och vilken effekt genomförda åtgärder och aktiviteter har resulterat i. I skolornas kvalitetsrapporter beskrivs och utvärderas verksamhetens arbete under det gångna året med utgångspunkt från områdena i läroplanen och Barn- och utbildningsnämndens framtidsplan, och pedagogiskt ledarskap är ett område som beskrivs. I maj 2015 presenterades enligt uppgift i sakgranskningen en modell för systematiskt kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp, som ska synliggöra hela kedjan från rektorernas pedagogiska ledarskap till uppföljning och utvärdering av verksamheten. Gnesta kommun 8 av 14
11 Bedömning Bedömningen är att det till del sker en uppföljning av rektorernas arbete som pedagogiska ledare. I förvaltningschefens ledningsgrupp har ett aktivt arbete bedrivits med mötesstrukturen för att tydliggöra vilka möten som syftar till vad. I skolornas kvalitetsrapporter beskriver rektorerna också vad som kännetecknar pedagogiskt ledarskap och utvecklingsarbete vid deras skolor. Även om uppföljning av det pedagogiska ledarskapet förekommer framstår det inte som att det utvärderas med syfte att konkretisera utvecklande åtgärder framåt Initiativ från nämnd och förvaltning för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap Revisionskriterium - Vilka initiativ har nämnd/förvaltning tagit för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap? Från Barn- och utbildningsförvaltningens sida har förvaltningschefen (som beskrivits ovan) arbetat med att tydliggöra mötesstrukturerna och stärka arbetet inom gruppen i ledningsgruppen med rektorerna. Utvecklingssekreteraren på förvaltningskontoret arbetar också med en utredning kring administrativa stödprocesser, och inom kontoret har man även tagit fram en modell för fördelning av lärarnas arbetstid med planerat införande till hösten. Tanken är att modellen ska kunna användas av rektorerna som ett stöd och ett underlag i dialogen med lärarna. Rektorerna har även fått i uppdrag av förvaltningschefen att formulera en framtidsvision för sitt ledarskap, och inom förvaltningskontoret pågår även ett arbete med att ta fram en avsiktsförklaring för det pedagogiska ledarskapet. Ledningsgruppen för Barn- och utbildningsförvaltningen har även två planeringsdagar två gånger om året, då utrymme finns för uppföljning av och diskussion kring tidigare utvecklingsarbete och hur ledningsgruppen bör arbeta framåt (enligt uppgift i sakgranskningen). Nämndens presidium uttrycker att det pedagogiska ledarskapet innebär att man är tillgänglig, vara lyhörd för medarbetarna och tillse att de utvecklas, samt leda medarbetarna och arbetet mot de nationella målen och de kommunala målen. Gällande administrativt stöd ser nämnden att det nu finns en annan form av stöd kring ekonomi som fungerar bättre, i och med att det finns en förvaltningsekonom kopplad till förvaltningen som har regelbundna möten med rektorerna. Nämndens presidium uttrycker inte att nämnden regelbundet involveras i frågor som rör lokaler och fastigheter, förutom när det finns behov av ytterligare resurser. Förslag till förändringar i skolorganisationen, exempelvis avseende tillsättning av biträdande rektorer eller organisering av stödresurser initieras och föreslås av förvaltningen, och nämnden informeras i och med att förvaltningen lägger fram ett förslag Bedömning Bedömningen är att Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit ett antal relevanta initiativ för att stärka förutsättningarna för utveckling av rektorernas pedagogiska ledarskap, i och med den pågående utredningen av administrativa stödprocesser, utvecklandet av en modell för fördelningen av lärarnas arbetstid och tydliggörandet av strukturerna för strategimöten och informationsmöten. Gnesta kommun 9 av 14
12 2.6. Rektorernas kompetens och utbildning Revisionskriterium - Hur ser rektorernas kompetens ut, utifrån utbildning, erfarenhet och genomförs rektorsutbildning? Alla rektorer har enligt uppgift genomgått rektorsutbildningen, och i vissa fall även en vidareutbildning för dem som gick rektorsutbildningen för ett antal år sedan. Två av rektorerna har varit verksamma i kommunen i drygt 15 år, en tredje är ganska ny i Gnesta men har erfarenhet som rektor från andra kommuner, och den fjärde har varit rektor i kommunen i cirka 2,5 år och dessförinnan biträdande rektor i 4,5 år. Enligt uppgift från förvaltningschefen arbetar kontoret just nu med att ta fram en kompetensutvecklingsplan för chefer och medarbetare, och arbetet har kommit ungefär halvvägs. Rektorerna uttrycker att de har möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling samt att det övergripande ledarforumet i kommunen har förbättrats och att det finns ett ledarutvecklingsprogram som upplevs som strukturerat och tydligt. Däremot ser de inte att det bedrivs så mycket omvärldsspaning eller nätverkande kring skolverksamheten, exempelvis i att delta på skolledarkonferenser och dylikt, utan såväl nämnd som förvaltning och skolledare håller sig mycket på plats i Gnesta gällande diskussion och aktiviteter kring utveckling. Om man som rektor känner att man skulle vara behjälpt av nätverkande med andra skolledare i liknande kommuner är det strukturer som man får uppsöka på egen hand. Som beskrivits tidigare i avsnitt 2.4 efterfrågar rektorerna också ett tydligare sammanhang i och en bättre uppföljning av det utvecklingsarbete som bedrivs i ledningsgruppen med förvaltningschefen Bedömning Samtliga rektorer inom grundskolan i Gnesta har tidigare erfarenhet av arbete som rektor, antingen som biträdande rektor eller som rektor inom kommunen eller från annan kommun. De har även genomgått rektorsutbildningen. Gnesta kommun 10 av 14 Pwe
13 3. Sammanfattande bedömning och rekommendationer 3.1. Sammanfattande bedömning Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att rektorerna för grundskolan i Gnesta kommun, mot bakgrund av deras samlade ansvar, inte fullt ut har rimliga förutsättningar för att utöva sitt pedagogiska ledarskap Rektorernas stödresurser kring exempelvis administration, ekonomi och lokalfrågor Rektorerna har tillgång till administrativt stöd i form av skolassistenter, som i huvudsak kan vara behjälpliga med elevadministrativa och personaladministrativa uppgifter, men av intervjuer framstår det som att rektorerna har mycket administrativt arbete. En förvaltningsekonom inom kommunens ekonomienhet är kopplad till Barn- och utbildningsförvaltningen, där det framstår som att det finns behov av mer specifika verksamhetskunskaper. Den centrala personalavdelningen utgör stöd till rektorerna, men det framstår som att det uppstår "kringuppgifter" gällande personaladministration för vilka ansvaret inte är definierat och fördelat mellan verksamhet och personalavdelning. Vidare saknas ett strategiskt grepp om lokal- och fastighetsfrågorna vilket gör att cheferna blir i beslut i många detaljfrågor kring byggnation (exempelvis placeringen av parkeringsyta) som de ser tar tid från deras huvuduppdrag vilket det inte borde göra, eller rörande fastighetsskötsel Rektors mandat och möjligheter i att organisera sin verksamhet Rektorerna upplever att de till stor del har mandat och möjlighet att organisera sin verksamhet så att erforderliga resurser finns, men att det emellanåt uppstår problem som gör detta mandat svårt att tillämpa, framförallt gäller det funktionen biträdande rektor. Det finns en utmaning i att prioritera resurser för rektorer, och i den utmaningen ligger också frågan om nämndens roll och ansvar relativt rektors rätt att organisera verksamheten utifrån vad hon eller han finner nödvändigt. Det finns vissa svårigheter i att driva det pedagogiska ledarskapet på de mindre skolorna både pga. att skolorna är olika, dels att rektor i praktiken måste ägna en del tid till förflyttningar. Rektorerna har enligt delegationsordningen ett antal relevanta delegationer för att kunna organisera sin skolenhet Uppföljning och utvärdering av rektorernas arbete som pedagogiska ledare Den medarbetarenkät som genomförs vartannat år diskuteras både i förvaltningens ledningsgrupp samt på arbetsplatserna. Framgent kommer förvaltningens ledningsgrupp att sammanträda en gång varannan vecka, dels för att frigöra tid för självstudier och självreflektion kring det pedagogiska ledarskapet hos rektorerna, dels frigörs tid för förvaltningschefen till att besöka rektorernas skolor och diskutera pedagogiskt ledarskap och utveckling med rektorerna. Förvaltningschefen Gnesta kommun 11 av 14
14 genomför även regelbundna medarbetarsamtal med rektorerna. Rektorerna har också fått i uppdrag att skriva fram sina egna framtidsvisioner. Det framstår som att den utveckling av förvaltningens ledningsgrupp som pågått behöver fortsätta för att ytterligare förbättra dess funktion. Rektorerna uttrycker också att det skulle vara eftersträvansvärt att åtgärder och aktiviteter inom ledningsgruppen som syftar till att utveckla rektorernas pedagogiska ledarskap, samt uppföljningen av dessa kopplas samman med den uppföljning och utvärdering som sker av verksamheten inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet Initiativ från nämnd och förvaltning för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap Förvaltningschefen har arbetat med att tydliggöra mötesstrukturerna och stärka arbetet inom gruppen i ledningsgruppen. Utvecklingssekreteraren på förvaltningskontoret arbetar med en utredning kring administrativa stödprocesser, och inom kontoret har man tagit fram en modell för fördelning av lärarnas arbetstid med planerat införande till hösten som ska kunna användas av rektorerna som ett stöd i dialogen med lärarna. Nämndens presidium uttrycker att det pedagogiska ledarskapet innebär att man är tillgänglig, vara lyhörd för medarbetarna och tillse att de utvecklas, samt leda medarbetarna och arbetet mot de nationella målen och de kommunala målen. Gällande administrativt stöd ser nämnden att det nu finns en annan form av stöd kring ekonomi som fungerar bättre, i och med att det finns en förvaltningsekonom kopplad till förvaltningen som har regelbundna möten med rektorerna Rektorernas kompetens och utbildning Alla rektorer har enligt uppgift genomgått rektorsutbildningen, och i vissa fall även en vidareutbildning för dem som gick rektorsutbildningen för ett antal år sedan. I den nuvarande rektorsgruppen finns det rektorer som varit verksamma i kommunen alltifrån 15 år till helt nya rektorer. Förvaltningsledningen arbetar med att ta fram en kompetensutvecldingsplan för chefer och medarbetare. Rektorerna har möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Om man som rektor känner att man skulle vara behjälpt av nätverkande med andra skolledare i liknande kommuner är det strukturer som man får uppsöka på egen hand. Gnesta kommun 12 av 14
15 3.7. Rekommendationer Utifrån genomförd granskning och bedömning finns det två huvudsakliga rekommendationer att ge: För det första: barn- och utbildningsnämnden behöver säkerställa att det administrativa stödet i vidare bemärkelse (inkluderande ekonomi, personalfrågor samt fastighetsfrågor) fungerar mer effektivt än idag. Det handlar om att skapa tydligare rutiner, processer och tydliggöra ansvarsfördelning. I detta sammanhang kan det finnas ett värde i att ytterligare fördjupa sig i tankarna kring en intendent eller motsvarande. För det andra: barn- och utbildningsnämnden behöver säkerställa att förutsättningar finns att arbeta strategiskt inom förvaltningen. Det arbete som pågår rörande förvaltningens ledningsgrupp kan ytterligare utvecklas, så att ledningsgruppen kan vara ett strategiskt verktyg som kan stödja rektorer, förvaltningschef och nämnd i det strategiska och långsiktiga arbetet inom flera områden, framförallt kvalitetsutveckling samt utveckling av det pedagogiska ledarskapet (och även i detta säkerställa en tydlig uppföljning av det pedagogiska ledarskapet). Gnesta kommun 13 av 14
16 Projektledare Tobias Upp dr dömt sledare Gnesta kommun 14 av 14
Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merBetänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan
1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Beslut Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Gävle kommun Beslut 2 (8) Tillsyn i Gävle kommun har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i
Läs merBeslut för grundskola
Beslut 2012-09-10 Dnr 43-2011:5538 Skellefteå kommun Rektorn vid Vita skolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Vita skolan i Skellefteå kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merSkolbeslut för grundskola
Beslut 2011-03-22 Skolbeslut för grundskola efter tillsyn av Neglinge-Solsidans skolor i Nacka kommun 2011-03-21 Skolbeslut Datum: 2011-03-22 1 (3) Rektorn vid Neglinge-Solsidans skolor. Odenvägen 10 133
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merBeslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola
Beslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola efter tillsyn av den fristående Hägernässkolan i Täby kommun Täby Friskola AB e-post: info@tabyfriskola.se Rektorn vid Hägernässkolan e-post: karstin.hultman@tabyfriskola.se
Läs merBeslut för gymnasieskola
Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2011-11-28 Dnr 43-2011:3772 Kumla kommun kommun@kumla.se Rektorn vid John Norlandergymnasiet ted.rylander@kumla.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i John Norlandergymnasiet i Kumla kommun
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Upplands Väsby kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2 (7) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under våren 2015.
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut. 2011-12-20 Dnr 43-2011:1248.
Beslut Emmaboda kommun Förskolechefer i förskolan och pedagogisk omsorg Beslut för förskola efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping,
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merDnr 44-2010 5066 2011-05-02. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall
Dnr 44-2010 5066 2011-05-02 Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall Beslut 2011-05-02 2(2) Dnr 44-2010 5066 Norrlindens Kunskapscentrum AB Jan Kibe jan.kibe@skvadern.nu
Läs merBeslut för fritidshem
Beslut ra\ 2015-10-23 Dnr 44-2015:6446 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för fritidshem efter tillsyn av Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Dnr 44-2015:6446
Läs merStrategisk kompetensförsörjning
www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:4035 Täby Friskola Aktiebolag Org.nr. 556599-8860 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Täby Friskola-Småskolan/Ljungmyr belägen i Täby kommun 2(7) Tillsyn i Täby Friskola-Småskolan/Ljungmyr
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun
Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:
Läs merBeslut för fritidshem
Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merRevisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv
www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs merBildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan
Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkesprogram
Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merRektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Beslut 2014-10-20 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid Jernvallsskolan F-3 christina.silfverberg@utb.sandviken.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Jernvallsskolan
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs merBarn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan
Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Hallsbergs kommun Mars 2010 Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag...1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...1
Läs merRektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun
www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...
Läs merGranskning av kultur- och fritidsverksamheten
www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merUtbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.
Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Läs merBeslut för grundskola
^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn
Läs merL J U S p å k v a l i t e t
L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merGranskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1
Läs merBeslut för fritidshem
Dnr 44-2015:1621 Idunstiftelsen för waldorfpedagogik Org.nr. 802478-2230 Beslut för fritidshem efter tillsyn av Idunstiftelsen för waldorfpedagogik 2 (8) Tillsyn av Idunstiftelsen för waldorfpedagogik
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Beslut 2014-05-27 Vellinge kommun Rektorn vid Stora Hammars skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stora Hammars skola i Vellinge kommun Skolinspektionen, Postadress:
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merDeloitte. GranslQling av det systematiska arbetsmiljöarbetet i grundskolan. lönköpings kommun -- JÖNKÖPINGS :; KOMMUN
Deloitte. -- JÖNKÖPINGS :; KOMMUN GranslQling av det systematiska arbetsmiljöarbetet i grundskolan lönköpings kommun Maj 2014 Innehåll 1. Sammanfattning 1 Revisionsfrågor 1 Svar på revisionsfrågan Iakttagelser
Läs merSammanträde i barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden Tid och plats för sammanträde Måndagen den 2 november 2015, kl. 15.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015. Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan
Verksamhetsplan 2014-2015 Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan Verksamhetsplan Malmgårdsskolan f-1/hagenskolan Vision/Verksamhetsidé Alla barn har rätt att utvecklas för att nå sin högsta potential. Vår skola
Läs merVerksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013
Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken
Läs merInsyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor
Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor Botkyrka kommun Revisionsrapport Juni 2011 Johan Karlander Martin Andersson Sammanfattning PwC har fått i uppdrag av de
Läs merOmrådesindelning och ny ledningsorganisation på stadens gymnasieskolor
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2010-12-21 Handläggare: Gunilla Larsson Telefon: 08-508 33 673 Till Utbildningsnämnden 2011-01-20 Områdesindelning och ny ledningsorganisation
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut fin Skolinspektionen 2015-03-16 Dnr 43-20134722 Västerås kommun info@vasteras.se Rektorn för vuxenutbildningen jenny.twana@vasteras.se Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Västerås kommun
Läs merABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10
ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning
Läs merRiktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden
Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden - styrning av mål, resultat och kvalitet enligt framtagen målstyrningsprocess 2013/2014 Beslutad i BU-nämnd 2011-09-06 Delegationsordning 1.3
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merBeslut för gymnasieskola
ri Skolinspektionen Dnr 44-2014:7673 Cultura Utbildning AB 5567127237 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Cultura Gymnasium i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merBeslut för förskola. i Sandvikens kommun
x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun kommun@sandviken.se Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merLikvärdig skola med hög kvalitet
Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Eksjö kommun
Skolinspektionen Beslut Eksjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
/ Beslut 2013-03-15 Beta School HB Rektorn vid Beta School Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Beta School i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Läs merKvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403
Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Borlänge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Borlänge kommun Tillsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under Hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Läs merBeslut. efter tillsyn i Värnamo kommun
Beslut Värnamo kommun Beslut efter tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
Läs merBeslut för gymnasieskola
Skolinspektionen Beslut 2013-05-03 Jönköpings kommun Rektorn vid Erik Dahlbergsgyrrrnasiet R02 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Erik Dahlbergsgymnasiet R02 i Jönköpings kommun Skolinspektionen,
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Köpings kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (4) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut Täby kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby kommun Beslut 2 (8) Tillsyn i Täby kommun har genomfört tillsyn av Täby kommun under HT 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merGrundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen
Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en Nr 9, 2015 Projektrapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.3-177/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merRevisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun
Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
Beslut Skoiinspektionen 2014-06-16 Skanör Falsterbo Montessoriskola. Rektorn vid Skanör Falsterbo Montessoriskola. Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Skanör Falsterbo Montessoriskola
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs merPi\ Beslut för gymnasieskola. Skolir -"Oektionen. efter tillsyn Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag. Framtidsgymnasiet Göteborg aktiebolag
Pi\ Skolir -"Oektionen Beslut Framtidsgymnasiet Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag BeskA 2
Läs mer2015-08-12 Dnr: 2015/1026-GSN-044. Stefan Fredriksson - PGASF01 E-post: stefan.fredriksson@vasteras.se. Grundskolenämnden
Stefan Fredriksson - PGASF01 E-post: stefan.fredriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-08-12 Dnr: 2015/1026-GSN-044 Grundskolenämnden Beslut - Utvärdering och justering av ersättningsmodeller
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merVerksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015
Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa
Läs mer