Patientmedverkan i riskanalyser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientmedverkan i riskanalyser"

Transkript

1 nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare

2

3 Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare

4 Upplysningar om innehållet: Agneta Andersson, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 Bestnr: 5235 Text: Informationen är framtagen på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetsgrupp: Carin Ericsson,(projektledare) verksamhetsutvecklare, Landstinget i Östergötland Graciela Carlsson utvecklingsledare NU-sjukvården, Västra Götaland Sara Hjalmarsson, ombudsman Astma och Allergiföreningen i Östergötland Anna Lundin, kvalitetscontroller Capio S:t Görans Sjukhus AB Åsa Ollerstam Lundh, enhetschef Malmö kommun Illustrationer: Emma Virke Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, augusti 2011

5 Förord Idag när riskanalyser utförs förmedlas patienters och närståendes synpunkter för det mesta indirekt av vårdpersonalen. Genom att involvera patienter och närstående i analysarbetet tillförs nya perspektiv och ytterligare kunskaper som är viktiga för riskanalysens resultat. Patienterna har en helhetssyn utifrån sina upplevelser och erfarenheter av vården som bör tillvaratas. Den här informationen är framtagen för att stödja och underlätta utvecklingen mot ökad patientmedverkan. Med patientmedverkan avses här medverkan av patienter, brukare, vårdtagare, anhöriga, närstående eller andra personer som är eller företräder någon som är mottagare av vård eller omsorg. Informationen vänder sig till dig som är förtrogen med metodiken riskanalys som redovisas i handboken Riskanalys & Händelseanalys Handbok för patientsäkerhetsarbete som är framtagen för hälso- och sjukvården. Handboken kan laddas ner eller köpas från Sveriges Kommuner och Landsting. (

6

7 Innehåll 7 Överväg patientmedverkan tidigt i planeringen 9 Välj den form av patientmedverkan som passar bäst 11 Innan patienter och närstående bjuds in till riskanalys

8

9 1 KAPITEL Överväg patientmedverkan tidigt i planeringen Det är viktigt att tidigt, redan när uppdraget till riskanalys formuleras, överväga för- och nackdelar med patientmedverkan i riskanalysen. Du bör reflektera över hur patientmedverkan kan påverka analysens process och resultat. Patientmedverkan kan utformas på olika sätt. Hur medverkan sker måste avgöras från fall till fall. Patienter och närstående kan intervjuas innan eller under analysarbetet, enskilt eller i grupp. Ett annat alternativ är att patienter och närstående deltar i analysteamet på samma sätt som övriga medverkande eller deltar endast i några av analysteamets möten. Erfarenheterna är begränsade varför det finns anledning att prova olika former av patientmedverkan. Reflektera över: > > Rör riskanalysen fakta och frågeställningar som inte är lämpliga att analysera med patientmedverkan. Sekretess gäller vanligtvis inte i riskanalyser. > > Kan analysarbetet väcka oro och obehag hos de patienter och närstående som medverkar? Vem ska i så fall ge stöd? > > Hur mycket av sin egen sjukhistoria patienten och närstående förväntas berätta om vid analysen. > > Vem ansvarar för kontakten med patienter och närstående innan och under analysen? Särskilda krav ställs på information om analysarbetet, inbjudan, introduktion m.m. > > Vem ansvarar för att informera patienter och närstående om riskanalysens resultat och vilka åtgärder som genomfördes efter riskanalysen? > > Kan deltagarna få ersättning eller kompensation för sin medverkan? Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare. 7

10

11 2 KAPITEL Välj den form av patientmedverkan som passar bäst Det är viktigt att ta ställning till vilken form av patientmedverkan som passar bäst i den aktuella riskanalysen. Här redovisas olika aspekter som kan övervägas vid beslutet. Intervjuer kan vara att föredra, då diskussionerna fokuseras på områden som är mest relevanta för patienter och närstående. Att ha patienter och närstående med i analysteamet ställer stora krav på analysledaren, att leda diskussionerna så att alla blir delaktiga på likvärdiga villkor. När patienters och närståendes erfarenheter inhämtas vid samtal eller intervjuer Reflektera över: > > Det kan kännas lättare för patienter och närstående att framföra sina synpunkter enskilt eller tillsammans med andra patienter i en mindre grupp. > > Det är alltid patienten själv som avgör vilka erfarenheter hon/han vill dela med sig av. > > Intervjuer ger oftast möjlighet att inhämta synpunkter från flera patienter än om de deltar i analysteamet. > > Det är bra om flera personer ur analysteamet kan medverka vid intervjuerna. > > Bedöm vilken form av intervjuer som är lämplig, enskild eller i grupp. > > Finns det någon som har erfarenhet av patientmedverkan, t ex fokusgruppsintervjuer, som kan konsulteras vid val av metod och genomförande? Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare. 9

12 Kapitel 2. Hur kan patientmedverkan genomföras? När patienter och närstående ingår i analysteamet och medverkar på samma villkor som övriga i teamet under hela eller delar av analysarbetet Reflektera över: > > Diskussionerna blir mer kreativa med deltagare som har ett utifrånperspektiv. > > Patienter och närståendes synpunkter kan få mer genomslag om de finns med under större del av analysarbetet. > > Det kan vara svårt för patienter och närstående att hävda avvikande uppfattningar i gruppen. > > Analysteamet kan behöva mer tid då det är en mer heterogen grupp. > > Det finns en risk att patientmedverkan begränsar öppenheten i diskussionerna. > > Vissa moment är svårare för patienter att medverka i, till exempel risk bedömning och framtagande av åtgärdsförslag. > > Det finns vanligtvis inte hemliga eller sekretessbelagda uppgifter i en riskanalys. Hur är det här? > > Deltagarna förväntas inte redovisa sin egen sjukhistoria utan delge sina erfarenheter på ett mer generellt plan. informationsblad till deltagare i riskanalys Det finns ett informationsblad Att delta i riskanalys information till inbjudna deltagare i riskanalys inom vård och omsorg. Bladet är tänkt att ges till patienter och närstående när de tillfrågats om deltagande i riskanalys. Informationsbladet ska vara ett komplement till den muntliga information som ges vid en första kontakt. I informationsbladet anges vem som är kontaktperson för riskanalysen. Där finns även förslag på punkter som kontaktpersonen för riskanalysen bör informera patienter och närstående om. Informationsbladet kan laddas ner från 10 Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare.

13 3 KAPITEL Innan patienter och närstående bjuds in till riskanalys Analysteamets sammansättning är en betydelsefull faktor för riskanalysens resultat. Det är därför viktigt att noga överväga vilka patienter och närstående som ska bjudas in att delta. Reflektera över: > > Vilka erfarenheter är det önskvärt att patienter och närstående har från det område som ska analyseras? > > Hur kan urvalet av deltagare gå till? Vilka ska tillfrågas? > > Hur kan patienter och närstående tillfrågas att delta i riskanalysen inom ramen för sekretessreglerna? > > Finns det någon patientförening som kan hjälpa till eller medverka? Patienter och närstående som ska medverka i en riskanalys bör tidigt informeras om: > > Vad som ska anlayseras och varför. > > Hur en riskanalys går till. > > Vad som förväntas av dem, hur de ska medverka. > > Hur mycket tid det kommer att ta. > > Hur de kan få information om resultatet efter riskanalysen. > > Hur mycket av sina personliga erfarenheter från vården de förväntas berätta om. > > Vem de kan vända sig till om det uppstår frågor eller svårigheter. Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare. 11

14 Det var värdefullt att få vara med i riskanalysen och få bidra med förbättringar. Första mötet var det lite svårt att förstå arbetssättet men sedan kom man in i det. Analysledaren gav ofta oss patienter ordet först i diskussionerna. Det var bra för ibland blev det livliga diskussioner. Jag tycker att de lyssnade på mina synpunkter. Det kändes bra när jag läste i rapporten, från analysen, att mina idéer fanns med där. Patient som deltog i en riskanalys vid Universitetssjukhuset i Linköping, 2011.

15

16 Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientsäkerhetslagen kräver att vården arbetar förebyggande. Risk analys är en metod för att kartlägga och analysera risker och hitta åtgärder som minskar riskerna. Riskanalyser är en pusselbit i arbetet med patientsäkerhet som ska leda till en säkrare vård. I dag är det för det mesta vårdpersonalen som förmedlar patienters och närståendes synpunkter i riskanalyser. Patienter och närstående kan tillföra helt nya perspektiv och djupare kunskaper om de ges möjligheter att delta i riskanalyser. Patienterna har en helhetssyn utifrån sina egna upplevelser och erfarenheter som vården bör ta tillvara. Denna vägledning ger råd och tips om vad man ska tänka på innan man bjuder in patienter och närstående till en riskanalys. Beställ eller ladda ner på Best. nr 5235 Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

När en skada inträffat i vården

När en skada inträffat i vården nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar

Läs mer

Tillsammans för patientmedverkan

Tillsammans för patientmedverkan Tillsammans för patientmedverkan Patientmedverkan på olika nivåer Rapport från SKLs arbetsgrupp 2013 11 13 Inger Hansen Verksamhetsutvecklare 1 2010 Workshop Patientmedverkan Fr.o.m. 2010 Nationellt (svenskt)

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Vad du kan göra själv

Vad du kan göra själv Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.

Läs mer

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys RUTIN för Riskanalys Flik 3.1. Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys (Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada) Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet

Läs mer

- Patientmedverkan i riskanalys

- Patientmedverkan i riskanalys - Patientmedverkan i riskanalys Ny vårdprocess för patienter med misstänkt koloncancer 1 Vad är en riskanalys? En systematisk metod för att: identifiera risker Identifiera orsaker till riskerna föreslå

Läs mer

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser Att motverka missförhållanden En modell för risk- och händelseanalyser Bakgrund - Nya Lex Sarah - Bättre stöd till utsatta barn - Samordning, effektivitet och klientsäkerhet - Kvalitetsparagrafen i SoL

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Information om patientsäkerhetslagen

Information om patientsäkerhetslagen Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Exempel på en riskanalys på övergripande organisatorisk nivå inför en förändring

Exempel på en riskanalys på övergripande organisatorisk nivå inför en förändring Exempel på en riskanalys på övergripande organisatorisk nivå inför en förändring I Riskanalys och händelseanalys, handbok för patientsäkerhetsarbete redovisas ett exempel på en riskanalys på lokal verksamhetsnära

Läs mer

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten. Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Revision av handbok Händelseanalys &Riskanalys

Revision av handbok Händelseanalys &Riskanalys av handbok Händelseanalys &Riskanalys Bakgrund Projekt 2005 SKL, Socialstyrelsen, LÖF, Landstingen i Stockholm och Östergötland Styrgrupp: Marion Lind SLL, Eva Estling SKL, JonAhlberg LÖF, Hans Rutberg

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer

Patient berättelse 1

Patient berättelse 1 1 Patient berättelse 2 Vad tänker och känner ni när ni har hört denna patients berättelse? Synpunkter på handläggningen vid första besöket Vad kan skälen vara till att man inte lyssnade på patient och

Läs mer

Utvecklingskraft 2013

Utvecklingskraft 2013 Utvecklingskraft 2013 Britt Fälth, avtalshandläggare, nne May Moberg, verksamhetsutvecklare på Hälso och sjukvårdsförvaltningen (HF), beställaravdelning omatisk specialistvård Förbättringsprojekt i tockholms

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

En utvecklingsdag för fullmäktige. uppdrag och samspel

En utvecklingsdag för fullmäktige. uppdrag och samspel En utvecklingsdag för fullmäktige uppdrag och samspel En utvecklingsdag för fullmäktige Att vara förtroendevald politiker är ett lika viktigt som komplicerat uppdrag. Som förtroendevald behöver du känna

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Riskanalys och händelseanalys

Riskanalys och händelseanalys HANDBOK Riskanalys och händelseanalys ANALYSMETODER FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN HANDBOK Riskanalys och händelseanalys ANALYSMETODER FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN Upplysningar om innehållet: Eva Estling,

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Till dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor

Till dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor Till dig som är förtroendevald och arbetar med socialtjänstfrågor 2 Till dig som är förtroendevald och arbetar med socialtjänstfrågor Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten arbetar i dag

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

Händelseanalys Dnr. H:5

Händelseanalys Dnr. H:5 2008-11-27 Händelseanalys Dnr. H:5 Klagomål på brister i tillsyn av dement patient Sammanfattning Kvinna med pågående demensutredning drabbades av hjärtinfarkt och behandlades akut med Angiografi och PCI.

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Råd för bättre kommunikation. mellan patient och vårdpersonal

Råd för bättre kommunikation. mellan patient och vårdpersonal Råd för bättre kommunikation mellan patient och vårdpersonal 1 2 Introduktion God och säker vård förutsätter god kommunikation mellan patient, närstående och vårdpersonal. Kommunikationen ska ske så att

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Anmälan och utredning enligt Lex Maria SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 109 Anmälan och utredning enligt Lex Maria BAKGRUND Lex Maria innebär att vårdgivaren enligt lag

Läs mer

Annika Nilsson,

Annika Nilsson, SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 108 Avvikelsehantering BAKGRUND. Verksamhet inom vård och omsorg ska vara av god kvalitet och kvaliteten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen Syfte Av föreskriften SOSFS 2011:9 framgår följande: 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Regional kvalitetsregisterkonferens

Regional kvalitetsregisterkonferens Göteborg den 5 oktober 2014 Regional kvalitetsregisterkonferens Patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Kjell Broström, NSPH Kan reflektionerna kring psykiatrins register vara av intresse för andra

Läs mer

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län Annika Kostet Green Verksamhetsstrateg, Hälso- och sjukvårdsenheten DIVISION Landstingsdirektörens stab Patienten är vår största outnyttjade resurs! Lynne

Läs mer

Händelseanalys. Händelseanalys

Händelseanalys. Händelseanalys Vad är en händelseanalys? Systematisk utredning av negativa händelser och tillbud Analysen omfattar rekonstruktion av händelseförlopp och orsaksanalys Varför ska man genomföra händelseanalyser? För att

Läs mer

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. 1 (5) Akutkliniken, Huddinge Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen. Projektrapport från utbildningen Säkra vården Stockholm

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-404-5

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14).

Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (2015:14). Nina Alander Riksförbundet för Barn, Unga och REMISSVAR Vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2015-05-28 Socialdepartementet Remiss Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och

Läs mer

Att mötas i hälso- och sjukvården

Att mötas i hälso- och sjukvården Att mötas i hälso- och sjukvården Ett diskussionsmaterial med utgångspunkt i fyra filmer om bemötande ATT MÖTAS I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan

Läs mer

Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation

Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation Inspirationsdag Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län 5 februari 2008 Dokumentation Syftet med dagen Utveckla och stärka samarbetet mellan apoteken och länets vårdcentraler.

Läs mer

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö Patientsäkerhet och arbetsmiljö En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö Förord Med denna vägledning vill Sveriges Kommuner och Landsting bidra till att patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljöarbetet

Läs mer

Årsrapport Nitha Nationellt IT-stöd för händelseanalys

Årsrapport Nitha Nationellt IT-stöd för händelseanalys Årsrapport 215 Nitha Nationellt IT-stöd för händelseanalys Nitha förvaltningsgrupp 216-2-15 Thomas Brezicka, Västra Götalandregionen; AnnSofie Sommer, Region Östergötland; Urban Nylén, Socialstyrelsen;

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 5 Handläggare Elisabeth Karlsson Datum 2014-03-31 Diarienummer ALN-2014-0151.37 Äldrenämnden Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Förslag

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Patientforum. - en modellbeskrivning

Patientforum. - en modellbeskrivning Patientforum - en modellbeskrivning Om Patientforum Patientforum är en modell för inflytande och delaktighet för patienter inom psykiatrisk heldygnsvård, framtagen av Brukarinflytandesamordnarna, BISAM,

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER Nätverkskarta, kontaktlista och inbjudan Sara Thil Annika Sköld Landberg 2010-09-16 Samordnarens arbetsuppgifter FÖRBEREDELSER När någon av huvudmännen uppmärksammat behovet

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio. Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna

Läs mer

Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården

Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården Patientnämnden en länk mellan patienten och vården 2013 Patientnämndens uppdrag Lag 1998:1656 Utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och

Läs mer

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016 Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31

Läs mer

Strategi Medborgare- patient- och närståendemedverkan

Strategi Medborgare- patient- och närståendemedverkan Strategi Medborgare- patient- och närståendemedverkan Bakgrund Landstingets utvecklingsstrategi, Varje dag lite bättre kraften hos många patientinvolvering är en av sex punkter Landstingsplanen 2014-2016

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

Mätning av följsamhet till Basala hygienrutiner och klädregler maj 2014

Mätning av följsamhet till Basala hygienrutiner och klädregler maj 2014 Mätning av följsamhet till Basala hygienrutiner och klädregler maj 2014 Agenda - Informationsmöte 27 mars Göteborg 14:00-14:15 Inledning - Bakgrund Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 Maria Magyar, Utvecklingsledare

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Varje dag lite bättre

Varje dag lite bättre Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att

Läs mer