Faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Factors that affect the caring conversation with patients at the end-of-life

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Factors that affect the caring conversation with patients at the end-of-life"

Per-Erik Sandberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut Factors that affect the caring conversation with patients at the end-of-life Åsa Andersson Gunilla Voeler Sjuksköterskeprogrammet 120 p Omvårdnad p Vt 2006 Sektionen för Hälsa och Samhälle Box Halmstad

end-of-life Åsa Andersson Gunilla Voeler Sjuksköterskeprogrammet 120 p

2 Titel Författare Sektion Handledare Faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut Åsa Andersson, Gunilla Voeler Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, Halmstad AnneCharlotte Berggren, Universitetslektor Tid Vårterminen 2006 Sidantal 13 Nyckelord Kommunikation, palliativ vård, samtal, sjuksköterska-patient relationer. Sammanfattning Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Metoden bestod av granskning och analys av 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans förmåga att aktivt lyssna, hennes personliga inställning till döden, utbildning i kommunikationsteknik, relation med patienten samt hennes ordval var faktorer som påverkade det vårdande samtalet. Ökad självkännedom och utbildning i samtalsteknik medverkar till att patientens behov tillfredsställs. Utbildning i kommunikation och omvårdnadshandledning kan förbättra sjuksköterskans förmåga att föra vårdande samtal med patienter i livets slut.

Sammanfattning Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande.

3 Title Authors Section Supervisor Factors that affect the caring conversation with patients at the end-oflife Åsa Andersson, Gunilla Voeler School of Social and Health Sciences, Halmstad University, Box 823, Halmstad AnneCharlotte Berggren, Senior Lecturer Time Spring of 2006 Number of pages 13 Keywords Communication, conversation, nurse-patient relations, palliative care. Abstract Several patients at the end-of-life experience difficulties in communication with the caring staff. This leads to an insecure patient and unnecessary suffering. The nurse is poorly prepared to communicate with dying patients. She realizes the importance of the conversation but avoiding it because of the unpleasant feelings and anxiety the patients awaking. The patient s possibilities to express their feelings and thoughts can be prevented by the pattern of behaviour of the nurse. The aim of this study was to illustrate the factors that affect the caring conversation with patients at the end-oflife. The method consisted of 17 peer-reviewed articles, which were examined and analysed. The findings of this study shows that the ability to listen, attitude to death, education in communication skills, nurse-patient relations and the choice of words affect the caring conversation. Increased self-awareness by the nurse and education in communication skills provides satisfaction of the patients needs. Education in communication and nursing supervising improves the nurses ability to make a caring conversation with patients at the endof-life.

Abstract Several patients at the end-of-life experience difficulties in communication with the caring staff. This leads to an insecure patient and unnecessary suffering.

4 Innehåll Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 3 Metod 3 Datainsamling 3 Databearbetning 4 Resultat 5 Faktorer som försämrar förutsättningarna för ett vårdande samtal 5 Faktorer som förbättrar förutsättningarna för ett vårdande samtal 8 Diskussion 9 Metoddiskussion 9 Resultatdiskussion 10 Konklusion 12 Implikation 13 Referenser Bilaga 1 Artikelöversikt

som förbättrar förutsättningarna för ett vårdande samtal 8 Diskussion 9

5 Referenser 1. Widell M. Lindrande vård vård i livets slutskede. Stockholm: Bonnier utbildning; Sandman L, Woods S. God palliativ vård etiska och filosofiska aspekter. Lund: Studentlitteratur; Kübler-Ross E. Samtal inför döden om ängslan, fruktan och förtröstan. 2:a uppl. Falun: Bonnier Alba AB; Qvarnström U. Vår död. Arlöv: Berlings; Ciccarello G. Strategies to improve end-of-life care in the intensive care unit. Dimensions of Critical Care Nursing 2003;22(5): Cooley C. Communication skills in palliative care. Professional Nurse 2000;15(9): Edwards P. An overview of the end-of-life discussion. International Journal of Palliative Nursing 2005;11(1): Higginson I, Costantini M. Communication in end-of-life cancer care: a comparison of team assessments in the three European countries. Journal of Clinical Oncology 2002;20(17): Rowe J. Self-awareness: improving nurse-client interactions. Nursing Standard 1999;14(8): Kruivjer I, Kerkstra A, Bensing J, van de Wiel H. Nurse-patient communication in cancer care. Cancer Nursing 2000;23(1): Dean A. Talking to dying patients of their hopes and needs. Nursing Times 2002;98(43): Världshälsoorganisationen (WHO) utdrag Tillgänglig på: Henoch I. Palliativ en begreppsanalys. Vård i Norden 2002;22(3): Hanssen I. Kommunikation. Kap.10 I: Jahren Kristoffersen N (red). Allmän omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB; Forchuk C. Hildegarde E Peplau: interpersonal nursing theory. California: Sage Publications; Eide H, Eide T. Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur; Twycross R. Palliativ vård. Lund: Studentlitteratur; 1998.

Ciccarello G. Strategies to improve end-of-life care in the intensive care unit. Dimensions of Critical Care Nursing 2003;22(5):216-22. 6. Cooley C. Communication skills in palliative care.

6 18. Fredriksson L. Modes of relating in caring conversation: a research synthesis on presence, touch and listening. Journal of Advanced Nursing 1999;30(5): Schulman-Green D, Mc Corkie R, Cherlin E, Johnson-Hurzeler R. Nurses communication of prognosis and implications for hospice referral: a study of nurses caring for terminally ill hospitalized patients. American Journal of Critical Care 2005;14(1): Martins Trovo de Araújo M, Paes da Silva M. Communication with dying patients perception of intensive care units nurses in Brazil. Journal of Clinical Nursing 2004;13: Bailey K, Wilkinson S. Patients views on nurses communication skills: a pilot study. International Journal of Palliative Nursing 1998;4(6): Holst M, Sparrman S, Berglund A-L. Det dialogiska förhållandet - Möten i palliativ omvårdnad vid somatiska vårdavdelningar. Vård i Norden 2003;23(2): Bowles N, Mackintosh C, Torn A. Nurses communication skills: an evaluation of the impact of solution focused communication training. Journal of Advanced Nursing 2001;36(3): Fallowfield L, Jenkins V, Beveridge H. Truth may hurt but deceit hurts more: communication in palliative care. Palliative Medicine 2002;16: Wilkinson S. Factors which influence how nurses communicate with cancer patients. Journal of Advanced Nursing 1991;16: Mc Caughan E, Parahoo K. Medical and surgical nurses perceptions of their level of competence and education needs in caring for patients with cancer. Journal of Clinical Nursing 2000;9: Martins Trovo de Araújo M, Paes da Silva M, Francisco M. Nursing the dying: essential elements in the care of terminally ill patients. International Nursing Review 2004;50: Sivesind D, Parker P, Cohen L, Demoor C, Bumbaugh M, Throckmorton T, et al. Communicating with patients in cancer care; what areas do nurses find most challenging? Journal of Cancer Education 2003;18(4): Clover A, Browne J, Mc Erlain P, Vandenberg B. Patient approaches to clinical conversations in the palliative care setting. Journal of Advanced Nursing 2004;48(4): Friedrichsen M, Strang P, Carlsson M. Cancer patients interpretations of verbal expressions when given information about ending cancer treatment. Palliative Medicine 2002;16: Salander P, Spetz A. How do patients and spouses deal with the serious facts of malignant glioma. Palliative Medicine 2002;16:

Nurses communication of prognosis and implications for hospice referral: a study of nurses caring for terminally ill hospitalized patients. American Journal of Critical Care 200

7 32. Mok E, Chiu P C. Nurse-patient relationships in palliative care. Journal of Advanced Nursing 2004;48(5): Wilkinson S, Bailey K, Aldridge J, Roberts A. A longitudinal evaluation of a communication skills programme. Palliative Medicine 1999;13: Wilkinson S, Gombles M, Roberts A. The essence of cancer care: the impact of training on nurses ability to communicate effectively. Journal of Advanced Nursing 2002;40(6): Willman A, Stoltz P. Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur; Kolf J. Tröst och omvårdnad i livets slutskede. Lysekil: Slussens Bokförlag; 2001.

Wilkinson S, Gombles M, Roberts A. The essence of cancer care: the impact of training on nurses ability to communicate effectively.

Relevanta dokument

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa