Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal
|
|
- Lovisa Sundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola
2 Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus Bräcke Campus Ersta Campus Sköndal
3 Innehåll I. Bakgrund och framväxt av ett frågeformulär II. Resultat från studier: a) Psykiatrisk vård i Sverige b) Psykiatrisk vård i Norge c) Olika vårdformer: psykiatrisk vård, palliativ vård, diabetes vård och äldrevård.
4 I. Bakgrund och framväxt av ett frågeformulär - Avinstitutionalisering - Stödjande/vårdande - Betydelsen av familje- och psykopedagogiska interventioner - Modeller för delaktighet/samverkan
5 Aspekter som kan inverka Vårdpersonal: tid, stöd/kunskap, kontinuitet, sekretess (Nicholls & Pernice, 2009; Rose et al., 2004) Patienten: omtanke om familjen, självständighet, familjens bristande förståelse (Lakeman, 2008; Rose et al. 2004) Anhöriga: kommunikation problem med vården (Lakeman, 2008; Rose et al., 2004)
6 Upplevelse av bemötande och känsla av utanförskap Känsla av utanförskap (Socialstyrelsen 1999:1). Maktlöshet (Nicholl & Pernice, 2009) Social isolering (Wilkinson & McAndrew, 2008). Hjälplöshet (Barnable et al., 2006)
7 Frågeformuläret FIAQ Upplevelse av bemötande: Öppenhet Bekräftelse Samverkan Känsla av utanförskap: Maktlöshet Social isolering Öppna frågor
8 Bemötande Öppenhet: att familjmedlemmarna upplever en uppriktig information om patientens hälsosituation, att vårdpersonalen förklarar situationen så familjemedlemmarna kan förstå situationen. Bekräftelse: att familjemedlemmarna upplever att vårdpersonalen lyssnar till dem och ser dem som viktiga personer, de välkomnas och de bryr sig om vilka de är. Samverkan: att familjemedlemmarna upplever att vårdpersonalen värderar dem och deras åsikter som viktiga.
9 Utanförskap Maktlöshet: att familjemedlemmarna har en känsla av låg förväntan på att kontrollera händelser i vården av patienten, det är andra som beslutar. Social isolering: familjemedlemmarna känsla av att de är utestängda eller avvisade från vården av patienten.
10 II. Resultat från studier: a) Psykiatrisk vård i Sverige Ewertzon, M., Lützén, K., Svensson, E. & Andershed, B. (2010). Family members involvement in psychiatric care: experiences of the healthcare professionals approach and feeling of alienation. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 17 (5), Ewertzon, M., Andershed, B., Svensson, E. & Lützén, K. (2011). Family member s expectation of the psychiatric health-care professionals approach towards them. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18 (2),
11 Forskningsfrågor Hur upplevs vårdpersonalens bemötande? Eventuell känsla av utanförskap? Eventuellt samband mellan bemötande och utanförskap? Hur betydelsefullt upplevs bemötandet? Vilken överensstämmelse finns mellan hur bemötandet faktiskt upplevts och hur betydelsefullt det är? (Ewertzon et al. 2010; 2011)
12 Resultat Majoritet hade upplevt ett bemötande som inte alls eller i låg omfattning kännetecknades av bekräftelse (61%) och samverkan (58%). En majoritet hade upplevt ett bemötande som till viss del eller helt kännetecknades av öppenhet (54%) En majoritet hade känt sig till viss del eller helt maktlös (52%) och/eller socialt isolerad (59%) gällande vården Ett signifikant men svagt samband fanns mellan upplevelse av bemötande och känsla av utanförskap (Ewertzon et al. 2010)
13 Resultat En klar majoritet ansåg att bemötande som kännetecknades av öppenhet (97%), bekräftelse (91%) och samverkan (95%) var betydelsefullt. En statiskt signifikant andel skattade bemötandets betydelse högre än hur de faktiskt upplevt att det var. Kontinuitet i kontakten beskrevs som en ytterligare betydelsefull aspekt: tid, person och innehåll (Ewertzon et al. 2011)
14 II. Resultat b) Från psykiatrisk vård i Norge Weimand, B.M., Israel, P., & Ewertzon, M. (2017). Families in Assertive Community Treatment (ACT) teams in Norway: A cross-sectional study on relatives experiences of involvement and alienation. Community Mental Health Journal. doi: /s
15 Resultat En klar majoritet hade upplevt ett bemötande som till viss del eller helt kännetecknades av öppenhet (79%) (54%), bekräftelse (82%) (39%) och samverkan (74%) (42%) En majoritet hade inte känt sig till viss del eller helt maktlös (57%) (48%) och/eller socialt isolerad (79%) (41%) gällande vården Ett signifikant men svagt samband fanns mellan upplevelse av bemötande och känsla av utanförskap Röd markering avser de svenska studierna (Weimand et al. (2017)
16 II. Resultat c) Preliminärt resultat från olika vårdformer Momeni, P., Alvariza, A., Winnberg, E., Leksell. J., Andershed, B., Goliath, I., Kneck, Å., Årestedt, K., & Ewertzon., M. Psykiatrisk vård, Palliativ vård, Diabetes vård och Äldrevård
17 Preliminärt resultat: Erfarenhet av bemötande: Anhöriga inom palliativ vård instämde helt och hållet (4), psykiatrisk vård och äldrevård instämde delvis (3) och diabetes vård lägre omfattning (2).
18 Preliminärt resultat: Hur betydelsefullt bemötandet var: Anhöriga inom palliativ vård, psykiatrisk vård och äldrevård av allra högsta betydelse (4) och diabetes vård av stor betydelse (3).
19 Tack för visat intresse! Mats Ewertzon
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merfokus på anhöriga nr 17 maj 2010
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 17 maj 2010 Anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning en resurs i behov av stöd Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående ska erbjudas
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merTillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson
Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare Susanne Gustavsson Vägen dit. Mariestad Lidköping Skövde Falköping Förbättringskunskap (Batalden & Stoltz, 1993) Stärka patientens ställning i vården
Läs merBakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merInspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge
Patient- och Närståenderapporterade mått och Psykos R Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient och närstående-medverkan i
Läs merUTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE
1 UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE CEPI September 2012 2 BAKGRUND Verksamheter för personer med psykiska funktionshinder behöver stöd för att utveckla arbetet med att förbättra bemötandet av patienter
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merSamverkan för ett bättre anhörigstöd på Midhagens öppenvårdsmottagning
1 Samverkan för ett bättre anhörigstöd på Midhagens öppenvårdsmottagning Janine Semius Maria Mattsson Patient och närståendesamordnare Enhetschef Öppenvårdsmottagning för förstagångsinsjuknade i psykos
Läs merSJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV KONTAKT MED ANHÖRIGA I SLUTEN PSYKIATRISK VÅRD
Malin Garberg Specialistsjuksköterskeprogrammet psykiatrisk vård Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKAEXA VT2017 Avancerad nivå, Magisterexamen i vårdvetenskap
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merFörhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.
Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merBARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN
PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa
Läs merPersonliga erfarenheter av bemötande och min delaktighet i min vård Mathias Knutsson
Maternal and Child Health in Agenda2030: The Role of Nurse Leaders Sheila Tlou, RN, PhD, FAAN Co-Chair, Nursing Now Global Campaign, Co-Chair, Global HIV Prevention Coalition, Former UNAIDS Regional Director,
Läs merPsykosociala stödinsatser. Boendeinsatser
Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merAnhöriga: vems liv lever jag? Relatives: Whose life I live?
Natalja Agaskova & Temur Bakoev Sjuksköterskeprogrammet 180 hp, institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VT - 2014 Grundnivå Handledare: Anita Dahlstrand Examinator:
Läs merPalliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm
Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Joakim Öhlén 1 Britt-Marie Ternestedt 2 1 Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Box
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merChefer och psykisk ohälsa
Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande
Läs merChefer och psykisk hälsa och ohälsa
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa attityder, kunskap och beteende Hjärnkoll är en nationell kampanj för att öka kunskapen och förändra negativa attityder och beteenden till personer med psykisk sjukdom
Läs merNär patienten känner meningslöshet om hoppets
När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan
Läs merSTÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.
STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J. Öhlén Ingrid Hellström, leg sjuksköterska, biträdande professor,
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs ska studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redovisa ett urval av pedagogiska teorier, modeller och metoder med relevans för psykiatrisk personcentrerad
Läs merFöräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merHur vi tänker om alkoholkonsumtion, beroendeutveckling och behandling. Konsekvenser för anhöriga och begreppet Medberoende
Presentation av Rådgivningen Oden Hur vi tänker om alkoholkonsumtion, beroendeutveckling och behandling Konsekvenser för anhöriga och begreppet Medberoende Spelmissbruk och spelberoende Öppenvård - riskbruk,
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merDåligt samvete. en tillgång eller börda när prioriteringsbeslut skall verkställas? Anna Söderberg. Mikael Sandlund
Dåligt samvete en tillgång eller börda när prioriteringsbeslut skall verkställas? Anna Söderberg Mikael Sandlund 1 Samvetsprojektet Astrid Norberg Gunilla Strandberg Anna Söderberg Vera Dahlqvist Sture
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merÅterhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs merMötesdag om anhörigfrågor
Mötesdag om anhörigfrågor 21 november Gävle Stöd för anhöriga till vuxna med psykisk ohälsa Mats Ewertzon Nationellt kompetenscentrum anhöriga Institutionen för vårdvetenskap Ersta Sköndal högskola Evidensbaserat
Läs merfokus på anhöriga nr 7 maj 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 7 maj 2008 Anhörigskap och anhörigstöd i särskilt boende I artikeln beskriver Anna Whitaker utifrån sin och andras forskning hur det är att vara anhörig i särskilt boende
Läs merPalliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm
Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Joakim Öhlén 1 Britt-Marie Ternestedt 2 1 Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Box
Läs merNär närstående vårdar en svårt sjuk person i hemmet
Kunskapsöversikt När närstående vårdar en svårt sjuk person i hemmet 2017-01-12 Kunskapsöversikt av Anette Alvariza Anette är docent i palliativ vård och lektor på Ersta Sköndal Bräcke högskola med undervisning
Läs merVåld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete
Våld i nära relation NÄTROMKONFERENS, 16 17 NOVEMBER, 2017 VICTORIA ANDRÉN VERKSAMHETSUTVECKLARE, RÄTTSPSYKIATRI VÄSTMANLAND LEG. PSYKOLOG, FÖRELÄSARE Agenda Våld i nära relation Rättspsykiatriskt perspektiv
Läs merNRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands
Läs merUpplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen
Läs merSjuksköterskeprogrammet 180hp, Omvårdnad vetenskapligt arbete 15hp. Närståendes erfarenheter av palliativ hemsjukvård
KANDIDATUPPSATS Sjuksköterskeprogrammet 180hp, Omvårdnad vetenskapligt arbete 15hp Närståendes erfarenheter av palliativ hemsjukvård Sara Hederström och Joanna Ljungqvist Omvårdnad 15hp Varberg 2014-12-16
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merStavsborgskolans Gemensamma Värdegrund
Trygghet Kreativitet Öppet klimat Samarbete Höga förväntningar Vi tror på trygghet för alla. På vår skola ser och lyssnar vi på varandra. Vi hälsar och bemöter varandra positivt och visar att vi bryr oss
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merIt s all about survival
It s all about survival Eva Lindgren Psykiatrisjuksköterska Universitetslektor/avd chef Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Tel: 0920-49 22 19 Mobil: 070-292
Läs merpartners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.
Bilaga II:1 Publikationsår Land 2002 2005 1996a Författare Titel Syfte Metod Urval Bohachick, Psychosocial Att undersöka den Kvalitativ studie där P., Reeder, S., impact of heart psykosociala inverkan
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merBrukarnas upplevelser av kvalitet inom boendestödet
Brukarnas upplevelser av kvalitet inom boendestödet Med dr., projektledare Agneta Schröder Docent Lars-Olov Lundqvist Professor Ann-Britt Ivarsson Professor David Brunt Docent Mikael Rask Denna studie
Läs merMigration och familjeperspektiv
Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Migration och familjeperspektiv 7,5 högskolepoäng avancerad nivå VT 2018 Stockholm Migration och familjeperspektiv, 7,5 högskolepoäng En tvärprofessionell
Läs merEtik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?
Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen? Elisabeth Lagerkrans, utredare inom välfärdsteknologi på Myndigheten för delaktighet Evamaria Nerell, utbildning
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merFunktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2014 CEPI December 2014 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att med utgångspunkt
Läs merUtbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialist Nursing Education Program - Psychiatric Care 60 Higher Education Credits *) Fastställd
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En befolkningsundersökning 2009 Lars Hansson CEPI Januari 2010 1 (50) Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan
Läs merNågon lyssnar och jag får koll på läget
Någon lyssnar och jag får koll på läget - EN JÄMFÖRANDE STUDIE A V P A TIENTERS UPPFATTNING O M STANDARDISERAD BEDÖMNING A V REHABILITERINGSBEHOV UNDER CYTOSTATIKABEHANDLING Syfte A TT KARTLÄGGA PATIENTERS
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merFaktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Läs merMötet med den psykiatriska vården
Richard Wijkström Specialistsjuksköterskeexamen i psykiatrisk vård, 60 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKAEXA, HT 2013 VT 2015 Avancerad nivå Handledare:
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En jämförande befolkningsundersökning 2009-2011 Lars Hansson CEPI December 2011 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att med utgångspunkt
Läs merHandledardagar, Gävle maj i Gasklockorna
Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling
Läs merFamiljemedlem till person med psykossjukdom
Familjemedlem till person med psykossjukdom Till mina familjemedlemmar! Örebro Studies in Care Sciences 35 MATS EWERTZON Familjemedlem till person med psykossjukdom Bemötande och utanförskap i psykiatrisk
Läs merGenusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö
Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merVerksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården. Uppsala Public Management Seminar
Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården Uppsala Public Management Seminar Thomas Andersson Högskolan i Skövde thomas.andersson@his.se HÖGSKOLAN I SKÖVDE WWW.HIS.SE
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merEmpati på KI s Sjuksköterskeprogram. Annika Skytt Sektionen för omvårdnad Karolinska Institutet Hösten 2014
Empati på KI s Sjuksköterskeprogram Annika Skytt Sektionen för omvårdnad Karolinska Institutet Hösten 2014 BESKRIVNING AV HUVUDOMRÅDET OMVÅRDNAD VID KI Omvårdnad tar sin utgångspunkt i människans upplevelse
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merVård- och stödsamordning
17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merNärståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som drabbats av schizofreni
Närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som drabbats av schizofreni - En litteraturstudie Författare: Josefine Andersson och Frida Stålberg Handledare: Bertil Lundberg Kandidatuppsats
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merVårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merEfterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland
Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En jämförande befolkningsundersökning 2009-2010 Lars Hansson CEPI Januari 2011 2 BAKGRUND Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell
Läs merPsykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden
Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att
Läs merArbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Läs merAtt främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Läs merFöredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.
Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt
Läs merUtvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Läs mer