Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap som praktisk klokhet - fronesis"

Transkript

1 Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

2 Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt i pragmatismen och fortsätter i verksamhet knuten till tillverkning och framställning. Praktisk kunskapsform. Fronesis tar fasta på människans handlingar i kunskapen, kunskapen är knuten till människans etiska och politiska liv. Praktisk kunskapsform.

3 Fronesis består i förmågan att möta konkreta situationer med lyhördhet och fantasi.... ha en god uppfattning om de konkreta och komplexa detaljer som ingår i en situation.... att ha en rådighet i att välja de handlingar som är bäst i en situation. (Kunskapsfilosofi, Tre kunskapsformer i historisk belysning, Gustafsson, 2001)

4 Praktisk klokhet vinnes genom egen, långvarig, praktisk livserfarenhet. Användning av regler kan vara bra för den som saknar egen erfarenhet. Det är då, i själva tillämpningen som klokhet visar sig. Fronesis är något varje människa kan förvärva.

5 Fronesis är en kunskap som bärs i kroppen. Det är en i människan integrerad kunskap som visar sig i sin tillämpning i praktiska och konkreta situationer.

6 Sambandet mellan episteme och fronesis Fronesis är praktiskt och inriktat mot handling. Episteme är den teoretiska, abstrakta och generella kunskapen. Episteme som kunskap kräver att vi ska kunna lägga fram bevis. Episteme kan läras ut i läroböcker och genom undervisning, men hur lär man någon att bli en god människa? (Gadamer, i Gustafsson, 2001) exemplet jurister och skönlitteratur

7 Det etiskt goda livet kan inte bara förstås utifrån de konkreta fallen, även det abstrakta och allmänna måste förstås. En ALP-observatör kan se sina kollegor i konkreta fall och med hjälp av t. ex. den systemiska teorin förstå på ett abstrakt och allmänt sätt och därmed sätta ord på den praktiska klokhet lärare ofta inte tänker på att de har.

8 Delaktighet och inflytande

9 källor Social delaktighet i teori och praktik. Om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet (2013) Eva Melin Delaktighet i skolans vardagsarbete (2009) Helene Elvstrand Tänka rätt-tänka fritt (2013) Anna-Karin Wyndhamn

10 barn naturlig enkel omoralisk asocial i väntan på en personlighet ska bli vuxen bildad komplex moralisk social utvecklad personlighet är Figur 1. The dominant framework (Wyness, 2006, s. 119).

11 delaktighetsperspektiv Delaktighet i rollen som medborgare. Barnets delaktighet som rådgivare eller konsulter i offentligt beslutsfattande. Delaktighet i kontrollen av det egna livet. Barnets delaktighet i beslut rörande viktiga händelser i dess liv. Delaktighet i vardagslivet. Social delaktighet ger en upplevelse av tillhörighet och gemenskap. Individuell delaktighet ger en upplevelse av att behärska och engageras av en aktivitet. (Melin, 2013)

12 Formell och informell delaktighet.

13 Delaktighet i rollen som medborgare

14 Harts (1997) delaktighetsstege

15 Social delaktighet

16 Social delaktighet i skolan innebär en närvaro av positiv social kontakt och interaktion mellan elever. att eleven är accepterad av de andra i gruppen. att den sociala relationen har den karaktären att den kan kallas kamratskap. att varje elev upplever sig som accepterad. Social delaktighet föreligger när en individ kan gå in i en samhandling och vara accepterad på en arena som inte begränsas av sociala och fysiska barriärer (Janson et al, 2007).

17 Individuell delaktighet

18 (Elvstrand, 2009)

19 En del barn har lättare att göra sin röst hörd än andra. (Elvstrand, 2009) Vid val till exempelvis elevråd är det viktigt att ställa sig frågan vilka barns/elevers perspektiv som nås.

20 Om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet Melin (2013) Två olika barnperspektiv: snarlika med snarlika behov olika med olika behov

21 olika syn på barnens roller Barnet som subjekt eller aktör. Föremål för påverkan eller någon man söker dialog och konsensus med.

22 Delaktighet i skolans vardagsarbete Elvstrand (2009) Eleverna har framför allt inflytande över aktiviteter som inte är lika fasta som lektionerna. Eleverna lyfter fram de formella beslutsarenorna. De är viktiga för eleverna. Då elever får kunskap om sina rättigheter kräver de att dessa ska efterföljas.

23 Tänka rätt tänka fritt Wyndhamn (2013) Skolan har till uppgift att......förmedla, förankra och överföra värden som vårt samhällsliv vilar på......och......främja elevernas kritiska tänkande och egna ställningstagande i olika livs- och värderingsfrågor.

24 I en ordningsdiskurs är eleven underordnad lärare och skolledning. Skolans värdegrund används för att visa på elevernas brister eller luckor. Eleverna distanseras från kritisk diskussion eller ställningstagande i relation till kunskapsinnehållet i en reproduktionsdiskurs. När eleverna uppmanas till kritisk reflektion är det mot politik, sammanhang och maktförhållanden utanför skolan.

25 Intervjustudie med elever i årskurs 2, Studiens frågor: 5, 8 och på gymnasiet Hur uppfattar eleverna i studien att deras delaktighet och inflytande ser ut? Vad uttrycker eleverna i studien att de vill ha inflytande över?

26 Bakgrund och syfte Göteborgsregionens årliga kvalitetsenkät. Fördjupa kunskapen om vad svaren står för när det gäller delaktighet och inflytande, och bemötande.

27 Att bestämma 1. VAD ELEVERNA VILL HA INFLYTANDE ÖVER Praktiska omständigheter Kompisrelationer Planeringa av sitt arbete 2. VAD ELEVERNA UPPLEVER ATT DE FÅR HA INFLYTANDE ÖVER Regler Arbetsformer 3. KLASS- OCH ELEVRÅD 4. HUR ELEVERNAS INITIATIV UPPFATTAS 5. NÄR ELEVERNA INTE VILL VARA DELAKTIGA

28 Sammanfattning Att bestämma De yngre eleverna (åk 2 och åk 5) vill bestämma om konkreta saker nära dem själva. De yngsta eleverna (åk 2) inte ser konsekvenserna av sina önskningar. De är här och nu och styrs av lust. De äldre eleverna (åk 8 och gy) vill ha inflytande över faktorer som påverkar deras arbetssituation och möjligheter att göra bra resultat och få bra betyg. Alla elever i studien vill ha inflytande över hur man ska arbeta i skolan, men vad man ska arbeta med tycker eleverna att lärarna ska bestämma över. De vet detta bäst och dessutom måste man följa läroplanen. Eleverna i grundskolan (åk 2, 5 och 8) uttrycker att skolmat och toaletter är viktiga frågor som det pratas mycket om och som det aldrig händer något med. Eleverna på gymnasiet uttrycker att det inte är någon idé att försöka påverka. Man har gått så länge i skolan och lärt sig att det inte lönar sig och man skulle kunna få sämre betyg om man ligger på gränsen mellan två betygssteg och är en elev som ifrågasätter.

29 Att trivas 1. ATT FÅ VARA MED 2. STÖK 3. KONFLIKTER

30 Sammanfattning Att trivas Eleverna trivs och känner sig trygga. När elevgrupperna i början och i slutet av intervjun får frågan om de tycker att de går på en bra skola, där de har bra kompisar och bra lärare svarar alla grupperna ja. Detta gör de både i början av intervjun och efter en timmes samtal. Alla elevgrupperna säger att de känner sig trygga i skolan och att de har flera kamrater att vara med. Det förekommer kränkningar mellan eleverna även under lektionstid (åk 5, 8 och gy). I vissa fall tolkar eleverna det som att lärarna låter det passera, de verkar ha gett upp, i några fall ger eleverna uttryck för att lärarna skäller på alla, även de som inte är inblandade. Eleverna i åk 5, 8 och på gy ser att de själva har ett stort ansvar för det sociala klimatet, men de vill ha stöd och engagemang från lärarna.

31 Att duga 1. ATT KÄNNA SIG DUKTIG 2. BETYGSSTRESS

32 Sammanfattning Att duga Eleverna i åk 2 känner sig duktiga utan att någon talar om för dem att de är det. Eleverna i åk 5, 8 och gy har behov av bekräftelse på olika sätt för att känna sig duktiga. I vissa grupper upplevs det som negativt att vara duktig. De äldre eleverna (åk 8 och gy) känner en stress av betygen som de upplever som stor och jobbig.

33 Frågor som intervjustudien väcker... Med inflytande och delaktighet kommer också ansvar. Hur ska vi arbeta för att få eleverna att känna engagemang och meningsfullhet genom hela skoltiden och ut i samhällslivet som framtida beslutsfattare och ledare? Hur kan vi jobba med bedömning och betyg så det främjar elevernas lärande och inte bara stimulerar den yttre motivationen? Hur ska vi jobba för att kränkningar mellan eleverna behandlas på ett sätt som eleverna förstår och kan känna förtroende för? Hur ska vi göra med toaletterna och bambamaten? Hur ska frågorna i kvalitetsenkäten utformas? Som man frågar får man svar.

34 sammanfattningsvis Syn på eleven som subjekt eller aktör

35 Vad kan man behöva se/tänka på som ALP-observatör? Vilken syn på barn/elever har lärarna? Vad händer i en konkret situation om läraren ser barnet som ett subjekt eller som en aktör? I vilken grad får barn/elever vara delaktiga i den verksamhet som observeras? Harts delaktighetsstege Hur arbetar lärarna för att lära eleverna/ge eleverna möjligheter att vara delaktiga? Elvstrands delaktighetscirkel

36 Vad kan man hjälpa till att utveckla som ALP-observatör? Vad kan man göra för att barn/elever ska få vara delaktiga på riktigt? Hur kan man arbeta för att elever ska vilja vara delaktiga över tid och ut i samhällslivet?

37 Gå tillbaka till din egen undervisningspraktik och fundera på dessa frågor utifrån någon/några av följande situationer: klassråd/elevråd (delaktighet i rollen som medborgare) mat, toaletter, gård mm (delaktighet i rollen som medborgare) samling/lektioner (delaktighet i rollen som medborgare och individuell delaktighet) relationer med kamrater och vuxna (social delaktighet) Använd Harts delaktighetsstege, Elvstrands delaktighetscirkel och den systemiska teorin.

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Förskolan 2015 Får alla barn vara med att bestämma vad ni skall göra på förskol Får du vara med och bestämma vad ni skall göra på din förskola? Får

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Svar; Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på? Svar; Fråga 3. Trygghet, trivsel och glädje ; I I ditt barn får den trygghet det behöver på förskolan ditt barn

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att

Läs mer

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Backens skola och Strömsbruks skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor 1. TRIVSEL 1.1 Jag trivs med mina kamrater i skolan 4,22 4,51 4,08 4,16 1.2 Jag trivs med lärare och annan personal på skolan 1.3 Jag upplever att elever behandlas rättvist i skolan 1.4 Jag tycker att

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk omsorg, förskola Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Handlingsplan Matematik F - Gy

Handlingsplan Matematik F - Gy Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra

Läs mer

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa Diskussionsmetod Pedagogisk personal Övrig personal Fsk Gsk Gy Från 10 minuter 2-5 personer Kortleken innehåller öppna frågor och det finns inget rätt eller fel. Här gäller det att vara så öppen och modig

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem 150812 Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår ht-16-vt-17 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Föräldrasamverkan på fritidshem. Maria Simonsson, Docent Helene Elvstrand, PhD, Linköpings Universitet

Föräldrasamverkan på fritidshem. Maria Simonsson, Docent Helene Elvstrand, PhD, Linköpings Universitet Föräldrasamverkan på fritidshem Maria Simonsson, Docent Helene Elvstrand, PhD, Linköpings Universitet 1) Bakgrund Innehåll 2) Studie 1: Analys av Skolverkets Allmänna Råd. Fritidshem (2014) 3) Studie 2:

Läs mer

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 1 BAKGRUND Syfte Alla elever har samma rättigheter och skyldigheter flickor som pojkar och oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet

FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet FRITIDSHEM EN ARENA FÖR DELAKTIGHET Barn rätt till delaktighet både utifrån FN:s konvention om

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Attityder till skolan 2012

Attityder till skolan 2012 Attityder till skolan 2012 Skolverket 2013-06-27 1 Förord Vart tredje år sedan 1993 har Skolverket genomfört nationella attitydundersökningar bland elever i årskurs 7 9 och gymnasieskolan samt bland lärare

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Skolplan 2008-2010 Trelleborgs kommun

Skolplan 2008-2010 Trelleborgs kommun Skolplan 2008-2010 Trelleborgs kommun Skolplanen har antagits av kommunfullmäktige 2008-02-25 på förslag av skolnämnden 2007-12-11. Utgiven av: Skolförvaltningen i Trelleborg Foto: Ingrid Wall, Susanne

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

ARBETSPLAN 2015/2016

ARBETSPLAN 2015/2016 ARBETSPLAN 2015/2016 VISION Variation Delaktighet Trivsel Värmdö gymnasium ska vara en skola som kännetecknas av variation och flexibilitet, en skola där elever och personal upplever delaktighet, där olikhet

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

VÄSTANBY FÖRSKOLA ARBETSPLAN 2015 2016

VÄSTANBY FÖRSKOLA ARBETSPLAN 2015 2016 Västanby förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Åsa Wijk 15-08-20 VÄSTANBY FÖRSKOLA ARBETSPLAN 2015 2016 TEMA UNDER 2014-2017 ÄR VÅR PROFILERING NATUR OCH TEKNIK Utveckling och lärande,

Läs mer

Från policy till praktik

Från policy till praktik Från policy till praktik Barnfotbollsperspektiv 2011-04-09 Karlstad Peter Brusvik Utbildningsavdelningen Barn & ungdomsfotboll - spelarutbildning - tränarutbildning - filosofi -förhållningssätt -beteende

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 (6) Reviderad juni 2010 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkbergs förskola 2012 Plan mot diskriminering och kränkande behandling utgår från skollagen (1985:1100) 14 a kap. samt diskrimineringslagen.

Läs mer

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens Ledarskap i klassrummet Lärarens relationella kompetens Elevernas inlärning är låg Elevernas inlärning är hög Ledarskap Bra lärare preludium Den vanliga läraren Hittar förklaringar utanför sig själv. Accepterar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

VFU i matematik ht 2015 MÅL

VFU i matematik ht 2015 MÅL VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning 1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning Bryssel 2010 en individs förmåga att förverkliga sina idéer Simone Baldassarri arbetar med entreprenörskap och utbildning på Europeiska kommissionens

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Tänk på den skolenhet där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skolenhet efterfrågas

Tänk på den skolenhet där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skolenhet efterfrågas 1. Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Gymnasieskolan: Högskoleförberedande program Yrkesprogram Introduktionsprogram Annan utbildning, skriv

Läs mer

Stockholm 15 mars 2013

Stockholm 15 mars 2013 Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Att ta barnens perspektiv vid verksamhetsplanering för fritidshemmet vad betyder det? Monica Hansen Orwehag

Att ta barnens perspektiv vid verksamhetsplanering för fritidshemmet vad betyder det? Monica Hansen Orwehag Att ta barnens perspektiv vid verksamhetsplanering för fritidshemmet vad betyder det? Monica Hansen Orwehag Antoine de Saint-Exupéry Ur Antoine de Saint-Exupéry: Lille prinsen 1945 Alla stora har en gång

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Spjutspetsskolan från mitten till toppen

Spjutspetsskolan från mitten till toppen Spjutspetsskolan från mitten till toppen Till Dig som har barn i Trelleborgs förskolor och grundskolor Hösten 2005 tar visionen om Spjutspetsskolan på allvar steget ut i verkligheten. Under några år har

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Sigys-konferens februari 2010

Sigys-konferens februari 2010 Sigys-konferens februari 2010 Varje samhälle har skyldighet att ge alla ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. Människor växer med kunskap. Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef Förväntansdokument Enligt de nationella styrdokument som styr vår verksamhet är skolans uppdrag att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1 (6) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Njutångers skola LÅ 2011-2012 Planen reviderad 20111212 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer