VÅRDBEHOV OCH NYTTJANDE

Transkript

1 VÅRDBEHOV OCH NYTTJANDE AV SLUTENVÅRD I NORDANSTIG SNAC-N rapport nr 18 - Vårdsystemdelen Anders Wimo Britt-Marie Sjölund Anders Sköldunger Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:17 ISSN

2 RAPPORTFÖRFATTARE Anders Wimo. Familjeläkare i Primärvården Nordanstig, adjungerad professor, KI-Alzheimer Disease Research Center, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm, Forskningsansvarig för SNAC i Nordanstig samt Medlem i SNACs samordningsgrupp, SNACs befolkningsgrupp och SNACs vårdsystemgrupp. Britt-Marie Sjölund. Fil. kand., Leg sjuksköterska, MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) i Nordanstigs kommun. Medlem av ledningsgruppen för SNAC i Nordanstig och koordinator för SNAC i Nordanstig, medlem i SNACs samordningsgrupp, SNACs befolkningsgrupp och SNACs vårdsystemgrupp, doktorand, Aging Research Center, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Anders Sköldunger. Fil. kand., data manager, SNAC Nordanstig, medlem av ledningsgruppen för SNAC i Nordanstig, SNACs befolkningsgrupp och SNACs vårdsystemgrupp. Doktorand, Aging Research Center, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

3

4 FÖRORD SNAC (Swedish National study on Ageing and Care) är ett långsiktigt projekt med syfte att studera äldre utifrån både ett befolknings-, och vårdsystemperspektiv. Fältarbetet i SNAC genomförs i fem kommuner i Skåne, två kommuner i Blekinge, Kungsholmen i Stockholm samt i Nordanstigs kommun. Vi är glada att vara med i SNAC. Det är viktigt att glesbygden i Norrland är representerad. Dessutom är det ett erkännande att det i Nordanstig finns kompetens och resurser att genomföra den här typen av projekt. Föreliggande rapport, som är den tredje delrapporten från SNAC-Nordanstig (Nordanstigs SNAC rapporter ingår i publikationsserien från Äldrecentrum i Stockholm), redovisar resultaten från vårdsystemmätningarna (2003 gjordes dock ingen mätning). SNAC-Nordanstig projektledning vill rikta ett mycket stort tack till först och främst de pensionärer vars resultat vi redovisar men också till den mycket betydande insats som personalen har gjort som samlat in alla dessa uppgifter. Vi vill också rikta ett stort tack till våra samarbetskollegor på de andra SNAC-orterna i landet. Projektet har till stor del finansierats via Socialdepartementet och vi är mycket tacksamma för detta stöd. Likaledes vill vi tacka Nordanstigs Kommun och Landstinget Gävleborg för ett stort resursstöd till SNAC. Bergsjö december 2010 Anders Wimo Britt-Marie Sjölund Anders Sköldunger Professor Doktorand Doktorand

5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR... 2 BAKGRUND... 3 VAD ÄR EN LONGITUDINELL OMRÅDESDATABAS?... 3 GENOMFÖRANDE AV PROJEKTEN THE SWEDISH NATIONAL STUDY ON AGEING AND CARE (SNAC)... 3 FÖRVÄNTADE RESULTAT... 5 INTRODUKTION... 6 DEMOGRAFI OCH VÅRDSTRUKTUR... 6 STUDIEPOPULATIONEN FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH SYMPTOM RESULTAT FUNKTIONSFÖRMÅGA SLUTEN VÅRD KOGNITION DISKUSSION REFERENSER... 27

7 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Demografi, Nordanstigs kommun (N) samt riket Tabell 2. Mängdstatistik, särskilt boende och hemtjänst. Nordanstigs kommun (N) samt riket Tabell 3. Vårdplatser i sluten vård efter Ädelreformen(riket)... 8 Tabell 4. Studiepopulationer Tabell 5 a c. Kognition ) Tabell 6. Måttlig eller svår funktionsnedsättning, svarsalternativ 2 3 (intervall 0 3) Tabell 7. Måttlig eller svår funktionsnedsättning samt olika symptom, svarsalternativ 2 3 (intervall 0 3) Tabell 8. Fysiska och psykiska symptom andel (%) med måttliga eller svåra symptom svarsalternativ 2 3 (intervall 0 3) Tabell 9. Beroende i PADL funktioner Tabell 10. Beroende i IADL funktioner (%) Tabell 11. Mängdstatistik slutenvård vid Hudiksvalls sjukhus för invånare i Nordanstig 60 år och äldre Tabell 12. Nyttjande av slutenvård i Nordanstig: antal och andel av vårdsystempopulationerna. 18 Tabell 13. Fördelning av slutenvårdsnyttjandet mellan olika kliniker Tabell 14. Antalet vårddagar/år under perioden (ej 2003) utifrån boende och kognitiv nedsättning Tabell 15. Nyttjande av slutenvård (ej 2003) utifrån grad av kognitiv nedsättning FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Medelvårdtid slutenvård i slutenvård 1994 och 2005 i olika åldersklasser (riket) Figur 2. Nyttjande av sluten vård i de olika SNAC orterna Figur 3. Nyttjande av sluten vård i förhållande till funktionsnedsättning Figur 4. Nyttjande av slutenvård (vårddagar/år) i Nordanstigs vårdsystem populationer 2001, 2002, 2004,2005. Alla = genomsnitt för hela studiepop ulationen, users avser personer som nyttjat slutenvård. Ordbo = ordinärt boende, säbo = särskilt boende Figur 5. Nyttjande av slutenvård (vårddagar/år) i Nordanstigs säbopopulationer 2001, 2002, 2004, 2005, utifrån funktionsnedsättning enligt SNAC index. Alla = genomsnitt för hela studiepopulationen, users avser personer som nyttjat sluten vård Figur 6. Nyttjande av slutenvård i Nordanstigs vårdsystempopulationer 2001, 2002, 2004, 2005 utifrån kognitiv förmåga. Alla= genomsnitt för hela studie populationen, users avser personer som nyttjat sluten vård Figur 7. Nyttjande av slutenvård i Nordanstigs säbopopulationer 2001, 2002, 2004, 2005 utifrån kognitiv förmåga. Alla= genomsnitt för hela studiepop ulationen, users avser personer som nyttjat sluten vård Figur 8. Andel (%) som nyttjat slutenvård i Nordanstigs vårdsystempopulationer (ej 2003) utifrån kognitiv förmåga

8 SAMMANFATTNING Registreringarna i SNAC-Nordanstigs vårdsystemdel återspeglar situationen i februari 2001 samt mars 2002, 2004, 2005 och Undersökningen omfattar personer 65 år och äldre som då hade varaktiga insatser från den kommunala äldreomsorgen i Nordanstigs kommun. År 2001 ingick hemsjukvårdspatienterna i studiepopulationen, men inte de följande åren. Bortfallet har varierat under åren beroende på hur data har inrapporterats från verksamheterna. Det är inga större förändringar under åren när det gäller den kognitiva förmågan. Av de personer som har lätt nedsatt kognitiv förmåga bor många fortfarande kvar i ordinärt boende medan personer med måttligt eller kraftigt nedsatt kognitiv förmåga bor i särskilt boende. Avföringsinkontinens är mycket vanligare i särskilt boende (27,5%) än ordinärt (5,7%), däremot är urininkontinens relativt vanligt i både ordinärt (17%) och särskilt boende (45,8%). Under åren har inga påtagliga förändringar skett. När det gäller rörelsehinder har andelen med måttlig till svår funktionsnedsättning minskat kontinuerligt under åren i ordinärt boende. Andelen med kroniska sår eller trycksår tycks under åren ha minskat både i ordinärt och särskilt boende. När det gäller smärtproblematiken minskade andelen med måttlig till svår smärta initialt i särskilt boende för att under de senaste åren ligga lika, i ordinärt boende har det varit mer oregelbundet. Andelen med smärta är på ungefär samma nivå i ordinärt (19 %) som i särskilt boende (21,4%). Faktorerna oro/otrygghet och nedstämdhet har ökat i ordinärt boende under mätperioden. Vid jämförelse av andelen beroende i PADL-funktionerna under åren är det ingen större förändring på särskilt boende däremot kan man se en något förbättrad PADL förmåga i ordinärt boende. Beroendet i IADL är väsentligen oförändrat. Antalet 65 år och äldre i kommunen har under åren minskat något, antalet 80 år och äldre har legat ganska konstant. I särskilt boende har under samma period antalet platser minskat däremot har andelen med hemtjänst ökat. Inom slutenvården har antalet platser också minskat under samma period. Vid tidigare jämförelse under åren 2001 och 2002 sågs bl.a. en lägre nyttjandegrad av slutenvård hos personer med kognitiv nedsättning. Detta resultat verkar även gälla åren Personer med måttlig till svår kognitiv nedsättning har lägre nyttjandegrad av slutenvården och även kortare medelvårdtider än personer med inga eller lätta kognitiva besvär. De flesta äldre personer från ordinärt boende blir inlagda på medicinkliniken och de vanligaste åkommorna är då lunginflammation och hjärtkärlsjukdomar inklusive stroke. Äldre från särskilt boende kommer oftast till kirurg- eller ortopedkliniken och då handlar det om t.ex. bukbesvär eller urologiska åkommor. Planerad ledproteskirurgi är vanligare än frakturer och andra trauman. 1

9 BEGREPP OCH FÖRKORTNINGAR ADL: Aktiviteter i dagliga livet PADL: Personlig ADL, avser aktiviteter som är kopplade till kroppen och dess funktioner, t ex att äta, tvätta sig, klä på/av sig, sköta hygienen, toalettbesök, förflyttningsförmåga etc. IADL: Instrumentell ADL, avser mer komplicerade funktioner som att sköta sin ekonomi, handla, laga mat, städa, transporter utomhus, telefon etc. Kognition: Intellektuella funktioner, t ex minne, problemlösning, orientering i tid och rum, att kunna utföra aktiviteter i en viss ordning på rätt sätt etc. Kognitionen är alltid drabbat vid demens. SoL: Socialtjänstlagen HSL: Hälso- och sjukvårdslagen LSS: Lagen om Särskilt stöd till vissas funktionshindrade Varaktig hemsjukvård som insätts eller upphör (definierat som minst 4 besök i hemmet föregående månad) och/eller Varaktig rehabiliteringsinsats som insätts eller upphör (minst 4 kontakter via hembesök föregående månad) Formell vård och omsorg: Insatser av professionell personal som regleras av SoL, HSL, LSS. Informell vård och omsorg: Insatser från närstående (make/maka, barn, sonhustru, måg, syskon, grannar, vänner m.m.) SÄBO: (Särskilt boende) Form av boende som kommunen enligt 20 SoL inrättar för äldre. Benämns olika, t ex omvårdnadsboende, servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppboende. Ordinärt boende: Boende som inte är SÄBO, i praktiken vanligt eget boende i hus/villa/hyresfastighet etc. Kan genom olika åtgärder handikappanpassas. Allmän omvårdnad: Omvårdnad som utförs av all sjukvårdspersonal och är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. Specifik omvårdnad är i första hand kopplat till sjuksköterskans kompetensområde och är relaterat till och kräver kunskap om den aktuella sjukdomen och dess behandling. DRG-vikt: Ett relativt mått på vård- och behandlingskostnaden för en genomsnittspatient i varje DRG-grupp. Högre vikt betyder större kostnader. 2

10 BAKGRUND Här följer en kort sammanfattning av SNAC-projektet (The Swedish National Study on Ageing an Care), Den svenska nationella studien om åldrande och de äldres vård och omsorg. I den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (prop.1997/98:113) lades flera förslag som innebär en ökad satsning på forskning och utvecklingsarbete inom äldreområdet. Ett av förslagen avser en satsning på longitudinella områdesdatabaser inom äldreområdet, i propositionen benämnt försöksområden. Vad är en longitudinell områdesdatabas? Under en längre tid (20 år eller mer) görs en områdesvis, individbaserad insamling av uppgifter, som beskriver åldrandet ur social och medicinsk synvinkel samt vilka insatser den enskilde erhåller från kommunernas äldreomsorg och landstingens hälso- och sjukvård. Även uppgifter, som belyser vilka insatser anhöriga och frivilligorganisationer gör, samlas in. Uppgifterna samlas i en longitudinell databas. Syftet med denna är att göra det möjligt att följa individerna och vården i området över tiden för att därmed kunna studera åldrandet och uppkomsten av behoven av vård och omsorg, hur väl vården och omsorgen om de äldre täcker behoven, hur den fungerar, hur resurserna används och vilket resultat insatserna ger ur ett helhetsperspektiv. Detta är som regel inte möjligt inom traditionell äldreforskning, där man vanligen studerar begränsade frågeställningar i mer avgränsade projekt. Genomförande av projekten - The Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC) Fyra forskningscentra deltar i arbetet med var sitt ingående projekt. Projekten omfattar två delar. I befolkningsdelen kommer ett urval personer i åldrarna år att följas under en följd av år med avseende på ohälsa och vårdbehov samt sociala och ekonomiska förhållanden. I vårdsystemdelen insamlas fortlöpande individrelaterade uppgifter om de insatser, som görs inom socialtjänsten och hälsooch sjukvården i de aktuella kommunerna för de där bosatta personerna över 65 år. Datainsamlingen, som påbörjades under det första kvartalet 2001, förutsätter de medverkandes samtycke. Insamlingen av data sker med en i långa stycken gemensam metodik, som möjliggör jämförelser av resultaten mellan de fyra områdena. 3

11 Projekten genomförs i följande kommuner. Dessa områden representerar såväl stads- som landsbygd i olika delar av landet. Ansvariga för resp. ingående projekt framgår av bilaga. Ekonomisk huvudman Forskningsenhet Deltagande kommuner Landsting Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum; Karolinska Institutet Stockholms stad, Kungsholmens stadsdel Stockholms läns landsting Region Skåne Geriatriskt utvecklingscentrum, Malmö; Samhällsmedicinska institutionen och Inst. f omvårdnadsvetenskap, Lunds universitet Malmö stad Eslövs kommun Hässleholms kommun Osby kommun Ystads kommun Region Skåne Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Karlskrona kommun Blekinge läns landsting Primärvårdens FoU-enhet, Nordanstig Primärvårdens FoUenhet, Nordanstig Nordanstigs kommun Gävleborgs läns landsting Projekten är oberoende, men samordnas inom ramen för en gemensam organisation The Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). En samordningsgrupp bestående av de huvudansvariga för de olika centra finns, vars ordförande är docent Mårten Lagergren. Samordningsgruppen behandlar gemensamma frågor rörande bland annat finansiering, datahantering och tillgängligheten av insamlade data. Koordineringen av studiedesign och protokoll m.m. sker i två arbetsgrupper befolknings- resp. vårdsystemgruppen. 4

12 Förväntade resultat De data, som samlas i de longitudinella områdesdatabaserna, kommer att ge möjlighet till att studera en mångfald olika aktuella, viktiga frågor inom äldreområdet, såväl mer allmänt kring åldrandet och de äldres villkor, som mer speciellt kring hur vården och omsorgen om de vårdberoende äldre fungerar, på vilka sätt och hur väl behoven uppfylls. Särskilt intressant är att kunna följa de äldres hälsoutveckling och vad det är för faktorer som ger goda förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Den intensifierade, samordnade uppföljningen av de olika vård- och omsorgsinsatserna väntas bland annat kunna ge en bra belysning av hur väl samverkan fungerar mellan vårdens olika delar och förslag till åtgärder som kan förbättra denna. Internationellt tilldrar sig SNAC-projektet stort intresse genom den unika ansatsen att förena en studie av åldrande och vårdbehov med vårdsystemets funktion utifrån ett helhetsperspektiv. 5

13 INTRODUKTION Sedan SNAC projektets start 2001 har situationen i Nordanstig belysts i ett antal rapporter (1-3) med fokus dels på funktionsförmåga och vårdtyngd hos äldre boende antingen hemma (ordinärt boende) eller i kommunens särskilda boenden (säbo), dels på resursutnyttjande hos de äldre. En del intressanta iakttagelser har gjorts under de första åren , t ex att nyttjandet av slutenvård hos de mest funktionsnedsatta var lägre än hos mindre funktionsnedsatta. Dessutom noterades en del förhållanden som anses ogynnsamma, t ex att antalet äldre med smärta var hög år Dock noterades en minskning av detta mellan 2001 och Förekomst av nedstämdhet, oro och otrygghetskänsla var också problem som identifierades. Enstaka mätningar, s.k. punktestimat, väcker intressanta frågor men av större intresse är självfallet förändringar över tid, dels för att bekräfta eller förkasta tidigare iakttagelser, dels för att se om noterade ogynnsamma förhållanden förändras, förhoppningsvis till det bättre. Därför har vi nu sammanfattat de viktigaste fynden mellan 2001 och 2006 (dock gjordes ingen mätning 2003). Studien gäller alltså enbart personer som i någon form är aktuell för kommunal äldreomsorg (de med enbart larm eller matdelning ej inkluderade). I SNACs befolkningsdel, som är ett mycket större projekt, finns data som är representativt för hela Nordanstigs äldre befolkning, oavsett om de har några insatser eller ej från kommunen. Resultaten är tvärsnittsbaserade, dvs. återspeglar situationen under en period (våren-försommaren varje år) och återspeglar inte flöden under de olika åren. Demografi och vårdstruktur Mätningar av funktionsförmåga kan självfallet inte ses som isolerade företeelser utan måste bedömas i förhållande till ett sammanhang. För äldrevården är förändringar i demografi och vårdstruktur av intresse. Den demografiska utvecklingen amt antalet platser i säbo under perioden framgår av tabell 1. Som synes har det inte skett några nämnvärda demografiska förändringar under perioden. Vi är för närvarande inne i en ganska stabil demografisk period. Det är först efter år 2020, när de stora 40-talskullarna når 80 års ålder som det kan bli stora påfrestningarna på vårdsystemen pga. demogriska förändringar. 6

14 Tabell 1. Demografi, Nordanstigs kommun (N) samt riket Antal personer 65+ N % 20,9 20,6 20,7 20,9 20,7 20,9 Antal 65+ riket % 17,2 17,2 17,2 17,3 17,3 17,4 Antal 80+ N % 6,3 6,2 6,2 6,2 6,3 6,3 Antal 80+ riket % 5,2 5,3 5,3 5,4 5,4 5,4 Andel kvinnor 65+ N % Andel kvinnor 65+ riket % Däremot har det skett stora förändringar i vårdstrukturen under 2000-talet. Antalet platser i särskilt boende (säbo) har minskat påtagligt, både i absoluta och relativa tal. Detta gäller både Nordanstig och riket (tabell 2). Omvänt, så har trenden varit en ökning i antalet hemtjänsttagare. 7

15 Tabell 2. Mängdstatistik, särskilt boende och hemtjänst. Nordanstigs kommun (N) samt riket Antal platser i Säbo N Antal platser SÄBO per , N Antal platser SÄBO per , Riket * Antal personer med hemtj, N Antal pers. med hemtj. per , N Antal pers. med hemtj. per , Riket * *skattning Sett i ett något längre tidsperspektiv så har det likaledes skett en mycket stor förändring inom den slutna vården, med en mycket kraftig minskning av antalet platser (tabell 3). Tabell 3. Vårdplatser i sluten vård efter Ädelreformen(riket) (%) Medicin Kirurgi Geriatrik Psykiatri Alla På Hudiksvalls sjukhus, där huvuddelen av Nordanstigbornas sjukhusvård sker, har antalet vårdplatser minskat från 242 år 1998 till 205 år 2003 och 188 år Vårdtiderna har också minskat, från ca 8 10 dagar till 6 8 dagar för de äldre (figur 1). 8

16 ,5 10,5 Medelvårdtid dgr ,3 7, Figur 1. Medelvårdtid slutenvård i slutenvård 1994 och 2005 i olika åldersklasser (riket). Ett uppmärksammat fynd i års mätningar var att nyttjandet av sluten vård var klart lägre hos boende i säbo än i ordinärt boende (figur 2). Dessutom var det mest funktionsnedsatta som nyttjade minst sluten vård (figur 3). Dessa fynd väckte ett flertal frågor. Var det en tillfällighet som återspeglade en situation just ? Var det något positivt eller negativt bra eller dåligt? Å ena sidan kan man hävda att det är bra att svårt sjuka personer i säbo inte behöver åka till ett akutsjukhus då de kan få god vård och tillsyn i säbo. Å andra sidan kan man hävda att det är dåligt eftersom olika sjukdomstillstånd inte upptäcks hos de allra sjukaste. Något enkelt svar på dessa frågor finns inte. I första hand är det nu av intresse att se om resultaten kan reproduceras. 9

17 Vårddagar Ordinärt boende Säbo Skåne Kungsholmen Nordanstig Figur 2. Nyttjande av sluten vård i de olika SNAC-orterna Vårddagar ,3 Skåne Kungsholmen Nordanstig 2 Ingen Mild Moderat Grav Komplett Figur 3. Nyttjande av sluten vård i förhållande till funktionsnedsättning. 10

18 Studiepopulationen Ca 650 personer har undersökts i Nordanstigs vårdsystemdatabas sedan 2001 (tabell 4). år 2003 gjordes ingen undersökning. Från och med år 2005 sker inmatningen och uttaget av data via systemet Optima Care. Tabell 4. Studiepopulationer Antal personer Ordinärt boende Säbo Medelålder ord. boende 81,6 81,4 82,0 82,0 81,8 Medelålder säbo 85,8 84,0 84,2 84,7 85,5 Andel gift/sambo i ord.bo, % Andel kvinnor, % Totalt Antalet undersökta variera under åren och det återspeglar inte helt antalet som har insatser. År 2001 ingick t ex hemsjukvårdspatienter i studiepopulationen, men det gör det inte under de följande åren. Åren var det yttre bortfallet i ordinärt boende ganska stort (39-45 %) varför resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Funktionsförmåga och symptom Funktionsförmåga brukar ofta indelas i dels s.k. ADL förmåga (ADL = Aktiviteter i Dagliga Livet), dels i kognitiv förmåga (intellektuella prestationer t ex minne, problemlösning, tolkning av sinnesintryck m.m.). Personlig ADL (PADL) avser personliga funktionsförmågor och i rapporten ingår följande funktioner: bad/dusch, på/avklädning, toalettbesök, förflyttning inomhus, födointag och inkontinens. IADL avser Instrumentell ADL, dvs. något mer komplicerade aktiviteter, t ex att handla och laga mat, att sköta sin ekonomi. Stöd för PADL avser i första hand insatser av omvårdnadskaraktär medan stöd i IADL handlar om mer serviceinriktade insatser. Kognitiv funktionsförmåga är nedsatt vid t ex demenssjukdomar samt hjärnskador (t.ex. efter stroke, skallskador m.m.). Nedstämdhet är ofta kopplat till depression. Svårhanterbart beteende (t ex aggressivitet, vandringsbeteende, skrikighet) förekommer t ex vid demenssjukdomar men även vid psykiska sjukdomar. Utifrån de ingående funktionsmåtten har ett s.k. SNAC-index konstruerats. I SNAC-indexet ingår fyra PADL-variabler (på- och avklädning, toalettbesök, äta. 11

19 förflyttning), urin- respektive avföringsinkontinens, rörelseförmåga samt kognition, SNAC-indexet intervall (0-23p) har indelats i olika funktionsnedsättningsgrupper: Ingen eller mycket lätt nedsättning 0 1 Lätt nedsatt 2 7 Måttligt nedsatt 8 13 Mycket nedsatt Helt nedsatt

20 RESULTAT Funktionsförmåga Förändringar i kognitiv förmåga under perioden i olika boendeformer framgår av tabell 5 a-c. Tabell 5 a-c. Kognition ) Kognitiv förmåga Normal 81,8 74,0 74,2 74,1 76,1 Lätt nedsatt 14,8 14,1 16,5 20,5 18,1 Måttligt nedsatt 3,4 7,0 7,2 5,4 4,8 Kraftigt nedsatt 0 4,9 2,1 0 1,0 % Tabell 5b. Särskilt boende (%) Kognitiv förmåga Normal 22,5 28,1 28,0 37,3 28,7 Lätt nedsatt 39,8 27,3 35,1 22,2 28,7 Måttligt nedsatt 23,9 23,7 24,3 22,2 27,1 Kraftigt nedsatt 13,8 20,9 12,6 18,3 15,5 % Tabell 5c. Alla (%) Kognitiv förmåga Normal 53,4 51,3 49,5 54,6 50,0 Lätt nedsatt 26,8 20,6 26,4 21,4 23,9 Måttligt nedsatt 13,2 15,3 16,4 14,3 17,1 Kraftigt nedsatt 6,6 12,8 7,7 9,7 9,0 % Kommentar: Det har varit en del smärre förändringar i kognitiv förmåga under åren, men någon tydlig tendens går inte att identifiera. 13

21 Tabell 6. Måttlig eller svår funktionsnedsättning, svarsalternativ 2-3 (intervall 0-3) %. Rörelsehinder rullstolsburen eller rör sig enbart inomhus: Ordinärt boende 21,3 20,3 15,6 13,2 12,4 Säbo 56,0 61,9 54,6 52,4 64,1 Alla 37,2 40,7 36,4 33,8 41,1 Inkontinens: avföring: Ordinärt boende 6,6 8,7 4,0 5,3 5,7 Säbo 27,2 31,7 30,9 30,2 27,5 Alla 16,2 20,0 18,1 18,3 17,7 Inkontinens: urin: Ordinärt boende 18,1 18,3 14,0 15,0 17,0 Säbo 52,0 45,5 54,1 49,6 45,8 Alla 34,1 31,7 35,1 33,3 32,9 KAD: Ordinärt boende 5,9 4,2 5,0 4,4 4,7 Säbo 5,6 9,4 9,8 7,2 6,2 Alla 5,0 6,8 7,6 5,9 5,5 Kommentar: Det har heller inte skett några påtagliga förändringar i viktiga ADLförmågor som att förflytta sig eller kontinens. Det är stora skillnader mellan ordinärt boende och säbo i förflyttningsförmåga och avföringsinkontinens, medan urininkontinens är förhållandevis vanligt även i ordinärt boende. Andelen med rörelsehinder har kontinuerligt minskat i ordinärt boende. 14

22 Tabell 7. Måttlig eller svår funktionsnedsättning samt olika symptom, svarsalternativ 2-3 (intervall 0-3). % Syn: Ordinärt boende 6,0 4,1 4,0 6,3 5,8 Säbo 21,2 13,3 13,9 13,3 14,5 Alla 13,0 8,6 9,2 10,0 10,6 Hörsel: Ordinärt boende 9,5 6,8 5,1 9,8 6,7 Säbo 13,7 8,9 13,6 10,9 11,5 Alla 11,5 7,9 9,6 10,4 9,4 Kroniska sår: Ordinärt boende 10,8 9,7 4,0 8,8 7,5 Säbo 7,5 7,2 7,2 4,8 6,9 Alla 9,3 8,5 5,7 6,7 7,2 Trycksår: Ordinärt boende 3,0 3,4 3,0 2,7 1,9 Säbo 4,8 9,5 5,4 3,3 0,0 Alla 3,8 6,4 4,2 3,0 0,9 Kommentar: Det tycks som andelen med kroniska sår är i minskande ( jämfört med ). Trycksår har minskat. 15

23 Tabell 8. Fysiska och psykiska symptom andel (%) med måttliga eller svåra symptom svarsalternativ 2-3 (intervall 0-3). Smärta: Ordinärt boende 16,1 18,9 9,1 21,2 19,0 Säbo 29,0 23,3 18,8 22,4 21,4 Alla 22,2 21,0 14,2 21,8 20,3 Yrsel: Ordinärt boende 3,2 9,3 3,1 5,3 3,8 Säbo 5,2 3,6 7,3 5,6 3,1 Alla 4,1 6,4 5,3 5,4 3,4 Oro/otrygghet: Ordinärt boende 5,0 12,5 8,3 12,7 14,3 Säbo 20,1 22,7 22,7 20,8 22,7 Alla 12,2 17,4 16,0 17,0 18,9 Nedstämdhet: Ordinärt boende 5,0 12,6 9,2 15,3 16,3 Säbo 17,4 21,1 19,8 18,4 23,1 Alla 10,9 16,9 14,8 16,9 20,1 Svårhanterbart beteende: Ordinärt boende 2,4 4,9 6,0 2,6 1,9 Säbo 13,4 14,6 13,5 12,8 15,5 Alla 7,5 9,6 10,0 7,9 9,4 Kommentar: Andelen personer med smärtproblematik i säbo minskade initi-alt medan situationen i ordinärt boende är mer oregelbunden. Oro/otrygghet och nedstämdhet har ökat i ordinär boende. 16

24 Tabell 9. Beroende i PADL-funktioner Beroende i antal PADL funktioner (0-6) Ordinärt boende 2,0 1,9 1,6 1,5 1,6 Säbo 4,3 4,3 4,4 4,1 4,3 Alla 3,1 3,1 3,1 2,9 3,1 Beroende i någon PADL funktion, % Ordinärt boende 71,2 69,9 65,7 71,7 69,6 Säbo 98,0 98,6 99,1 99,2 98,4 Alla 83,8 84,1 83,3 86,2 85,5 Beroende i samtliga ADL funktioner, % Ordinärt boende 6,1 3,5 2,9 2,8 4,9 Säbo 35,0 36,4 26,3 33,1 37,3 Alla 19,5 19,8 15,3 18,8 22,8 SNAC-index: medelvärde (0-23) Ordinärt boende 4,0 4,2 3,2 3,0 3,2 Säbo 11,4 11,8 11,1 10,8 11,5 Alla 7,5 7,9 7,6 7,1 7,8 Kommentar: De olika indikatorerna på PADL förmåga tyder på en något förbättrad situation i ordinärt boende medan situationen i säbo är väsentligen oförändrad. Tabell 10. Beroende i IADL-funktioner (%) Beroende i någon IADL funktion Ordinärt boende 96,8 96,6 98,0 96,2 97,0 Säbo ,9 98, Alla 99,3 97,5 98,0 98,0 98,6 Beroende i samtliga IADL -funktioner Ordinärt boende 50,7 55,4 48,0 50,0 50,0 Säbo 96,9 98,9 95,6 98,9 98,2 Alla 72,3 72,4 73,1 73,1 75,4 Kommentar: IADL funktioner är mer komplexa än PADL funktioner och därför är också beroendet i IADL stort, speciellt i säbo. Situationen är väsentligen oförändrad. 17

25 Sluten vård Uppgifter om slutenvårdsnyttjande finns tillgängliga för perioden Tabell 11. Mängdstatistik slutenvård vid Hudiksvalls sjukhus för invånare i Nordanstig 60 år och äldre Antal vårdtillfällen Antal per 60+ 0,38 0,36 0,36 0,32 0,29 DRG-vikt 1,19 1,05 1,06 1,03 1,17 Kommentar: Nordanstigbornas vårdtillfällen har minskat, uttryckt både i absoluta relativa termer. För den genomsnittliga DRG-vikten, som här använts som ett mått på slutenvårdstillfällenas svårighetsgrad, finns ingen tydlig trend. Tabell 12. Nyttjande av slutenvård i Nordanstig: antal och andel av vårdsystempopulationerna Antal 122/ /294 82/216 83/251 Andel % Kommentar: Det finns ingen tydlig trend i den andel personer i vårdsystempopulationerna som nyttjat slutenvård under perioden. Tabell 13. Fördelning av slutenvårdsnyttjandet mellan olika kliniker (%). Ordinärt (ej 2003) Säbo boende Medicin Kirurgi Ortopedi Övrigt 3 4 Kommentar: de flesta slutenvårdstillfällena för personer i ordinärt boende skedde på medicinkliniken medan kirurgiska kliniker (kirurgi, ortopedi) var vanligare för personer i säbo. De vanligaste orsakerna till vård på medicinkliniken var stroke, lunginflammation samt hjärtsvikt eller kärlkramp/hjärtinfarkt. Inom kirurgin 18

26 dominerade bukbesvär och urologiska åkommor. På ortopedkliniken var planerad ledproteskirurgi vanligare än frakturer och andra trauman , ,1 12, ,2 4,4 4,6 3 5,4 2,2 2,2 1,7 1,8 1,4 9,8 7,5 7,8 7 8,5 6,5 6,6 6,4 5,7 5,3 4,8 5 5,4 5 4,7 4,7 3,6 0 Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Vårddagar alla Vårddagar users Medelvårdtid users Alla Figur 4. Nyttjande av slutenvård (vårddagar/år) i Nordanstigs vårdsystempopulationer 2001, 2002, 2004,2005. Alla = genomsnitt för hela studiepopulationen, users avser personer som nyttjat slutenvård. Ordbo = ordinärt boende, säbo = särskilt boende. Kommentar: Uppdelat på boendeform visar det sig att resultaten från 2001 och 2002 även gäller 2004 och 2005 dvs. personer som bor i säbo har ett lägre nyttjande av sluten vård än de som bor i ordinärt boende, även om skillnaderna inte är lika uttalade. 19

27 ,9 7,9 7,6 7,7 6,1 5,6 5,6 5,4 5 5,2 5,3 4,5 4,6 4 3,9 4 3,9 3,6 3,3 2,7 Ingen lätt måttlig Mycket helt Ingen lätt måttlig Mycket helt Vårddagar users Medelvårdtid users Alla Figur 5. Nyttjande av slutenvård (vårddagar/år) i Nordanstigs säbopopulationer 2001, 2002, 2004, 2005, utifrån funktionsnedsättning enligt SNAC-index. Alla = genomsnitt för hela studiepopulationen, users avser personer som nyttjat sluten vård. Kommentar: Bland personer som bor i säbo visar det sig även här att resultaten från även gäller perioden dvs. personer med ett lågt SNAC index ( ingen/måttlig funktionsnedsättning) har ett högre nyttjande av sluten vård än personer med ett högt SNAC-index (mycket eller helt funktionsnedsatt). 20

28 Kognition I SNAC-index ingår ADL funktioner och kognition sammanvägt. Dock kan det vara av intresse att studera enbart kognitionens betydelse eftersom detta mer återspeglar demenssjukdomarnas effekter , ,5 8,9 7,3 7,6 7, ,2 5,1 5,1 5 5,2 3,9 4,2 3,2 3,2 3,8 2,6 Ingen, lätt Måttlig svår Ingen, lätt Måttlig svår Vårddagar users Medelvårdtid users Alla Figur 6. Nyttjande av slutenvård i Nordanstigs vårdsystempopulationer 2001, 2002, 2004, 2005 utifrån kognitiv förmåga. Alla= genomsnitt för hela studiepopulationen, users avser personer som nyttjat sluten vård. Kommentar: Personer som har en måttligt eller svår kognitiv nedsättning (de flesta i den gruppen kan antas vara dementa) har ett klart lägre nyttjande av sluten vård jämfört med personer med ingen eller lätt kognitiv nedsättning. Iakttagelserna från gäller alltså även

29 ,9 7,9 7,6 7,7 6,1 5,6 5,6 5,4 5 5,2 5,3 4,5 4,6 4 3,9 4 3,9 3,6 3,3 2,7 Ingen, lätt Måttlig svår Ingen, lätt Måttlig svår Vårddagar users Medelvårdtid users Alla Figur 7. Nyttjande av slutenvård i Nordanstigs säbopopulationer 2001, 2002, 2004, 2005 utifrån kognitiv förmåga. Alla= genomsnitt för hela studiepopulationen, users avser personer som nyttjat sluten vård. Kommentar: Om enbart personer som bor i säbo inkluderas blir alltså antalet vårddagar lägre. Samma mönster framkommer alltså dvs. de som har en måttligt eller svår kognitiv nedsättning har ett klart lägre nyttjande av sluten vård jämfört med personer med ingen eller lätt kognitiv nedsättning. Iakttagelserna från gäller alltså även

30 Ingen/lätt 26 Måttlig/svår EJ SLUTEN VÅRD SLUTEN VÅRD Figur 8. Andel (%) som nyttjat slutenvård i Nordanstigs vårdsystempopulationer (ej 2003) utifrån kognitiv förmåga. Tabell 14. Antalet vårddagar/år under perioden (ej 2003) utifrån boende och kognitiv nedsättning. Ordinärt bonde Säbo Ingen/lätt Kognitiv nedsättning Måttlig/svår 5,7 2,1 2,5 1,1 Alla 4,5 1,3 Kommentar figur 8 och tabell 14: När resultat från alla mätåren (2001, 2002, 2004, 2005) vägs ihop visar även denna ansats att personer som har en måttligt eller svår kognitiv nedsättning (de flesta i den gruppen kan antas vara dementa) har ett klart lägre nyttjande av sluten vård jämfört med personer med ingen eller lätt kognitiv nedsättning. 23

31 Tabell 15. Nyttjande av slutenvård (ej 2003) utifrån grad av kognitiv nedsättning (%). Kognitiv nedsättning Ingen/lätt (%) Måttlig/svår (%) Medicin Kirurgi Ortopedi Övrigt 7 0 Kommentar: Det finns inga påtagliga skillnader i den klinikvisa fördelningen utifrån graden av kognitiv nedsättning. 24

32 DISKUSSION I denna rapport har trender under 2000-talets början beträffande dels funktionsförmåga och olika symptom, dels nyttjande av slutenvård analyserats hos äldre i Nordanstigs kommun. Förutom att studera trenderna så var det också av stort intresse att se om de något anmärkningsvärda resultaten beträffande slutenvårdsnyttjande som iakttogs även gällde de följande åren. Beträffande slutenvårdsnyttjandet är slutsatsen att personer i säbo nyttjar sluten vård klart lägre än personer som bor i ordinärt boende, samt att personer med större nedsättning i sin fysiska funktionsförmåga och kognitiva förmåga nyttjar slutenvård i mindre utsträckning än med bättre sådana förmågor. Resultaten från gäller alltså även åren som följde ( ; 2003 gjordes ingen mätning). På basen av resultaten från har det förts en viss diskussion om vad de då observerade skillnaderna stod för men en viss reservation fanns eftersom vi inte visste om det var ett tillfälligt resultat just för dessa år. Nu kan vi med större fog säga att resultaten är stabila och då med bättre empiriskt stöd fråga oss om detta är bra eller dåligt. Egentligen kan denna fråga brytas ner i två delar. Att personer i säbo nyttjar sluten vård i mindre utsträckning än de i ordinärt boende behöver inte vara dåligt. I säbo finns personal dygnet runt och möjligheterna till tillsyn och behandling av olika tillstånd, t ex infektioner, hjärtbesvär mm är bättre än i ordinärt boende. Eftersom de som bor i säbo dock är mycket mer funktionsnedsatta och rimligen mer sjuka än de som bor i ordinärt boende är frågan dock om denna förklaring är tillräcklig, vilket leder till nästa fråga: Varför nyttjar de mest funktionsnedsatta (både fysiskt och kognitivt) i säbo slutenvård i mindre utsträckning? I och för sig kan tolkningen enligt ovan vara giltig även här, dvs. det finns möjligheter i säbo att erbjuda kvalificerad vård även till de sjukaste och mest funktionsnedsatta, speciellt som det uppfattas som en fördel om exempelvis sjuka och förvirrade dementa slipper vistas på en akutmottagning eller på en akutvårdsavdelning på sjukhus. En annan, och mer oroande förklaring är att akuta sjukdomar hos de mest sjuka och funktionsnedsatta missas i säbo, då deras symptom är svåra att tolka. Att det skulle finnas en icke uttalad policy att inte skicka in dessa till akutsjuk-hus pga. att man uppfattar det som meningslöst är knappast troligt. En annan förklaring till det mindre slutenvårdsutnyttjandet för de mest funktionsnedsatta är att de skrivs ut från akutsjukhus tidigare då de ofta är mer vårdkrävande pga. exempelvis förvirringssymptom, oro etc. Uppsåtet för detta kan ju vara gott dvs. att man bedömer att det är bättre att dessa patienter får återgå till sin hemmiljö så fort som möjligt. Det krävs fördjupningsstudier för att klarlägga detta ytterligare. En viktig erfarenhet är att när resultat med detaljerade uppgifter (t.ex. i SNAC) kombineras med uppgifter från individbaserade register får vi betydligt fylligare 25

33 data att analysera än om enbart mängdstatistik finns till hands. Samkörning mellan olika databaser ser vi som en stor möjlighet att ge underlag till fördjupade analyser och förbättringar i vården. Självfallet måste etiska aspekter och hänsyn till integritet tas liksom till gällande regelverk. 26

34 REFERENSER 1. Lagergren M, Holst G, Rahm-Hallberg I, Wimo A. Behov och insatser för de äldre i SNAC- kommunerna Jämförelser från SNAC baslinjeundersökningar 2001 i Karlskrona, på Kungsholmen, i Nordanstig och i Skåne. Stockholm: Stockholm Gerontology Research Center (Stiftelsen Äldrecentrum); Report No.: SNAC-K rapport Nr Wimo A, Persson G, BM. S, Lagergren M. SNAC i Nordanstig- Resultat från delprojektet Vårdsystem - baslinjeundersökning våren Stockholm: Stockholm Gerontology Research Center (Stiftelsen äldrecentrum); Report No.: SNAC-rapport nr Wimo A, Sjölund B. Äldre med långvariga vårdbehov I Nordanstig Baslinjeundersökning våren 2001 i Nordanstig och en uppföljning våren en jämförelse. Stockholm: Stiftelsen Äldrecentrum; Report No.: 6, SNAC. 27

35 SNAC - The Swedish National Study on Aging and Care - är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierades av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Projektet består av en befolkningsdel och en vårdsystemdel. SNAC-Nordanstig har jämförande studie av resultaten från projektets vårdsystemdel från 2001, 2002, 2004, 2005 och I ordinärt boende har andelen med måttlig till svår funktionsnedsättning minskat under perioden. Andelen personer med oro/otrygghet och nedstämdhet har ökat i ordinär boende. Sår (kroniska sår och trycksår) har minskat i både ordinärt och särskilt boende. Nyttjandet av sluten vården är lägre hos personer med måttlig till svår kognitiv nedsättning i jämförelse med dem som har ingen eller lätt kognitiv nedsättning. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett forsknings-och utvecklingscentrum. Uppdraget är att bidra med kunskap om äldre personers hälsa, vård och omsorg Gävlegatan 16, Stockholm // Vxl: //