Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011

Transkript

1 Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll Seminarium den 31 augusti 2011

2 Begreppen Korttidsplats Korttidsvård Korttidsboende Kameleont

3 Ädelreformen Kommunerna får över resurser för såväl långvarig vård som för kortvarigt stöd Genom att förfoga över resurser för rehabilitering, växelvård och avlösning förbättras stödet i det egna boendet. Kommunen bör med kort varsel kunna erbjuda sådana vistelser vid en särskild boendeform ( Ädel-propositionen Ds 1989:27)

4 Statliga utredningar Bo tryggt betala rätt (1999): Utbudet av olika former av korttidsplatser har ökat under 1990-talet. Bidragande orsaker kortare vårdtider och betalningsansvaret. Korttidsboende med uttalat syfte att erbjuda rehabilitering har växt upp i kommunal regi. Korttidsboendet bör i socialtjänstlagen regleras som en separat insats och ej inkluderas i det permanenta särskilda boendet Äldreboendelegationen (2008): Personer med behov av eftervård eller rehabilitering efter utskrivning från sjukhus får stå tillbaka för personer som väntar på plats i särskilt boende Personer som skrivs ut från sjukhus till hemmet utan att få den korttidsvård som de behöver hamnar i en mycket sårbar och otrygg situation. Begreppet korttidsvård bör användas för att markera att det inte är fråga on någon boendeform.

5 Omvärlden Antalet vårdplatser på sjukhusen i Stockholms län minskat mde 41 % mellan 1994 och De geriatriska vårdplatserna har minskat under denna tid med 43 % samtidigt som befolkningen 75 år och äldre ökat med 12 % Medelvårdtiden inom geriatriken har minskat från 19,3 dagar 1998 till 13,4 dagar 2009 för hela landet, i Stockholms län var medelvårdtiden 10,9 dagar år Andelen 80 år och äldre som bor i särskilt boende har minskat från 20 % år 2000 till 15 % år 2008.

6 Olika roller för korttidsvården Rehabilitering Planering/utredning Sviktplatser Växelvård Avlösning Väntboende Vård i livets slutskede

7 Bättre, men inte dyrare!? Utvärdering av ökade möjligheter att få kommunal korttidsplats Bettina Meinow Sven Erik Wånell

8 Södermalm Studie I: Uppdragen - Kartläggning av alla 65+ som skrevs ut från sjukhus med vårdplanering (okt 2007; n=125 av totalt 460 utskrivna; 66 av de 107 som skrevs ut till hemmet kunde intervjuas) - Två tredjedelar var kvinnor och hälften var 85 år eller äldre. - Omfattande funktionsnedsättningar vid utskrivningen, i genomsnitt hade männen behov av hjälp med 3,5 ADL-aktiviteter och kvinnorna med 2,9 aktiviteter. - Åtta av tio hade måttliga eller svåra smärtor och sex av tio kände sig oroliga eller nedstämda. - De flesta fick hjälp från hemtjänsten efter utskrivningen, i genomsnitt med 60 timmar/månad. - En fjärdedel ansåg att vårdtiden på sjukhus var för kort - 4 av 125 ansökte om korttidsplats; samtliga fick avslag

9 Exempel: Kvinna, 78 år - Kvinnan hade vårdats på sjukhus efter att ha fallit under en promenad och fått en höftfraktur + stora blåmärken över kroppen. - Stort omvårdnadsbehov vid ut skrivningen: Hon klarade att sätta sig upp i sängen med stor möda, men behövde hjälp med att komma upp från sittande till stående. - För att förflytta sig behövde hon gåbord samt hjälp av två personer. - Bodde ensam i en lägen het där det inte gick att komma in på toaletten med rullstol eller gåbord. För att klara toalett besök kunde en portabel toalettstol ställas i lägenheten, men hon skulle behöva hjälp för att kunna använda den. - Stadsdelsförvaltningen erbjöd kvinnan att få duscha i ett närbe läget service hus dit hon kunde ta sig med färdtjänst (och i sådant fall med specialfordon och så kallade trappklättrare, eftersom hissen var så liten att det inte gick att få in rollator, rullstol eller gåbord). - Kvinnan var mycket orolig och rädd inför hemkomsten.

10 Södermalm studie II: Effekten av ökade möjligheter att få korttidsplats Frågeställningar: 1) Hur ser funktionsförmågan och vård- och omsorgsbehoven ut bland patienter som blivit föremål för vårdplanering och önskat korttidsplats men som inte beviljades detta?

11 Frågeställningar 2) Vilka effekter har det att ändå erbjuda korttidsplats till dessa äldre? (randomiserad kontrollerad studie) Effekter på funktionsförmågan och vård- och omsorgsbehoven ca 1,5 månad efter utskrivning från sjukhus Effekter på vårdkonsumtion och mortalitet under ett års tid efter utskrivning från sjukhuset?

12 Metod Randomiserad kontrollerad studie Studiepopulation: Personer 65 år och äldre och bosatta på Södermalm som ansökt om korttidsplats efter utskrivning från sjukhus men fått avslag: - Interventionsgrupp: Fick tre veckors korttidsvård - Kontrollgrupp: åkte hem direkt och fick den omsorg som stadsdelsförvaltningen planerade

13 Metod Studietiden var planerad mellan sept 2007 och maj 2008, förlängdes till dec 2008 Studiedeltagarna intervjuades i samband med utskrivning och lottades därefter i två grupper Intervju i hemmet ca, 1,5 månad efter utskrivning Ett år efter att den sista patienten inkluderades beställdes uppgifter om ev. äldreomsorg samt slutenvård under ett år efter utskrivning

14 Studiepopulation 52 patienter (65+) som var bosatta på Södermalm hade vid utskrivning från sjukhus ansökt om korttidsplats men fått avslag på sin ansökan Intervjuer vid utskrivning Lottning till interventionsgrupp (n=26) Lottning till kontrollgrupp (n=26) Bortfall 2 patienter föll bort p.g.a. att stadsdelsförvaltningen ändrade sitt beslut och de fick korttidsplats Bortfall 11 personer kunde inte intervjuas, återtog sitt medgivande, återtog ansökan om korttidsplats, flyttade till särskilt boende eller avled i samband med utskrivning Intervju vid utskrivning (n=24) Intervju vid utskrivning (n=15) Intervju 4-6 veckor efter utskrivning (n=18) Intervju 4-6 veckor efter utskrivning (n=9)

15 Resultat Beskrivning av studiepopulationen vid utskrivning från sjukhus (n= 39): - Genomsnittsålder 85 år - Tre fjärdedelar var kvinnor, de allra flesta ensamboende - Vanligaste huvuddiagnoser: Fraktur efter fall(54%), infektion (13%), lungsjukdom (13%), hjärt-kärlsjukdom (8%) - Samtliga hade bidiagnoser, 64% hade hjärt-kärlsjukdomar i någon form - Medelvårdtid: 14 dagar - Tre av fyra hade hjälp från hemtjänsten redan innan de blev inlagda - Cirka en tredjedel hade hjälp med hushållssysslor från anhöriga

16 Resultat Funktionsförmåga och omsorgsbehov vid utskrivning från sjukhus: - Hälften var rullstolsburen eller behövde stöd av en person vid förflyttning och hälften gick själv med rullator, käpp eller bock - Ingen bedömdes ligga i ADL-grad A. Närmare 60% låg på nivå E eller F, dvs. de var beroende vid badning, påoch avklädning, toalettbesök och minst en aktivitet till.

17 Resultat Funktionsförmåga och omsorgsbehov vid utskrivning från sjukhus: - Fyra av tio hade nedsatt hörsel - Två personer hade mycket nedsatt syn/endast ledsyn - Tre personer hade talsvårigheter - Ca en fjärdedel hade vissa minnessvårigheter

18 Resultat Hälsorelaterad livskvalitet (EQ-5D) vid utskrivning från sjukhus: - De flesta äldre hade måttliga eller svåra problem i de fem dimensionerna som har sammanvägts i det hälsorelaterade livskvalitetsmåttet EQ-5D: Rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor, oro och nedstämdhet - Lågt genomsnittligt värde (0,2) på en skala där 0 representerar sämsta tänkbara hälsa och1 bästa tänkbara hälsa (genomsnitt för alla äldre år enligt folkhälsoenkäten i Stockholms län var 0,74). - Baserad på den termometerliknande VAS skalan skattade de äldre själva sin hälsa något bättre, 40 på en skala från 0-100

19 Resultat Uppföljning i hemmet: - Endast 27 av de 39 deltagarna kunde intervjuas på nytt - Bortfall (6 personer i varje grupp) pga. - Medicinska skäl och/eller trötthet (6 pers) - Återinlagd på sjukhus (2 pers) - Förlängd tid på korttidsboende (1 pers) - Flyttat till särskilt boende (1 pers)

20 Uppföljning i hemmet: Funktionsförmåga och omsorgsbehov Rörelseförmågan för de flesta. Interventionsgruppen förbättrade sin rörelseförmåga i genomsnitt mer än kontrollgruppen.

21 Uppföljning i hemmet: Funktionsförmåga och omsorgsbehov Figur 1: Förändring i vårdberoende (Katz ADL-Index) vid hembesöket 4-6 veckor efter utskrivningen jämfört med tidpunkten för utskrivning 1 Kontrollgrupp Interventionsgrupp

22 Livskvalitetsvikter (EQ-5D) vid utskrivning samt 4-6 veckor senare (interventionsgrupp) ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 vid uppföljning i hemmet vid utskrivning

23 Livskvalitetsvikter (EQ-5D) vid utskrivning samt 4-6 veckor senare (kontrollgrupp) ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 vid uppföljning i hemmet vid utskrivning

24 Figur 1: Förändring av den självskattade hälsan (VAS skala) mellan utskrivning från sjukhus och uppföljning 4-6 veckor senare 1 Kontrollgrupp Interventionsgrupp p=0.47, test för skillnader mellan grupperna baserat på Spearman s rho

25 Vårdkonsumtion under ett år efter utskrivning Hemtjänst Nästan alla hade hemtjänst under större delen av uppföljningsåret. Endast en kvinna i interventionsgruppen, som hade hjälp av en make och vuxen son, hade inte hjälp från äldreomsorgen.

26 Flyttning till särskilt boende 5 pers i interventionsgruppen och 2 i kontrollgruppen flyttade till särskilt boende. De som ingick i interventionsgruppen a) Hade en högre sannolikhet att flytta till särskilt boende b) Flyttade efter kortare tid. (med hänsyn tagen till ålder, kön, sammanboende/ensam boende,vårdberoende, smärta och nedstämdhet) Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda, vilket sannolikt beror på att grupperna är små.

27 Kostnad för äldreomsorg Ingen statistiskt säkerställd skillnad i kostnader för äldreomsorgen mellan grupperna (korttidsplats inräknat och trots att pers i interventionsgruppen i genomsnitt flyttade tidigare till särskilt boende) (med hänsyn tagen till ålder, kön, ensamboende/samman boende, vårdberoende enligt Katz, smärta och nedstämdhet vid utskrivningstillfället.

28 Vård på sjukhus: Kostnader och tid till återintagning Vård på sjukhus under året efter utskrivning: 46 procent i interventions gruppen (11 av 24) 60 procent av kontrollgruppen (9 av 15) Tydlig tendens till att äldre som hade fått korttidsvård blev inlagda på sjukhus i mindre utsträckning under ett år efter utskrivning jämfört med de äldre som skrevs direkt ut till hemmet (inte statistiskt säkerställd) Inga tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller tid till återintagning på sjukhus

29 Mortalitet En fjärdedel av interventionsgruppen (6 av 24) och en tredjedel av kontrollgruppen (5 av 15) avled inom ett år efter utskrivning från sjukhus. Interventionsgruppen hade hälften så stor sannolikhet att dö under ett år efter utskrivning (inte statistiskt säkerställd) (hänsyn tagen till ålder, kön, boendeförhållande, vårdberoende enligt Katz, smärta och nedstämdhet)

30 Slutsatser/Diskussion När är man utskrivningsklar (tillgång till vårdplatser på sjukhus?) och vad kan man skrivas ut till? Äldre som hade ansökt om men fått avslag på korttidsplats hade i genomsnitt hade ännu större omsorgsbehov än samtliga som skrevs ut med vårdplanering. I praktiken är det svårt att dra en gräns mellan omsorgsbehov (kommun) och reha biliteringsbehov (landsting) Inga tecken på högre äldreomsorgskostnader vid korttidsvård men minskad oro, smärtor och vårdberoende för den äldre Randomiserad studie med förhinder