Kallelse till samordnad vårdplanering hur gick det sedan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till samordnad vårdplanering hur gick det sedan?"

Transkript

1 Kallelse till samordnad vårdplanering hur gick det sedan?

2 Artikelnr Publicerad september

3 Förord Socialstyrelsen rapporterar sedan några år tillbaka årligen till regeringen om tillståndet och utvecklingen inom vården och omsorgen om de äldre. Som ett underlag för lägesrapporten 2007, har Socialstyrelsen tagit initiativ till att studera situationen för äldre personer i samband med utskrivning från vård på sjukhus och tiden därefter. Rapporten har sammanställts av fil.dr. Kristina Larsson, vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, intervjuerna har gjorts av forskningssjuksköterskan Lena Lundberg och för analyserna i registerstudien (Bilaga 1) svarar utredare Sara Hjulström vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i Stockholm. Författaren svarar för rapportens innehåll och slutsatser Christer Neleryd Enhetschef Äldreenheten 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 9 Syfte 10 Studiens uppläggning 10 Beskrivning av området 12 Befolkningssammansättning 12 Täckningsgrad av äldreomsorg 12 Sammanfattning av registerstudien 14 Intervjuer på sjukhus av utskrivningsklara patienter 16 Ålder, kön och hushållssammansättning 16 Förhållanden innan den aktuella vårdepisoden 16 Orsak till sjukhusvård 18 Förhållanden vid utskrivning från sjukhuset 19 Sammanfattning 21 Uppföljning i hemmet 23 Var vårdtiden på sjukhus tillräckligt lång? 23 Vad hände med dem som önskade en längre vårdtid? 23 Hemtjänst efter utskrivningen 26 Funktionsförmåga 27 Bostadens tillgänglighet och hjälpmedel 28 Kost och nutrition 29 Självskattad hälsa 29 Sammanfattning 30 Diskussion 31 Bilaga 1 - Registerstudien 33 Former för vårdplaneringen 33 Ålder och kön 33 Vårdtid 34 Inskrivningsorsak 34 ADL-förmåga vid utskrivning 35 Bostadsanpassning 36 Sammanfattning av registerstudien 36 Referenser 38 5

6 6

7 Sammanfattning Syftet med denna studie är att beskriva äldre patienter som blev föremål för samordnad vårdplanering inför utskrivningen från sjukhus enligt betalningsansvarslagen. Det gällde bland annat funktionsförmåga och omsorgsbehov vid utskrivningen, deras egen uppfattning om vilket hjälpbehov de hade samt hur de uppfattade att de hade klarat sig i hemmet en tid efter utskrivningen. Studien gjordes under oktober 2007 av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och avgränsades till patienter som var 65 år eller äldre, som bodde i det ordinära bostadsbeståndet på Södermalm eller i Gamla stan i Stockholm och som Södermalms stadsdelsförvaltning bedömde skulle kunna återvända hem efter sjukhusvistelsen. För att få en uppfattning om hur representativa de intervjuade var för samtliga utskrivningsklara patienter gjordes också en registerstudie av alla kallelser till vårdplanering som sjukvården skickade till Södermalms stadsdelsförvaltning under samma tidsperiod. Registerstudien visade att en fjärdedel av samtliga patienter som skrevs ut från något sjukhus inom Stockholms läns landsting aktualiserades för vårdplanering med äldreomsorgen. Två tredjedelar av dem var kvinnor och hälften var 85 år eller äldre. Majoriteten av de äldre, 86 procent, skrevs ut till en bostad i det ordinära bostadsbeståndet. Patienterna hade omfattande funktionsnedsättningar vid utskrivningen. I genomsnitt hade männen behov av hjälp med 3,5 ADL-aktiviteter, alltså aktiviteter i det dagliga livet som dusch och bad, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens, födointag eller medicinering, och kvinnorna med 2,9 aktiviteter. I genomsnitt (median) hade de vårdats under elva dagar i slutenvården. Intervjuerna på sjukhuset visade att majoriteten av patienterna hade rörelseproblem redan innan den aktuella vårdepisoden och behövde hjälp med praktiska uppgifter i hemmen, en tredjedel behövde också hjälp med personlig omsorg. Många bodde i bostäder med begränsad tillgänglighet. De flesta hade stora rörelsehinder vid utskrivningen. Närmare 60 procent gick med rollator och 17 procent var rullstolsburna eller kunde ta enstaka steg med gåbord och stöd av en eller två personer. Var fjärde person hade ett vårdberoende motsvarande Katz-skalans grad E eller F, alltså de var beroende vid badning, på- och avklädning, toalettbesök och minst en aktivitet till. Intervjuerna i hemmet visade att en fjärdedel av patienterna tyckte att de skulle ha behövt stanna längre på sjukhuset för återhämtning eller rehabilitering. Fyra personer ansökte om korttidsvård efter utskrivningen, men fick avslag eftersom stadsdelsförvaltningen bedömde att deras vårdbehov skulle kunna bli tillgodosedda i hemmet. Funktionsförmågan hade blivit bättre och vårdberoendet hade minskat för de flesta intervjuade, men några förbättringar då det gällde självskattad hälsa eller oro och nedstämdhet hade inte skett. Majoriteten av dem som kunde intervjuas i hemmet låg i riskzonen för undernäring, bland kvinnorna var det 7

8 cirka 70 procent. Trots detta uppgav omkring hälften av de intervjuade att det gick elva timmar eller mer mellan kvällsmål och frukost. Genom att vårdtiderna på sjukhus har blivit kortare och andelen äldre som bor i särskilt boende har minskat, så skrivs allt fler äldre med stora omvårdnadsbehov ut till det egna hemmet. Denna studie aktualiserar frågor om när den äldre patienten egentligen är utskrivningsklar från sjukhus, om hur behovet av rehabilitering och återhämtning ska lösas för de äldre som har svårt att klara sig i hemmet och hur de äldres egna önskemål ska vägas in i beslut om fortsatt vård och omsorg. 8

9 Bakgrund Vid ädelreformen 1992 fick kommunerna ett samlat ansvar för service, vård och omsorg om äldre och handikappade. Ett av problemen före reformen var det stora antalet medicinskt färdigbehandlade patienter som låg kvar på sjukhus onödigt länge i väntan på att kommunen skulle ordna omsorg efter utskrivning. Det internationella fenomenet bed-blockers var en realitet även i Sverige där patienter kunde bli kvar på sjukhus i månader, till och med år [1]. För att lösa detta problem fick kommunerna vid ädelreformen ansvaret att inrätta och driva särskilda boendeformer, vilket bland annat innebar att de tog över driften av de landstingsdrivna sjukhemmen. Kommunerna fick också betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter inom somatisk akutvård och geriatrik, som inte kunde skrivas ut från sjukhus. Betalningsansvaret för dessa patienter, som numera kallas utskrivningsklara, träder i kraft fem dagar efter att behandlande läkare har skickat kallelse till vårdplanering. (Lag 1990:1404 om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, ändrad enligt lag 2003:193, samt kompletterad med föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård, SOSFS 2005:27). Det kommunala betalningsansvaret visade sig vara ett kraftfullt incitament för att ordna omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende och problemet med de medicinskt färdigbehandlade långliggarna försvann från sjukhusen. Under de år som har gått sedan ädelreformen trädde i kraft har stora förändringar skett inom vård och omsorg för äldre. Mellan 2001 och 2006 minskade exempelvis antalet platser inom geriatrisk vård med 25 procent [2]. Detta beror till viss del på att sjukvården har infört nya behandlingsmetoder som gör att patienterna kan skrivas ut efter kortare vårdtid, men också på besparingar. Även den kommunala äldreomsorgen har minskat i omfattning under samma tidsperiod fick 18 procent av befolkningen som var 80 år eller äldre hemtjänst och 20 procent bodde i särskilt boende hade andelen med hemtjänst stigit till 21 procent medan andelen äldre i särskilt boende hade sjunkit till 16 procent. Den totala täckningsgraden av äldreomsorg hade därmed sjunkit från 39 till 37 procent och en förskjutning hade skett från särskilt boende till hemtjänst i ordinärt boende [2]. Den totala effekten av förkortade vårdtider inom slutenvård och minskat antal platser inom särskilt boende innebär att allt fler äldre personer med stora omvårdnadsbehov skrivs ut från sjukhus för att få fortsatt vård och omsorg i det ordinära bostadsbeståndet av den kommunala äldreomsorgen och av primärvården. Tidigare studier har visat stora brister när det gäller samordning av vård och omsorg för äldre personer i det ordinära bostadsbeståndet [3-5]. Det saknas dock aktuella studier av hur stora omsorgsbehov de utskrivningsklara patienterna har och hur de klarar sig efter utskrivningen. De senaste uppföljningarna ligger flera år tillbaka i tiden [6-8]. 9

10 Syfte Syftet med denna studie är att beskriva äldre personer bosatta inom Södermalms stadsdelsförvaltning som blev föremål för samordnad vårdplanering inför utskrivningen från sjukhus. Det gällde bland annat funktionsförmåga och omsorgsbehov vid utskrivningen, deras egen uppfattning om vilket hjälpbehov de hade samt hur de uppfattade att de hade klarat sig i hemmet en tid efter utskrivningen. Studiens uppläggning Under oktober 2007 intervjuades utskrivningsklara patienter på sjukhus, bosatta inom Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholm. Intervjuerna gjordes av en forskningssjuksköterska som var anställd av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Studien avgränsades till patienter som var 65 år eller äldre, som bodde i det ordinära bostadsbeståndet och som skulle återvända dit efter sjukhusvistelsen. Intervjuerna gjordes huvudsakligen på Södra Stockholms geriatriska klinik (tidigare Dalens sjukhus) innan utskrivningen. Den patientansvariga sjuksköterskan på vårdavdelningen bedömde vilka patienter som skulle kunna bli intervjuade och tillfrågade dem om de ville medverka; svårt sjuka eller kognitivt sviktande äldre personer tillfrågades inte. Äldrecentrums intervjuare gjorde därefter en uppföljande intervju i hemmet cirka 4 7 veckor efter utskrivningen. Studiepopulation och bortfall visas i Figur 1. För att få en uppfattning om inskrivningsorsak och funktionsförmåga hos samtliga utskrivningsklara patienter, även de som sjuksköterskan inte kunde intervjua, gjorde vi en bearbetning av registerdata. Inom Stockholms läns landsting används det IT-baserade systemet WebCare för samordnad vårdplanering mellan sjukvård (slutenvård och primärvård) och länets kommuner. Genom detta system överförs information i samband med in- och utskrivning av patienter som efter slutenvård kan komma att behöva hjälp från kommunens socialtjänst. IT-avdelningen inom Stockholms läns landsting tog fram registeruppgifterna och Stiftelsen Äldrecentrum bearbetade dem. Studien gjordes av Stiftelsen Äldrecentrum på uppdrag av Socialstyrelsens äldreenhet. Den gjordes parallellt med en studie på uppdrag av Södermalms stadsdelsnämnd i syfte att utvärdera effekten av att bevilja korttidsvård i större utsträckning än vad som vanligtvis sker. Båda studierna, Omsorgsbehov hos patienter inom Södermalms stadsdelsförvaltning som skrivs ut efter vårdplanering, samt utvärdering av ökade möjligheter att få kommunal korttidsvård är granskade av regionala etik-prövningsnämnden i Stockholm; 2007/5:7. 10

11 Totalt antal utskrivna 460 patienter (65+) som var bosatta på Södermalm och i Gamla stan skrevs ut från något sjukhus inom Stockholms läns landsting under oktober Registerstudien 125 patienter som skrevs ut från sjukhus under oktober aktualiserades för vårdplanering med Södermalms stadsdelsförvaltning; 107 skrevs ut till hemmet och 18 till särskilt boende. Intervjuer på sjukhus 66 intervjuades innan utskrivning Bortfall i intervjustudien på sjukhus 41 av de 107 patienterna i ordinärt boende kunde inte intervjuas: - 12 avböjde att medverka - 21 kunde inte tillfrågas pga. kognitiv svikt eller andra skäl - 8 skrevs ut innan de hann tillfrågas om att delta i studien Intervjuer i hemmet 39 intervjuades i hemmet en tid efter utskrivning. Bortfall i intervjustudien i hemmet - 3 hade avlidit - 5 hade flyttat till särskilt boende - 6 avböjde intervju i hemmet - 11 var alltför sjuka för att intervjuas, vårdades på sjukhus eller gick inte att nå. Figur 1. Beskrivning av studiepopulationerna i registerstudie respektive intervjustudie 11

12 Beskrivning av området Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholm omfattar stadsdelarna Södermalm och Gamla stan. Bebyggelsen består nästan enbart av flerbostadshus där hälften av bostäderna är bostadsrättslägenheter och hälften är hyresrättslägenheter [9]. Figur 2. Södermalms stadsdelsförvaltning. Karta: Utrednings- och statistikkontoret Befolkningssammansättning Vid årsskiftet 2007/2008 bodde personer som var 65 år eller äldre på Södermalm och i Gamla stan, vilket motsvarar 14 procent av befolkningen. Inom Södermalms stadsdelsförvaltning var således en lägre andel av befolkningen ålderspensionärer jämfört med riket som helhet, där 18 procent av befolkningen var 65 år eller äldre. Storstadsområden har en överrepresentation av kvinnor jämfört med landet som helhet och det gäller också Södermalm. Cirka 61 procent av befolkningen (65+) var kvinnor, jämfört med 56 procent i hela Sverige. Täckningsgrad av äldreomsorg En större andel av den äldre befolkningen inom Södermalms stadsdelsförvaltning hade hemtjänst jämfört med övriga landet. En anledning till detta 12

13 kan vara att Stockholm har en stor andel ensamhushåll, framför allt ensamboende kvinnor i hög ålder. Under oktober 2007 hade 13 procent av befolkningen (65+) på Södermalm hemtjänst jämfört med 9 procent i hela riket (uppgifterna på riksnivå avser oktober 2006). I den äldre åldersgruppen (80+) hade 28 procent hemtjänst jämfört med 21 procent i hela landet [2, 10]. När det gällde särskilt boende låg Södermalms stadsdelsförvaltning på samma nivå som övriga landet: 7 procent bodde i särskilt boende (65+) jämfört med 6 procent i hela landet. I den äldre åldersgruppen (80+) bodde 17 procent i särskilt boende jämfört med 16 procent i hela landet. Sammantaget var alltså täckningsgraden av äldreomsorg högre inom Södermalms stadsdelsförvaltning än riksgenomsnittet. 19 procent hade hemtjänst eller särskilt boende jämfört med 15 procent i hela landet (65+). Motsvarande siffror för den äldre åldersgruppen (80+) var 45 procent i Södermalms stadsdelsförvaltning respektive 37 procent i hela landet [2, 10]. 13

14 Sammanfattning av registerstudien Registerstudien bygger på uppgifter från WebCare, det IT-baserade systemet för informationsöverföring mellan slutenvård, äldreomsorg och primärvård. Uppgifterna avser förhållandet vid utskrivningen från sjukhuset. Registerstudien redovisar vi mer utförligt i bilaga 1. Var fjärde patient blev föremål för vårdplanering Under oktober 2007 skickade en patientansvarig läkare kallelse till vårdplanering enligt betalningsansvarslagen för 125 patienter som var 65 eller äldre och bosatta inom Södermalms stadsdelsförvaltning. Totalt skrevs 460 patienter i samma åldersgrupp ut från något sjukhus inom Stockholms läns landsting under oktober, vilket innebär att en fjärdedel av patienterna bosatta på Södermalm och i Gamla stan blev aktuella för samordnad vårdplanering mellan sjukvård och socialtjänst (figur 1). Enligt registeruppgifterna ledde drygt hälften av kallelserna till vårdplanering till ett personligt möte, i övriga fall gjordes vårdplaneringen via telefon eller på nätet. Vilka som deltog vid vårdplaneringen framgår inte, inte heller hur vanligt det var att den äldre eller anhöriga medverkade. De flesta var kvinnor, hälften var över 85 år Två tredjedelar av patienterna som blev aktuella för vårdplanering var kvinnor. Medelåldern bland kvinnorna var hög, 85 år, jämfört med 81 år bland männen. De allra flesta, 86 procent, bodde i det ordinära bostadsbeståndet och skulle återvända dit efter utskrivningen. 14 procent skrevs ut till särskilt boende. Medianvårdtiden var elva dagar Två tredjedelar av patienterna lades in direkt på Södra Stockholms geriatriska klinik och vårdades där under hela vårdepisoden. En tredjedel vårdades på flera sjukhus och flyttades sedan till Södra Stockholms geriatriska klinik. Den sammanlagda vårdtiden för hela vårdepisoden var i genomsnitt (median) elva dagar, med en variation från 3 till 35 dagar. Det fanns inga stora skillnader i medianvårdtid mellan kvinnor och män eller i olika åldersgrupper, men de längsta vårdtiderna fanns i åldersgruppen 85 år och äldre. Den vanligaste orsaken till sjukhusvården var muskuloskeletala sjukdomar som frakturer, artros i höftled, knä eller andra leder, osteoporos och så vidare. Den näst största gruppen var symtom, sjukdomstecken och onormala fynd. Bakom denna rubrik döljer sig exempelvis nedsatt allmäntillstånd hos de äldre, diffusa smärtor, fall i hemmet som inte hade lett till fraktur, en ohållbar hemsituation, förvirring och så vidare. En tredje vanlig inskrivningsorsak var infektionssjukdomar som lunginflammation, urinvägs- 14

15 infektion, sårinfektioner eller andra oklara infektioner med nedsatt allmäntillstånd. I genomsnitt behövde de äldre hjälp med tre ADL-aktiviteter Vid kallelsen till vårdplanering gör en läkare en bedömning av patientens funktionsförmåga vid utskrivningen, om han eller hon behöver hjälp med ADL (aktiviteter i det dagliga livet) som dusch och bad, på- och avklädning, toalettbesök och förflyttning. Vidare bedömer läkaren om patienten är inkontinent, behöver hjälp med födointag eller medicinering. Patientens ADLförmåga kan således variera från 0 (inget hjälpbehov) till 7 (behöver hjälp med alla aktiviteter). I genomsnitt behövde patienterna hjälp vid tre ADLaktiviteter: männen i genomsnitt med 3,5 aktiviteter och kvinnorna med 2,9 aktiviteter. För en fjärdedel av patienterna gjorde sjukgymnast eller arbetsterapeut på sjukhuset en bostadsbedömning innan utskrivningen och vid var femte utskrivning var bostadsanpassning ännu inte gjord. 15

16 Intervjuer på sjukhus av utskrivningsklara patienter Totalt intervjuades 66 patienter på Södra Stockholms geriatriska klinik av Äldrecentrums forskningssjuksköterska, vilket motsvarar 62 procent av samtliga utskrivningsklara patienter som skrevs ut till hemmet under oktober Några intervjuer gjordes på Södersjukhuset, men samtliga dessa patienter överfördes till Södra Stockholms geriatriska klinik och intervjuades där innan utskrivningen. I analysen ingår endast uppgifter från den sista datainsamlingen. 21 patienter var enligt patientansvarig sjuksköterska på vårdavdelningen alltför sjuka eller kognitivt nedsatta för att kunna bli tillfrågade om att delta i studien. 12 patienter som blev tillfrågade avböjde att medverka. Utskrivningarna gick i allmänhet snabbt och 8 patienter, däribland några som vårdades på andra sjukhus, hann intervjuaren inte tillfråga innan de skrevs ut (se Figur 1). Ålder, kön och hushållssammansättning De intervjuades ålder varierade från 67 till 98 år, genomsnittsåldern bland kvinnorna var 85 år och bland männen 82 år. De intervjuade skilde sig inte i ålder från samtliga som skrevs ut under oktober och som hade blivit aktuella för vårdplanering (jmf bilaga 1). Däremot var kvinnorna något underrepresenterade i intervjustudien (61 %) jämfört med samtliga som registrerades i WebCare (67 %). Tre fjärdedelar av de intervjuade bodde ensamma. Bland kvinnorna var nästan alla ensamboende, bland männen drygt hälften (tabell 1). Tabell 1. Könsfördelning samt hushållssammansättning bland dem som blev intervjuade på sjukhus under oktober 2007 Män Kvinnor Samtliga Ålder n=26 (%) n=40 (%) n=66 (%) Sammanboende 11 (42) 4 (10) 15 (23) Ensamboende 15 (58) 36 (90) 51 (77) Samtliga 26 (100) 40 (100) 66 (100) Förhållanden innan den aktuella vårdepisoden Majoriteten av patienterna hade rörelseproblem redan innan de togs in på sjukhus. 3 patienter var rullstolsburna och 52 var beroende av hjälpmedel 16

17 som käpp, bock eller rollator för att kunna förflytta sig. Endast var sjätte, 11 av de 66 intervjuade, kunde gå utan hjälpmedel. Bostadens tillgänglighet Alla de tre rullstolsburna patienterna bodde i bostäder som var tillgängliga med rullstol, alltså huset hade hiss, och trappor inne i huset eller i entrén begränsade inte tillgängligheten. Den största patientgruppen bestod av dem som använde hjälpmedel av olika slag. En tredjedel av dem bodde i tillgängliga bostäder, medan två tredjedelar måste passera trappor eller trappsteg för att ta sig till eller från lägenheten (tabell 2). Tabell 2. Bostadens tillgänglighet i förhållande till den äldres rörelseförmåga innan vårdtillfället bland dem som blev intervjuade på sjukhus under oktober 2007 (%) Bostaden är tillgänglig utifrån för den som är: Rörelseförmåga vid inskrivning på sjukhus Rullstolsburen Gick med hjälpmedel (käpp, bock, rollator)* Gick helt själv Totalt Rullstolsburen 3 (100) 19 (37) 5 (45) 27 (42) Svårt rörelsehindrad 0 23 (45) 6 (55) 29 (45) (hiss, inga eller fåtal trappsteg) Övriga 0 9 (18) 0 9 (13) Totalt 3 (100) 51 (100) 11 (100) 65 (100) * Uppgift om bostadens tillgänglighet saknas för en intervjuad. Hjälp från hemtjänst och anhöriga Nio av tio patienter behövde hjälp med serviceuppgifter som att städa, tvätta, bädda, handla och så vidare. Bland männen fick de flesta hjälp av anhöriga, från sin maka eller någon de inte bodde tillsammans med. Bland kvinnorna fick de flesta hjälp från hemtjänsten. Var tionde hade privat ordnad hjälp. En tredjedel av patienterna behövde hjälp med personlig omsorg som hjälp med på- och avklädning, personlig hygien, uppstigning och sänggående och så vidare, vilket motsvarade var femte man och varannan kvinna. De allra flesta fick sådan hjälp från hemtjänsten. Endast tre personer fick hjälp av anhöriga (tabell 3). 17

18 Tabell 3. Hjälpinsatser innan den aktuella vårdepisoden bland dem som blev intervjuade på sjukhus under oktober 2007 Män n=26 (%) Kvinnor n=40 (%) Samtliga n=66 (%) Hjälp med serviceuppgifter från 23 (89) 35 (88) 58 (88) anhöriga 16 (62) 15 (38) 31 (47) hemtjänst 10 (39) 28 (70) 38 (58) privat ordnad hjälp 3 (12) 4 (10) 7 (11) Hjälp med personlig omsorg från 5 (19) 19 (48) 24 (36) anhöriga 1 (4) 2 (5) 3 (5) hemtjänst 4 (15) 17 (43) 21 (32) privat ordnad hjälp Anmärkning: De intervjuade kunde rapportera hjälp från flera hjälpgivare samtidigt. Orsak till sjukhusvård Uppgifter om orsaken till patienternas sjukhusvård är hämtad från patientjournalens epikris, alltså den slutanteckning som läkaren gör efter utskrivningen. Den vanligaste huvuddiagnosen var skador. Det gällde exempelvis frakturer på lårben, underben, fotled, ländkotpelare, bäcken, skuldra, överarm och nyckelben. Andra patienter hade skallskador efter fall eller sårskador i huvudet, på bålen eller benen (tabell 4). Den näst vanligaste huvuddiagnosen var sjukdomar i cirkulationsorganen, alltså hjärt- eller kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, förmaksflimmer, hjärtinsufficiens, högt eller lågt blodtryck, hjärnblödning, hjärninfarkt eller effekter av en sådan, proppar i vener och så vidare. I stort sett alla patienter (95 %) hade flera bidiagnoser utöver huvuddiagnosen. Som vi visar i höger kolumn i tabell 4, var cirkulationsorganens sjukdomar helt dominerande när huvuddiagnos samt två bidiagnoser räknades samman, därnäst kom skador. Den tredje största gruppen bland bidiagnoserna var yttre orsaker till sjukdom som fall i bostaden, på gatan, i trappan, från stol eller rullstol, att patienten hade blivit skadad i trafiken eller fått en klämskada. 18

19 Tabell 4. Huvuddiagnos samt två bidiagnoser vid inskrivning bland dem som blev intervjuade på sjukhus under oktober 2007 Huvuddiagnos n=66 Huvuddiagnos samt två bidiagnoser n=180 Infektionssjukdomar (A00 B99) 2 4 Tumörer (C00 D48) 3 7 Blod- och immunologiska sjukdomar (D50 D89) 0 3 Endokrina sjukdomar (E00 E90) 1 11 Psykiska sjukdomar och beteendestörningar (F00 F99) 2 3 Neurologiska sjukdomar (G00 G99) 0 5 Ögonsjukdomar (H00 H59) 1 1 Öronsjukdomar (H60 95) 1 2 Cirkulationsorganens sjukdomar (I00 I99) Andningsorganens sjukdomar (J00 J99) 7 12 Matsmältningsorganens sjukdomar (K00 K93) 5 9 Hudsjukdomar (L00 L99) 1 1 Muskuloskeletala sjukdomar (M00 M99) 4 6 Sjukdomar i urin- och könsorganen (N00 N99) 4 11 Symtom, sjukdomstecken och onormala fynd (R00 R99) 4 12 Skador och förgiftningar (S00 T98) Yttre orsaker till sjukdom och död (V01 Y98) 0 18 Övriga faktorer av betydelse f. hälsotillståndet (Z00 Z99) 1 3 Förhållanden vid utskrivning från sjukhuset Intervjuerna gjorde Äldrecentrums forskningssjuksköterska i nära anslutning till utskrivningen, samma dag eller dagen innan. Intervjuaren gjorde bedömningen av funktionsförmåga och mobilitet i samband med intervjun, medan uppgifterna om smärtor och oro och nedstämdhet byggde på patientens egna uppgifter. Funktionsförmåga och besvär De flesta patienterna hade betydande rörelsehinder vid utskrivningen: endast 2 av 66 kunde gå utan hjälpmedel. 39 patienter gick med rollator och 11 var rullstolsburna eller kunde ta något enstaka steg med gåbord och stöd av en eller två personer (tabell 5). Katz ADL-index ger en uppfattning om hur beroende den äldre är av hjälp från andra för att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet [11]. Endast sex personer låg enligt intervjuarens bedömning i ADL-grad A, alltså var inte beroende av hjälp med någon av de aktiviteter som ingår i indexet (badning, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens, födointag). Drygt var fjärde person bedömde intervjuaren ligga på nivå E eller F, alltså var beroende vid badning, på- och avklädning, toalettbesök och minst en aktivitet till (tabell 5). 19

20 Som vi beskriver ovan var olika former av skador den vanligaste orsaken till att patienten togs in på sjukhus, exempelvis frakturer eller skador efter fall. De allra flesta äldre uppgav att de fortfarande hade smärtor eller besvär vid utskrivningen: 30 procent av kvinnorna och 12 procent av männen rapporterade svåra besvär. Drygt hälften av de äldre (58 %) uppgav att de var oroliga eller nedstämda, en lika stor andel bland männen som bland kvinnorna. Tabell 5. Funktionsförmåga, vårdberoende, besvär och oro vid utskrivning bland dem som blev intervjuade på sjukhus under oktober 2007 Män n=26 (%) Kvinnor n=40 (%) Totalt n=66 (%) Mobilitet Går utan hjälpmedel eller stöd 1 (4) 1 (2) 2 (3) Går med käpp eller bock 8 (31) 6 (15) 14 (21) Går med rollator 13 (50) 26 (65) 39 (59) Rullstolsburen 4 (15) 7 (18) 11 (17) Vårdberoende enligt Katz ADL-index Oberoende av hjälp vid samtliga sex aktiviteter (A) 2 (7) 4 (10) 6 (9) Beroende av hjälp vid en aktivitet (B) 6 (23) 12 (30) 18 (27) Beroende av hjälp vid badning och en aktivitet till (C) 13 (50) 8 (20) 21 (32) Beroende av hjälp vid badning, på- och avklädning och 1 (4) 2 (5) 3 (5) en aktivitet till (D) Beroende vid badning, på- och avklädning, toalettbesök 2 (8) 8 (20) 10 (15) och en aktivitet till (E) Beroende vid badning, på- och avklädning, toalettbesök, 2 (8) 6 (15) 8 (12) förflyttning, en aktivitet till (F) Beroende vid samtliga sex aktiviteter (G) Smärtor* Inga smärtor eller besvär 6 (24) 6 (15) 12 (19) Måttliga smärtor eller besvär 16 (62) 22 (55) 38 (59) Svåra smärtor eller besvär 3 (12) 12 (30) 15 (23) Oro och nedstämdhet Inte orolig eller nedstämd 11 (42) 17 (42) 28 (42) I viss utsträckning orolig eller nedstämd 13 (50) 21 (53) 34 (52) I högsta grad orolig eller nedstämd 2 (8) 2 (5) 4 (6) * Uppgift saknas om en patient. Patientens uppfattning om behov av hjälp efter utskrivning De allra flesta äldre ansåg själva att de behövde hjälp från hemtjänsten efter utskrivningen: nio av tio behövde hjälp med serviceuppgifter och hälften med personlig omsorg. Dessutom ansåg åtta personer att de behövde hjälp med sociala insatser och det som de nämnde var exempelvis sällskap, hjälp vid promenader eller ledsagning till olika besök (tabell 6). Endast tre män och två kvinnor tyckte att de klarade sig utan hjälp. Männen bodde tillsammans med sina hustrur, medan kvinnorna bodde ensamma. 20

21 Fler äldre trodde att de skulle behöva mer hjälp från anhöriga efter utskrivningen än de hade innan, framför allt med serviceuppgifter i hemmet. Totalt behövde sex av tio patienter hjälp från anhöriga efter utskrivningen och det var främst bland kvinnorna som anhörigas hjälp skulle behöva öka. Eftersom de flesta kvinnorna bodde ensamma handlade det framför allt om hjälp från vuxna barn. De flesta patienterna trodde att de skulle behöva hjälp från primärvården efter utskrivningen: nio av tio av en distriktsläkare för medicinering eller behandling, och hälften av hemsjukvården. Fem personer uppgav att de behövde hjälp med rehabilitering från primärvården. Fyra patienter ansåg att de hade så stora omsorgsbehov vid utskrivningen att de inte skulle klara sig i hemmet, utan behövde ytterligare tid för återhämtning. Eftersom patientansvarig läkare hade gjort bedömningen att patienten var utskrivningsklar från sjukhuset återstod endast möjligheten att ansöka om kommunal korttidsvård efter sjukhusvistelsen. Stadsdelsförvaltningen avslog dock ansökningarna, efter beslut av beställarenhetens chef, eftersom de bedömde att vårdbehoven skulle kunna bli tillgodosedda i hemmet. Två av patienterna blev ändå erbjudna tre veckors korttidsboende efter utskrivningen genom den studie som Stiftelsen Äldrecentrum genomför på uppdrag av Södermalms stadsdelsförvaltning, i syfte att utvärdera effekten av att bevilja korttidsvård i större utsträckning än som vanligtvis sker. Tabell 6. Patientens uppfattning om behov av hjälp efter utskrivning Män n=26 (%) Kvinnor n=40 (%) Samtliga n=66 (%) Behöver hjälp från äldreomsorgen serviceuppgifter 23 (89) 36 (90) 59 (89) personlig omsorg 8 (31) 26 (65) 34 (52) sociala insatser 2 (8) 6 (15) 8 (12) tillfällig vård på särskilt boende 0 4 (10) 4 (6) Behöver hjälp från primärvården uppföljning av läkare 22 (85) 39 (98) 61 (92) hemsjukvård 11 (42) 21 (53) 32 (49) rehabilitering 1 (4) 4 (10) 5 (8) Behöver hjälp från anhöriga serviceuppgifter 18 (69) 21 (53) 39 (59) både service och omvårdnad 1 (4) 4 (10) 5 (8) Sammanfattning Majoriteten av patienterna hade rörelseproblem redan innan den aktuella vårdepisoden och behövde hjälp med praktiska uppgifter i hemmen; en tredjedel behövde också hjälp med personlig omsorg. Närmare hälften av dem som gick med hjälpmedel innan de kom till sjukhus bodde i bostäder där trappsteg mot gatan eller i entrén begränsa- 21

22 de tillgängligheten. En femtedel bodde i lägenheter som var belägna en eller flera trappor upp i huset utan tillgång till hiss. De flesta hade stora rörelsehinder vid utskrivningen. Närmare 60 procent gick med rollator och 17 procent var rullstolsburna eller kunde ta enstaka steg med gåbord och stöd av en eller två personer. Var fjärde person bedömdes ha ett vårdberoende motsvarande Katz-skalans grad E eller F, alltså de var beroende vid badning, på- och avklädning, toalettbesök och minst en aktivitet till. Nio av tio patienter bedömde att de behövde hjälp av hemtjänsten efter utskrivningen och en lika stor andel behövde hjälp från primärvården. 22

23 Uppföljning i hemmet Alla 66 patienter som blev intervjuade på Södra Stockholms geriatriska klinik bodde i det ordinära bostadsbeståndet, och äldreomsorgens biståndsbedömare bedömde att de kunde flytta hem efter utskrivningen. Det visade sig dock att endast 39 personer kunde bli intervjuade i hemmet om förhållandena efter utskrivningen. Tre personer hade avlidit, fem hade flyttat till särskilt boende och övriga var åter inlagda på sjukhus, alltför sjuka för att bli intervjuade, eller så kunde intervjuaren inte nå dem (se figur 1). Intervjuerna gjordes mellan november 2007 och början av januari Var vårdtiden på sjukhus tillräckligt lång? Tre fjärdedelar av patienterna tyckte att de fick stanna på sjukhuset så länge som de ville. En fjärdedel ansåg att de hade behövt en längre vårdtid och menade att de var alltför sjuka eller svaga när det var dags att åka hem eller att de hade behövt mer tid för rehabilitering. Jag skulle behövt stanna minst en vecka till. Jag trivdes bra och skulle gärna ha stannat på avdelningen en vecka till och tränat mer. Vad hände med dem som önskade en längre vårdtid? Fyra av dem som hade velat stanna längre på sjukhus ansökte i samband med vårdplaneringen om att få komma till särskilt boende en kortare tid för återhämtning och rehabilitering. Södermalms stadsdelsförvaltning avslog samtliga fyra ansökningar med hänvisning till att de äldres omsorgsbehov kunde bli tillgodosedda i hemmet. Två av de äldre fick ändå korttidsvård under tre veckor via den studie som Stiftelsen Äldrecentrum gör, där vi utvärderar effekterna av att erbjuda korttidsvård i större utsträckning. Förhållandet vid utskrivningen och en tid därefter för de fyra som fick avslag på ansökan om korttidsvård, beskrivs kortfattat nedan: En 78-årig kvinna hade vårdats på sjukhus efter att ha fallit under en promenad och fått en höftfraktur. När hon föll slog hon också i armen och axeln och fick stora blåmärken över kroppen. Vid utskrivningen hade hon ett stort omvårdnadsbehov. Hon klarade att sätta sig upp i sängen med stor möda, men behövde hjälp med att komma upp från sittande till stående. För att förflytta sig behövde hon gåbord samt hjälp av två personer. Hon bodde ensam i en lägenhet där det inte gick att komma in på toaletten med rullstol eller gåbord. För att klara toalettbesök kunde en portabel toalettstol ställas i lägenheten, men hon skulle behöva hjälp för att kunna använda den. Stadsdelsförvaltningen erbjöd kvinnan att få duscha i 23

24 ett närbeläget servicehus dit hon kunde ta sig med färdtjänst (och i sådant fall med specialfordon och så kallade trappklättrare, eftersom hissen var så liten att det inte gick att få in rollator, rullstol eller gåbord). Stadsdelsförvaltningen avslog hennes ansökan om korttidsboende eftersom de bedömde att behoven skulle kunna bli tillgodosedda genom hemtjänst i bostaden, samt genom trygghetslarm för att kalla på hjälp om hon skulle falla eller om någon annan akut situation skulle uppstå. De bedömde därmed att hon var tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Genom den aktuella studien fick hon dock möjlighet att komma till korttidsboende tre veckor. Hennes egen kommentar var: Tror inte att jag hade klarat mig så bra hemma om jag inte hade fått komma till Vintertullen i tre veckor. Där fick jag träna med sjukgymnast varje dag. Det var fantastiskt på Vintertullen. Under vistelsen på korttidsboendet gjorde stadsdelsförvaltningen en ny vårdplanering där hon fick sin ansökan om att få flytta till servicehus beviljad, dels på grund av stort omvårdnadsbehov, dels på grund av att bostaden inte var tillgänglig. En 87-årige man vårdades på sjukhus på grund av långvarig lunginflammation. Under de senaste åren hade han lagts in upprepade gånger för hjärtbesvär: hjärtinfarkt, förmaksflimmer och kärlkramp. Vid vårdplaneringen var han mycket trött och orkade inte gå mer än 10 meter. Han låg mest och vilade och behövde hjälp och uppmuntran för att orka gå upp och sköta sin personliga hygien. Han hade besökt bostaden tillsammans med en sjukgymnast från avdelningen, bland annat för bedömning av behovet av bostadsanpassning och ytterligare hjälpmedel. Mannen blev dock mycket trött vid hembesöket och hade svårt att hantera rollatorn, som han inte var van vid. Det fanns risk för att han skulle kunna falla. Han var tveksam till att åka hem och kände sig orolig. Han tyckte själv att minnet hade blivit sämre och att han tappade bort saker. Mannen ansökte om korttidsboende för att kunna återhämta sig ytterligare efter sjukhusvistelsen. Stadsdelsförvaltningen avslog ansökan eftersom behovet av hjälp, omsorg och trygghet kunde bli tillgodosedda med hemtjänst och trygghetslarm i bostaden och att han därmed var tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Genom den aktuella studien fick han dock möjlighet att komma till korttidsboende under tre veckor. Han insjuknade kort därefter i hjärtbesvär och efter flera vårdepisoder på sjukhus avled han efter två månader. Han hann därför aldrig bli intervjuad i hemmet. Vid en intervju med mannens son, säger han att det varit en strid hela tiden för att försöka hjälpa fadern att tillgodose hans behov av hjälp och omsorg. Sonen var väldigt besviken på handläggningen av faderns ärende. Redan 1999 ansökte han med sonens hjälp om att få komma till ett 24

25 servicehus då han kände sig otrygg i sin lägenhet och hade ett visst hjälpbehov redan då. Till slut, i december 2007, blev han beviljad servicehuslägenhet, men hann bara bo där något dygn innan han återigen blev inlagd på sjukhus, där han sedan avled. Hur kan det vara så svårt att få komma till ett servicehus? Det känns inte längre tryggt att bli gammal i Sverige. En 93-årig kvinna fick en höftfraktur och eftersom hon hade höftprotes blev det ett komplicerat brott. Hon kom efter fem dagar till Södra Stockholms geriatriska klinik för rehabilitering, men denna gick långsamt. Efter 20 dagar gjordes en vårdplanering och då använde kvinnan gåbord, samt behövde hjälp från två personer, för att komma i och ur sängen och förflytta sig. Innan utskrivningen besökte kvinnan hemmet tillsammans med en sjukgymnast som gjorde en hemmiljöbedömning. Kvinnan kunde då gå kortare sträckor och kom med möda in på toaletten. Hon förflyttade sig till största delen i rullstol eftersom hon inte orkade gå och man bedömde fallrisken som stor. Kvinnan berättade vid vårdplaneringen att hon oftast behövde gå på toaletten två gånger per natt och var orolig för hur det skulle fungera hemma. Hon ansökte om korttidsboende eftersom hon ansåg att hon behövde mer tid för att återhämta sig, men fick avslag. Stadsdelsförvaltningens motivering var att behovet av trygghet bedömdes kunna tillgodoses i ordinärt boende med hemtjänstinsatser samt trygghetslarm, och de bedömde därmed att hon var tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Hon fick i stället hjälp sju gånger per dygn, varav två gånger per natt med toalettbesök. Kvinnan gav själv följande beskrivning av hur det var när hon kom hem efter sjukhusvistelsen. Det var kaos och strul i en vecka. Jag satt som i ett fängelse. Rullstolen var för stor och det var svårt för mig att ta mig fram i lägenheten, först efter två veckor fick jag en rullstol som fungerade. Jag var väldigt otrygg när jag kom hem från sjukhuset. Grät varje dag. Det kom olika personer från hemhjälpen hela tiden. En natt när jag nyligen hade kommit hem kom två stora karlar för att ta mig till toaletten. Jag väcktes av att de tog i mig och jag blev livrädd! De klev bara in, tog inte av sig ytterkläderna och satte inte på sig tossor. Dessutom gjorde det ont när de tog på mitt operationsärr. Nu behöver jag ingen tillsyn på natten. Klarar mig själv nattetid, tack och lov! Nu har jag en person från hemtjänsten som kommer regelbundet och det fungerar mycket bra. En 83-årig kvinna blev inlagd på sjukhus efter en luftvägsinfektion men hon hade också bensår, hjärtsvikt och astma. Hon var mycket trött och hade nedsatt allmäntillstånd när hon kom till sjukhuset. I början kunde hon inte sitta på sängkanten utan ramlade baklänges om hon inte fick 25

26 stöd. Hon var vid vårdplaneringen fortfarande mycket ostadig och skulle behöva sitta i rullstol efter utskrivningen. Fallrisken bedömdes som stor. Eftersom hon hade ett trycksår i bäckenet skulle hon inte ligga alltför mycket utan mådde bra av att vara uppe. Hon vägde endast cirka 40 kg och fick därför energiberikad kost samt näringsdrycker på sjukhuset. Kvinnan hade svårt att äta på grund av att hon inte kunde använda höger hand efter en skada. Hon var deprimerad och fick antidepressiv medicinering. Innan denna vårdepisod hade hon hemtjänst fyra gånger per dag med mathållning och viss personlig omsorg, serviceinsatser och trygghetslarm. Kvinnan ansökte nu om korttidsboende för en tids återhämtning efter utskrivningen från sjukhuset, men fick avslag med motiveringen att behoven av hjälp och omsorg kunde bli tillgodosedda med hjälp av hemtjänst och trygghetslarm. Hon kunde därför anses vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Några dagar efter utskrivningen från Södra Stockholms geriatriska klinik togs hon åter in på Södersjukhuset och avled sedan. Hon kunde alltså inte bli intervjuad utan nedanstående uppgifter bygger på en telefonintervju med hennes syster: Min syster började bli sjuklig i början av Hon gick ner kraftigt i vikt. Hon fick matlådor, men tyckte inte om dem. Hon ville gärna ha husmanskost, hemlagat, till exempel stuvad vitkål som hon älskade, men det var inte många av hemtjänstpersonalen som kunde laga husmanskost, sen hade de ont om tid också. Att ligga ensam i en lägenhet och vänta på att någon ska komma är förödande. Min syster trodde ibland att ingen kom på hela dagen fast det bara hade gått några timmar sedan någon hade varit hos henne. En chef på sjukhuset hjälpte till att trycka på för att min syster skulle få särskilt boende tyvärr hann hon inte bo där så länge. Enligt biståndsbedömaren skulle vi ha sökt annat boende direkt, men hur skulle vi kunna veta det? Hon fick ju avslag från kommunen på korttidsboende. Hemtjänst efter utskrivningen Eftersom de äldre som hade blivit intervjuade på sjukhuset hade lämnat medgivande till uttag av registeruppgifter, så kunde vi få uppgifter om beviljad äldreomsorg för samtliga 66 personer under oktober till december Majoriteten av dem (83 %) hade insatser från äldreomsorgen med hemtjänst, trygghetslarm eller ledsagning: 73 procent av männen och 90 procent av kvinnorna. I genomsnitt var de beviljade hjälp cirka 60 timmar per månad, som minst två timmar och som mest 221 timmar. De som kunde bli intervjuade i hemmet efter utskrivningen hade i mindre utsträckning hemtjänst, 30 av 39 personer. På frågan hur äldreomsorgen fungerade vid utskrivningen uppgav de flesta att de fick den hjälp de behöv- 26

27 de, endast två personer ansåg att de inte fick det. Några av de intervjuade var mycket positivt inställda till hemtjänsten: Det var perfekt. De var så trevliga, både flickor och pojkar. Fungerar bra. Andra var mer nyanserade i sina kommentarer: Det gick väl någotsånär. Inget att gnälla om. För en man blev det problem när han skrevs ut, trots att systemet med att kvittera meddelanden i WebCare ska minska risken för oklarheter eller missförstånd. Ingen mötte upp när jag kom från sjukhuset. Jag blev bara utsläppt ur taxin på gatan. Hemhjälpen kom först nästa dag, de hade missat mitt hemgångsdatum. En person på gatan fick hjälpa mig in i porten. Det fanns dock personer även bland dessa äldre, vars utskrivning från sjukhuset föregicks av en vårdplanering, som inte hade blivit beviljade hemtjänst. En 77-årig kvinna kunde klä på sig och duscha, medan hennes man skötte alla uppgifter i hushållet. För ett halvår sedan hade hon ansökt om hjälp två gånger per månad för att avlasta honom, men fått avslag. Maken är den som sköter allt i hemmet och stöttar mig. Han börjar bli trött nu så vi ska ansöka om hjälp från kommunen. Jag har en överenskommelse med biståndsbedömaren att jag kontaktar henne för att göra en ansökan. Jag ska göra detta inom en snar framtid, men är lite orolig för att vi kanske får avslag igen, men det borde vi inte få nu då jag är sämre. Min läkare från Radiumhemmet ska skriva ett intyg om mitt hjälpbehov till stadsdelsförvaltningen. Funktionsförmåga Hembesöken skedde 4 7 veckor efter den första intervjun på sjukhuset och för de flesta hade rörelseförmågan blivit betydligt bättre. Elva personer kunde då gå utan hjälpmedel jämfört med vid utskrivningen. Två personer hade sämre mobilitet jämfört med föregående intervju. En 91-årig kvinna som vid utskrivningen gick med rollator satt vid hembesöket i rullstol, och en 83- årig man som kunde gå med käpp eller bock vid utskrivningen behövde använda rollator. 27

28 De allra flesta hade också minskat sitt vårdberoende mätt i Katz ADLindex, alltså badning, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens och födointag. 14 personer var inte beroende av hjälp med någon av dessa aktiviteter (38 %), medan 6 personer (16 %) var beroende av hjälp vid badning, på- och avklädning, toalettbesök och minst en aktivitet till, motsvarande ADL-grad E eller F. Den individuella förändringen i vårdberoende visas i figur 3. För 11 personer hade ingen förändring skett, 24 personer hade minskat sitt beroende, medan 2 personer hade blivit mer beroende i dagliga aktiviteter. Den 91- åriga kvinna, som vi nämnde ovan, hade ökat sitt beroende från E till F och den 83-åriga mannen som behövde rollator vid hembesöket hade ökat sitt beroende från B till D. För 2 personer kunde intervjuaren inte bedöma ADLförmågan Antal person ADL-förändring Figur 3. Förändring i vårdberoende (Katz ADL-index) vid hembesöket 4 7 veckor efter utskrivningen jämfört med vid intervjun innan utskrivningen Bostadens tillgänglighet och hjälpmedel Eftersom nästan alla intervjuade var rörelsehindrade vid utskrivningen var bostadens tillgänglighet avgörande för deras möjlighet att klara sig hemma. Hälften av dem hade fått sin bostad anpassad vid den uppföljande intervjun exempelvis genom att badkaret tagits bort och ersatts med dusch, trösklar tagits bort, stödhandtag vid toalett och dusch satts in, dörröppnare installerats till hiss och så vidare. Sex personer väntade på att få hjälp med ytterligare bostadsanpassning i form av stödhandtag, dörröppnare och så vidare. 28

29 En femtedel av de intervjuade bodde i bostäder där trappor eller trappsteg begränsade möjligheten att ta sig ut ur fastigheten. Det gällde exempelvis tre personer som var beroende av rullstol. En av dem var en 78-årig kvinna som ansökte om att få komma till korttidsboende (se fallbeskrivning ovan). Hon fick sedan bostad i ett servicehus och ett av skälen var att bostaden inte var tillgänglig. Den andra var en 91-årig kvinna med cancerdiagnos som satt i rullstol eftersom hon var alltför klen för att kunna gå. Den tredje var en 93- årig kvinna med höftfraktur som ansökte om att få komma till korttidsboende efter sjukhusvistelsen. Hon beskrev sitt boende som om hon satt i fängelse. Fem personer som använde rollatorer hade också problem med tillgängligheten. Samtliga bodde i hus med hiss, men trappsteg upp till hissen eller ut mot gatan begränsade deras möjlighet att använda rollatorn. Nästan alla hade individuellt anpassade hjälpmedel. En person väntade på att få en rullstol och en väntade på ett förstoringsglas. I övrigt var de intervjuade väl försedda med rullstolar, rollatorer, kryckor, förhöjning av sängar, dynor, toalettstolsförhöjare, duschpallar, griptänger och så vidare. Kost och nutrition Många sjuka och funktionshindrade äldre har svårt att tillgodose sitt dagliga behov av näring, vilket på sikt kan leda till undernäring. Kombinationen av hög ålder, flera kroniska sjukdomar och flera läkemedel bidrar till att öka risken för undernäring [12]. Ett flertal studier har visat att äldre inom äldreomsorgen är en särskild riskgrupp [13, 14], och det krävs därför tydliga rutiner för att identifiera personer som behöver ett särskilt kost- och nutritionsomhändertagande. Vid hembesöket mätte intervjuaren den äldres längd och vikt samt frågade om han eller hon hade ätit sämre de senaste månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem eller tugg- eller sväljproblem. Intervjuaren tillfrågade också de äldre om de hade förlorat i vikt under de senaste tre månaderna. Genom att intervjuaren också skattade rörlighet och kognition kunde hon beräkna de äldres risk för undernäring med hjälp skattningsskalan MNA-SF (Mini nutritional assessment, short form) [15, 16]. Två personer orkade inte stå på vågen och ingår därför inte i analysen. Analysen visade att majoriteten av de intervjuade (62 %) låg i riskzonen för undernäring. Bland de intervjuade kvinnorna var andelen högre, 71 procent. Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer ska måltidsordningen bestå av frukost, lunch och middag samt 2 3 mellanmål och kvällsmål. Det är också viktigt att måltiderna fördelas över dygnet, framför allt att det inte går för lång tid mellan kvällsmål och frukost. Elva timmar eller mer brukar räknas som en alltför lång nattfasta. Drygt hälften av de intervjuade uppgav att det gick elva timmar eller mer mellan måltiderna, de flesta av dem hade hemtjänst. Självskattad hälsa Intervjuaren bad de äldre att skatta sitt nuvarande hälsotillstånd genom att peka på en visuell analogskala liknande en termometer där 0 betydde sämsta 29

30 tänkbara tillstånd medan 100 betydde bästa tänkbara tillstånd. Skattningen gjorde intervjuaren inför utskrivningen och vid det uppföljande hembesöket. Skattningen visade att 12 personer bedömde sitt hälsotillstånd som sämre vid hembesöket medan 17 skattade det som bättre. Resterande personer pekade på samma ställe på skalan vid hembesöket som på sjukhuset. Medianvärdet var vid båda mätningarna 50. Det ska noteras att många äldre hade svårt att skatta sitt hälsotillstånd, därför är skattningarna i mitten av skalan överrepresenterade. Intervjuaren frågade också de äldre om de kände sig oroliga eller nedstämda inför utskrivningen samt vid hembesöket. På sjukhuset uppgav drygt hälften (56 %) att de kände sig oroliga eller nedstämda (20 personer i viss utsträckning och 2 i högsta grad), vid hemintervjun svarade 59 procent (20 i viss utsträckning och 3 i högsta grad) att de kände sig oroliga och nedstämda. Sammanfattning En fjärdedel av patienterna tyckte att de skulle ha behövt stanna längre på sjukhuset för återhämtning eller rehabilitering. Fyra personer ansökte i samband med vårdplaneringen på sjukhuset om tillfällig plats på särskilt boende (korttidsvård), men fick avslag eftersom stadsdelsförvaltningen bedömde att deras omsorgsbehov kunde bli tillgodosedda i hemmet. En femtedel bodde i bostäder med bristande tillgänglighet som gjorde det svårt eller omöjligt för dem med rullstol eller rollator att ta sig ut. I stort sett alla hade individuellt anpassade hjälpmedel som rullstolar, rollatorer, kryckor och så vidare. Vid hembesöket 4 7 veckor efter utskrivningen hade funktionsförmågan blivit bättre och vårdberoendet hade minskat för de flesta intervjuade. Några förbättringar då det gällde självskattad hälsa eller oro och nedstämdhet hade dock inte skett. Majoriteten av dem som kunde bli intervjuade i hemmet låg i riskzonen för undernäring, bland kvinnorna cirka 70 procent. För denna grupp är det viktigt att måltiderna fördelas jämnt över dygnet. Ungefär hälften av de intervjuade uppgav att det gick elva timmar eller mer mellan kvällsmål och frukost, vilket brukar räknas som en alltför lång nattfasta. 30

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011 Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll Seminarium den 31 augusti 2011 Begreppen Korttidsplats Korttidsvård Korttidsboende Kameleont Ädelreformen Kommunerna får över resurser för såväl långvarig

Läs mer

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2017-02-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Vård och Omsorg är vår uppgift! Så här söker du hjälp

Vård och Omsorg är vår uppgift! Så här söker du hjälp Hälsa och Omsorg Vård och Omsorg är vår uppgift! Det ska finnas vård och omsorg av god kvalitet för dig som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver stöd och hjälp. Du ska kunna känna

Läs mer

Vård och Omsorg är vår uppgift!

Vård och Omsorg är vår uppgift! Hälsa och Omsorg Vård och Omsorg är vår uppgift! Det ska finnas vård och omsorg av god kvalitet för dig som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder behöver hjälp och stöd. Du ska kunna känna trygghet

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende

Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende Utlåtande 2017:130 RVIII (Dnr 106-1449/2016) Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende Motion (2016:102) av Per Ossmer och Lotta Nordfeldt (båda SD) Kommunstyrelsen föreslår att

Läs mer

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Äldreomsorg i Olofströms kommun. Särskilt boende. Hemtjänst. Ditt hem en arbetsplats

Äldreomsorg i Olofströms kommun. Särskilt boende. Hemtjänst. Ditt hem en arbetsplats Äldreomsorg i Olofströms kommun Man ska som äldre känna trygghet och kunna leva ett självständigt liv även på äldre dagar. Så långt det är möjligt ska kvarboende i den egna miljön eftersträvas. Ditt hem

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004

Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004 Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004 1 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström tfn 08-452 77 25 Inger Lundkvist tfn 08-452 76 98 Sveriges Kommuner

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-03-27 Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg Definition och syfte med dokumentet Många kommuner har generella riktlinjer

Läs mer

Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering

Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Scandinav.se Foto Maria Carlsson Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad erbjuder många former av stöd till dig som är äldre

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering

Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Scandinav.se Foto Maria Carlsson Äldreomsorg i Borås Stad Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Du som är äldre ska ha möjlighet att leva ett gott liv var dag.

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, Motala kommun

Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, Motala kommun Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 14/SN 0184 Datum: 2015-02-11 Paragraf: SN 29

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd modell plan policy program Riktlinje för biståndsbedömning av hemtjänst regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnd Beslutandedatum: 2018-02-28 23 Ansvarig: Verksamhetschef

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun

Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 5.22 Antaget av kommunfullmäktige 2011-09-12, 83 Gäller från beslutsdatum Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun Inledning Insatser från kommunen ska i första

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Kommunens Rehabiliteringsavdelning Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har

Läs mer

Stöd och hjälp i det egna boendet

Stöd och hjälp i det egna boendet Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Trygg hemgång Övriga insatser Stöd och hjälp i det egna boendet VI VILL GE äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda och trygga

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd modell plan policy program Riktlinje för biståndsbedömning av hemtjänst regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnd Beslutandedatum: 2018-02-28 23, reviderad 2018-09-26

Läs mer

Gullspångs kommuns riktlinje för biståndshandläggning inom vård och omsorg

Gullspångs kommuns riktlinje för biståndshandläggning inom vård och omsorg Gullspångs kommuns riktlinje för biståndshandläggning inom vård och omsorg Antagen av VoO nämnden 2018-01-08, 14 Dnr: KS 2017/861 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Riksstroke 1-årsuppföljning

Riksstroke 1-årsuppföljning 3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen

Läs mer

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8) Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...

Läs mer

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Ädelreformen Upprinnelsen till ädelreformen Kritik mot opersonliga långvårdssjukhus, sjukhem och ålderdomshem Klinikfärdiga

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, Motala kommun

Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, Motala kommun Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 14/SN 0184 Datum: 2015-02-11 Paragraf: SN 29

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

KORTTIDSPLATS. Bettina Meinow Sven Erik Wånell. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2011:6 ISSN 1401-5129

KORTTIDSPLATS. Bettina Meinow Sven Erik Wånell. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2011:6 ISSN 1401-5129 KORTTIDSPLATS Bettina Meinow Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2011:6 ISSN 1401-5129 FÖRORD Denna rapport har en lång historia. Det började 2006 när dåvarande Maria- Gamla

Läs mer

Taxor och avgifter inom Ä ldreomsorgen

Taxor och avgifter inom Ä ldreomsorgen Taxor och avgifter inom Ä ldreomsorgen 2019-01-01 Innehållsförteckning AVGIFTER... 3 Avgift för insats... 3 Högkostnadsskydd och Maxtaxa... 3 Förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme... 3 Bostadstillägg...

Läs mer

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Samir Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs på sjukhuset Uppdaterad 2018-09-12 Version 1 AU Dokumentation

Läs mer

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Vilken är socialtjänstens roll i in och utskrivningsprocessen? Nära vård och hälsa. Seminarium 5 april 2019

Vilken är socialtjänstens roll i in och utskrivningsprocessen? Nära vård och hälsa. Seminarium 5 april 2019 Vilken är socialtjänstens roll i in och utskrivningsprocessen? Nära vård och hälsa Seminarium 5 april 2019 Agenda Vad skiljer omsorg från hälso- och sjukvård? Vilken är biståndshandläggarens roll i processen?

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs efter slutenvårdstillfället Patientfall: Viola Uppdaterad 2018-09-12

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Riksstroke 3-årsuppföljning

Riksstroke 3-årsuppföljning 5907637995 Riksstroke 3-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd samt på kommunala insatser

Läs mer

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Tilläggsfrågor i ULF 2007

Tilläggsfrågor i ULF 2007 Tilläggsfrågor i ULF 2007 1 2 Tilläggsfrågor i ULF 2007 2007 års datainsamling utgör ett så kallat dubbelår med år 2006. Det innebär att samma frågor ställs under båda åren. I februari 2007 tillkom dock

Läs mer

Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag

Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Maj 2018 Fallbeskrivning: Barbro 80 år Barbro är 80 år och bor i sin lägenhet utan hemtjänstinsatser.

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam

Läs mer

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser

Läs mer

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård 2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information

Läs mer

Bilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan

Bilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan Bilagor BILAGA 1 Genomförandeplan BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan BILAGA 4 Löpande anteckningar BILAGA 5 Vägledning kring löpande anteckningar

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom hemvården i Åre kommun

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom hemvården i Åre kommun Beslutad av: Socialnämnden Dokumentansvarig: Hemvårdschef Dokumenttyp: Riktlinje/Program Giltighetstid: Årligen Gäller från: 2010-11-01 Diarienr: Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen

Läs mer

När du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen

När du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen När du behöver HJÄLP & STÖD i vardagen OMSORG & VÅRD - Landskrona stad Människor kan i livets olika faser behöva omsorg eller socialt stöd för att klara vardagen och leva ett gott liv. Vi föds och lever

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2010-10-20 Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen avseende äldreomsorg Definition och syfte med dokumentet Många kommuner har generella riktlinjer för biståndsbedömning.

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad Information om vårdbostad Att bo i vårdbostad Att bo i vårdbostad Den här broschyren ger en kort beskrivning över de krav som äldrenämnden ställer på den vård och omsorg som bedrivs av både privata och

Läs mer