En bild av de äldre. kompetenscentrum. funktionsförmåga bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun, sex år senare ( ) Blekinge

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun, sex senare (21-27) Pia Gunnarsson Jan Resebo Skrift 211:5

2

3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun, sex senare (21-27) Pia Gunnarsson Jan Resebo Skrift 211:5

4 En bild av de äldre funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun, sex senare (21-27) 211 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Pia Gunnarsson, Jan Resebo KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 211 Skrift 211:5 ISBN (tryck) ISBN (pdf)

5 3 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Resultat 7 Population. 7 IADL och PADL. 9 Hjälp med olika aktiviteter och behov av hjälp Motionsvanor. 24 Muskelstyrka och balans 26 Avslutande kommentarer 3

6 4

7 5 Bakgrund Blekinge är en del av den nationella forskningsstudien The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) sedan dess start 21. Denna är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vden och omsorgen för de äldre. Studien har initierats av Socialdepartementet, regering och riksdag och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. SNAC-studien kombinerar ett befolkningsperspektiv inriktat på att beskriva åldrandet och de äldres livssituation med ett vdsystemperspektiv som beskriver och analyserar vd- och omsorgssystemets funktion i förhållande till de äldres behov. Befolkningsstudien avser att ge information om vilken betydelse bland annat omgivning, livsstil och tidigare sjukdomar har för hälsa och välbefinnande på äldre dagar. Genom tvärvetenskapliga undersökningar, intervjuer och enkäter som upprepas med tre eller sex s intervall kartläggs förändringar över tiden av såväl ohälsa, funktionsförmåga, psykiskt tillstånd, upplevd livskvalitet som sociala förhållanden och kontakter med vd- och omsorgssystemet (mer information finns på den gemensamma hemsidan Åren genomfördes den första fasen av datainsamling i befolkningsdelen för SNAC- Blekinge och då denna slutförts hade 12 personer av de totalt 2312 personerna i populationen 6-96 ingar, som inbjudits till studien, undersökts.

8 6 Inmatning av data från dessa 12 personer var klar under ven 24 och därefter vidtog de första bearbetningarna och analyserna parallellt med planering inför den första återundersökningen. Deltagandet vid baslinjeundersökningen var drygt 6 procent för hela gruppen 6-96 och varierade mellan ca procent i de olika ålderskohorterna. Det högre deltagandet fanns bland de yngre. Den första återundersökningen påbörjades i oktober 24 och avslutades i juni 26. Cirka ¼ av probanderna (= personer som medverkar vid provtagning av något slag) som undersöktes vid baslinjeundersökningen hade avlidit när återundersökningen startade hösten 24. Av de överlevande var det ca 9 procent som deltog även i den första återundersökningen. En andra återundersökning, då också en ny population 6- och 81- ingar rekryterades, påbörjades i januari 27 och avslutades i januari 21. Denna rapport avser att spegla både förhållandena för probanderna när de blivit sex äldre, d v s genomsnittsvärden för de probander som deltagit i sexsuppföljningen jämförs med dessa individers resultat från baslinjeundersökningen samt, i vissa fall, en jämförelse mellan gdagens 6- och 81- ingar och de nyrekryterade en ny generation 6- och 81- ingar. Rapporten har sin huvudsakliga inriktning mot att beskriva förändringar av deltagarnas funktionsförmåga.

9 7 Resultat Population Av den ursprungliga undersökningspopulationen, 12, har 8 personer deltagit i återundersökningen efter sex. Av de som ej deltog var merparten avlidna, 45 personer. De nyrekryterade 6- och 81- ingarna utgör i denna studie 218 respektive 6 personer. De två första figurerna åskådliggör i vilka åldersklasser va probander återfinns samt könsfördelningen inom dessa åldersklasser. 25 A n t a l Baseline Återus Figur 1 Deltagare, åldersfördelat Störst förändringar har skett inom de äldsta åldersgrupperna, 87 till 96, där andelen avlidna motsvarar mellan 75 och 88 procent. Bland 6 till 66- ingar är mortaliteten 12 respektive 15 procent.

10 8 A n t a l Kvinnor B Kvinnor Å-u Män B Män Å-u Figur 2 Könsfördelning Inom nästan samtliga åldersklasser är andelen avlidna något större bland männen än bland kvinnorna. Detta påverkar dock inte könsförhållandet totalt sett. Både baseline- och återundersökningspopulationen innehåller 58 procent kvinnor och 42 procent män och speglar således väl populationen äldre i kommunen. Data är också representativa för en medelstor svensk stad. Förhållandet för de nyrekryterade 6- ingarna (218 personer) är 51 procent kvinnor och 49 procent män vilket motsvarar den gamla gruppens 6- ingar, 5/5 procent. Motsvarande för de nyrekryterade 81- ingarna (6 personer) är 53 procent kvinnor och 47 procent män jämfört med baseline 21 då förhållandet var 54/46.

11 9 IADL och PADL Instrumentella (IADL) och Personliga (PADL) aktiviteter i det dagliga livet brukar benämnas ADL- trappan. I den instrumentella mäts individens förmåga att själv klara av städning, matinköp, matlagning och transport. Motsvarande mätning avseende den personliga utgörs av variablerna bad/dusch, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning och födointag. Förmågan att klara av saker och ting är oftast viktigt för självkänslan. Att vara beroende av andra för att klara den dagliga tillvaron kan kännas besvärande och i vilken omfattning va deltagare själva klarar av att exempelvis röra sig själva och sin personliga hygien åskådliggörs i nästkommande figurer B Allm. transportmedel Å Allm. transportmedel B Gå inomhus Å Gå inomhus Figur 3 Rörlighet och kommunikationsmedel Förmågan att kunna gå själv inomhus utan hjälpmedel försämras påtagligt över tid och störst förändring är det för de som uppnått 84 eller är äldre där fler än 5 procent förlorar förmågan att gå själv utomhus utan hjälpmedel. Förmågan att förflytta sig själv är den faktor som förändras mest påtagligt under sexsperioden. Detta f givetvis konsekvenser även för möjligheten att kunna utnyttja allmänna kommunikationsmedel då det oftast inte är lättare att förflytta sig utomhus än inomhus (se figur 3).

12 1 Är det någon skillnad mellan män och kvinnor? B Allm. transportmedel Å Allm. transportmedel B Gå inomhus Å Gå inomhus Figur 4 Rörlighet och kommunikationsmedel, män B Allm. transportmedel Å Allm. transportmedel B Gå inomhus Å Gå inomhus Figur 5 Rörlighet och kommunikationsmedel, kvinnor Av figurerna framkommer att männen, i något högre grad än kvinnorna, bättre bibehåller sin förmåga att gå inomhus och att kunna utnyttja allmänna kommunikationer under längre tid.

13 11 En jämförelse mellan nya och gamla 6- ingar visar att de nya 6- ingarna, oavsett kön, uppvisar ett resultat som mer överensstämmer med de siffror som de gamla 6- ingarna visar när de har blivit Total Man Kvinna Figur 6 Kan utnyttja allmänna kommunikationsmedel, nya och gamla 6- ingar Som nämndes tidigare, när det gällde förmågan att förflytta sig utomhus, så åskådliggörs va deltagares förmåga i nedanstående figurer B Gå utomhus Å Gå utomhus Figur 7 Förmåga att själv gå utomhus

14 12 Förmågan att förflytta sig själv utomhus förändras drastiskt i takt med stigande ålder och 9- såldern är det bara fem procent som har kvar förmågan. Det finns en skillnad mellan mäns och kvinnors förmåga (figurerna 8 och 9). Bland männen är det i stort sett mer än hälften inom varje ålderskategori som fortfarande, sex senare, tar sig fram själva utomhus medan det för kvinnor som passerat 84 är mindre än hälften inom varje åldersgrupp som anser sig kunna förflytta sig själva någorlunda obehindrat utomhus B Gå utomhus Å Gå utomhus Figur 8 Förmåga att själv gå utomhus, män B Gå utomhus Å Gå utomhus Figur 9 Förmåga att själv gå utomhus, kvinnor

15 13 Ovanstående oförmåga avspeglar sig ganska logiskt även när det gäller att kunna gå ut och handla. Då är det ju inte bara en promenad utan även att kunna bära hem varorna. Utvecklingen över tid följer samma mönster som förmågan att kunna förflytta sig utomhus och det är ingen skillnad mellan män och kvinnor. Följande variabler, laga mat och tvätta, är förmodligen en generationsfråga. Bland männen säger nio av tio 6- ingar att de kan laga mat men efter 8 s ålder är det mindre än hälften av männen som anser att de kan laga mat själva Laga mat Å laga mat Figur 1 Förmåga att själv laga mat, män Jämfört med männen så behåller kvinnorna sin förmåga längre upp i åldrarna och det är inte förrän efter 9 s ålder som förmågan att laga mat sjunker till en tredjedel.

16 Laga mat Å laga mat Figur 11 Förmåga att själv laga mat, kvinnor Ungefär samma förhållande råder när det gäller förmågan att tvätta, dvs det är vanligare att kvinnor anser sig kunna tvätta i takt med stigande ålder medan det i de högsta åldrarna inte är någon skillnad mellan kvinnor och män Tvätta 47 Å Tvätta Figur 12 Förmåga att själv tvätta, män

17 Tvätta Å Tvätta Figur 13 Förmåga att själv tvätta, kvinnor När det gäller personliga aktiviteter som att kunna klä på sig själv, bada/duscha, borsta tänderna, klippa tånaglar etc så framkom vid första undersökningen att merparten av va deltagare klarade detta alldeles själva och det var ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Nu har deltagarna blivit sex äldre och de förändringar som inträffat åskådliggörs i nästkommande figurer Klä på sig Å Klä på sig Figur 14 Förmåga att klä på sig själv

18 16 De allra flesta klarar av att klä på sig själva och det är inte förrän i 9- såldern de största förändringarna sker. Den personliga hygienen är för många ett viktigt inslag av daglig aktivitet. Möjligheten att själv kunna utföra de kanske mest intima saker som att bada/duscha, tvätta sig, borsta tänderna och gå på toaletten är ofta betydelsefulla för självkänslan Bada/duscha Å Bada/duscha Figur 15 Förmåga att bada/duscha själv I vt material framkommer, även när det gäller dessa variabler, att förmågan relativt snabbt sjunker i takt med stigande ålder. Dock passeras gränsen 5 procent, när det gäller förmågan att kunna bada/duscha själva, inte förrän efter 9 s ålder.

19 Bada/duscha Å Bada/duscha Figur 16 Förmåga att bada/duscha själv, män I materialet framkommer en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Männen anser sig bibehålla förmågan att bada/duscha i betydligt högre utsträckning än kvinnorna i de högre åldrarna Bada/duscha Å Bada/duscha Figur 17 Förmåga att bada/duscha själv, kvinnor

20 18 Nedanstående figur visar att förmågan att tvätta ansiktet och borsta tänderna själv bibehålls ganska väl, utom hos de allra äldsta Tvätta ans/borsta tänder Å Tvätta ans/borsta tänder Figur 18 Förmåga att tvätta ansikte/borsta tänder själv Ett intressant fenomen dyker upp när vi jämför de äldsta männens och kvinnornas uppfattning om sin förmåga att tvätta ansiktet Tvätta ans/borsta tänder Å Tvätta ans/borsta tänder Figur 19 Förmåga att tvätta ansikte/borsta tänder själv, män

21 Tvätta ans/borsta tänder Å Tvätta ans/borsta tänder Figur 2 Förmåga att tvätta ansikte/borsta tänder själv, kvinnor Här framkommer att de äldsta männen anser sig bibehålla sin förmåga över tid medan de äldsta kvinnorna anser sig tappa sin förmåga. En fundering som uppst är om inte detta till stor del beror på olika referensramar när det gäller synen på att tvätta ansiktet. Generellt sett genomför förmodligen män sin ansiktstvätt på ett mera enkelt sätt än vad kvinnor gör. Kvinnor använder hygienartiklar på ett sådant sätt att en ansiktstvätt ofta innebär användandet av ansiktsvatten, rengöringscreme etc. Med detta som utgångspunkt blir synen på ansiktstvätt annorlunda när det gäller förmågan att bedöma huruvida man klarar av att tvätta ansiktet själv eller ej. Vid baslinjeundersökningen framkom ett fenomen som verifierats i olika sammanhang i samband med föreläsningar, exempelvis för pensionärsföreningar. Detta fenomen gäller förmågan att själv kunna klippa sina tånaglar (figur 21).

22 Klippa tånaglar Å Klippa naglar Figur 21 Förmåga att klippa tånaglar själv Redan vid första undersökningen framkom att förmågan snabbt avtog i takt med stigande ålder. Vid återundersökningen visar det sig att den förlorade förmågan har accelererat över tid. Tydligast framträder detta när vi jämför 84, 87 och 9- ingar. Exempelvis uppgav ca 65 procent av de som var 87, vid baslinjeundersökningen, att de kunde klippa tånaglar själva medan motsvarande för de som är 87 vid återundersökningen är 5 procent. Däremot återfinns ingen skillnad mellan nya och gamla 6- ingar utan de uppvisar samma resultat, dvs i stort sett samtliga, oavsett kön, klarar av att klippa sina tånaglar. Förmågan att kunna uträtta sina toalettbehov kvarst hos de flesta, åtta till tio av tio, upp i hög ålder. Det är enbart hos de allra äldsta som bekymret uppst.

23 Gå på toaletten Å Gå på toaletten Figur 22 Förmåga att gå på toaletten själv Hjälp med olika aktiviteter och behov av hjälp I föregående avsnitt finns beskrivet i vilken omfattning va deltagare anser sig klara av olika aktiviteter. Intressant är även att ta del av hur mycket hjälp de behöver och om det är någon skillnad mellan kvinnor och män Ingen hjälp Ingen hjälp Å Hjälp varje dag Hjälp varje dag Å Figur 23 Hjälp med olika aktiviteter som städning, matlagning etc

24 22 Förmågan att klara sig utan att få någon hjälp minskar tydligt i takt med stigande ålder och samtidigt framkommer att insatser i form av daglig hjälp ökar ganska markant efter 8 s ålder. Ovanstående utveckling är mer påtaglig för män än för kvinnor. Vid baselineundersökningen sa männen, i högre grad än kvinnorna, att de inte behövde samma omfattning av hjälp, en skillnad som nu inte längre syns. När det gäller hjälp med den personliga omvdnaden (klä på sig, hygien etc) så ser utvecklingen ut enligt figur Ingen hjälp Ingen hjälp Å Hjälp varje dag Hjälp varje dag Å Figur 24 Hjälp med personlig omvdnad Hjälp varje dag förändras minimalt över tid men däremot ökar andelen deltagare som anser att de inte behöver hjälp i takt med ökad ålder. Vid händelse av sjukdom/funktionsnedsättning kan det vara aktuellt att behöva hjälp av något slag. I vilken omfattning va deltagare anser att de har någon som skulle kunna hjälpa dem om de blir sjuka och måste ligga till sängs en vecka samt vem som de i första hand ber om hjälp framg av figur 25.

25 Make/maka/sambo Dotter Son Hemtjänst Vdhem el motsv Figur 25 Vänder sig i första hand till., om de blir sjuka och måste ligga till sängs en vecka, återu-s 27 Jämfört med undersökningen 21 så är det samma mönster som framkommer. I de yngre åldrarna vänder sig va deltagare i första hand till make/maka för att senare i livet mer vända sig till barn eller kommunala inrättningar. En skillnad som framkommer är när vi studerar materialet ur ett könsperspektiv och det är framför allt bland männen som det skett en förändring under de sex en (figurerna 26 och 27) Maka/sambo Dotter Son Hemtjänst Vdhem el motsv Figur 26 Vänder sig i första hand till., om de blir sjuka och måste ligga till sängs en vecka, män 21

26 Maka/sambo Dotter Son Hemtjänst Vdhem el motsv Figur 27 Vänder sig i första hand till., om de blir sjuka och måste ligga till sängs en vecka, män 27 Merparten av männen, oavsett ålder, angav 21 att de i första hand vände sig till maka/sambo medan vi ser en avtagande kurva sex senare. Detta förklaras troligast med att respektive maka/sambo avlidit under de sex som gått mellan undersökningarna. Motionsvanor Aldrig 1g/m 2-3ggr/m Flera ggr/mån Varje dag Figur 28 Lätt motion, senaste 12 mån, 21

27 Aldrig 1g/m 2-3ggr/m Flera ggr/mån Varje dag Figur 29 Lätt motion, senaste 12 mån, 27 Merparten av populationen har haft en hög frekvens av regelbunden lättare motion under det senaste et. Andelen som motionerar en gång i månaden är ganska konstant i de olika åldrarna medan andelen som motionerade 2-3 gånger i månaden sjunker över tid. De som 21 angav att de motionerade varje dag har bibehållit denna aktivitet under de sex som gått utom de allra äldsta (84 till 9 ). Även de som motionerade flera gånger i månaden, framför allt de yngsta, har till stor del behållit mönstret. Det framkommer dock att andelen som anger att de aldrig ägnar sig åt lättare motion stiger något inom samtliga åldersgrupper. Detta utgör ett observandum, framför allt i de äldsta åldersgrupperna (se avslutande kommentarer). En jämförelse mellan nya och gamla 6- ingar visar att motionsvanorna ser exakt lika ut. Drygt 7 procent i båda grupperna anger att de ägnar sig åt lättare motion flera gånger i månaden eller varje dag. Däremot framkommer en liten skillnad när vi jämför män och kvinnor (figur 3)

28 Aldrig 1g/m 2-3ggr/m Flera ggr/mån Varje dag Aldrig 1g/m 2-3ggr/m Flera ggr/mån Varje dag 6 s kohort s kohort 27-9 Man Kvinna Figur 3 Lätt motion, nya och gamla 6- ingar, könsfördelat Inom kvinnogruppen har motionsvanorna tilltagit och jämfört med männen så är kvinnorna något mer aktiva. Detta är förmodligen ett utfall av alla kampanjer under senare. Många nya gym och andra friskvdsaktiviteter har startat upp och lockat till sig intresserade motionärer och i dessa fall kanske i högre utsträckning kvinnor än män. Muskelstyrka och balans För att mäta handstyrkan används Grippit. Det är ett instrument som är lätt att använda och ger tillförlitliga mätvärden. Mätvärdet anges i enheten Newton som är en kvotskala och mätresultaten presenteras med digital visning som maxvärde, medelvärde och slutvärde. Medelvärdet, mest betydelsefullt, ger tillsammans med slutvärdet en uppfattning om uthållighet. I denna uppföljning åskådliggörs i figurerna 31 och 32 utvecklingen över tid för män och kvinnor.

29 B-1 Hö hand medel Åu-7 Hö hand medel Figur 31 Grippit, män B-1 Hö hand medel Åu-7 Hö hand medel Figur 32 Grippit, kvinnor Männens muskelstyrka, i relation till respektive ålder, kvarst i betydligt högre grad än vad den gör för kvinnorna. När vi jämför nya och gamla 6- ingar så framkommer ingen skillnad mellan männen. Däremot visar kvinnorna upp en annan bild (figur 33).

30 B-1 B-7 Hö hand max Hö hand medel Hö hand 1 sek Vä hand max Vä hand medel Vä hand 1 sek Figur 33 Grippit, nya och gamla 6- ingar, kvinnor Den senaste kullen 6- iga kvinnor uppvisar en högre muskelstyrka än de som undersöktes vid baseline Balansproblem är en del i det naturliga åldrandet. Ny forskning från Karolinska Institutet visar bland annat att ju äldre man blir desto svare f man att hålla balansen, även om man i övrigt har hållit sig frisk. En vanlig balanstest, som även används i SNAC-studien, är enbensstående en test av hur länge man kan stå på ett ben. Den maximala testtiden är 6 sekunder B -2 sek B 21-sek B 41-6 sek Figur 34 Enbensstående, höger ben, åldersfördelat, 21

31 sek 21-sek 41-6 sek Figur 35 Enbensstående, höger ben, åldersfördelat, 27 Av figurerna ovan framkommer att balansförmågan helt klart avtar med stigande ålder och av figur 36 kan vi utläsa att i stort sett för varje sexsperiod ökar andelen som enbart kan stå på ett ben kortare tid än 2 sekunder med mellan 1 och 2 procentenheter B - 21 Å å r Figur 36 Enbensstående, höger ben, -2 sek, 21-27

32 3 Avslutande kommentarer Denna rapport har som underlag använt de 8 deltagare som genomfört både den ursprungliga baslinjeundersökningen och återundersökningen sex senare. Utöver denna grundpopulation görs även vissa jämförelser med de nya 6- och 81- ingar som bjöds in i studien 27. Ur det stora enkät- och undersökningsmaterialet har vi denna gång valt att belysa ett antal olika fenomen med utgångspunkt från intressanta förändringar som skett över tid. Materialet ger en bra bild över vad som händer under en sexsperiod avseende bl a funktionsförmåga hos den åldrande befolkningen. Statens folkhälsoinstitut pekar på fyra hörnpelare för ett gott åldrande, nämligen fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap/stöd samt delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd. Folkhälsoarbete kan förbättra äldres hälsa och livskvalitet och på lång sikt bidra till att minska behov av vd och omsorg. En viktig fråga för vt samhälle blir: Hur kan vi åstadkomma en utveckling som leder till kontinuerlig och långsiktig hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet för äldre? Ökad och god hälsostatus hos äldre är av högsta relevans för samhället, då det visat sig att god hälsa oftast resulterar i ett lägre vdbehov och ger en friskare befolkning. Två faktorer med nära samband är yrsel och obalans. Båda dessa faktorer ökar i takt med stigande ålder och problemet är att denna utveckling i sämsta fall kan leda till en ökad inaktivitet vilket i sin tur ger en begränsad rörlighet. Detta intryck förstärks när vi tittar närmare på resultatet för hur deltagarnas förmåga att röra sig utomhus, gå och handla, motionsvanor, etc ser ut. Här sker, inom de flesta områdena, helt klart försämringar över tid. I förlängningen påverkar detta både kroppsfunktioner och eventuellt också möjligheten till ett rikare socialt liv. En liten ljuspunkt utgörs av att motionsvanorna bland de nya 6- iga kvinnorna har tilltagit och förhoppningsvis skall dessa

33 31 vanor bestå under en längre tid än vad vi ser hos den tidigare generationen 6- ingar. För de äldre kan motion vara en betydande friskfaktor som ger ett rikare liv till en. Kroppens funktioner måste tas i bruk och färdigheter underhållas för att de inte ska tillbakabildas och fysisk aktivitet och träning spelar en avgörande roll för bevarandet av funktionsförmågan. Fysisk aktivitet kan förhindra att en rad sjukdomstillstånd uppst och minska risken för livsrelaterade sjukdomar, exempelvis ledbesvär, högt blodtryck, diabetes, depression och ångest. Exempelvis kan balansträning ses som en frakturförebyggande aktivitet och ge ett ökat oberoende. Aktivitet förskjuter även åldrandeprocessen och ökar kroppens reservkapacitet. Den fysiska aktiviteten medför ofta möjligheter till sociala kontakter vilket kan bryta isolation och ensamhet. För den enskilde kan fysisk aktivitet ge ökad livskvalitet, självständighet och hälsostatus. Därför är stimulans till fysisk aktivitet högaktuellt för både den enskilde individen och samhället. Basala förmågor som att laga mat, tvätta, klä på sig själv, bada/duscha etc avtar även dessa över tid och framför allt efter 8 s ålder. Detta innebär att behovet av hjälp ökar i takt med åldrandet och behovet av daglig hjälp ökar markant efter 8 s ålder och framför allt hos männen. Hjälpen utförs i första hand, enligt önskemål, av anhöriga.

34 33 Rapporter SNAC Blekinge Holst G, Rennemark M, Berglund J. Vd och omsorg i Karlskrona, personer 65 och äldre, ven 22. Rapport 1. Åldrandet i Blekinge. Rapport 22:1, 22. Lagergren M, Holst G, Rahm Hallberg I, Wimo A för Snac- gruppen. Behov och insatser för de äldre i SNAC- kommunerna Jämförande rapport från SNAC baslinjeundersökningar i Karlskrona, på Kungsholmen, i Nordanstig och i Skåne. Rapport 2. Åldrandet i Blekinge Rapport 23:1, 23. Resebo J. En bild av de äldre - demografi och sociala faktorer bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 28:1, 28. Resebo J. En bild av de äldre - Upplevd hälsa och funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:1, 29. Resebo J. Hur har dom det och hur tar dom det? En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:2, 29. Resebo J. Att mätas och vägas. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:3, 29. Resebo J. Omvdnadsbehov, insatser och tillfredsställelse. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:4, 29. Resebo J. Vd och omsorg för personer 65 och äldre i Karlskrona. Rapport 21:1, 21. Gunnarsson P, Resebo J. Att mätas och vägas. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun sex senare. Rapport 21:2, 21. Gunnarsson P, Resebo J. Demografi, besvär och symtom. Upplevd hälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun sex senare (21 27). Rapport 211:1, 211.

35 36 Den nationella forskningsstudien Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vden och omsorgen för de äldre. Projektet startade undersökningarna 21. Studien har initierats av socialdepartementet och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. I Blekinge drivs projektet för närvarande i samverkan mellan följande organisationer: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Landstinget Blekinge, Universitetet i Lund, Linnéuniversitetet i Växjö, Högskolan i Kristianstad samt Karlskrona kommun. Huvudansvarig för SNAC- B är professor Johan Berglund, jbu@bth.se Mer information finns på den gemensamma hemsidan

36 Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälso- och sjukvden i Blekinge. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden så att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare. Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner