kompetenscentrum Blekinge En bild av de äldre Tand- och munhälsa bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun ( ) Pia Gunnarsson Jan Resebo

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre Tand- och munhälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun (21-27) Pia Gunnarsson Jan Resebo Skrift 212:1

2

3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre Tand- och munhälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun (21-27) Pia Gunnarsson Jan Resebo Skrift 212:1

4 En bild av de äldre Tand- och munhälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun (21-27) 212 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Pia Gunnarsson, Jan Resebo KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 212 Skrift 212:1 ISBN (tryck) ISBN (pdf)

5 3 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Resultat 7 Population... 7 Tandstatus.. 8 Muntorrhet.. 15 Proteser. 18 Tandenkäten.. 23 Avslutande kommentarer 42

6 4

7 5 Bakgrund Blekinge är en del av den nationella forskningsstudien The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) sedan dess start 21. Denna är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vden och omsorgen för de äldre. Studien har initierats av Socialdepartementet, regering och riksdag och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. SNAC-studien kombinerar ett befolkningsperspektiv inriktat på att beskriva åldrandet och de äldres livssituation med ett vdsystemperspektiv som beskriver och analyserar vd- och omsorgssystemets funktion i förhållande till de äldres behov. Befolkningsstudien avser att ge information om vilken betydelse bland annat omgivning, livsstil och tidigare sjukdomar har för hälsa och välbefinnande på äldre dagar. Genom tvärvetenskapliga undersökningar, intervjuer och enkäter som upprepas med tre eller sex s intervall kartläggs förändringar över tiden av såväl ohälsa, funktionsförmåga, psykiskt tillstånd, upplevd livskvalitet som sociala förhållanden och kontakter med vd- och omsorgssystemet (mer information finns på den gemensamma hemsidan Åren genomfördes den första fasen av datainsamling i befolkningsdelen för SNAC- Blekinge och då denna slutförts hade 12 personer av de totalt 2312 personerna i populationen 6-96 ingar, som inbjudits till studien, undersökts.

8 6 Inmatning av data från dessa 12 personer var klar under ven 24 och därefter vidtog de första bearbetningarna och analyserna parallellt med planering inför den första återundersökningen. Deltagandet vid baslinjeundersökningen var drygt 6 procent för hela gruppen 6-96 och varierade mellan ca procent i de olika ålderskohorterna. Det högre deltagandet fanns bland de yngre ålderskohorterna. Den första återundersökningen påbörjades i oktober 24 och avslutades i juni 26. Cirka ¼ av probanderna (= personer som medverkar vid provtagning av något slag) hade avlidit innan det var dags för återundersökning. Av de överlevande var det ca 9 procent som deltog i den första återundersökningen. En andra återundersökning, då också en ny population 6- ingar rekryterades, påbörjades i januari 27 och avslutades i januari 21. SNAC- Blekinge, till skillnad från övriga SNAC- områden, har även en tandundersökningsdel. I denna ing bl. a. röntgen, fickdjupsmätning samt kontroll av inflammationsgraden i tandköttet, karies och beläggningar på tänderna. Denna rapport avser att spegla förhållandena för probanderna både från första tandundersökningen och sex senare, d v s genomsnittsvärden för de probander som deltagit i sexsuppföljningen jämförs med dessa individers resultat från baslinjeundersökningen samt, i vissa fall, en jämförelse mellan gdagens 6- ingar och de nyrekryterade en ny generation 6- ingar ( 27-21). Rapporten har sin huvudsakliga inriktning mot att beskriva populationens tandhälsa, utveckling över tiden samt deltagarnas egna upplevda tandhälsa.

9 7 Resultat Population Av den ursprungliga undersökningspopulationen, 12, genomfördes tandundersökning för 1163 personer. Av de 8 personer som deltagit i återundersökningen efter sex genomfördes tandundersökning för 699 personer. De nyrekryterade 6- och 81- ingarna utgör totalt 278 personer och tandundersökning genomfördes för 231 personer. De två första figurerna åskådliggör i vilka åldersklasser va probander återfinns samt könsfördelningen inom dessa åldersklasser. 25 A n t a l Baseline Återus Figur 1 Deltagare, åldersfördelat Störst förändringar har skett inom de äldsta åldersgrupperna, 87 till 96, där andelen avlidna motsvarar mellan 75 och 88 procent. Bland 6 till 66- ingar är mortaliteten 12 respektive 15 procent.

10 8 A n t a l Kvinnor B Kvinnor Å-u Män B Män Å-u Figur 2 Könsfördelning Inom nästan samtliga åldersklasser är andelen avlidna något högre bland männen än bland kvinnorna. Detta påverkar dock inte könsförhållandet totalt sett. Både baseline- och återundersökningspopulationen innehåller 58 procent kvinnor och 42 procent män och speglar således väl populationen äldre. Data är representativa för en medelstor svensk stad. Tandstatus Svensk tandvd har i decennier framgångsrikt arbetat med förebyggande åtgärder. Som resultat ökar nu andelen äldre människor med egna tänder och de har i allt högre grad än tidigare kronor, broar och implantat i munnen. Med stigande ålder ökar emellertid risken för problem med munhälsan. Bakterier finns normalt i munnen och ställer till besvär för den som inte är noga med munhygienen. Om bakterierna på tänderna inte avlägsnas kontinuerligt blir tandköttet inflammerat. I den ficka som uppst mellan tandkött och tand tränger sig bakterierna allt längre ned. Så småningom skadas tandens rothinna och käkbenet som tanden är fäst vid. Tanden blir mer och mer rörlig och till slut tappar man den. Förloppet är långsamt och det kan ta tiotals innan tanden lossnar.

11 9 En god munhälsa främjar välbefinnandet. En frisk munhåla har stor betydelse både socialt och psykologiskt. Det är viktigt att funktioner som tal, tuggning, sväljning och smakupplevelser fungerar. Få eller trasiga tänder, sveda, smärta, torrhet i munnen, förlorad smak och problem att svälja är förknippat med vad man äter och kan resultera i undernäring. Vid åldrande och långtidssjukdom minskar ofta motståndskraften mot sjukdomar i munhålan och många läkemedel och vissa sjukdomar minskar också salivsekretionen, vilket har betydelse för denna population eftersom såväl antalet läkemedel som antalet sjukdomstillstånd ökar med åldern. Hur ser då förhållande ut för va deltagare? Ur den tandundersökning som genomförts har vi valt att titta närmare på bl a antalet existerande tänder, beläggningar, salivtest samt förekomsten av över- och underkäksproteser. Inledningsvis belyses antalet tänder med utgångspunkt från att deltagarna genomgått s. k. OPG- röntgen vid båda undersökningstillfällen. Totalt gäller detta 457 personer varav 247 kvinnor och 21 män < >28 Figur 3 Antal tänder, kvinnor 21

12 < >28 Figur 4 Antal tänder, kvinnor 27 Av ovanstående två figurer framkommer att antalet tänder, sett över en sexsperiod, är ganska intakt. Andelen kvinnor med färre än tio tänder ökar i takt med stigande ålder och det totala medelvärdet för kvinnor utgör 2 tänder. Anledningen till att vi saknar värde för < 1 tänder för 84- iga kvinnor 21 (figur 3) och när de blivit sex äldre (9, figur 4) är att dessa kvinnor inte genomgick röntgen eftersom många undersökningar genomfördes via hembesök eller att de avböjde tandundersökning < >28 Figur 5 Antal tänder, män 21

13 < >28 Figur 6 Antal tänder, män 27 Förhållandet för männen är detsamma som för kvinnorna, dvs antalet är intakt sett över en sexsperiod. Medelvärdet för antalet tänder hos männen är 19 tänder. Här bör dock påpekas att WHOs kriterier för en god tandhälsa innebär att en person bör ha minst 2 kvarvarande tänder. Följande tabell visar i vilken omfattning detta uppfylls i vt material vid 27 s undersökning. Tabell 1 Färre än 2 tänder, Kvinnor Män

14 12 Även när det gäller beläggningar och slemhinneindex (BSI) så har vi gjort en uppdelning på kvinnor och män Ej synliga Mjuka Måttliga Rikligt Figur 7 BSI- index, kvinnor, Ej synliga Mjuka Måttliga Rikligt Figur 8 BSI- index, kvinnor, 27 Under perioden 6 till 66 sker inga förändringar men därefter sker en utveckling så att andelen kvinnor, inom varje åldersklass, med mjuka, måttliga och rikliga beläggningar ökar kontinuerligt.

15 Inga Mjuka Måttliga Rikligt Inga Mjuka Måttliga Rikligt 6 B-1 B-7 Figur 9 BSI- index, kvinnor, nya och gamla 6- ingar I den nya baseline 27 uppvisar den nya generationen 6- ingar en något positivare bild än den gamla Ej synliga 5 Mjuka Måttliga 3 Rikligt Figur 1 BSI- index, män, 21

16 Ej synliga 5 Mjuka Måttliga 3 Rikligt Figur 11 BSI- index, män, 27 Jämfört med kvinnorna så framkommer ungefär samma utvecklingstendens för männen frånsett att andelen med rikliga beläggningar med tiden tenderar att i högre grad öka med stigande ålder Inga Mjuka Måttliga Rikligt Inga Mjuka Måttliga Rikligt 6 B-1 B-7 Figur 12 BSI- index, män, nya och gamla 6- ingar Även vid denna jämförelse framkommer ganska små skillnader mellan nya och gamla 6- ingar.

17 15 Muntorrhet Om man har för lite saliv kan man bli torr i munnen. En del kan bli så torra att det blir svt att svälja, prata eller blir besvärligt att äta. Ofta är muntorrhet en biverkning av mediciner men även en del sjukdomar kan göra att man blir torr i munnen. Det kan också bero på stress eller på att det man äter ger för lite tuggmotstånd. Mindre saliv i munnen ökar risken för att få hål i tänderna och därför kan man behöva gå till tandläkaren oftare. Om man har en tandprotes kan för lite saliv göra att den inte sitter bra, då kan man få problem med skavs i munnen. Muntorrhet bedöms med s.k. spegeltest. Testet utförs genom att en munspegel dras längs kindens insida. Bedömning görs enligt tre kriterier: 1. Ingen friktion mellan munspegel och slemhinna (glider lätt); 2. Lätt friktion, men ingen tendens att munspegeln fastnar mot slemhinnan (glider); 3. Tydlig friktion, munspegeln fastnar eller tenderar att fastna mot slemhinnan (fastnar) Glider lätt Glider Fastnar Figur 13 Spegeltest, kvinnor, 21

18 Glider lätt Glider Fastnar Figur 14 Spegeltest, kvinnor, 27 Ingen eller lätt friktion är det dominerande utfallet vid den första undersökningen 21. När deltagarna blivit sex äldre 27 framkommer att kategorin glider, som indikerar en viss grad av muntorrhet, ökar över tid. Av figurerna framkommer att muntorrheten ökar i samband med åldrandet och detta bör observeras Glider lätt Glider Fastnar Glider lätt Glider Fastnar 6 B-1 B-7 Figur 15 Spegeltest, kvinnor, nya och gamla 6- ingar Här framkommer att den nya generationen 6- iga kvinnor i högre grad än tidigare har en ökad grad av muntorrhet.

19 17 Följande tre figurer beskriver motsvarande test för männen Glider lätt Glider Fastnar Figur 16 Spegeltest, män, Glider lätt Glider Fastnar Figur 17 Spegeltest, män, 27 För männens del framkommer att det i takt med ökad ålder sker en förskjutning från glider lätt till glider, med andra ord en tilltagande grad av muntorrhet. Det är väldigt få män som har en tydlig friktion, dvs att munspegeln fastnar.

20 Glider lätt Glider Fastnar Glider lätt Glider Fastnar 6 B-1 B-7 Figur 18 Spegeltest, män, nya och gamla 6- ingar Skillnaden mellan de gamla generationen och den nya generationen 6- iga män är att det sker en förskjutning mellan glider lätt och glider, dvs en ökad grad av muntorrhet kan konstateras. Proteser Inom tandvden används beteckningen tandprotes; delprotes för ersättning av helt tandlös över- eller underkäke. Skäl för protetisk behandling är behovet att ersätta förlorade eller saknade tänder ur olika aspekter som tuggning, tal, utseende och bettfunktion, dvs. hur över- och underkäken passar ihop. Hur ser förhållandena ut för va deltagare (de 696 som genomfört tandundersökning)?

21 B Figur 19 Hel överkäksprotes Å B Figur 2 Hel underkäksprotes Å-7 Nästan varannan deltagare har en hel överkäksprotes och var fjärde en hel underkäksprotes. Att ersätta förlorade tänder med implantat är något som har blivit vanligt under senare decennier. Inte bara karies utan också parodontit (inflammationen leder till att ben och bindväv bryts ner) är en vanlig orsak till tandförlust.

22 2 Är det någon skillnad mellan män och kvinnor? Man B-1 Man Å Figur 21 Hel överkäksprotes, män Kvinna B-1 Kvinna Å Figur 22 Hel överkäksprotes, kvinnor Förhållandena för männen ser relativt lika ut när de har blivit sex äldre och även om det är små förändringar så finns det en tendens till att andelen kvinnor, från 72 s ålder, i något större utsträckning f en hel överkäksprotes när de blivit sex äldre.

23 Man B-1 Man Å Figur 23 Hel underkäksprotes, män Kvinna B Figur 24 Hel underkäksprotes, kvinnor Kvinna Å-7 När det gäller underkäksprotes så är förhållandet omkastat. Här gäller att förhållandet för kvinnor ser relativt lika ut när de har blivit sex äldre medan andelen män med underkäksprotes, framför allt 72- och 78- ingarna, ökar när de blivit sex äldre.

24 B-1 B-7 B-1 B-7 B-1 B-7 6 Total Man Kvinna Figur 25 Hel överkäksprotes, nya och gamla 6-ingar Inga av 27 s generation 6- ingar, oavsett kön, har en hel överkäksprotes jämfört med fyra av tio 6- ingar B-1 B-7 B-1 B-7 B-1 B-7 6 Total Man Kvinna Figur 26 Hel underkäksprotes, nya och gamla 6- ingar Inte heller bland underkäksproteserna återfinns det några av den nya generationen 6- ingar i samband med undersökningen 27.

25 23 Tandenkäten Enkäten innehåller drygt 2 frågor som probanderna har att ta ställning till. Frågorna handlar bland annat om besvär, utseende, skötsel och behandlingar. Då en redovisning på de drygt 1 personer som totalt besvarat enkäten i baseline inte tidigare gjorts sker här en liten sammanfattning av baselineresultatet. Tandvärk under senaste et 5 Problem med tänderna som påverkar vardagliga sysslor eller humör 8 Svt att tugga kött 18 Ömhet vid tuggning 11 Problem med rörliga tänder 12 Missnöjd med utseeendet på tänderna 23 Dålig andedräkt 14 Torr i munnen dagtid 34 Torr i munnen nattetid 48 Den huvudsakliga tandvden har erhållits via privattandvd, 49, och folktandvd, 28. Sju av tio anser dessutom att en bra tand- och munhälsa, i samband med möten med andra människor, utgör ett viktigt kriterium. Rapporten överg nu till att redovisa sammanställda data från de personer som deltagit vid båda undersökningarna. Inledningsvis presenteras ett antal figurer som beskriver i vilken omfattning va deltagare upplever besvär med utgångspunkt från missfärgning, blödningar, ilningar etc.

26 B-1 Åu Figur 27 Inga besvär av missfärgningar B-1 Åu Figur 28 Inga besvär av blödningar från tandköttet

27 B-1 Åu Figur 29 Inga besvär av ilningar Av ovanstående tre figurer framkommer att det är relativt små förändringar som har skett mellan den första undersökningen och den andra undersökningen sex senare. Mellan 2 till 3 procent upplever besvär av missfärgade tänder och mellan 1 och 2 procent har besvär med blödningar B-1 Åu Figur 3 Inga besvär med dålig andedräkt

28 B-1 Åu Figur 31 Inga besvär med sveda i munnen B-1 Åu Figur 32 Inga besvär med beläggningar på tungan Flertalet av va deltagare har inte heller några större besvär när det gäller dålig andedräkt, sveda i munnen eller beläggningar på tungan, varken vid den första undersökningen eller nästa undersökning sex senare. Ett observandum är dock att mellan 1 och 2 procent faktiskt upplever besvär med dålig andedräkt vilket i vissa situationer kan ställa till problem. Detta är ett problem som kanske inte uppmärksammats tillräckligt i omvdnaden när nu diagnostik och behandlingsmöjligheter finns/börjar erbjudas. Tänk exempelvis på när det

29 27 lilla barnbarnet inte vill sitta i mormors knä och lyssna på en saga därför att mormor luktar så illa i munnen B-1 Åu Figur 33 Inga besvär med ömhet när man tuggar B-1 Åu Figur 34 Inga besvär med svighet att gapa

30 B-1 Åu Figur 35 Inga besvär med muns Ovanstående tre figurer (33, 34 och 35) visar att förhållandena i stort är oförändrade över tid. Ett stort problem är att ca 15 procent av de äldre upplever besvär med att tugga. En jämförelse mellan nya 6- ingar (27) och de som rekryterades vid baseline 21 när det gäller några av tidigare redovisade variabler visar på följande: B-1 B-7 Figur 36 Inga besvär med missfärgning

31 B-1 B-7 6 Figur 37 Inga besvär med blödande tandkött B-1 B-7 6 Figur 38 Inga besvär med dålig andedräkt Det är något färre i den nya generationen 6- ingar som upplever besvär med missfärgning av tänderna samt dålig andedräkt. Att ca 3 procent upplever besvär med dålig andedräkt stämmer ganska bra med andra studier. När det gäller blödande tandkött så är det fler av de nya 6- ingarna som upplever besvär.

32 3 Munnen och tänderna utgör ofta den del av ansiktet som fångar andras blickar och det anses vara viktigt att de är felfria och ser bra ut. Färgavvikelser, gluggar mellan tänderna eller nedslitna tänder orsakar inte nödvändigtvis någon medicinsk skada, men om personen upplever dem som besvärliga kan även små förändringar i tänderna störa det dagliga livet. I figur 39 framkommer att va deltagare till största delen, 7 till 8 procent, är mycket eller i stort sett nöjda med tändernas utseende Ja, mkt nöjd Ja, i stort sett Nej, inte särskilt nöjd Nej, missnöjd Figur 39 Nöjd med utseendet på tänderna En jämförelse mellan män och kvinnor visar att upplevelsen är densamma oavsett kön.

33 31 Nöjd med utseendet på sina tänder Ja, mkt nöjd Ja, istort sett nöjd Nej, inte särskilt nöjd Nej. Missnöjd Ja, mkt nöjd Ja, istort sett nöjd Nej, inte särskilt nöjd Nej. Missnöjd 6 B-1 B-7 Figur Nöjd med utseendet på tänderna, gamla och nya 6- ingar Det är förhållandevis små skillnader men det finns en tendens att den nya generationen 6- ingar är något mer nöjda med utseendet på tänderna än den ursprungliga populationen 21. Bra tänder och god tuggförmåga är en del av kriterierna för en god hälsa. I enkäten hade va deltagare att bland annat ta ställning till om de upplevde svigheter att tugga frukostbullar och äpplen B Figur 41 Svt att tugga frukostbullar Åu-7

34 32 Cirka 3 procent av de allra äldsta anser att det är svt att tugga frukostbullar och den största förändringen sker efter 9 s ålder. Att drygt tio procent har svt att tugga frukostbullar efter 75 s ålder är inte tillfredsställande. När det gäller svighet att tugga äpplen framkommer samma utvecklingstendens som hos frukostbullarna och det är ingen skillnad i utvecklingen om det gäller män eller kvinnor Ja Nej Ja Nej B-1 B-7 6 Figur 42 Undviker att äta viss mat p g a tuggsvigheter En jämförelse mellan nya och gamla 6- ingar visar inte på någon skillnad. De allra flesta anser sig inte behöva undvika viss mat på grund av tuggsvigheter. Den vanligaste orsaken till tandvärk är att tandnerven blivit inflammerad eller infekterad på grund av till exempel hål i tänderna, djupa lagningar, blottade tandhalsar eller sprickor i tänderna. Men tandvärk kan också bero på exempelvis tandgnissling, tandköttsinflammation eller tandlossning. Tandvärk är inte farligt, men det kan vara mycket plågsamt.

35 33 På frågan om va deltagare haft tandvärk de senaste tre månaderna svarar nästan alla nej. Det finns dock ett litet antal, inom i stort sett varje ålderskategori, som haft tandvärk Total Man Kvinna Figur 43 Tandvärk de senaste tre månaderna, Total Man Kvinna Figur 44 Tandvärk de senaste tre månaderna, 27 Vid undersökningen sex senare har förekomsten av tandvärk minskat något bland de allra yngsta och ökat något för de allra äldsta.

36 34 Exempelvis framkommer i materialet att 84- ingarna inte angav någon tandvärk 21 men när de blivit 9 sex senare så förekommer det tandvärk, dock i ganska liten omfattning B-1 B Figur 45 Tandvärk de senaste tre månaderna, nya och gamla 6- ingar Den nya generationens 6- ingar uppvisar ingen skillnad mot den tidigare och dessutom är förekomst av tandvärk ganska låg. En annan aspekt som ofta påtalas är att människor med problem med tänderna undviker att ta kontakt med andra människor. Ett fenomen som till det yttersta skulle kunna leda till social isolering. Bland va deltagare utgör dock detta inte något problem. Mellan 9 och procent svarar nej på frågan om de undviker kontakt och det är ingen skillnad mellan de olika undersökningstillfällena. Även om muntorrhet ingick som en del i tandundersökningen så ombads va deltagare också att beskriva sina upplevelser i enkäten. Vanliga symtom på muntorrhet är svighet att prata och svälja, problem att känna smaker, dålig andedräkt och i vissa fall infektioner i munnen. Enligt uppgift lider ca 2 av befolkningen, i åldersgruppen 5+, av muntorrhet (fler kvinnor än män), men även yngre personer

37 35 kan uppleva det i samband med sjukdom eller stress. Muntorrhet är en av de vanligaste biverkningarna av läkemedel Ja, ofta Ja,ibland Figur 46 Torr i munnen, dagtid Mellan 3 till procent av va deltagare uppger att de ofta eller ibland känner sig torra i munnen under dagtid och det blir vanligare att ofta vara muntorr ju äldre man blir. När vi studerar upplevelsen av muntorrhet under natten och ser vad som händer under en sexsperiod (figur 47) så framkommer att problemet tilltar med ökande ålder B-1 Ja, ofta B-1 Ja,ibland Åu-7 Ja, ofta Åu-7 Ja,ibland Figur 47 Torr i munnen under natten

38 Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig 6 B-1 B-7 Figur 48 Torr i munnen under natten, nya och gamla 6- ingar Muntorrhet är ett något mindre problem, totalt sett, för de nya 6- ingarna som undersöktes 27. En jämförelse i materialet mellan kvinnor och män visar att andelen män som uppger att de aldrig upplever muntorrhet på natten är samma som tidigare medan motsvarande för kvinnorna är en positiv förändring så tillvida att andelen kvinnor som uppger sig inte lida av muntorrhet nattetid har ökat från till 51 procent Figur 49 Användandet av olika munvdsmedel

39 37 Av figuren framkommer, oavsett ålder, att tandborste och tandkräm är de allra vanligaste munvdsmedlen i populationen. Varannan deltagare använder dessutom tandsticka som hjälpmedel. Dessa förhållanden stämmer även när vi studerar och jämför den nya generationen 6- ingar med den gamla. Dessutom är det heller ingen skillnad avseende val av munvdsmedel när det gäller kvinnor och män. De flesta av va deltagare, åtta av tio, uppsöker tandvden en eller flera gånger per B Figur 5 Uppsöker tandvden en eller flera gånger per Åu-7 Upp till 81 s ålder har kvinnor något högre frekvens tandvdsbesök än män och i takt med ökat åldrande sjunker frekvensen tandvdsbesök för såväl kvinnor som män. När vi studerar den nya gruppen 6- ingar framkommer en marginell skillnad.

40 B-1 B-7 6 Figur 51 Uppsöker tandvden en eller flera gånger per Här kan vi se att det i den nya gruppen 6- ingar är vanligare att uppsöka tandvden något mer frekvent Karies Tandlossning Tandvärk Skulle göra protes el brygga Figur 52 Varför har du förlorat dina tänder I materialet framkommer att de vanligaste orsakerna till att ha förlorat sina tänder utgörs av karies och att det var aktuellt för tandläkaren att göra en protes eller brygga. Även i den nya gruppen 6- ingar är detta den vanligaste orsaken men i något mindre omfattning jämfört med den gamla gruppen.

41 39 Den huvudsakliga tandvden sköts av de privata tandläkarna och folktandvden och mellan 5 och 7 procent har, under de senaste fem en, behandlats av privattandvden B-1 Folktandvd B-1 Privartandvd Åu-7 Folktandvd Åu-7 Privartandvd Figur 53 Tandvdsaktörer Här framkommer även att sannolikheten för att byta aktör över tiden är ganska liten. En jämförelse mellan kvinnor och män visar att förhållandet mellan vilka aktörer man väljer ser ungefär lika ut oavsett kön. Ej heller är det någon skillnad hos de nya 6- ingarna.

42 Förändras aptiten när man blir äldre? Dålig aptit Figur 54 Aptit Å Dålig aptit Aptiten minskar något i takt med stigande ålder och den största förändringen sker efter 9 s ålder. Upp till 9 s ålder är det mellan fem och femton procent som anger att aptiten är dålig. En anledning till bristande aptit kan vara sämre tandstatus, en annan anledning kan vara mindre lust till att äta. Maten är för många den viktigaste händelsen på dagen och om en person ska känna lust att äta så måste maten vara god och serveras i ett socialt sammanhang B Figur 55 Enbart egna tänder Å 27

43 41 Av figur 55 framkommer att det finns ett tydligt samband mellan förhållandet att inte ha enbart egna tänder och stigande ålder. Historiskt sett har åldrande varit detsamma som tandlöshet, och i takt med att äldre tappade sina tänder, förändrades deras kostvanor. Man doppade brödet och de som hade möjlighet skaffade löständer. Mat med tuggmotstånd sorterades ofta bort. Friska tänder anses vara betydelsefullt, inte bara för att kunna tillgodogöra sig föda utan också för det allmänna välbefinnandet. Det kan också vara en mycket viktig del för en människas självförtroende. Bland va deltagare anger mellan 9 och procent att det är viktigt att vara frisk i munnen för deras allmänna välbefinnande.

44 42 Avslutande kommentarer Denna rapport har som underlag använt både baseline från 21 samt de 696 deltagare som genomfört både den ursprungliga baslinjeundersökningen och återundersökningen sex senare. Utöver denna grundpopulation görs även vissa jämförelser med de nya 6- ingar som bjöds in för undersökning 27. Ur enkät- och undersökningsmaterialet har vi denna gång valt att belysa ett antal olika fenomen med utgångspunkt från intressanta förändringar som skett över tid. Materialet ger en bra bild över vad som händer under en sexsperiod avseende tandhälsan hos den åldrande befolkningen. I klinisk odontologi brukar anges att 2 tänder är tillräckligt för en god tuggfunktion och WHOs krav på att ha minst 2 kvarvarande tänder uppnås av flertalet av va deltagare. I ålderskohorterna 6 7 och 7 8 har va deltagare i genomsnitt 23 respektive 2 kvarvarande tänder. Efter 8 är medelvärdet 17 tänder och samma resultat uppnås även bland de som är 9. Ett viktigt observandum är att ovanstående siffror baseras på ett genomsnitt och att det finns ett stort antal, både kvinnor och män, som inte n upp till WHOs kriterie (se tabell 1, sidan 11). Är det då bättre med många tänder? Fastsittande tänder förbättrar v förmåga att njuta av alla sorters mat. Tänderna kräver god och regelbunden skötsel för att vara till glädje. Även de som har haft bra tänder i yngre dagar, f ett större behov av tand- och munvd när de blir äldre. Tandrötterna blottas när tandköttet drar sig tillbaka och salivtillgången minskar. Detta gör att vi f svare att hålla tänderna rena och att vi blir mer utsatta för tandsjukdomar. Situationen blir ännu svare för de äldre som f försämrad syn och motorik, och avtagande ork och motivation. Ett annat fenomen utgörs av muntorrhet. Detta ökar i samband med stigande ålder, hälsan sviktar och eventuell medicinering leder till

45 43 dålig salivsekretion - då är det extra viktigt att få hjälp med att hålla mun och tänder friska. Även om merparten av va deltagare inte upplever besvär med missfärgningar, ilningar, blödningar, dålig andedräkt etc. så finns det ett antal procent som har problem som kan påverka inte bara munstatus utan också den allmänna sociala situationen. Det visar sig också att de uppsöker tandvden ganska frekvent vilket kan vara en del av förklaringen till deras positiva upplevelser. Regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist gynnar tändernas och munnens hälsa. En osund mun kan försämra den allmänna hälsan. Sambandet mellan tandlossningssjukdom och hjärtkärlsjukdom, diabetes, övervikt, reumatoid arthrit och aspiratorisk lunginflammation är påvisat i många undersökningar. En god munhälsa är betydelsefull för en god allmän hälsa. När man av olika anledningar inte längre själv kan sköta sin munhälsa kan det leda till omfattande försämring av munhälsan, personligt lidande och ökade samhällskostnader. Därför är det viktigt att aktörerna kring den äldre, såväl inom tandvden som primärvden och äldreomsorgen, ökar sina kunskaper för att kunna uppmärksamma behov av stöd och insatser. Försummas regelbunden förebyggande munhälsovd hos de äldre ökar risken markant för smärttillstånd, inflammationer och i förlängningen tandlossning. Ökad och god hälsostatus hos äldre är av högsta relevans för samhället, då det visat sig att god hälsa oftast resulterar i ett lägre vdbehov och ger en friskare befolkning.

46 44

47 45 Rapporter SNAC Blekinge Holst G, Rennemark M, Berglund J. Vd och omsorg i Karlskrona, personer 65 och äldre, ven 22. Rapport 1. Åldrandet i Blekinge. Rapport 22:1, 22. Lagergren M, Holst G, Rahm Hallberg I, Wimo A för Snac- gruppen. Behov och insatser för de äldre i SNAC- kommunerna Jämförande rapport från SNAC baslinjeundersökningar i Karlskrona, på Kungsholmen, i Nordanstig och i Skåne. Rapport 2. Åldrandet i Blekinge Rapport 23:1, 23. Resebo J. En bild av de äldre - demografi och sociala faktorer bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 28:1, 28. Resebo J. En bild av de äldre - Upplevd hälsa och funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:1, 29. Resebo J. Hur har dom det och hur tar dom det? En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:2, 29. Resebo J. Att mätas och vägas. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:3, 29. Resebo J. Omvdnadsbehov, insatser och tillfredsställelse. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:4, 29. Resebo J. Vd och omsorg för personer 65 och äldre i Karlskrona. Rapport 21:1, 21. Gunnarsson P, Resebo J. Att mätas och vägas. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun sex senare. Rapport 21:2, 21. Gunnarsson P, Resebo J. Demografi, besvär och symtom. Upplevd hälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun sex senare (21 27). Rapport 211:1, 211. Gunnarsson P, Resebo J. Funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun sex senare (21 27). Rapport 211:2, 211.

48

49 48 Den nationella forskningsstudien Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vden och omsorgen för de äldre. Projektet startade undersökningarna 21. Studien har initierats av socialdepartementet och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. I Blekinge drivs projektet för närvarande i samverkan mellan följande organisationer: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Landstinget Blekinge, Universitetet i Lund, Linnéuniversitetet i Växjö, Högskolan i Kristianstad samt Karlskrona kommun. Huvudansvarig för SNAC- B är Professor Johan Berglund, jbu@bth.se Mer information finns på den gemensamma hemsidan

50

51

52 Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälsa, vd och omsorg i Blekinge. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden så att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare. Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner