kompetenscentrum Blekinge En bild av de äldre Tand- och munhälsa bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun ( ) Pia Gunnarsson Jan Resebo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kompetenscentrum Blekinge En bild av de äldre Tand- och munhälsa bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun (2001-2007) Pia Gunnarsson Jan Resebo"

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre Tand- och munhälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun (21-27) Pia Gunnarsson Jan Resebo Skrift 212:1

2

3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre Tand- och munhälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun (21-27) Pia Gunnarsson Jan Resebo Skrift 212:1

4 En bild av de äldre Tand- och munhälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun (21-27) 212 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Pia Gunnarsson, Jan Resebo KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 212 Skrift 212:1 ISBN (tryck) ISBN (pdf)

5 3 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Resultat 7 Population... 7 Tandstatus.. 8 Muntorrhet.. 15 Proteser. 18 Tandenkäten.. 23 Avslutande kommentarer 42

6 4

7 5 Bakgrund Blekinge är en del av den nationella forskningsstudien The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) sedan dess start 21. Denna är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vden och omsorgen för de äldre. Studien har initierats av Socialdepartementet, regering och riksdag och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. SNAC-studien kombinerar ett befolkningsperspektiv inriktat på att beskriva åldrandet och de äldres livssituation med ett vdsystemperspektiv som beskriver och analyserar vd- och omsorgssystemets funktion i förhållande till de äldres behov. Befolkningsstudien avser att ge information om vilken betydelse bland annat omgivning, livsstil och tidigare sjukdomar har för hälsa och välbefinnande på äldre dagar. Genom tvärvetenskapliga undersökningar, intervjuer och enkäter som upprepas med tre eller sex s intervall kartläggs förändringar över tiden av såväl ohälsa, funktionsförmåga, psykiskt tillstånd, upplevd livskvalitet som sociala förhållanden och kontakter med vd- och omsorgssystemet (mer information finns på den gemensamma hemsidan Åren genomfördes den första fasen av datainsamling i befolkningsdelen för SNAC- Blekinge och då denna slutförts hade 12 personer av de totalt 2312 personerna i populationen 6-96 ingar, som inbjudits till studien, undersökts.

8 6 Inmatning av data från dessa 12 personer var klar under ven 24 och därefter vidtog de första bearbetningarna och analyserna parallellt med planering inför den första återundersökningen. Deltagandet vid baslinjeundersökningen var drygt 6 procent för hela gruppen 6-96 och varierade mellan ca procent i de olika ålderskohorterna. Det högre deltagandet fanns bland de yngre ålderskohorterna. Den första återundersökningen påbörjades i oktober 24 och avslutades i juni 26. Cirka ¼ av probanderna (= personer som medverkar vid provtagning av något slag) hade avlidit innan det var dags för återundersökning. Av de överlevande var det ca 9 procent som deltog i den första återundersökningen. En andra återundersökning, då också en ny population 6- ingar rekryterades, påbörjades i januari 27 och avslutades i januari 21. SNAC- Blekinge, till skillnad från övriga SNAC- områden, har även en tandundersökningsdel. I denna ing bl. a. röntgen, fickdjupsmätning samt kontroll av inflammationsgraden i tandköttet, karies och beläggningar på tänderna. Denna rapport avser att spegla förhållandena för probanderna både från första tandundersökningen och sex senare, d v s genomsnittsvärden för de probander som deltagit i sexsuppföljningen jämförs med dessa individers resultat från baslinjeundersökningen samt, i vissa fall, en jämförelse mellan gdagens 6- ingar och de nyrekryterade en ny generation 6- ingar ( 27-21). Rapporten har sin huvudsakliga inriktning mot att beskriva populationens tandhälsa, utveckling över tiden samt deltagarnas egna upplevda tandhälsa.

9 7 Resultat Population Av den ursprungliga undersökningspopulationen, 12, genomfördes tandundersökning för 1163 personer. Av de 8 personer som deltagit i återundersökningen efter sex genomfördes tandundersökning för 699 personer. De nyrekryterade 6- och 81- ingarna utgör totalt 278 personer och tandundersökning genomfördes för 231 personer. De två första figurerna åskådliggör i vilka åldersklasser va probander återfinns samt könsfördelningen inom dessa åldersklasser. 25 A n t a l Baseline Återus Figur 1 Deltagare, åldersfördelat Störst förändringar har skett inom de äldsta åldersgrupperna, 87 till 96, där andelen avlidna motsvarar mellan 75 och 88 procent. Bland 6 till 66- ingar är mortaliteten 12 respektive 15 procent.

10 8 A n t a l Kvinnor B Kvinnor Å-u Män B Män Å-u Figur 2 Könsfördelning Inom nästan samtliga åldersklasser är andelen avlidna något högre bland männen än bland kvinnorna. Detta påverkar dock inte könsförhållandet totalt sett. Både baseline- och återundersökningspopulationen innehåller 58 procent kvinnor och 42 procent män och speglar således väl populationen äldre. Data är representativa för en medelstor svensk stad. Tandstatus Svensk tandvd har i decennier framgångsrikt arbetat med förebyggande åtgärder. Som resultat ökar nu andelen äldre människor med egna tänder och de har i allt högre grad än tidigare kronor, broar och implantat i munnen. Med stigande ålder ökar emellertid risken för problem med munhälsan. Bakterier finns normalt i munnen och ställer till besvär för den som inte är noga med munhygienen. Om bakterierna på tänderna inte avlägsnas kontinuerligt blir tandköttet inflammerat. I den ficka som uppst mellan tandkött och tand tränger sig bakterierna allt längre ned. Så småningom skadas tandens rothinna och käkbenet som tanden är fäst vid. Tanden blir mer och mer rörlig och till slut tappar man den. Förloppet är långsamt och det kan ta tiotals innan tanden lossnar.

11 9 En god munhälsa främjar välbefinnandet. En frisk munhåla har stor betydelse både socialt och psykologiskt. Det är viktigt att funktioner som tal, tuggning, sväljning och smakupplevelser fungerar. Få eller trasiga tänder, sveda, smärta, torrhet i munnen, förlorad smak och problem att svälja är förknippat med vad man äter och kan resultera i undernäring. Vid åldrande och långtidssjukdom minskar ofta motståndskraften mot sjukdomar i munhålan och många läkemedel och vissa sjukdomar minskar också salivsekretionen, vilket har betydelse för denna population eftersom såväl antalet läkemedel som antalet sjukdomstillstånd ökar med åldern. Hur ser då förhållande ut för va deltagare? Ur den tandundersökning som genomförts har vi valt att titta närmare på bl a antalet existerande tänder, beläggningar, salivtest samt förekomsten av över- och underkäksproteser. Inledningsvis belyses antalet tänder med utgångspunkt från att deltagarna genomgått s. k. OPG- röntgen vid båda undersökningstillfällen. Totalt gäller detta 457 personer varav 247 kvinnor och 21 män < >28 Figur 3 Antal tänder, kvinnor 21

12 < >28 Figur 4 Antal tänder, kvinnor 27 Av ovanstående två figurer framkommer att antalet tänder, sett över en sexsperiod, är ganska intakt. Andelen kvinnor med färre än tio tänder ökar i takt med stigande ålder och det totala medelvärdet för kvinnor utgör 2 tänder. Anledningen till att vi saknar värde för < 1 tänder för 84- iga kvinnor 21 (figur 3) och när de blivit sex äldre (9, figur 4) är att dessa kvinnor inte genomgick röntgen eftersom många undersökningar genomfördes via hembesök eller att de avböjde tandundersökning < >28 Figur 5 Antal tänder, män 21

13 < >28 Figur 6 Antal tänder, män 27 Förhållandet för männen är detsamma som för kvinnorna, dvs antalet är intakt sett över en sexsperiod. Medelvärdet för antalet tänder hos männen är 19 tänder. Här bör dock påpekas att WHOs kriterier för en god tandhälsa innebär att en person bör ha minst 2 kvarvarande tänder. Följande tabell visar i vilken omfattning detta uppfylls i vt material vid 27 s undersökning. Tabell 1 Färre än 2 tänder, Kvinnor Män

14 12 Även när det gäller beläggningar och slemhinneindex (BSI) så har vi gjort en uppdelning på kvinnor och män Ej synliga Mjuka Måttliga Rikligt Figur 7 BSI- index, kvinnor, Ej synliga Mjuka Måttliga Rikligt Figur 8 BSI- index, kvinnor, 27 Under perioden 6 till 66 sker inga förändringar men därefter sker en utveckling så att andelen kvinnor, inom varje åldersklass, med mjuka, måttliga och rikliga beläggningar ökar kontinuerligt.

15 Inga Mjuka Måttliga Rikligt Inga Mjuka Måttliga Rikligt 6 B-1 B-7 Figur 9 BSI- index, kvinnor, nya och gamla 6- ingar I den nya baseline 27 uppvisar den nya generationen 6- ingar en något positivare bild än den gamla Ej synliga 5 Mjuka Måttliga 3 Rikligt Figur 1 BSI- index, män, 21

16 Ej synliga 5 Mjuka Måttliga 3 Rikligt Figur 11 BSI- index, män, 27 Jämfört med kvinnorna så framkommer ungefär samma utvecklingstendens för männen frånsett att andelen med rikliga beläggningar med tiden tenderar att i högre grad öka med stigande ålder Inga Mjuka Måttliga Rikligt Inga Mjuka Måttliga Rikligt 6 B-1 B-7 Figur 12 BSI- index, män, nya och gamla 6- ingar Även vid denna jämförelse framkommer ganska små skillnader mellan nya och gamla 6- ingar.

17 15 Muntorrhet Om man har för lite saliv kan man bli torr i munnen. En del kan bli så torra att det blir svt att svälja, prata eller blir besvärligt att äta. Ofta är muntorrhet en biverkning av mediciner men även en del sjukdomar kan göra att man blir torr i munnen. Det kan också bero på stress eller på att det man äter ger för lite tuggmotstånd. Mindre saliv i munnen ökar risken för att få hål i tänderna och därför kan man behöva gå till tandläkaren oftare. Om man har en tandprotes kan för lite saliv göra att den inte sitter bra, då kan man få problem med skavs i munnen. Muntorrhet bedöms med s.k. spegeltest. Testet utförs genom att en munspegel dras längs kindens insida. Bedömning görs enligt tre kriterier: 1. Ingen friktion mellan munspegel och slemhinna (glider lätt); 2. Lätt friktion, men ingen tendens att munspegeln fastnar mot slemhinnan (glider); 3. Tydlig friktion, munspegeln fastnar eller tenderar att fastna mot slemhinnan (fastnar) Glider lätt Glider Fastnar Figur 13 Spegeltest, kvinnor, 21

18 Glider lätt Glider Fastnar Figur 14 Spegeltest, kvinnor, 27 Ingen eller lätt friktion är det dominerande utfallet vid den första undersökningen 21. När deltagarna blivit sex äldre 27 framkommer att kategorin glider, som indikerar en viss grad av muntorrhet, ökar över tid. Av figurerna framkommer att muntorrheten ökar i samband med åldrandet och detta bör observeras Glider lätt Glider Fastnar Glider lätt Glider Fastnar 6 B-1 B-7 Figur 15 Spegeltest, kvinnor, nya och gamla 6- ingar Här framkommer att den nya generationen 6- iga kvinnor i högre grad än tidigare har en ökad grad av muntorrhet.

19 17 Följande tre figurer beskriver motsvarande test för männen Glider lätt Glider Fastnar Figur 16 Spegeltest, män, Glider lätt Glider Fastnar Figur 17 Spegeltest, män, 27 För männens del framkommer att det i takt med ökad ålder sker en förskjutning från glider lätt till glider, med andra ord en tilltagande grad av muntorrhet. Det är väldigt få män som har en tydlig friktion, dvs att munspegeln fastnar.

20 Glider lätt Glider Fastnar Glider lätt Glider Fastnar 6 B-1 B-7 Figur 18 Spegeltest, män, nya och gamla 6- ingar Skillnaden mellan de gamla generationen och den nya generationen 6- iga män är att det sker en förskjutning mellan glider lätt och glider, dvs en ökad grad av muntorrhet kan konstateras. Proteser Inom tandvden används beteckningen tandprotes; delprotes för ersättning av helt tandlös över- eller underkäke. Skäl för protetisk behandling är behovet att ersätta förlorade eller saknade tänder ur olika aspekter som tuggning, tal, utseende och bettfunktion, dvs. hur över- och underkäken passar ihop. Hur ser förhållandena ut för va deltagare (de 696 som genomfört tandundersökning)?

21 B Figur 19 Hel överkäksprotes Å B Figur 2 Hel underkäksprotes Å-7 Nästan varannan deltagare har en hel överkäksprotes och var fjärde en hel underkäksprotes. Att ersätta förlorade tänder med implantat är något som har blivit vanligt under senare decennier. Inte bara karies utan också parodontit (inflammationen leder till att ben och bindväv bryts ner) är en vanlig orsak till tandförlust.

22 2 Är det någon skillnad mellan män och kvinnor? Man B-1 Man Å Figur 21 Hel överkäksprotes, män Kvinna B-1 Kvinna Å Figur 22 Hel överkäksprotes, kvinnor Förhållandena för männen ser relativt lika ut när de har blivit sex äldre och även om det är små förändringar så finns det en tendens till att andelen kvinnor, från 72 s ålder, i något större utsträckning f en hel överkäksprotes när de blivit sex äldre.

23 Man B-1 Man Å Figur 23 Hel underkäksprotes, män Kvinna B Figur 24 Hel underkäksprotes, kvinnor Kvinna Å-7 När det gäller underkäksprotes så är förhållandet omkastat. Här gäller att förhållandet för kvinnor ser relativt lika ut när de har blivit sex äldre medan andelen män med underkäksprotes, framför allt 72- och 78- ingarna, ökar när de blivit sex äldre.

24 B-1 B-7 B-1 B-7 B-1 B-7 6 Total Man Kvinna Figur 25 Hel överkäksprotes, nya och gamla 6-ingar Inga av 27 s generation 6- ingar, oavsett kön, har en hel överkäksprotes jämfört med fyra av tio 6- ingar B-1 B-7 B-1 B-7 B-1 B-7 6 Total Man Kvinna Figur 26 Hel underkäksprotes, nya och gamla 6- ingar Inte heller bland underkäksproteserna återfinns det några av den nya generationen 6- ingar i samband med undersökningen 27.

25 23 Tandenkäten Enkäten innehåller drygt 2 frågor som probanderna har att ta ställning till. Frågorna handlar bland annat om besvär, utseende, skötsel och behandlingar. Då en redovisning på de drygt 1 personer som totalt besvarat enkäten i baseline inte tidigare gjorts sker här en liten sammanfattning av baselineresultatet. Tandvärk under senaste et 5 Problem med tänderna som påverkar vardagliga sysslor eller humör 8 Svt att tugga kött 18 Ömhet vid tuggning 11 Problem med rörliga tänder 12 Missnöjd med utseeendet på tänderna 23 Dålig andedräkt 14 Torr i munnen dagtid 34 Torr i munnen nattetid 48 Den huvudsakliga tandvden har erhållits via privattandvd, 49, och folktandvd, 28. Sju av tio anser dessutom att en bra tand- och munhälsa, i samband med möten med andra människor, utgör ett viktigt kriterium. Rapporten överg nu till att redovisa sammanställda data från de personer som deltagit vid båda undersökningarna. Inledningsvis presenteras ett antal figurer som beskriver i vilken omfattning va deltagare upplever besvär med utgångspunkt från missfärgning, blödningar, ilningar etc.

26 B-1 Åu Figur 27 Inga besvär av missfärgningar B-1 Åu Figur 28 Inga besvär av blödningar från tandköttet

27 B-1 Åu Figur 29 Inga besvär av ilningar Av ovanstående tre figurer framkommer att det är relativt små förändringar som har skett mellan den första undersökningen och den andra undersökningen sex senare. Mellan 2 till 3 procent upplever besvär av missfärgade tänder och mellan 1 och 2 procent har besvär med blödningar B-1 Åu Figur 3 Inga besvär med dålig andedräkt

28 B-1 Åu Figur 31 Inga besvär med sveda i munnen B-1 Åu Figur 32 Inga besvär med beläggningar på tungan Flertalet av va deltagare har inte heller några större besvär när det gäller dålig andedräkt, sveda i munnen eller beläggningar på tungan, varken vid den första undersökningen eller nästa undersökning sex senare. Ett observandum är dock att mellan 1 och 2 procent faktiskt upplever besvär med dålig andedräkt vilket i vissa situationer kan ställa till problem. Detta är ett problem som kanske inte uppmärksammats tillräckligt i omvdnaden när nu diagnostik och behandlingsmöjligheter finns/börjar erbjudas. Tänk exempelvis på när det

29 27 lilla barnbarnet inte vill sitta i mormors knä och lyssna på en saga därför att mormor luktar så illa i munnen B-1 Åu Figur 33 Inga besvär med ömhet när man tuggar B-1 Åu Figur 34 Inga besvär med svighet att gapa

30 B-1 Åu Figur 35 Inga besvär med muns Ovanstående tre figurer (33, 34 och 35) visar att förhållandena i stort är oförändrade över tid. Ett stort problem är att ca 15 procent av de äldre upplever besvär med att tugga. En jämförelse mellan nya 6- ingar (27) och de som rekryterades vid baseline 21 när det gäller några av tidigare redovisade variabler visar på följande: B-1 B-7 Figur 36 Inga besvär med missfärgning

31 B-1 B-7 6 Figur 37 Inga besvär med blödande tandkött B-1 B-7 6 Figur 38 Inga besvär med dålig andedräkt Det är något färre i den nya generationen 6- ingar som upplever besvär med missfärgning av tänderna samt dålig andedräkt. Att ca 3 procent upplever besvär med dålig andedräkt stämmer ganska bra med andra studier. När det gäller blödande tandkött så är det fler av de nya 6- ingarna som upplever besvär.

32 3 Munnen och tänderna utgör ofta den del av ansiktet som fångar andras blickar och det anses vara viktigt att de är felfria och ser bra ut. Färgavvikelser, gluggar mellan tänderna eller nedslitna tänder orsakar inte nödvändigtvis någon medicinsk skada, men om personen upplever dem som besvärliga kan även små förändringar i tänderna störa det dagliga livet. I figur 39 framkommer att va deltagare till största delen, 7 till 8 procent, är mycket eller i stort sett nöjda med tändernas utseende Ja, mkt nöjd Ja, i stort sett Nej, inte särskilt nöjd Nej, missnöjd Figur 39 Nöjd med utseendet på tänderna En jämförelse mellan män och kvinnor visar att upplevelsen är densamma oavsett kön.

33 31 Nöjd med utseendet på sina tänder Ja, mkt nöjd Ja, istort sett nöjd Nej, inte särskilt nöjd Nej. Missnöjd Ja, mkt nöjd Ja, istort sett nöjd Nej, inte särskilt nöjd Nej. Missnöjd 6 B-1 B-7 Figur Nöjd med utseendet på tänderna, gamla och nya 6- ingar Det är förhållandevis små skillnader men det finns en tendens att den nya generationen 6- ingar är något mer nöjda med utseendet på tänderna än den ursprungliga populationen 21. Bra tänder och god tuggförmåga är en del av kriterierna för en god hälsa. I enkäten hade va deltagare att bland annat ta ställning till om de upplevde svigheter att tugga frukostbullar och äpplen B Figur 41 Svt att tugga frukostbullar Åu-7

34 32 Cirka 3 procent av de allra äldsta anser att det är svt att tugga frukostbullar och den största förändringen sker efter 9 s ålder. Att drygt tio procent har svt att tugga frukostbullar efter 75 s ålder är inte tillfredsställande. När det gäller svighet att tugga äpplen framkommer samma utvecklingstendens som hos frukostbullarna och det är ingen skillnad i utvecklingen om det gäller män eller kvinnor Ja Nej Ja Nej B-1 B-7 6 Figur 42 Undviker att äta viss mat p g a tuggsvigheter En jämförelse mellan nya och gamla 6- ingar visar inte på någon skillnad. De allra flesta anser sig inte behöva undvika viss mat på grund av tuggsvigheter. Den vanligaste orsaken till tandvärk är att tandnerven blivit inflammerad eller infekterad på grund av till exempel hål i tänderna, djupa lagningar, blottade tandhalsar eller sprickor i tänderna. Men tandvärk kan också bero på exempelvis tandgnissling, tandköttsinflammation eller tandlossning. Tandvärk är inte farligt, men det kan vara mycket plågsamt.

35 33 På frågan om va deltagare haft tandvärk de senaste tre månaderna svarar nästan alla nej. Det finns dock ett litet antal, inom i stort sett varje ålderskategori, som haft tandvärk Total Man Kvinna Figur 43 Tandvärk de senaste tre månaderna, Total Man Kvinna Figur 44 Tandvärk de senaste tre månaderna, 27 Vid undersökningen sex senare har förekomsten av tandvärk minskat något bland de allra yngsta och ökat något för de allra äldsta.

36 34 Exempelvis framkommer i materialet att 84- ingarna inte angav någon tandvärk 21 men när de blivit 9 sex senare så förekommer det tandvärk, dock i ganska liten omfattning B-1 B Figur 45 Tandvärk de senaste tre månaderna, nya och gamla 6- ingar Den nya generationens 6- ingar uppvisar ingen skillnad mot den tidigare och dessutom är förekomst av tandvärk ganska låg. En annan aspekt som ofta påtalas är att människor med problem med tänderna undviker att ta kontakt med andra människor. Ett fenomen som till det yttersta skulle kunna leda till social isolering. Bland va deltagare utgör dock detta inte något problem. Mellan 9 och procent svarar nej på frågan om de undviker kontakt och det är ingen skillnad mellan de olika undersökningstillfällena. Även om muntorrhet ingick som en del i tandundersökningen så ombads va deltagare också att beskriva sina upplevelser i enkäten. Vanliga symtom på muntorrhet är svighet att prata och svälja, problem att känna smaker, dålig andedräkt och i vissa fall infektioner i munnen. Enligt uppgift lider ca 2 av befolkningen, i åldersgruppen 5+, av muntorrhet (fler kvinnor än män), men även yngre personer

37 35 kan uppleva det i samband med sjukdom eller stress. Muntorrhet är en av de vanligaste biverkningarna av läkemedel Ja, ofta Ja,ibland Figur 46 Torr i munnen, dagtid Mellan 3 till procent av va deltagare uppger att de ofta eller ibland känner sig torra i munnen under dagtid och det blir vanligare att ofta vara muntorr ju äldre man blir. När vi studerar upplevelsen av muntorrhet under natten och ser vad som händer under en sexsperiod (figur 47) så framkommer att problemet tilltar med ökande ålder B-1 Ja, ofta B-1 Ja,ibland Åu-7 Ja, ofta Åu-7 Ja,ibland Figur 47 Torr i munnen under natten

38 Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig 6 B-1 B-7 Figur 48 Torr i munnen under natten, nya och gamla 6- ingar Muntorrhet är ett något mindre problem, totalt sett, för de nya 6- ingarna som undersöktes 27. En jämförelse i materialet mellan kvinnor och män visar att andelen män som uppger att de aldrig upplever muntorrhet på natten är samma som tidigare medan motsvarande för kvinnorna är en positiv förändring så tillvida att andelen kvinnor som uppger sig inte lida av muntorrhet nattetid har ökat från till 51 procent Figur 49 Användandet av olika munvdsmedel

39 37 Av figuren framkommer, oavsett ålder, att tandborste och tandkräm är de allra vanligaste munvdsmedlen i populationen. Varannan deltagare använder dessutom tandsticka som hjälpmedel. Dessa förhållanden stämmer även när vi studerar och jämför den nya generationen 6- ingar med den gamla. Dessutom är det heller ingen skillnad avseende val av munvdsmedel när det gäller kvinnor och män. De flesta av va deltagare, åtta av tio, uppsöker tandvden en eller flera gånger per B Figur 5 Uppsöker tandvden en eller flera gånger per Åu-7 Upp till 81 s ålder har kvinnor något högre frekvens tandvdsbesök än män och i takt med ökat åldrande sjunker frekvensen tandvdsbesök för såväl kvinnor som män. När vi studerar den nya gruppen 6- ingar framkommer en marginell skillnad.

40 B-1 B-7 6 Figur 51 Uppsöker tandvden en eller flera gånger per Här kan vi se att det i den nya gruppen 6- ingar är vanligare att uppsöka tandvden något mer frekvent Karies Tandlossning Tandvärk Skulle göra protes el brygga Figur 52 Varför har du förlorat dina tänder I materialet framkommer att de vanligaste orsakerna till att ha förlorat sina tänder utgörs av karies och att det var aktuellt för tandläkaren att göra en protes eller brygga. Även i den nya gruppen 6- ingar är detta den vanligaste orsaken men i något mindre omfattning jämfört med den gamla gruppen.

41 39 Den huvudsakliga tandvden sköts av de privata tandläkarna och folktandvden och mellan 5 och 7 procent har, under de senaste fem en, behandlats av privattandvden B-1 Folktandvd B-1 Privartandvd Åu-7 Folktandvd Åu-7 Privartandvd Figur 53 Tandvdsaktörer Här framkommer även att sannolikheten för att byta aktör över tiden är ganska liten. En jämförelse mellan kvinnor och män visar att förhållandet mellan vilka aktörer man väljer ser ungefär lika ut oavsett kön. Ej heller är det någon skillnad hos de nya 6- ingarna.

42 Förändras aptiten när man blir äldre? Dålig aptit Figur 54 Aptit Å Dålig aptit Aptiten minskar något i takt med stigande ålder och den största förändringen sker efter 9 s ålder. Upp till 9 s ålder är det mellan fem och femton procent som anger att aptiten är dålig. En anledning till bristande aptit kan vara sämre tandstatus, en annan anledning kan vara mindre lust till att äta. Maten är för många den viktigaste händelsen på dagen och om en person ska känna lust att äta så måste maten vara god och serveras i ett socialt sammanhang B Figur 55 Enbart egna tänder Å 27

43 41 Av figur 55 framkommer att det finns ett tydligt samband mellan förhållandet att inte ha enbart egna tänder och stigande ålder. Historiskt sett har åldrande varit detsamma som tandlöshet, och i takt med att äldre tappade sina tänder, förändrades deras kostvanor. Man doppade brödet och de som hade möjlighet skaffade löständer. Mat med tuggmotstånd sorterades ofta bort. Friska tänder anses vara betydelsefullt, inte bara för att kunna tillgodogöra sig föda utan också för det allmänna välbefinnandet. Det kan också vara en mycket viktig del för en människas självförtroende. Bland va deltagare anger mellan 9 och procent att det är viktigt att vara frisk i munnen för deras allmänna välbefinnande.

44 42 Avslutande kommentarer Denna rapport har som underlag använt både baseline från 21 samt de 696 deltagare som genomfört både den ursprungliga baslinjeundersökningen och återundersökningen sex senare. Utöver denna grundpopulation görs även vissa jämförelser med de nya 6- ingar som bjöds in för undersökning 27. Ur enkät- och undersökningsmaterialet har vi denna gång valt att belysa ett antal olika fenomen med utgångspunkt från intressanta förändringar som skett över tid. Materialet ger en bra bild över vad som händer under en sexsperiod avseende tandhälsan hos den åldrande befolkningen. I klinisk odontologi brukar anges att 2 tänder är tillräckligt för en god tuggfunktion och WHOs krav på att ha minst 2 kvarvarande tänder uppnås av flertalet av va deltagare. I ålderskohorterna 6 7 och 7 8 har va deltagare i genomsnitt 23 respektive 2 kvarvarande tänder. Efter 8 är medelvärdet 17 tänder och samma resultat uppnås även bland de som är 9. Ett viktigt observandum är att ovanstående siffror baseras på ett genomsnitt och att det finns ett stort antal, både kvinnor och män, som inte n upp till WHOs kriterie (se tabell 1, sidan 11). Är det då bättre med många tänder? Fastsittande tänder förbättrar v förmåga att njuta av alla sorters mat. Tänderna kräver god och regelbunden skötsel för att vara till glädje. Även de som har haft bra tänder i yngre dagar, f ett större behov av tand- och munvd när de blir äldre. Tandrötterna blottas när tandköttet drar sig tillbaka och salivtillgången minskar. Detta gör att vi f svare att hålla tänderna rena och att vi blir mer utsatta för tandsjukdomar. Situationen blir ännu svare för de äldre som f försämrad syn och motorik, och avtagande ork och motivation. Ett annat fenomen utgörs av muntorrhet. Detta ökar i samband med stigande ålder, hälsan sviktar och eventuell medicinering leder till

45 43 dålig salivsekretion - då är det extra viktigt att få hjälp med att hålla mun och tänder friska. Även om merparten av va deltagare inte upplever besvär med missfärgningar, ilningar, blödningar, dålig andedräkt etc. så finns det ett antal procent som har problem som kan påverka inte bara munstatus utan också den allmänna sociala situationen. Det visar sig också att de uppsöker tandvden ganska frekvent vilket kan vara en del av förklaringen till deras positiva upplevelser. Regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist gynnar tändernas och munnens hälsa. En osund mun kan försämra den allmänna hälsan. Sambandet mellan tandlossningssjukdom och hjärtkärlsjukdom, diabetes, övervikt, reumatoid arthrit och aspiratorisk lunginflammation är påvisat i många undersökningar. En god munhälsa är betydelsefull för en god allmän hälsa. När man av olika anledningar inte längre själv kan sköta sin munhälsa kan det leda till omfattande försämring av munhälsan, personligt lidande och ökade samhällskostnader. Därför är det viktigt att aktörerna kring den äldre, såväl inom tandvden som primärvden och äldreomsorgen, ökar sina kunskaper för att kunna uppmärksamma behov av stöd och insatser. Försummas regelbunden förebyggande munhälsovd hos de äldre ökar risken markant för smärttillstånd, inflammationer och i förlängningen tandlossning. Ökad och god hälsostatus hos äldre är av högsta relevans för samhället, då det visat sig att god hälsa oftast resulterar i ett lägre vdbehov och ger en friskare befolkning.

46 44

47 45 Rapporter SNAC Blekinge Holst G, Rennemark M, Berglund J. Vd och omsorg i Karlskrona, personer 65 och äldre, ven 22. Rapport 1. Åldrandet i Blekinge. Rapport 22:1, 22. Lagergren M, Holst G, Rahm Hallberg I, Wimo A för Snac- gruppen. Behov och insatser för de äldre i SNAC- kommunerna Jämförande rapport från SNAC baslinjeundersökningar i Karlskrona, på Kungsholmen, i Nordanstig och i Skåne. Rapport 2. Åldrandet i Blekinge Rapport 23:1, 23. Resebo J. En bild av de äldre - demografi och sociala faktorer bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 28:1, 28. Resebo J. En bild av de äldre - Upplevd hälsa och funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:1, 29. Resebo J. Hur har dom det och hur tar dom det? En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:2, 29. Resebo J. Att mätas och vägas. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:3, 29. Resebo J. Omvdnadsbehov, insatser och tillfredsställelse. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun. Rapport 29:4, 29. Resebo J. Vd och omsorg för personer 65 och äldre i Karlskrona. Rapport 21:1, 21. Gunnarsson P, Resebo J. Att mätas och vägas. En bild av de äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun sex senare. Rapport 21:2, 21. Gunnarsson P, Resebo J. Demografi, besvär och symtom. Upplevd hälsa bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun sex senare (21 27). Rapport 211:1, 211. Gunnarsson P, Resebo J. Funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun sex senare (21 27). Rapport 211:2, 211.

48

49 48 Den nationella forskningsstudien Swedish National Study on Aging and Care (SNAC) är en långsiktig nationell studie av åldrandet samt vden och omsorgen för de äldre. Projektet startade undersökningarna 21. Studien har initierats av socialdepartementet och genomförs i fyra områden i Sverige: fem kommuner i Skåne Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad; en kommun i Blekinge Karlskrona; stadsdelen Kungsholmen i Stockholms stad samt Nordanstigs kommun i Hälsingland. I Blekinge drivs projektet för närvarande i samverkan mellan följande organisationer: Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Landstinget Blekinge, Universitetet i Lund, Linnéuniversitetet i Växjö, Högskolan i Kristianstad samt Karlskrona kommun. Huvudansvarig för SNAC- B är Professor Johan Berglund, Mer information finns på den gemensamma hemsidan

50

51

52 Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälsa, vd och omsorg i Blekinge. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden så att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare. Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner

En bild av de äldre. kompetenscentrum. funktionsförmåga bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun, sex år senare (2001-2007) Blekinge

En bild av de äldre. kompetenscentrum. funktionsförmåga bland äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun, sex år senare (2001-2007) Blekinge Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre funktionsförmåga bland äldre ( 6 ) i Karlskrona kommun,

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

En bild av de äldre -demografi, besvär och symtom

En bild av de äldre -demografi, besvär och symtom Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vd och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner En bild av de äldre -demografi, besvär och symtom Upplevd hälsa bland

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, genomförande och arbetsläge

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, genomförande och arbetsläge SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, genomförande och arbetsläge 1 Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care. - syfte, uppläggning och arbetsläge SNAC Swedish National study on Ageing and Care - syfte, uppläggning och arbetsläge Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care SNAC Swedish National study on Ageing and Care Longitudinella områdesdatabaser för uppföljning och analys av äldreområdet Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet

Läs mer

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen. A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna

Läs mer

kompetenscentrum Att mätas och vägas... Blekinge En bild av de äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun, sex år senare Pia Gunnarsson Jan Resebo

kompetenscentrum Att mätas och vägas... Blekinge En bild av de äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun, sex år senare Pia Gunnarsson Jan Resebo Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att mätas och vägas... En bild av de äldre ( 60 år) i Karlskrona kommun,

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Utbildning för personal inom äldre- och handikappomsorgen i Sölvesborgskommun

kompetenscentrum Blekinge Utbildning för personal inom äldre- och handikappomsorgen i Sölvesborgskommun Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Utbildning för personal inom äldre- och handikappomsorgen i Sölvesborgskommun

Läs mer

Kontrollera dina tänder regelbundet!

Kontrollera dina tänder regelbundet! Årgång 18 Nummer 69 MIN TANDLÄKARE/vågmästarEplatsens implantat och tandhälsovård Tandläkarna Maria Zachrisson, Claes Gustafsson, Lucas Bertilsson, Christian Stangenberg samt tandhygienist Beatrice Björck

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting Ett livsperspektiv

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation Så skyddar Decapinol delmopinol HCl mot tandköttsinflammation Förebygg plack och behåll Ditt leende Information om en enkel daglig rutin som hjälper mot tandköttsinflammation och förebygger tandlossning

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Mat för äldre inom vård och omsorg

Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 20 juni 2007 Författare: Inger Wårdh Mål i mun en artikel om äldre och mat Hur mycket som än satsas på bra mat och en trevlig måltidssituation för äldre så kan matlusten ändå utebli för dem som har

Läs mer

Tandlossning och DIABETES

Tandlossning och DIABETES Tandlossning och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks TANDLOSSNING OCH DIABETES Tandlossning och diabetes Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Tips och råd för dig med implantat

Tips och råd för dig med implantat TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. Patientguide Mellanrumsborstar Original Extra mjuk Angle 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7 mm 0,8 mm 1,1 mm 1,3 mm 0,45

Läs mer

SNAC. Swedish National Study on Aging and Care. Äldres liv och hälsa-

SNAC. Swedish National Study on Aging and Care. Äldres liv och hälsa- SNAC Swedish National Study on Aging and Care Äldres liv och hälsa- Redovisning av SNAC- resultat 21-21 Text & layout Jan Resebo SNAC- Blekinge E-post: jan.resebo@ltblekinge.se Telefon: 768 539346 Innehållsförteckning

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2 2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. TePe Mellanrumsborstar Patientguide Tandköttsinflammation och tandlossning Original 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7

Läs mer

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum SNAC Swedish National study on Ageing

Läs mer

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar.

Läs mer

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Börja tidigt att vänja hunden vid hantering. Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Tyvärr har många hundägare väldigt litet kunskaper om hur hundarnas tänder ska skötas. Det är en utbredd missuppfattning

Läs mer

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013 Nordanstig SNAC representerar riket Få läkemedel i Nordanstig Är SNACs studiepopulationer representativa för riket? En relevant fråga eftersom projektet består av ett urval av områden och individer. Protokollen

Läs mer

Visa dina SNYGGARE TÄNDER i vår!

Visa dina SNYGGARE TÄNDER i vår! Årgång 19 Nummer 71 MIN TANDLÄKARE/vågmästarEplatsens implantat och tandhälsovård Tandläkarna Maria Zachrisson, Claes Gustafsson, Lucas Bertilsson, Christian Stangenberg samt tandhygienist Beatrice Björck

Läs mer

Värt att veta om tandslitage

Värt att veta om tandslitage Värt att veta om tandslitage www.colgate.se Vad är tandslitage? Tandslitage är en samlad beteckning för förlust av de hårda tandvävnaderna, alltså emalj och dentin. Emaljen är det hårda, yttre skalet som

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen 1(5) Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen Anvisningarna beskriver hur munvårdskortet och bedömningsjournalen ska fyllas i samt hur handlingen ska spridas och förvaras. Munvårdskortet

Läs mer

Ge din fyrfota vän. Om din hund eller katts munhälsa

Ge din fyrfota vän. Om din hund eller katts munhälsa Ge din fyrfota vän Om din hund eller katts munhälsa Den moderna hund- och katthållningen har precis som för människan drastiskt ändrat djurens matvanor snabbare än vad evolutionen hunnit med. Detta har

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Kliniktillfälle 2. Varför borstar vi tänderna? Rengörande effekt. Pellikel: definition. Pellikel. Rengörande effekt. Fräsch smak.

Kliniktillfälle 2. Varför borstar vi tänderna? Rengörande effekt. Pellikel: definition. Pellikel. Rengörande effekt. Fräsch smak. Kliniktillfälle 2 Varför borstar vi tänderna? Plackinfärgning (PI) enligt Lenox / Kopczyk Gingivalindex enligt Löe och Silness,1963 God egenvård - Nadja - Nadja - Lena Rengörande effekt Fräsch smak Fluortillskott

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur. Utfördes 200905-200911 under ledning av 3 st legitimerade tandläkare i Malmö, 1 st legitimerad tandläkare i Stockholm och 1 st

Läs mer

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär 1. Löpnr Sign 2. Område : 1 2 3 4 5 6 Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär Om vi skulle behöva nå dig, vilket telefonnummer kan vi då ringa? Telefonnummer Bostad.-. Arbete Mobil.-...-.. 3.

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 1 Plats och tid Kallingesalen, stadshuset, kl 13.00-17.00 Ordinarie ledamöter Ersättare Närvarande Bo Johansson Omsorgsnämnden Leif Nilsson PRO Ulla Svensson Omsorgsnämnden Åke Nilsson Tj.Ers. PRO Listerby/J-hus

Läs mer

Munbedömning enligt ROAG-J. i Senior alert. (Revised Oral Assessment Guide) Version 2014-11-27. www.senioralert.se senioralert@lj.

Munbedömning enligt ROAG-J. i Senior alert. (Revised Oral Assessment Guide) Version 2014-11-27. www.senioralert.se senioralert@lj. Munbedömning enligt ROAG-J (Revised Oral Assessment Guide) i Senior alert ROAG bedömning för munnen Munhälsa Trycksår Fall Undernäring Översatt till svenska och modifierat av Pia Andersson, Högskolan Kristianstad

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

god munhälsa ger god hälsa SUUNTERVEYDEN PUOLESTA FÖR GOD MUNHÄLSA

god munhälsa ger god hälsa SUUNTERVEYDEN PUOLESTA FÖR GOD MUNHÄLSA god munhälsa ger god hälsa SUUNTERVEYDEN PUOLESTA FÖR GOD MUNHÄLSA Munhälsa en viktig del av hälsan God munhälsa är en del av den allmänna hälsan. Problem med munhälsan påverkar intagandet av mat och

Läs mer

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Munnen är en del av kroppen det är säkert Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård

Läs mer

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma Hemlösas munhälsa Lars Frithiof och Patricia De Palma I samband med en brett upplagd pilotundersökning av 35 hemlösa personer i Stockholm konstaterades att de hemlösas tandhälsa var chockerande dålig.

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (9) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-04 Revideras 2018-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll Riktlinjer

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le igen Tandimplantat har många fördelar För dig som saknar en, flera eller alla tänder Att behålla alla tänder livet ut är

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

Munvårdsbedömning ROAG- Revised Oral Assessment Guide

Munvårdsbedömning ROAG- Revised Oral Assessment Guide En frisk och fräsch mun är mycket betydelsefullt för livskvalitet och välbefinnande. Munhälsa har också en social och psykologisk betydelse eftersom den påverkar såväl förmågan att tugga och svälja som

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder...

Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder... Låt inte livet gå dig förbi på grund av saknade tänder... Fråga efter tandimplantatlösningar från BIOMET 3i Läs av koden med din smartphone om du vill veta mer om tandimplantat! Som chef på ett stort ekonomiföretag

Läs mer

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården

Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården t e d a l b Frisk Så klarar dina tänder julens goda Julklappstips Öppet hus hos Folktandvården Gott nytt Frisktandvårdsår! Ett nytt år är snart här. För många är det dags att teckna ett nytt Frisktandvårdsavtal.

Läs mer

Tandvård för äldre information till Delegationen. 11 maj 2016

Tandvård för äldre information till Delegationen. 11 maj 2016 Tandvård för äldre information till Delegationen 11 maj 2016 Uppdrag: tandvård för den sköra äldre Uppdrag: tandvård för sköra äldre Gruppen: sjukhustandläkare Erik Nodin tandläkare och klinikchef Ulrika

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom

Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom 161007 Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen inger.w.stenberg@vgregion.se

Läs mer

BUCADOG BUCACAT. Munhygien för hund och katt

BUCADOG BUCACAT. Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT Munhygien för hund och katt BUCADOG Här kan du köpa / BUCACAT Apotek, med utökad service för djurägare. Veterinärkliniker, med försäljning av hälsovårdsprodukter, som valt att ta in Aptus

Läs mer

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011.

Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. 1 Tandhälsan hos Barn och Ungdomar Gävleborgs län 2011. Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare vilken kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT

Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT 2 Produkter som ingår i Aptus blå serie. Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia.

TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia. TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia. Har du tittat din hund i munnen? Borstar du din katts tänder? En viktig sak för hundens hälsa och välbefinnande är att hålla tänder och tandkött

Läs mer

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

En liten skrift om: Munhygien för katt & hund

En liten skrift om: Munhygien för katt & hund En liten skrift om: Munhygien för katt & hund Bakterier i munhålan Hundens och kattens tänder utsätts dagligen för bakterieangrepp. Normalt ryms det flera miljoner bakterier i munhålan och varje gång hunden/katten

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Prader-Willis syndrom. Beräknad förekomst: 6-8: levande födda. 26-3-23 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016

Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016 Munhälsan under graviditeten Graviditet och munhälsa Den väntande mammans munhälsa Graviditet, familjen och munnen Fostrets munhälsa Tobak Kost Rengörning av tänder Munnens vårdingrepp under graviditeten

Läs mer

Svenska folkets munvårdsvanor EN RAPPORT FRÅN SUNSTAR GUM

Svenska folkets munvårdsvanor EN RAPPORT FRÅN SUNSTAR GUM Svenska folkets munvårdsvanor EN RAPPORT FRÅN SUNSTAR GUM sid 3. sid 4. sid 5. sid 6 7. sid 8. sid 9. sid 10 11. sid 12 13. sid 14 15. Innehåll: Förord En tickande folkhälsobomb Fakta: inflammation i tandköttet

Läs mer

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

PlaqueOff Animal. Innehåll och dosering

PlaqueOff Animal. Innehåll och dosering PlaqueOff Animal Innehåll och dosering Dosering Hund under 10 kg och katt: 1/2 mått*/dag, Hund 10-25 kg: 1mått/dag, Hund över 25 kg: 2 mått/dag *mått, motsvarande ett halvt kryddmått, medföljer i förpackningen.

Läs mer

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär Incontinentia pigmenti -9-9 Orofacial funktion hos personer med Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos

Läs mer

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär q-deletionssyndromet -- Orofacial funktion hos personer med q-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

LE NATURLIGT IGEN. www.naturligt-attraktiv.se. Ny livskvalitet med. nya tänder som sitter fast

LE NATURLIGT IGEN. www.naturligt-attraktiv.se. Ny livskvalitet med. nya tänder som sitter fast LE NATURLIGT IGEN Ny livskvalitet med nya tänder som sitter fast www.naturligt-attraktiv.se innehåll Tandimplantat 2 Vad är ett tandimplantat? 4 Fördelar med tandimplantat 5 När kan tandimplantat sättas

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

ODONTOLOGISK PROFYLAKTIK

ODONTOLOGISK PROFYLAKTIK ODONTOLOGISK PROFYLAKTIK Munvård och kontroll av avtagbar protetik Ann-Christin Johansson Sebastian Malmqvist Tandproteser Helprotes Över- och underkäksprotes Sugkoppseffekt Partiell protes Över- och underkäksprotes

Läs mer