Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm"

Transkript

1 En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm D et är välkänt bland läkare och även bland en stor del av allmänheten att människan har en begränsad livslängd. Förr eller senare dör man. Men vi blir allt äldre och äldre tröstar oss läkarvetenskapen, och det är därför fler och fler får cancer. Eftersom våra myndigheter har försett oss med statistik över dödsorsaker i Sverige sedan lång tid tillbaka kan man lätt se hur det egentligen förhåller sig. Döden är en allvarlig åkomma varför det borde vara av stort intresse att närmare granska statistiken. Befolkningsutvecklingen i Sverige studerades därför sedan 1749 med avseende på befolkningsmängd, antal avlidna, dödlighet samt medellivslängd, det senare endast under 19-talet. Ett antal oroande frågetecken visade sig uppstå. Metodik Statistiska Centralbyrån (SCB) har befolkningsstatistik tillgänglig på sin webbsida så att vem som helst kan gå in och studera den helt gratis. Data hämtades ur deras databas och bearbetades grafiskt. Uppgifter över förväntad medellivslängd vid födseln erhölls också av SCB. Resultat Hur många är det som dör varje år i Sverige? Figur 1 ger svaret på denna fråga. 1:1

2 12 1 Antal döda per år Figur 1. Diagrammet visar antal människor som dog varje år i Sverige sedan Topparna ligger vid åren 1773, 189, 1857 respektive Sedan 1749 har alltså mellan 45 och 15 personer avlidit varje år. Diagrammet är en enkel redovisning av siffror enligt Statistiska Centralbyrån. Men befolkningen växer ju och därför kan det vara intressant att se på dödligheten, d.v.s. antal döda per 1. innevånare. Resultatet ges i Figur 2. Medellivslängden ökar också i Sverige. Figur 3 visar att den har ökat under hela 19-talet men huvudsakligen under dess första hälft. En studie av befolkningsstatistiken visar att antalet personer, som uppnått 1 års ålder, ökar starkt. År 195 var,67 % av befolkningen över 1 år. År 22 var,47% över 1 år gamla d.v.s. 7 gånger fler. Det finns därför inte skäl att tro att 85 år är någon sorts biologisk gräns. Något annat bromsar. 1:2

3 2 18 Dödlighet 1/ Figur 2. Diagrammet visar hur dödligheten sjunker markant under första hälften av 19-talet för att från 1955 vika av uppåt igen. Figur 2 visar s.k. 'Crude Rate', dvs. antalet döda per 1 av befolkningen vid varje år. Om proportionen äldre ökar så ska man förvänta sig en ökad dödlighet med detta mått. Kvinnor Män Medellivslängd Figur 3. Den förväntade medellivslängden vid födseln ökade linjärt med,4 år per år för både män och kvinnor fram till år Därefter sjunker ökningen tvärt till,15 år per år. Socialstyrelsen visar i sin rapport Folkhälsans utveckling och fördelning [2] att medellivslängden endast förväntas öka med ett par år ytterligare fram till år 25. 1:3

4 Diskussion År 1773 dog över 15 personer när Gustav III nyss hade startat sin regentgärning. I en utmärkt publikation av Statistiska Centralbyrån, Befolkningsutvecklingen under 25 år [1] kan man se vilka händelser som låg bakom dessa toppar var det missväxt, hungersnöd och dysenteri, som låg bakom. Nästa topp i dödsstatistiken kom 189 när ryssarna invaderade Norrland under finska kriget. Samtidigt med detta bröt även dysenterin ut igen. År 1857 har vi en ny topp, som kan ha med Krimkriget att göra. Både kolera och dysenteri frodades. Den sista toppen, år 1918, orsakades av spanska sjukan, en magsjukdom, som skördade många offer i Europa under några år. I samtliga dessa fall återgick dödligheten till det normala efter bara ett eller två år. Men 1955 händer det något helt annorlunda. Från år till år ökar dödligheten hos hela befolkningen. Vi har en blomstrande industri, tekniken utvecklas, hälsovården blir bättre och bättre, välståndsökningen känner inga gränser. Men vi blir sjuka och dör i cancer, får astma och allergier. Barnen växer om oss på både längden och bredden. Solen blir plötsligt farlig. Vi har klarat oss bra i solskenet de senaste 4 miljoner åren, men från 1955 får man hudcancer av den. År 23 skriver Apoteket följande i sin broschyr om Solen: Egentligen borde vi människor inte sola alls. Så farliga är faktiskt solens strålar. Den ökande incidensen av hudcancer sedan 1955 har emellertid även associerats till FM-radions utbyggnad [3]. Från 1955 ökar dödligheten enligt Figur 2. Figur 3 visar hur medellivslängden har ökat under 19-talet. Från år 1955 tvärbromsar den årliga ökningen av livslängden från,4 till,15 år per år. Under perioden ökar medellivslängden för män endast med,8 år per år. Men även om medellivslängden vore konstant skulle en ökande andel åldringar leda till en ökande dödlighet. Figur 2 skulle då kunna ses som summan av två kurvor; en som avtar starkt p.g.a. förbättrad levnadsstandard och en som kommer underifrån och som beror på ett ökande antal allt äldre människor. Men fortfarande är tvärvändningen ett specifikt år mycket förbryllande. Summan av två linjer ger en jämn böj i skärningspunkten, inte en knyck! Figur 4 visar dödligheten i cancer i Sverige sedan 1951, dels i faktiska siffror och dels åldersstandardiserat. Om man antar att cancer är en naturlig del av åldrandet så kan det vara riktigt att åldersstandardisera data. Men om cancern är ett resultat av långvarig exponering för en miljöstörning är det fel att med en åldersstandardisering göra det onormala normalt. Hur vet vi att de äldre hade fått en specifik cancertyp i stor omfattning om denna miljöstörning inte hade funnits? Om man åldersstandardiserar dödligheten mot 197 års befolkning så försvinner det tydliga trendbrottet vi ser i Figur 2 på grund av den stora andelen åldringar i populationen. Men om vi i stället använder 19 års befolkningspyramid framgår tydligt att det faktiskt rör sig om ett trendbrott år Detta framgår av Figur 5. Genom att studera åldersspecifik incidens eller dödlighet för olika tidsperioder kan man se om åldringarna alltid har haft hög cancerincidens eller inte. Ett exempel på när de inte hade hög incidens är hudcancer. Där är data så tydliga att det klart framgår att det handlar om exponeringstid, inte åldrande i sig. Figur 6 visar dessa data, se även ref. [3]. 1:4

5 Crude Rate ASR(W) 3 25 Incidens (1/1.) Figur 4. Utvecklingen av cancerdödligheten i Sverige sedan 1951 redovisat på två olika sätt. ASR (W) betyder Age Standardised Rate mot en standardiserad åldersfördelning för hela världen (år 1966). Fördelen med att studera faktiska siffror, crude rate, är att man tydligare kan se trendbrott och få tips om var i tiden man ska söka efter samhällsförändringar, som kan ha haft en inverkan på statistiken. Men även i den åldersstandardiserade kurvan får man liknande, men inte fullt så markanta anvisningar. I Figur 4 ser vi t.ex. att även den åldersstandardiserade incidensen ökar runt 197 och avtar tydligt runt 198. Detta borde ha motiverat djupare studier om bakomliggande orsaker Dödlighet 1/1. Figur 5. Den åldersstandardiserade dödligheten i Sverige enligt 19 års befolkning uppvisar ett trendbrott år :5

6 Incidens (1/1.) Figur 6. Åldersspecifik incidens av malignt melanom vid olika årtal. Figur 6 visar att en pensionär år 1958 hade en incidens på 5/1. medan den år 22 hade vuxit till 53/1., d.v.s. med en faktor över 1 gånger. Sannolikheten att pensionärerna solar sig 1 gånger mer idag än år 1955 bedömer vi vara mycket låg. Däremot uppvisar incidensökningen hos de personer som varit exponerade för FM-sändare hela tiden sedan 1955 alla tecken på att vara beroende av exponeringstiden, se Figur 7. 6 Incidens (1/1.) Figur 7. Genomsnittlig malign hudcancerincidens hos personer mellan 14 8 år i Sverige sedan år Det finns även möjlighet att studera enskilda åldersgrupper och deras individuella dödlighetsmönster. En mycket gedigen undersökning av detta finns utförd av Hans Lundström och Jan Qvist hos SCB [4]. Även i SCBs demografiska rapport 1999:2 [1] återfinns diagram över dödlighetsutvecklingen per åldersgrupp. Gemensamt för dessa diagram är att de visar hur den nedåtgående trenden för dödligheten bryts runt 1955 för alla åldersgrupper upp till ca 65 års ålder. För åldersgrupperna 3-6 år återtas inte den avtagande trenden förrän efter år 198. Se Figur 8. 1:6

7 Dessa förändringar har man svårt att notera i linjära diagram men i logaritmiska diagram framträder de. I nedanstående diagram anges dödligheten som andelen döda bland de som levde året innan. Figur 8. Dödlighet hos män 1-99 år i Sverige (H Lundström och J Qvist, 22) 1:7

8 För att se resultatet när man grupperar åldrarna i 5-årsklasser gjorde vi egna diagram baserat på samma data Dödlighet 1/ Årtal Figur 9. Dödlighetsutvecklingen för -9 åringar Dödlighet 1/ Årtal Figur 1. Dödlighetsutvecklingen för 1-19 åringar 1:8

9 Dödlighet 1/ Årtal Figur 11. Dödlighetsutvecklingen för åringar. Trendbrott 1955 och I Figur 11 ser man en tendens till trendbrott både 1955 och Dödlighet 1/ Årtal Figur 12. Dödlighetsutvecklingen för 4-65 åringar Dödligheten i Figur 12 anges här i ett linjärt diagram. 1:9

10 Slutsatser Denna rapport har sammanfattat förhållanden, som leder till följande slutsatser: 1. Det sker ett brott i dödligheten år Detta gäller speciellt dödligheten i hudcancer och lungcancer [3]. Av figur 8-1 framgår att dödligheten hos 1-4 och åringar har börjat öka sedan år Om detta skulle visa sig vara en reell trend, måste vi försöka ta reda på bakgrunden. 2. Medellivslängdens ökningen skedde främst under 19-talets första hälft. Någon ytterligare ökning av betydelse fram till år 25 förväntas inte ske enligt Socialstyrelsen. Inget tyder dock på att denna inbromsning styrs av en biologisk åldersgräns utan den har helt andra orsaker. 3. Åldersstandardisering av dödlighet är relevant i de fall man jämför dödlighet, som orsakas av naturligt åldrande i en population. Men om man däremot studerar en sjukdom, som påverkas av en långvarig exponering för en hälsofarlig miljöfaktor, bör man hellre studera de enskilda åldersgruppernas incidensutveckling. I annat fall kan man riskera att dränka informationen med höga incidensbidrag från en åldrande population och därmed missa viktiga förändringar i yngre åldersgruppers incidensutveckling. Referenser 1. Statistiska Centralbyrån, Befolkningsutvecklingen under 25 år, Demografiska rapporter 1999:2, ISBN Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 22, ISBN X 3. Hallberg Ö, Johansson O, Melanoma incidence and frequency modulation (FM) broadcasting, Arch Environ Health 22; 57: Lundström H, Qvist J, Mortality forecasting and trend shifts: an application of the Lee-Carter model to Swedish mortality data, Statistics Sweden, Working Paper presented at the seminar on How to deal with uncertainty in population forecasting? in Vienna, December 12-14, 22 1:1

Sjukfusk och prostatacancer

Sjukfusk och prostatacancer Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,

Läs mer

En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad

En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad En analys av olika sociala ersättningars koppling till mobilsystemets täckningsgrad Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi,

Läs mer

Melanom på huvudet är det en könsfråga??

Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 14 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Sjukskrivningsproblemet och rationellt tänkande

Sjukskrivningsproblemet och rationellt tänkande Sjukskrivningsproblemet och rationellt tänkande Örjan Hallberg, civ ing Olle Johansson, docent Experimentell Dermatologi, Neurovetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm Samhällskostnaderna för sjukvård

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Döda och medellivslängd

Döda och medellivslängd Döda och medellivslängd Under 2010 avled 46 587 kvinnor och 43 900 män. Den äldsta avlidna personen under året var en kvinna som blev 110 år. Bland männen var den äldsta som avled 108 år. Drygt hälften

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2012

Cancerincidens i Sverige 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2012 Nya diagnosticerade cancerfall år 2012 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2012 Nya

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Om relationen mellan kommunens storlek och ohälsa

Om relationen mellan kommunens storlek och ohälsa Kurs: SO1201 HT10; B-uppsats Lisa Olsson Om relationen mellan kommunens storlek och ohälsa av Lisa Olsson Kurs: SO1201 HT10; B-uppsats Lisa Olsson Innehållsförteckning Inledning...4 Problembeskrivning...4

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Kostnader sista levnadsåret

Kostnader sista levnadsåret 1 (18) ju Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader Juni 2012 Sammanfattning Andelen personer 65 år och äldre i Västra Götaland förväntas öka förhållandevis kraftigt under de närmaste

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Befolkningsprognos Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad för Umeå kommun feb 29 INLEDNING Prognos 29 som presenteras nedan utgör ett underlag för 29 års verksamhetsplanering.

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, maj 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län,

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Personalöversikt 2009

Personalöversikt 2009 Personalöversikt 2009 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Vad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen

Vad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen Vad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen SKPF maj 2014 SKPF Box 30088 104 25 Stockholm www.skpf.se Inledning De senaste åren har en stor debatt

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2015 Antalet arbetslösa minskar igen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012

Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn.

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn. 4 3 2 2 1 1 1 9 8 7 6 4 3 2 1 Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. 91 Yrkesarbetande i industrin Tekniska tjänstemän i industrin Arbetskraft som trång sektor i byggsektorn Källa:

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA Peter Stein, Stein Brothers AB Januari 2016 Förord Ett områdes demografiska utveckling påverkar förutsättningarna

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa

Läs mer

Försäkrade i Sverige

Försäkrade i Sverige Försäkrade i Sverige Livslängder och dödlighet, prognoser 2014-2070, baserade på data 2001-2012 En studie av Försäkringstekniska Forskningsnämnden (FTN), Svensk Försäkring Undersökningens genomförande

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Effekter på barn vid låga blynivåer. Rapport nr 27/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Effekter på barn vid låga blynivåer. Rapport nr 27/2015 Rapport nr 27/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på barn vid låga blynivåer Staffan Skerfving Lina Löfmark Thomas Lundh Zoli Mikoczy Ulf Strömberg Arbets- och miljömedicin 2015-12-23 Bakgrund

Läs mer

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017. Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017. Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1401 Sveriges framtida befolkning 2014 2060 The future population of Sweden 2014 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam...

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam... Detta dokument har tagits fram till kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott av kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med omsorg- och äldreförvaltningen, vilka tillsammans ansvarar för framtagandet

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ) Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst

Läs mer

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

Befolkningsförändringar per kvartal 2009 2010:7 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur Befolkningsprognos 2010 2019 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur

Läs mer

Befolkningsframskrivningar 2015 2060 BE0401

Befolkningsframskrivningar 2015 2060 BE0401 BV/PI 2015-05-19 1(10) Befolkningsframskrivningar 2015 2060 BE0401 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet 2015:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

Andel som arbetar heltid

Andel som arbetar heltid Nytt om kartläggningen av yrkesarbete bland läkare 65+. Aktuellt läge i månadsskiftet maj-juni 2014 Henning Höjer ledamot i SÄLs styrelse och föreningens skattmästare 1 Detta är den tredje och sista preliminära

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET SIDA 2 AV 46 Om Norrköping och Norrköpingsborna Visste du att.. Norrköpings

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport augusti 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har minskat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer