Vårdkonsumtion bland äldre boende på Kungsholmen och Essingeöarna

Transkript

1 Vårdkonsumtion bland äldre boende på Kungsholmen och Essingeöarna Analys av konsumtionen av akut slutenvård samt öppen primärvård relaterat till grad av funktionsnedsättning. Baslinje undersökningen 2002 på Kungsholmen Essingeöarna SNAC Vårdsystem (The Swedish National Study on Ageing and Care) SNAC-K rapport Nr. 6 Jenny Österman Mårten Lagergren Lena Lundberg Rapporter / Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 2004:4

2

3 Förord Den individuella uppföljning av äldreomsorgen, som görs inom SNAC-projektets vårdsystemdel, gör det också möjligt att på individnivå sammanställa de äldres behov och insatser av äldreomsorg med deras konsumtion av hälso- och sjukvård. I syfte att kartlägga sambandet mellan funktionsnedsättning och boendeform å ena sidan och konsumtionen av hälso- och sjukvård å den andra för personer 65 år eller äldre med långvarig vård och omsorg har en samkörning gjorts av insamlade SNAC-data för Kungsholmen och Essingeöarna med landstingets register för sluten och öppen vård. Härvid har jämförelser gjorts mellan personer med högre resp. lägre grad av funktionsnedsättning, boende i ordinärt inklusive servicehus resp. heldygnsomsorg samt med avseende på kön samt ålder. Icke oväntat visar detta att personer i heldygnsomsorg givet funktionsnedsättningen konsumerar mindre av landstingets hälso- och sjukvård än personer i ordinärt boende eller serviceboende. Mindre uppenbart visar det sig också att höggradigt funktionsnedsatta personer har en lägre sjukvårdskonsumtion än måttligt nedsatta äldre personer. Det senare förhållandet förefaller kräva en närmare förklaring och avsikten är nu att genom fördjupade studier söka klarlägga orsakssambanden bakom detta förhållande. I syfte att säkerställa att resultaten inte beror på brister i statistiken har studien även innefattat en validering av registreringen av hälso- och sjukvårdsinsatserna för de äldre. Denna visade på stora brister när det gäller registreringen av öppen hälso- och sjukvård för personer i ordinärt boende. Mårten Lagergren Nationell koordinator Projektledare SNAC-K, vårdsystem

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE MED SNAC-STUDIEN MATERIAL OCH METOD INGÅENDE PERSONER INSAMLADE UPPGIFTER INDEX FÖR SAMMANFATTNING AV RESULTAT KONSUMTION AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PERSONER MED ÄLDREOMSORG 2002 RELATERAT TILL HELA BEFOLKNINGEN 65 ÅR ELLER ÄLDRE, PÅ KUNGSHOLMEN VÅRDBEROENDE BLAND DE INGÅENDE PERSONERNA I MATERIALET KONSUMTION AV AKUT SLUTENVÅRD KONSUMTION AV SLUTEN AKUT SJUKVÅRD RELATERAT TILL GRAD AV FUNKTIONSNEDSÄTTNING SAMT BOENDEFORM VÅRDEPISODER INOM AKUT SLUTENVÅRD KONSUMTION AV ÖPPEN PRIMÄRVÅRD GENOMGÅNG AV ORGANISATIONEN AV INSATSER PÅ DE SÄRSKILDA BOENDENA PERSONALTÄTHET SKILLNADER I GENOMSNITTLIGT ANTAL BESÖK, BEROENDE PÅ BOENDEFORM VALIDERING AV REGISTRERADE VÅRDINSATSER BLAND PERSONER 65 ÅR OCH ÄLDRE BOENDE PÅ KUNGSHOLMEN EN KRITISK GRANSKNING AV KÄLLMATERIALET URVAL Urvalsförfarande för dem i särskilt boende med heldygnsomsorg Urvalsförfarande för ordinärt boende inkl. servicehus REGISTRERINGSFÖRFARANDE FÖR INSATSER I SÄRSKILT BOENDE MED HELDYGNSOMSORG REGISTRERING AV INSATSER I ORDINÄRT BOENDE RESULTAT AV VALIDERINGEN AV INSATSERNA INOM HELDYGNSOMSORGEN... 30

6 6.6 RESULTAT AV VALIDERING AV INSATSER FÖR ORDINÄRT BOENDE INKLUSIVE SERVICEHUS DISKUSSION REFERENSER BILAGOR ADL- OCH KOGNITIV NEDSÄTTNING TABELLER. PROCENTUELL FÖRDELNING GRAD AV FUNKTIONSNEDSÄTTNING VIKTNING PERSONALTÄTHET BERÄKNING AV PERSONALTÄTHET FRÅGOR KRING ORGANISERING AV INSATSER PÅ RESPEKTIVE BOENDEENHET OMSORGSPERSONALENS ARBETSUPPGIFTER PÅ RESP. BOENDEENHET PERSONALTÄTHETEN PÅ RESPEKTIVE BOENDEENHET PERSONALTÄTHETEN PÅ RESP. BOENDEENHET BERÄKNAT FÖR OMSORGSPERSONALEN GENOMSNITTLIG TID FÖR RESP. PERSONALGRUPP I RESP. BOENDEENHET... 44

7 1 Sammanfattning Rapporten redovisar en analys av sjukvårdskonsumtionen bland de med långvariga vård och omsorgsbehov som år 2002 var 65 år eller äldre och boende på Kungsholmen och Essingeöarna. Analyserna baserar sig på SNAC-K tvärsnittsundersökning samt utdrag från landstingets slutenvårds- och öppenvårdsregister. Bakgrunden till studien var att tidigare studier visat att personer i heldygnsomsorg 2 och personer med hög grad av funktionsnedsättning har färre antal vårddagar inom akut slutenvård och färre antal registrerade läkarbesök inom landstingets öppenvård än personer i ordinärt boende inklusive servicehus och personer med mindre grad av funktionsnedsättning (Lagergren, 2002; Meinow, 2002). För detta finns fyra möjliga förklaringar: 1. Personer med hög grad av funktionsnedsättning behöver mindre akut sjukvård. 2. Behovet av akut sjukvård tillgodoses inom det särskilda boendet (heldygnsomsorg) 3. De får inte den vård de behöver (undervård) 4. De registrerade insatserna överensstämmer inte med de verkligt utförda Syftet med studien är dels att: försöka ta reda på vilken eller vilka av dessa förklaringar som verkar mest rimlig, dels att, ge en så sann bild som möjligt av sjukvårdskonsumtionen hos personer både inom heldygnsomsorg och ordinärt boende inkl. servicehus relaterat till personernas grad av funktionsnedsättning. I rapporten redovisas konsumtionen av akut slutenvård och öppenvård för personer med långvarig vård och omsorg enligt SoL och HSL under år 2002 beroende på boendeform, kön, ålder samt ensam- eller samboende. Det genomsnittliga antalet vårddagar inom akut slutenvård samt antalet besök inom öppenvården redovisas dels för samtliga personer som ingår i SNAC-K och dels för de av dessa som har registrerade dagar inom slutenvården alternativt registrerade besök inom öppenvården. 1 För upplägg av SNAC-Kungsholmen se SNAC-K rapport nr 1 och för tvärsnittundersökningen 2002 se SNAC- K rapport nr 5. 2 Med heldygnsomsorg menas, permanent boende med tillgång till vård- och omsorgsinsatser dygnet runt. 3 Kommer fortsättningsvis att benämnas som samtliga vårdtagare.

8 2 Konsumtion av sluten akutvård Analyserna av konsumtionen av akut slutenvård visar att det inte finns några signifikanta skillnader i konsumtionen med avseende på kön och ålder. Däremot finner man stora skillnader i genomsnittligt antal dagar med akut slutenvård beroende på boendeform: Drygt 23 dagar för personer i ordinärt boende (inkl. servicehus) och drygt 18 dagar för personer med heldygnsomsorg. Ännu större skillnad i antal dagar inom akut slutenvård kan man se mellan ensam- och samboende personer: 23 resp. 14 dagar. För personer med registrerade dagar inom slutenvården. Stora skillnader finns också beroende på grad av funktionsnedsättning. En betydligt lägre andel av de med hög grad av funktionsnedsättning hade under året varit intagna i slutenvården. Personer med hög grad av funktionsnedsättning hade också betydligt färre dagar registrerade inom sluten akutvård jämfört med de med en lägre grad av funktionsnedsättning. Dessa skillnader kan man se oberoende av boendeform. Om man istället väljer att analysera genomsnittligt antal vårdepisoder finner man samma mönster som när det gäller antalet dagar inom slutenvården. Skillnaderna blir dock inte lika tydliga. Ensamboende hade genomsnittligt fler antal episoder jämfört med samboende och personer med heldygnsomsorg hade ett lägre antal episoder jämför med dem i ordinärt boende (inkl. servicehus). Det var också stora skillnader på den genomsnittliga längden för vårdepisoden mellan sam- och ensamboende - 7,8 dagar respektive 11,3. Däremot fanns inga skillnader i vårdepisodens längd beroende på boendeform. Sammanfattningsvis har personer med heldygnsomsorg en lägre konsumtion av vård och omsorg, oberoende grad av funktionsnedsättning, jämfört med dem i ordinärt boende (inkl. servicehus). Den mest troliga förklaringen till den lägre vårdkonsumtionen inom heldygnsomsorgen förefaller vara att dessa personer dygnet runt har tillgång till kvalificerad vårdutbildad personal. De är därmed inte i samma behov av att besöka den akuta slutenvården utan får sina behov tillfredställda på boendet.

9 3 Analyserna av landstingets registerdata visade tydligt att samboende hade en betydligt lägre slutenvårdskonsumtion jämfört med de ensamboende. Samboende hade både färre antal vårdepisoder och kortare längd på episoden. Detta beror förmodligen på att samboende kan skrivas ut snabbare från en slutenvårdsvistelse, eftersom det då ofta men inte alltid finns en person tillhands som kan ge vård och hjälp efter utskrivning. Det kan alltså verka rätt naturligt att de som bor med heldygnsomsorg har en lägre sjukvårdskonsumtion än de som bor i ordinärt boende och att de som sammanbor kan vårdas kortare tid på sjukhus. Mindre självklart är varför personer med hög grad av funktionsnedsättning skulle vara i mindre behov av sjukvård än de som är i lägre grad nedsatta. Konsumtion av öppenvård Analyserna av konsumtionen av öppenvård år 2002 visar att även antalet registrerade läkarbesök skiljer sig beroende på boendeform. Det var avsevärt mycket färre antal registrerade besök för dem med heldygnsomsorg jämfört med dem i ordinärt boende (inkl. servicehus). Även efter uppdelning av vårdtagarna på grad av funktionsnedsättning kan man se dessa skillnader i antal läkarbesök. Sålunda de med heldygnsomsorg oberoende av graden av funktionsnedsättning har ett lägre genomsnittligt antal läkarbesök jämfört med dem i ordinärt boende (inkl. servicehus). Detta har observerats även tidigare och förklarats med att läkarinsatserna inte registreras i samma utsträckning när det gäller patienter med heldygnsomsorg. En genomförd validering av registreringen av läkarinsatserna visar dock att denna är mer heltäckande för dem med heldygnsomsorg än för dem i ordinärt boende (inkl. servicehus). Överensstämmelsen mellan journalanteckningar och registreringar i öppenvårdsregistret var för heldygnsomsorgen nästan 100 %. En alternativ förklaring till det lägre antalet registrerade besök hos/av läkare kan vara att behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser i stor utsträckning tillfredställs av annan vårdpersonal, eftersom boendet måste ha tillgång till sjuksköterska dygnet runt samt annan kvalificerad omsorgspersonal som ger vård, omsorg och trygghet. Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att det på en boendeenhet med heldygnsomsorg sker många indirekta kontakter som vare sig registreras eller journalförs, som till exempel konsultation eller receptförskrivning över telefon. Det kan också vara så att man i samband

10 4 med rond tar upp en mängd ärenden av vilka endast ett fåtal registreras och journalförs trots att insatsen är av den karaktären att registrering och journalföring ska göras. Graden av funktionsnedsättning påverkar såväl andelen som har registrerade besök och som antalet besök hos läkare inom öppenvården. Personer med hög grad av funktionsnedsättning tenderar såväl att ha färre registrerade besök jämfört med personer med lägre grad av funktionsnedsättning, oberoende av boendeform. För de i ordinärt boende skulle en möjlig förklaring kunna vara att den större tillgången till hemtjänst för dessa personer utgör en trygghetsfaktor som minskar behovet av sjukvårdsinsatser. En annan möjlighet är att personer med hög grad av funktionsnedsättning visserligen ofta lider av kroniska sjukdomar, men att dessa inte kräver akut sjukhusvård utan kan underhållas av primärvården. Anmärkningsvärt är dock i så fall att dessa personer även har en lägre konsumtion av öppenvårdsinsatser jämfört med personer med lägre grad av funktionsnedsättning. I brist på andra förklaringar ligger här slutsatsen nära tillhands att dessa personer inte längre betraktas som medicinskt behandlingsbara. Det bör i så fall utredas närmare om detta är en adekvat observation eller om det här de facto föreligger en undervård. Några direkta jämförelser för andra yrkeskategorier har inte kunnat göras, eftersom det endast är läkarinsatserna inom heldygnsomsorgen som registreras. Sjuksköterskor, sjukgymnaster samt arbetsterapeuter är anställda av boendeenheten. Men räknar man om antalet personalminuter per boende och vecka inom respektive personalkategori till antal besök, kan man se att personer med heldygnsomsorg har mer tillgång till personalkategorierna sjuksköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut jämfört med personer i ordinärt boende (inkl. servicehus). Genomsnittliga antalet besök hos sjuksköterska/distriktssköterska för personer i ordinärt boende (inkl. servicehus) är ca 11 besök/år, 12 besök hos sjukgymnast och ca två hos arbetsterapeut. Det finns inte några större könsskillnader i antalet besök inom öppenvården för personer i ordinärt boende inkl. servicehus. Däremot har åldern en större inverkan på det genomsnittliga antalet besök. Det högsta antalet besök hos samtliga personalgrupper har personer mellan år. Antal läkarbesök sjunker med ökad ålder, samma trend kan man se för antalet besök hos distriktssköterska och arbetsterapeut.

11 5 Samboende tenderar att ha en något högre konsumtion av öppenvård jämfört med ensamboende. Detta gäller för besök hos samtliga personalkategorier. Störst är skillnaden i antalet besök hos sjukgymnast. Det genomsnittliga antalet besök för ensamboende är där ca 11 besök, jämfört med 15 besök/år för samboende. Detta kan möjligen förklaras med att det finns en person som ser efter ens intressen och agerar advokat. Validering av registrerade insatser Valideringen av registrerade insatser jämfört med journalförda visade på en god överensstämmelse för personer med heldygnsomsorg. Men dessa var betydligt sämre för personer i ordinärt boende (inkl. servicehus). För denna grupp personer kan man se en underregistrering av faktiskt utförda läkarinsatser på ca 50 %. Bäst överensstämmelse var det i registreringen av insatserna från sjukgymnast. Konsekvensen av denna underregistrering är en underskattning av insatserna från den öppna sjukvården för personer i ordinärt boende (inkl. servicehus). En möjlig förklaring kan vara att det inte centralt finns några krav på att registrering av insatser ska göras, samt att de lokala direktiven kring registrering av insatser är otydliga. Den genomförda valideringen stödjer sålunda inte hypotesen att det skulle förekomma någon underregistrering av läkarinsatserna i heldygnsomsorgen. Studien visar tvärtom att det är i det ordinära boendet som underregistrering av insatserna sker. 1. Inledning Äldre idag är en heterogen grupp med individuella behov och önskemål. Vid planeringen för de äldres framtida behov är det viktigt att utgå från dagens konsumtion av vård och omsorg. Drygt 8300 personer är idag 65 år eller äldre och bor på Kungsholmen, vilket innebär ca 16 % av befolkningen, motsvarande siffra nationellt är ca 17 % (USK, 2003). Av samtliga vårdtillfällen inom landstingets slutenvård år 2000, konsumerade de som var 75 år eller äldre drygt 30 %, 21 % eller vårdtillfällen avser personer år och 9 % eller vårdtillfällen gruppen 85 år eller äldre. Personer 75 år eller äldre tenderar sålunda att ta i anspråk en stor del av sjukvårdens resurser (Svenska kommunförbundet, 2003).

12 6 Vi har i denna studie valt att titta på de äldre vårdtagarnas konsumtion av akut slutenvård samt landstingets öppenvård. Konsumtionen har sedan relaterats till de ingående personernas grad av funktionsnedsättning samt ett antal bakgrundsvariabler som kön, boendeform, boendestatus, ålder. I studien har också ingått en validering av landstingets registerdata. Denna syftade till att undersöka hur väl registrerade insatser motsvarar de verkligt utförda och - om de inte gör det i vilken riktning avvikelserna går? Valideringsstudien har genomförts lokalt, men med samordnad metodik så att resultaten skall vara jämförbara mellan de områden som deltar i SNAC-studiens vårdsystemdel, dvs. Region Skåne, Nordanstigs kommun samt stadsdelen Kungsholmen, Stockholm. 2. Bakgrund och syfte med SNAC-studien Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum erhåller av regeringen statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser innefattande data som på olika sätt beskriver utvecklingen av de äldres behov av vård och omsorg samt hur detta tillgodoses av kommun och landsting. Ett bidrag av totalt samma storlek som det statliga stödet erhåller från Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Projektet, som genomförs i Kungsholmens stadsdel i Stockholm, ingår som ett av fyra delprojekt inom ramen för den samlade nationella studien The Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). De övriga huvudmännen som deltar i SNAC-studien är: Region Skåne med kommunerna Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby samt Ystad ( Gott Åldrande i Skåne, GÅS) Gävleborgs läns landsting (primärvårdens FoU-enhet i Nordanstig) och Nordanstig kommun Blekinge läns landsting samt Karlskrona kommun Syftet med de longitudinella databaserna är att göra det möjligt att följa individerna och vården i ovanstående områden över tiden för att därmed kunna studera åldrandet och utvecklingen av behovet av vård och omsorg samt hur väl vården och omsorgen täcker den

13 7 äldres behov, hur resurserna används samt vilket resultatet insatserna ger ur ett helhetsperspektiv. SNAC-studien består av två perspektiv ett vårdsystemperspektiv samt ett befolkningsperspektiv. Denna rapport baseras på data från vårdsystemdelen, vars syfte är att möjliggöra en kontinuerlig uppföljning av de vård- och omsorgsinsatser som den äldre erhåller, såväl akuta som långvariga, samt att därvid även registrera faktorer, som har betydelse för tilldelningen av insatser. Insamlade data skall kunna användas som underlag för planering, resursfördelning och utvärdering av vård- och omsorgsinsatser av den äldre, samt som underlag till forsknings- och utvecklingsarbete kring frågor om vård och omsorg. Befolkningsdelen syftar till att över tid följa ett urval personer 60 år och äldre i syfte att studera åldrandet och uppkomsten av vårdbehoven i sitt biologiska och sociala sammanhang. En viktig aspekt är att kopplingen mellan befolknings- och vårdsystemdelen så småningom kommer att ge en möjlighet till olika jämförelser mellan dem som erhåller och dem som inte erhåller offentligfinansierad vård. För en mer utförlig allmän presentation av SNAC-studiens uppläggning och genomförande hänvisas till SNAC-rapport Nr. 1 Äldre med långvariga vårdbehov på Kungsholmen-Essingen Baslinjeundersökning Material och metod 3.1. Ingående personer Rapporten baserar sig på data från baslinje-undersökningen år 2002 på Kungsholmen (betecknas fortsättningsvis som SNAC-K 02) samt registerutdrag från slutenvården och den offentliga respektive privata öppenvården. Baslinje-undersökningen 2002 avsåg att omfatta alla personer skrivna på Kungsholmen och Essingeöarna, 65 år eller äldre, som per den 1 mars 2002 mottog långvariga vård- och omsorgsinsatser från kommun och/eller landsting. Som mottagare av långvarig vård och omsorg räknades alla som beviljats omsorg enligt biståndsbeslut med undantag för de som enbart beviljats trygghetslarm eller matdistribution samt de som tilldelats långvarig hemsjukvård och eller rehabilitering.

14 Insamlade uppgifter Insamlade uppgifter i baslinje-undersökningen omfattade: Personuppgifter (personnummer, eventuell utomnordisk härkomst, civilstånd och ensam/sammanboende) Omgivningsfaktorer (bostadens standard, tillgänglighet och anpassning till funktionshinder, tillgång till alternativ omsorg och sociala kontakter) Personligt vårdberoende (funktionsnedsättning och övriga behovspåverkande personliga förhållanden) Behov av särskilda sjukvårdsinsatser Beslutat bistånd enl. SoL Beslutade insatser enl. LSS Pågående insatser enl. HSL Registreringen i baslinje-undersökningen 2002 omfattade totalt 1466 personer, vilket utgör ca 72 % av det beräknade totala antalet vårdtagare med långvarig vård och omsorg. Det externa bortfallet i undersökningen uppgick således till ca 28 %, inklusive de omkring 8 % som ej lämnat samtycke till sammanförandet av personuppgifter. Det interna bortfallet i de olika frågorna varierar från 0 60 %. I analyserna har ej inkluderats variabler med för stort bortfall Index för sammanfattning av resultat SNAC-PADL-index Inom SNAC-studien har det tagits fram ett index, SNAC-PADL-index som används som en sammanfattande beskrivning av personernas funktionsnedsättning. Indexet används gemensamt för de olika SNAC-områdena. Det beräknas genom summering av fyra så kallade ADL-variabler 4, som mäter graden av oberoende i det dagliga livet, samt variablerna inkontinens (urin- resp. avföring), rörelsehinder och kognitiv nedsättning. De fyra ADLvariablerna mäts från 0 (oberoende) till 2 (helt beroende), de övriga från 0 (inga problem) till 3 (mycket svåra problem) 5. Värdet på kognitiv nedsättning multipliceras med två, för att få överensstämmelse med den s.k. Berger-skalan som används i region Skåne. Indexet faller därmed mellan 0 och 23. Det används för en indelning av vårdtagarna i fem funktionsnedsättningsgrupper (PADL-grupper) enligt nedanstående definition (Meinow, 2002). 4 Av- och påklädning, toalettbesök, förflyttning samt födointag. 5 Se bilaga 9.1

15 9 PADL-grupp Indexvärde Ingen eller lätt nedsättning 0-1 Måttligt nedsatt 2-7 Nedsatt 8-13 Mycket nedsatt Helt nedsatt Konsumtion av hälso- och sjukvård Bakgrunden till denna studie var att det i tidigare studier observerats att personer i heldygnsomsorg 6 och personer med hög grad av funktionsnedsättning har färre antal vårddagar inom akut slutenvård och färre antal registrerade läkarbesök inom landstingets öppenvård än personer i ordinärt boende samt personer med mindre grad av funktionsnedsättning (Lagergren, 2002; Meinow, 2002). För detta finns fyra möjliga förklaringar: Personer med hög grad av funktionsnedsättning behöver mindre akut sjukvård. Behovet av akut sjukvård tillgodoses inom det särskilda boendet (heldygnsomsorg) Dessa personer får inte den vård de behöver (undervård) De registrerade insatserna överensstämmer inte med de verkligt utförda Syftet med studien är dels att: försöka ta reda på vilken eller vilka av dessa förklaringar som verkar mest rimlig, dels att, ge en så sann bild som möjligt av sjukvårdskonsumtionen hos personer både inom heldygnsomsorg och ordinärt boende inkl. servicehus relaterat till personernas grad av funktionsnedsättning 7. Nedan kommer resultat att redovisas, där de äldre vårdtagarnas konsumtion av akut slutenvård samt öppen primärvård jämförs mellan olika boendeformer, för personer med olika 6 Med heldygnsomsorg menas, permanent boende med tillgång till vård- och omsorgsinsatser dygnet runt. 7 Mäts med SNAC-K PADL-index.

16 10 grad av funktionsnedsättning. Samtliga analyser är gjorda på ett register som erhållits genom en sammanslagning av SNAC-K 02 med utdrag från landstingets sluten- och öppenvårdsregister. Sammanslagningen var möjlig genom att registreringen av vårdtagare inom akut slutenvård samt öppenvård görs på individnivå med angivande av personnummer, samt att de ingående personerna gett muntligt samtycke till sammanföringen av uppgifter från olika instanser. Analyserna för både sluten- och öppenvårdskonsumtion avser perioden januari december De uppgifter från landstingets öppenvårdsregister som har använts i analyserna är antalet läkarbesök samt besök hos sjuksköterska/distriktssköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut under året Från det privata öppenvårdsregistret har endast uppgifter om besök hos läkare och sjukgymnast 2002 använts, eftersom inga andra typer av besök registreras där. Från landstingets slutenvårdsregister har använts uppgifterna på antalet vårddagar samt vårdepisoder 8 inom slutenvården. 4.1 Personer med äldreomsorg 2002 relaterat till hela befolkningen 65 år eller äldre, på Kungsholmen Kungsholmen är en stadsdel med procentuellt många äldre. Den 31 dec 2002 bodde 8358 personer (15,8 %) 65 år eller äldre på Kungsholmen (2 790 män och kvinnor)(usk). Enligt den officiella statistiken fanns det i mars 2002 totalt 2031 mantalsskrivna personer på Kungsholmen och Essingeöarna 65 år eller äldre, som mottog varaktig omsorg, exklusive dem som endast hade beslut om larm, färdtjänst eller matdistribution. Det innebär att ca 24 % av de 65 år eller äldre på Kungsholmen var mottagare av långvarig vård och omsorg. Andelen som fick omsorg var högre för kvinnorna än för männen (29 % resp. 14 %), vilket kan förklaras med att äldre män oftare har en maka som de i första hand får hjälp av. SNACstudien har också visat att andelen som får insatser är lägre bland gifta och samboende personer än bland de övriga (Meinov 2002). Medelåldern för dem med varaktig omsorg som ingick i SNAC-K 02 var 86 år (83 år för männen och 87 år för kvinnorna). Bland personer i ordinärt boende inkl. servicehus var medelåldern ca 82 år för männen och 86 år för kvinnorna. Inom heldygnsomsorgen var den något högre: 85 år för männen och 88 år för kvinnorna. De personer som ingår i SNAC-K 02 hade år 2002 betydligt fler vårddagar inom akut slutenvård än samtliga boende 65 år eller äldre personer på Kungsholmen 8,4 respektive 4,6 dagar (tabell 1). Detta sammanhänger med att i SNAC-K 02 ingående personer har en 8 Vårdepisod är en sammanhängande sjukhusvistelse.

17 11 bristande hälsa och är i behov av långvariga vård- och omsorgsinsatser. De befinner sig också ofta i livets slutskede. Endast 23 % av befolkningen 65 år eller äldre vårdades under 2002 inom den slutna akutvården, jämfört med 38 % av dem som ingick i SNAC-K 02. Tabell 1. Vård inom den akuta slutenvården Samtliga personer boende Samtliga personer som på Kungsholmen 65 år ingick i SNAC-K Genomsnittligt antal eller äldre N = 8358 N = 1466 Vårddagar 4,6 8,4 Vårdepisoder 0,4 0,8 Vårdepisodens genomsnittliga längd 11,5 10, Vårdberoende bland de ingående personerna i materialet Det personliga vårdberoendet med avseende på funktionsnedsättning har mätts genom SNAC- K PADL index (jfr ovan sid. 10). Detta visar en signifikant skillnad beroende på boendeform. Drygt 90 % av dem i ordinärt boende (inkl. servicehus) tillhör de två lägsta graderna av funktionsnedsättning, till skillnad mot heldygnsomsorgen, där endast 25 % tillhör de två lägsta graderna och ca 54 % tillhör de två högsta graderna av funktionsnedsättning (mycket eller helt nedsatt). Det finns inga skillnader beroende på kön. Vårdtagarnas ålder inverkar på graden av funktionsnedsättning, men skillnaderna är inte signifikanta. I materialet finns en signifikant skillnad i grad av funktionsnedsättning beroende på boendestatus (ensam- el samboende). De samboende har en något högre grad av funktionsnedsättning jämfört med ensamboende. För en mer utförlig redovisning av fördelningen på funktionsnedsättning med avseende på boendeform, kön, ålder samt om man är ensam- eller samboende, se bilaga Konsumtion av akut slutenvård Som nämnts ovan hade många av dem som ingick i SNAC-K 02 under året varit intagna i slutenvård (38 % hade minst en episod inom akut slutenvård 2002). Tabellen nedan visar andelen intagna personer uppdelat på bakgrundsvariablerna kön, ålder, boendeform samt boendestatus (tabell 2). Man kan här se att ca 37 % av kvinnorna och 41 % av männen hade vårdats inom slutenvården. Av de yngre var det något färre än bland de äldre - 34 resp. 39 %. Av personer med heldygnsomsorg hade endast 26 % vårdats inom slutenvården mot 43 % av dem i ordinärt boende inkl. servicehus. Andelen med slutenvård var densamma för ensamoch samboende - 38 %.

18 Tabell 2. Andelen (%) individer som varit intagna i akut slutenvård, jan dec 2002 relaterat till variablerna kön, ålder, boendeform samt boendestatus. Kvinnor Kön Ålder Boendeform Boende status Män Ordinärt boende inkl. servicehus Samboende Ensamboende Totalt Andel som har vistats inom slutenvården 37,2 41,4 34,1 37,7 38,9 42,8 26,5 38,2 38,4 38,1 Tabell 3. Genomsnittligt antal vårddagar inom akut slutenvård, jan - dec 2002 relaterat till variablerna kön, ålder, boendeform samt boendestatus. Samtliga vårdtagare resp. personer med en slutenvårdsepisod. Kön Ålder Boendeform*** Boende status* Ordinärt boende Kvinnor Män Heldygnsomsorg Samboende Ensamboende Totalt inkl. servicehus Heldygnsomsorg Genomsnittligt antal vårddagar Samtliga 8,2 Personer med slutenvård 21,8 9,7 7,0 9,8 7,9 9,9 4,8 5,5 9,0 8,4 23,5 20,6 26,0 20,3 23,5 18,2 14,3 23,3 22,2 * p,05 *** p,001 12

19 13 I tabell 3 redovisas det genomsnittliga antalet vårddagar inom den slutna akutvården för dem som hade en akut vårdepisod respektive för samtliga vårdtagare i SNAC-K 02, relaterat till bakgrundsvariablerna: Kön, ålder, boendeform samt ensam- eller sammanboende. Som framgår av tabell 3 finns en signifikant skillnad på grund av boendeform såväl för samtliga vårdtagare som för de som varit intagna på sjukhus. Vårdtagarna i särskilt boende med heldygnsomsorg hade som genomsnitt fem vårddagar medan personer i ordinärt boende (inkl. servicehus) hade ca 10 dagar. Resultaten pekar vidare på en signifikant skillnad i vårdkonsumtion mellan ensam- respektive samboende. Samboende hade en betydligt lägre slutenvårdskonsumtion jämfört med de ensamboende. Man kan också se vissa könsskillnader - kvinnorna hade något färre vårddagar jämfört med männen. Skillnaderna i antalet vårddagar mellan könen är dock inte signifikant. Även vid uppdelning på åldersgrupper framträder vissa skillnader men dessa är inte signifikanta. 4.4 Konsumtion av sluten akut sjukvård relaterat till grad av funktionsnedsättning samt boendeform I tabell 4 redovisas andelen, som under perioden jan dec 2002 har vistats inom slutenvården, samt det genomsnittliga antalet vårddagar i slutenvård för dem som hade slutenvård respektive samtliga, uppdelat på PADL-grupp för respektive boendeform. En högre andel personer i ordinärt boende jämfört med boende med heldygnsomsorg hade varit intagna i slutenvård, oberoende grad av funktionsnedsättning. Antalet vårddagar för dem i ordinärt boende (inkl. servicehus) är också betydligt större än för dem med heldygnsomsorg. Även denna tendens är genomgående oberoende graden av funktionsnedsättning. Stora skillnader finns också beroende på grad av funktionsnedsättning. En betydligt lägre andel av de med hög grad av funktionsnedsättning hade under året varit intagna i slutenvården. Personer med hög grad av funktionsnedsättning hade också ett betydligt lägre antal vårddagar jämfört med de med en lägre grad av funktionsnedsättning. Dessa skillnader finns oberoende av boendeform.

20 Tabell 4. Genomsnittligt antal dagar i akut slutenvård relaterat till grad av funktionsnedsättning (PADL) samt andelen som vistats inom slutenvården, på Kungsholmen bosatta personer 65 år och äldre med varaktig vård och omsorg 2002 i ordinärt boende* resp. heldygnsomsorg Andel som haft slutenvård % Genomsnittligt antal vårddagar för samtliga Genomsnittligt antal vårddagar för de som hade slutenvård Antal personer som hade slutenvård PADL-grupp Ordinärt boende Andel av samtliga Ordinärt boende Samtliga Ordinärt boende Heldygnsomsorg Heldygnsomsorg Heldygnsomsorg Samtliga 9 Ingen el. lätt nedsättning Måttligt nedsatt Nedsatt Mycket nedsatt Helt nedsatt Samtliga * Inkl. boende på servicehus 9 Viktad se bilaga

21 4.5 Vårdepisoder inom akut slutenvård Som påpekats ovan är det inte alla vård- och omsorgstagare som ingick i SNAC-K 2002, som under året hade vårdats inom den slutna akutvården. Av dem som hade heldygnsomsorg var det hela 74 % som inte hade vistats inom den slutna akutvården under Motsvarande siffra för de som bodde i ordinärt boende inkl. servicehus var 57 %. De analyser som följer kommer endast att basera sig på dem som hade minst en episod inom akut slutenvård under Detta gäller 113 personer med heldygnsomsorg resp. 445 personer i ordinärt boende (inkl. servicehus). Vissa könsskillnader finns både när det gäller antalet vårdepisoder och den genomsnittliga längden på vårdepisoden. Män hade fler episoder, men episodens genomsnittliga längd var kortare jämfört med kvinnorna. Inga större skillnader fanns beroende på ålder. Personer 85 år eller äldre hade något färre episoder jämfört med de andra åldersgrupperna. Det genomsnittliga antalet episoder bland dem som hade minst en episod var också lägre för dem med heldygnsomsorg jämfört med dem i ordinärt boende (inkl. servicehus) -1,7 resp. 2,1 (tabell 5). Vidare var det stora skillnader på den genomsnittliga längden för vårdepisoden mellan sam- och ensamboende - 7,8 dagar respektive 11,3. Tabell 5. Genomsnittligt antal vårdepisoder och genomsnittlig längd på vårdepisoderna, för dem som ingick i SNAC-K 02 och som under året 2002 vårdats inom akut slutenvård. Antal vårdepisoder Kvinnor 1,9 Kön Ålder Boendeform Boendestatus Män Ordinärt boende inkl. servicehus Heldygnsomsorg Samboende Ensamboende Totalt 2,6 2,1 2,4 1,8 2,1 1,7 1,8 2,1 2,0 Genomsnittlig längd 11,5 9,6 10,0 10,9 11,1 11,1 11,0 7,8 11,3 11,1 15

22 I tabell 6 redovisas det genomsnittliga antalet vårdepisoder inom akut slutenvård per PADL-grupp, uppdelat på boendeform för samtliga och för de med episod. Man kan här se samma mönster som i tabell 3, dvs. att de i särskilt boende med heldygnsomsorg genomgående, oberoende av funktionsnedsättning, hade ett lägre antal vårdepisoder än de i ordinärt boende. Vidare hade personer med hög grad av funktionsnedsättning ett lägre genomsnittligt antal vårdepisoder inom akut slutenvård. Detta gäller oberoende av boendeform. Tabell 6. Genomsnittligt antal vårdepisoder i akut slutenvård relaterat till grad av funktionsnedsättning (PADL), ordinärt boende* resp. särskilt boende.** PADL-grupp Ordinärt boende Ingen el. lätt nedsättning 0,8 Måttligt nedsatt 1,0 Nedsatt 1,1 Mycket nedsatt 1,0 Helt nedsatt 0,8 Samtliga 0,9 * inkl. dem boende på servicehus ** heldygnsomsorg Genomsnittligt antal episoder för samtliga Genomsnittligt antal episoder för de som hade slutenvård Antal personer som har en episod Heldygnsomsorg boende omsorg Ordinärt Heldygns- samtliga Samtliga 10 0,2 0,7 2,1 1,3 1, ,8 1,0 2,2 2,1 2, ,4 0,7 2,2 1,5 1,9 54 0,4 0,5 1,5 1,4 1,5 48 0,2 0,3 2,5 1,7 2,2 11 0,5 0,8 2,1 1,7 2, Viktad se bilaga

23 Konsumtion av öppen primärvård För att få en så total bild som möjligt av vårdkonsumtionen bland dem som är 65 år eller äldre och som har långvariga vård- och omsorgsinsatser, har vi valt att också studera antalet besök inom öppen primärvård. Detta är möjligt genom att även insatserna inom öppenvården registreras på individnivå. Samtliga analyser av genomsnittligt antal besök hos/av olika grupper av personal baseras på registerdata från de offentliga och privata öppenvårdsregistren. Av de ingående personerna hade 84 % registrerade besök hos läkare, 42 % besök hos/av distriktssköterska, 15 % registrerade besök hos/av sjukgymnast och endast 8 % av registrerade besök hos/av arbetsterapeut. På grund av brister i registreringen av insatser inom primärvården som kommer att visas längre fram i rapporten, är följande analyser en avsevärd underskattning av konsumtionen av öppen primärvård. Samtliga tabeller som följer nedan redovisar det genomsnittliga antalet besök hos/av läkare, distriktssköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut under perioden jan dec 2002, relaterat till variablerna boendeform, kön, ålder och boendestatus (sam- eller ensamboende). I tabell 7 redovisas det genomsnittliga antalet läkarbesök samt besök hos/av distriktssköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut, dels för samtliga 65 år och äldre boende på Kungsholmen, dels för de personer som ingick i SNAC-K Det fanns inga signifikanta skillnader i antalet besök hos läkare, men vissa skillnader i antalet registrerade besök hos sjuksköterska och sjukgymnast. Tabell 7 Genomsnittligt antal läkarbesök samt besök hos/av distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut inom öppenvården 2002, samtliga Genomsnittligt antal besök inom öppenvården Samtliga personer boende på Kungsholmen 65 år eller äldre 2002 N = 8358 Personer som ingår i SNAC-K 2002 n = 1466 Besök hos/av läkare 6,9 8,1 Besök hos/av distriktssköterska 1,9 4,5 Besök hos/av sjukgymnast 2,5 1,8 Besök hos/av arbetsterapeut 0,1 0,2

24 Tabell 8 visar genomsnittligt antal kontakter med läkare, distriktssköterska 11 samt sjukgymnaster och arbetsterapeuter för personer i SNAC-K 02 uppdelat på boendeform. Trots en underregistrering av läkarbesöken i ordinärt boende inkl. servicehus framträder en kraftig skillnad i det genomsnittliga antalet läkarbesök beroende på boendeform. Skillnaderna torde vara ännu större om en fullständig registrering av besöken gjordes. En högre andel personer i ordinärt boende jämfört med personer i heldygnsomsorg hade registrerade besök (89 resp 72 %). Det genomsnittliga antalet läkarbesök var också högre för dem i ordinärt boende (9,3 resp. 5,3 besök). Några jämförelser mellan boendeformerna för besök hos/av sjuksköterska/-distriktssköterska, sjukgymnast samt arbetsterapeut kan inte göras, eftersom inga registreringar görs av dessa insatser i det särskilda boendet med heldygnsomsorg. Tabell 8. Läkarbesök samt besök hos/av distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut per boendeform, vårdtagare Ordinärt boende inkl. servicehus Besök hos läkare 89 Andel med besök % Heldygns omsorg* Samtliga Genomsnittligt antal besök, samtliga vårdtagare Ordinärt boende inkl. servicehus Heldygns omsorg* samtliga Genomsnittligt antal besök för de vårdtagare som hade registrerade besök Ordinärt boende inkl. servicehus Besök hos/av distriktssköterska 53-6,0-11,2 - Besök hos/av sjukgymnast 21-2,4-11,9 - Besök hos/av arbetsterapeut 10-0,2-2,1 - * besök hos distriktssköterksa, sjukgymnast samt arbetsterapeut registreras ej för dem med heldygnsomsorg. Heldygns omsorg* samtliga ,3 5,3 8,1 10,4 7,4 9,7 11 Viss underskattning av insatserna från sjuksköterska för personer i servicehus kan förekomma, då boendet har sjuksköterskor anställda och tillgång till sjuksköterskeinsatser dygnet runt, vilket gör att dessa insatser inte helt kan likställas med insatser från distriktssköterska för personer som bor i ordinärt boende. 18

25 Tabell 9 visar andelen med besök samt genomsnittligt antal registrerade besök hos läkare uppdelat på grad av funktionsnedsättning och på boendeform, dels för samtliga vårdtagare och dels för de som hade registrerade besök. Andelen vårdtagare som hade registrerade besök var för dem som tillhörde de två lägsta PADL-grupperna högre i ordinärt boende (inkl. servicehus) än i heldygnsomsorg, men för de tre högre graderna av funktionsnedsättning var det omvänt - andelen med besök var lägre för personer i ordinärt boende jämfört med heldygnsomsorg. Tabell 9. Andel med läkarbesök samt genomsnittligt antal besök per boendeform och relaterat till grad av funktionsnedsättning Andel med besök % Genomsnittligt antal besök samtliga Genomsnittligt antal besök, för de som har registrerade besök Ordinärt Ordinärt Ordinärt boende Heldygnsomsorg inkl. omsorg inkl. omsorg viktade boende Heldygns- boende Heldygns- Samtliga PADL-grupp Samtliga Samtliga inkl. servicehus servicehus servicehus Ingen eller lätt nedsättning ,8 0,7 4,2 11,5 9,1 10,7 Måttligt nedsatt ,1 2,0 3,5 10,0 9,5 9,8 Nedsatt ,6 1,7 0,8 8,4 Mycket nedsatt ,2 1,9 0,8 9,0 Helt nedsatt ,1 0,9 0,2 4,8 7,8 8,2 6,0 7,9 5,0 4,8 19

26 Tabell 10 visar genomsnittligt antal kontakter med läkare, sjuksköterska/distriktssköterska samt sjukgymnaster och arbetsterapeuter uppdelat på kvinnor och män. En högre andel av kvinnorna hade registrerade besök hos samtliga personalgrupper jämfört med männen. Skillnaderna mellan könen är dock ganska små. Männen hade något fler besök hos/av distriktssköterska jämfört med kvinnorna i materialet, men färre hos läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut. Tabell 10. Andelen med besök hos respektive personalgrupp samt genomsnittligt antal läkarbesök samt besök hos distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut uppdelat på kön. Besök hos/av läkare 82 Besök hos/av distriktssköterska 49 Besök hos/av sjukgymnast 16 Andelen med besök % Genomsnittligt antal besök samtliga Genomsnittligt antal besök för de som har registrerade besök Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga ,3 9,6 9,3 10,1 10,5 10, ,4 5,9 5,9 13,1 10,7 11, ,7 2,7 2,5 10,8 12,1 11,9 Besök hos/av arbetsterapeut ,1 0,2 0,2 1,7 2,1 2,1 20

27 Tabell 11 visar genomsnittligt antal kontakter med läkare, distriktssköterska samt sjukgymnaster och arbetsterapeuter uppdelat på ålder. Man kan se vissa skillnader i antalet besök inom öppenvården beroende på åldersgrupp. Mest öppenvård konsumerar de som är i åldern år. Det gäller för samtliga insatser förutom läkarbesök där antalet läkarbesök är något fler för gruppen år. Konsumtionen av öppenvårdsinsatser minskar med ålder, med undantag för antalet besök hos distriktssköterska som är något högre för dem som är 85 år eller äldre jämfört med dem som är år. Tabell 11. Genomsnittligt antal läkarbesök samt besök hos distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut i åldersgrupper. Andel med besök % Genomsnittligt antal besök samtliga Genomsnittligt antal besök för dem som hade registrerade besök Besök hos läkare 89 Besök hos sjuksköterska 60 Besök hos sjukgymnast 32 Besök hos arbetsterapeut ,8 11,2 7,9 12,1 12,6 8, ,9 5,3 6,0 14,9 9,4 11, ,2 3,0 1,6 16,3 10,8 11, ,6 0,2 0,2 3,5 1,9 1,7 21

28 Tabell 12 visar genomsnittligt antal kontakter med läkare, distriktssköterska samt sjukgymnaster och arbetsterapeuter uppdelat på boendestatus. För samtliga personalgrupper gäller att en högre andel av de samboende än de ensamboende hade registrerade besök. Samboende hade också genomgående ett något högre genomsnittligt antal besök i öppenvården jämfört med ensamboende. Tabell 12. Genomsnittligt antal läkarbesök samt besök hos/av distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut och ensam/samboende, vårdtagare Andel med besök Genomsnittligt antal besök samtliga Genomsnittligt antal besök för dem som har registrerade besök Ensamboende Samboende Ensamboende Samboende Ensamboende Samboende Besök hos/av läkare 86 Besök hos/av sjuksköterska 53 Besök hos/av sjukgymnast 20 Besök hos/av arbetsterapeut ,8 10,3 10,2 11,3 56 5,7 5,9 10,7 10,6 24 2,3 3,7 11,6 15,5 11 0,2 0,3 2,0 2,8 22

29 23 5. Genomgång av organisationen av insatser på de särskilda boendena Det är inte möjligt att jämföra registrerade insatser av omvårdnadspersonal och paramedicinare för dem med heldygnsomsorg, eftersom inga registreringar görs av dessa omsorgsinsatser då dessa yrkesgrupper är anställda av boendeenheten. Med anledning härav har vi istället valt att titta på personaltätheten i boendeenheterna för resp. personalgrupp för att få ett mått på insatsernas omfattning i relation till antalet boende. 5.1 Personaltäthet I studien har använts samma definition av personaltäthet som Socialstyrelsen (SoS 2001), vilket innebär att antalet årsarbetare ställs i relation till antalet boende. För en mer djupgående genomgång av begreppet personaltäthet samt förklaring till hur denna mäts se bilaga 9.4 samt 9.5. Personaltätheten baseras här endast på vårdpersonal, eftersom syftet var att belysa omfattningen av den hälso- och sjukvård som tillhandahålls den äldre på respektive boendeenhet. Mätning av personaltätheten gjordes på sex enheter på Kungsholmen under mätvecka 9 år Beräkningarna är gjorda på enhetschef, sjuksköterska, omsorgspersonal (vårdbiträde och undersköterska), arbetsterapeut samt sjukgymnast. För att komplettera uppgifterna från personaltäthetsenkäten och för att få en så bra bild som möjligt över organisationen av insatserna, har intervjuer genomförts med enhetschefer på respektive boende. Det visade sig då att vad som ingår i omsorgspersonalens arbetsuppgifter varierar från boende till boende, (se bilaga 9.7). På samtliga boenden ingår det i arbetsuppgifterna att bereda frukost till de boende men på endast en enhet utför omsorgspersonalen även annan matlagning. Tvätt och städning av den boendes rum ingår i arbetsuppgifterna för fem av sex enheter, städning av allmänna utrymmen städas av omsorgspersonalen på fyra av enheterna och inköp görs på tre av enheterna. Uppskattningsvis tillbringar varje enskilt vårdbiträde eller undersköterska ca 1 timme per vecka åt andra sysslor än omvårdnad på fyra av enheterna och ca sju timmar per vecka på de återstående två Denna tid är uppskattad av enhetschefen på respektive boendeenhet, tiden är per undersköterska/vårdbiträde och vecka.

30 24 Personaltätheten varierar för de olika enheterna mellan 0,60-0,98 årsarbetare per boende. Den genomsnittliga personaltätheten för de sex enheterna ligger på 0,82, vilket i antalet arbetade timmar innebär att dessa yrkesgrupper tillsammans utförde knappt 31 timmar vård och omsorg per boende under mätveckan. Omsorgspersonalen står för de flesta insatserna på samtliga boendeenheter, (se bilaga 9.8). I antalet arbetade timmar innebär det att omsorgspersonalen (undersköterskor/vårdbiträden) utförde knappt 26 timmar per boende under mätveckan, vilket innebär en genomsnittlig personaltäthet på 0,69 med en variation mellan 0,52 0,85 årsarbetare per boende, (se bilaga 9.9). 5.2 Skillnader i genomsnittligt antal besök, beroende på boendeform För att kunna jämföra insatserna för personer med heldygnsomsorg och personer i ordinärt boende (inkl. servicehus) gjordes en uppskattning av hur lång tid ett besök hos respektive yrkesgrupp tar. Längden på ett besök hos en sjuksköterska/distriktssköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut varierar beroende på typen av insats, från 10 minuter till en timme eller mer. Uppskattningsvis är den genomsnittliga tiden för ett besök 30 minuter, vilket är den tid som vi valt vid omvandlingen av arbetad tid per boende till antalet besök per år och boende. Som tidigare nämnt är det en underskattning av antalet besök inom den öppna primärvården för personer i ordinärt boende inkl. servicehus på grund av brister i registreringen av besök i landstingets öppenvårdsregister. Något man bör ha i åtanke när man jämför personer i ordinärt boende inkl. servicehus och personer med heldygnsomsorg. Det genomsnittliga antalet minuter/vecka hos sjuksköterska för personer med heldygnsomsorg var 177 minuter, vilket skulle motsvara omkring sex besök per vecka (312 besök per år). Detta är sålunda en avsevärt mycket högre besöksfrekvens än för dem i ordinärt boende (inkl. servicehus), som hade ett genomsnittligt antal besök på ca 11 besök per år. Jämförelsen är dock vansklig att göra då de boendeenheter med heldygnsomsorg som ingår i studien är bemannade med sjuksköterska dygnet runt. Men den höga frekvensen av insatser från sjuksköterska kan vara en del i förklaringen till varför personer med heldygnsomsorg har ett lägre antal besök hos läkare inom öppenvården samt ett lägre antal dagar inom sluten akutvården per år.

31 25 Den genomsnittliga tiden hos sjukgymnast för personer med heldygnsomsorg var ca 28 minuter dvs. motsvarande ett besök per vecka (52 besök per år). Även detta är ett betydligt högre genomsnittligt antal besök per år jämfört med personer i ordinärt boende (inkl. servicehus), som i genomsnitt besöker sjukgymnasten 12 gånger per år. Skillnaderna mellan personer med heldygnsomsorg och personer i ordinärt boende inkl. servicehus är ännu större om man tittar på det genomsnittliga antalet besök hos/av arbetsterapeut, som räknat på detta sätt skulle motsvara ca 52 besök per år för dem i boende med heldygnsomsorg och endast drygt 2 besök per år för personer i ordinärt boende (inkl. servicehus), (se bilaga 9.10).

32 26 6. Validering av registrerade vårdinsatser bland personer 65 år och äldre boende på Kungsholmen Då en av de möjliga förklaringarna till varför de boende i heldygnsomsorg har färre besök inom öppenvården än de i ordinärt boende (inkl. servicehus), skulle kunna vara att de registrerade insatserna inte överensstämmer med de verkligt utförda gjordes en validering av registreringen av insatserna inom den öppna primärvården. Ytterligare ett syfte med att validera registreringarna inom den öppna primärvården var att kritiskt granska det källmaterial, som använts vid analyserna av den öppna primärvården. Valideringen avsåg både insatser inom heldygnsomsorg och ordinärt boende inkl. servicehus. 6.1 En kritisk granskning av källmaterialet Valideringen syftade till att undersöka hur väl registrerade insatser motsvarar de verkligt utförda och - om de inte gör det - i vilken riktning avvikelserna går? Valideringsstudien har genomförts lokalt, men med samordnad metodik så att resultaten blir jämförbara mellan region Skåne, Nordanstig samt Kungsholmen. Följande frågeställningar låg till grund för valideringen: Sker någon registrering av hälso- och sjukvårdsinsatser på äldreboendena? Vilka insatser registreras? Hur går registreringen till? Överensstämmer de registrerade insatserna med de verkligt utförda? Valideringen innefattade genomgång av: Verksamhetens organisation Registreringsförfarande Verksamhetens ersättningssystem Genomgång av journaler och intervjuer med nyckelpersoner 6.2 Urval Valideringen innefattade granskning av registreringarna för 100 personer, 50 i ordinärt boende (inkl. servicehus) och 50 boende med heldygnsomsorg. De senare togs ifrån sex boendeenheter med heldygnsomsorg. Nedan följer en redovisning av urvalsförfarandet för

33 27 dem med heldygnsomsorg, därefter följer samma redogörelse för dem i ordinärt boende inkl. servicehus Urvalsförfarande för personer i särskilt boende med heldygnsomsorg För att få så stor variation som möjligt, gjordes ett strategiskt urval av sex särskilda boenden, efter två kriterier: att boendena tillhandahöll heldygnsomsorg att boendet hade ett stort antal äldre som ingick i SNAC-K 02, 13 för att möjliggöra ett slumpmässigt urval av äldre. Beroende på hur många som ingick i SNAC-K 02 på respektive boende gjordes ett urval av personer. Tio personer på respektive boende kom att väljas ut. På grund av att några personer avlidit under året alternativt endast varit beviljad insatsen kortare tid, valde vi att dessa personer skulle utgå. Det slutliga antalet personer som kom att ingå i valideringsstudien var 44 personer Urvalsförfarande för personer i ordinärt boende inkl. servicehus Ett slumpmässigt urval av 50 äldre personer i ordinärt boende (inkl. servicehus) erhölls genom att registrerade personer sorterades efter löpnummer, varefter utvaldes var 20:de person av de som hade registrerade besök inom primärvården vid den aktuella undersökningsperioden jan - dec Registreringsförfarande för insatser i särskilt boende med heldygnsomsorg För att kontrollera hur väl de registrerade uppgifterna överensstämmer med de verkligt utförda, gjordes en genomgång på de utvalda boendeenheterna på Kungsholmen. Dessa avsåg hur registreringen av insatserna går till samt vilka insatser som registreras på respektive boende. Vid genomgången framkom följande uppgifter. På Kungsholmen görs inga registreringar av sjuksköterskeinsatser eller insatser från sjukgymnaster eller arbetsterapeuter, då dessa arbetar 13 Se avsnitt 3.1.