Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland"

Transkript

1 Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

2 Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

3 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Birgitta Söderlund, tel och Ulla Åhs, tel Beställning av rapporten kan göras direkt på tel , fax eller från vår hemsida ISBN-10: ISBN-13: Layout/produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2006

4 Förord Sedan Ädelreformen genomfördes 1992 har vårdtiderna vid sjukhus kortats avsevärt och omfattningen av hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende har ökat. Det finns emellertid ingen systematisk uppföljning av utvecklingen av hemsjukvården. Många kommuner är oroade över kostnadsutvecklingen samtidigt som det har varit svårt att identifiera hemsjukvårdens kostnader. I denna rapport presenteras en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunen. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med samtliga 8 kommuner i Jämtland och 5 kommuner i Värmland. Samtliga dessa kommuner har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten presenteras resultat av mätningar från kommunerna. Resultaten jämförs även med mätningar av hemsjukvårdens omfattning i kommuner i Gävleborg, Dalarna och Västmanland, där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten finns en uppskattning av omfattning och kostnader totalt i landet av hälso- och sjukvården i kommunerna. I projektet har medverkat företrädare för kommunerna i Jämtland och Värmland, se förteckning i bilaga 4. Projektledare har varit Birgitta Söderlund, Sveriges Kommuner och Landsting med medverkan av Josephine Lindgren, Gabriella Kollander Fållby och Ulla Åhs. Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar metoder och indikatorer för att beskriva, mäta och jämföra tillgänglighet, kostnader, resultat och kvalitet inom vård och omsorg. Kommuner och landsting måste följa upp och öppet redovisa vad som utförs och vad resultatet blir för att patienter och brukare ska kunna bedöma resultat och kvalitet för tjänster de erbjuds inom vård och omsorg. Vår förhoppning är att rapporten ska stimulera till fortsatta och fördjupade studier av hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Avsikten är att den presenterade mätmetoden även ska kunna användas av andra kommuner för att följa utvecklingen och för jämförelser mellan kommuner. Ellen Hyttsten Avdelningen för vård och omsorg Ann Hedberg Balkå Sektionen för informatik och uppföljning

5 Innehåll Sammanfattning...5 Resultat från Jämtland och Värmland... 6 Jämförelse med mätningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland... 8 Total kostnad för hälso- och sjukvård i kommunerna i Sverige Inledning Kort beskrivning av använda metoder Mäta omfattning av hemsjukvård Beräkna kostnader för hemsjukvård Omfattning av hemsjukvård i Jämtland och Värmland Hemsjukvård som utförs av undersköterskor/vårdbiträden Total omfattning av hemsjukvården Kostnader för hemsjukvård i Jämtland och Värmland Hemsjukvårdens kostnader totalt för alla verksamheter Kostnad för hemsjukvård i äldreomsorgen Kan man jämföra kommuner? Benchmarking en förklaringsmodell Undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland Kostnader för hälso- och sjukvård i kommunerna totalt i Sverige...48 Bilagor...56 Bilaga 1. Använda metoder för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader :1 Mätning av hemsjukvårdens omfattning :2 Beräkning av hemsjukvårdens kostnader :3 Anvisningar för att redovisa arbetstiden...67 Bilaga 2. Redovisning av resultat per kommun...71 Bilaga 3. Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar...82 Bilaga 4. Medverkande i projektet...84

6 Sammanfattning Ädelreformen 1992 gav kommunerna ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och dagverksamheter, dock ej läkarinsatser som är ett fortsatt ansvar för landstingen. Reformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen ska ha ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I dag har exakt hälften av landets 190 kommuner, 145 stycken ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Sedan reformen genomfördes har vårdtiderna kortats avsevärt på sjukhusen och omfattningen av hemsjukvården har ökat. Det finns emellertid ingen systematisk uppföljning av hemsjukvården. Kommunernas hälso- och sjukvårdsinsatser särredovisas inte utan ingår som en del i äldre- och handikappomsorgen. Många kommuner är oroade över kostnadsutvecklingen samtidigt som det har varit svårt att identifiera hemsjukvårdens kostnader. Vi har försökt besvara fyra viktiga frågor I denna rapport redovisar vi en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna med syftet att den ska kunna användas av andra kommuner. Metoden har utvecklats tillsammans med samtliga åtta kommuner i Jämtland och fem kommuner i Värmland vilka alla har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Beräkningar av både omfattning och kostnader har gjorts i dessa kommuner. Vi har försökt besvara fyra frågor: 1. Hur omfattande är hemsjukvården i kommunerna? 2. Vad kostar hemsjukvården? 3. Kan vi förklara kostnadsskillnader mellan kommunerna? 4. Kan vi med utgångspunkt från resultaten beräkna vad hälsooch sjukvården som utförs i kommunerna kostar i hela landet? I rapporten fokuserar vi på hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Vi har inte behandlat hemsjukvårdens resultat och kvalitet. Vad är hemsjukvård? Enligt den definition vi använt är hemsjukvård de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med stöd av hälso- och sjukvårdslagen i sin bostad eller där patient vistas. Hemsjukvård i kommunerna utförs inom äldre- och handikappomsorgen i det ordinära boendet samt i särskilda boendeformer, korttidsvård/boende och dagverksamhet som kommunerna bedriver enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Definitionen innebär att all hälso- och sjukvård som kommunerna utför med undantag av skolhälsovård är hemsjukvård. SAMMANFATTNING 5

7 En stor del av kommunernas hemsjukvård utförs av undersköterskor och vårdbiträden som en del av deras arbete med social omsorg. För att en undersköterska/vårdbiträde ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvårdslagens mening ska arbetsuppgiften vara skriftligt delegerad eller utföras under handledning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Använd metod Metoden bygger på att undersköterskor/vårdbiträden mäter sin arbetstid under en vecka. Mätningarna visar hur deras arbetstid fördelas på social omsorg och hälso- och sjukvårdsuppgifter och ger underlag för att uppskatta antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som utför hemsjukvård. För den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunerna dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster antar vi att all arbetstid i kommunen är hemsjukvård. Beräkningen av kostnaderna för hemsjukvård bygger på att vi kan identifiera personaloch driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Indelningen i kommunernas räkenskapssammandrag (RS) används med vissa justeringar. I driftskostnaderna ingår alla kostnader som behövs för att driva verksamheten. Gemensamma OH-kostnader ska fördelas på verksamheterna. Resultat från Jämtland och Värmland Mätningar av hemsjukvårdens omfattning och beräkning av dess kostnader genomfördes i alla kommuner i Jämtland dvs. Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund samt i Värmland kommunerna Arvika, Hammarö, Karlstad, Kil och Torsby. Samtliga verksamheter inom äldre- och handikappomsorgen där hemsjukvård utförs ingick i undersökningen dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Mätningar av hur undersköterskor/vårdbiträden fördelade sin arbetstid genomfördes under en vecka i oktober 2002 och kostnadsberäkningarna bygger på kommunens räkenskapssammandrag för I nedanstående tabell visas resultaten i sammanfattning för kommunerna i genomsnitt. Hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna i genomsnitt i Jämtland och Värmland 2002 Verksamhet Andel av årsarbeten, procent Kostnad per invånare, kronor Kostnad per brukare, kronor Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet 6 25 Summa Hemsjukvården mest omfattande i ordinärt boende 1 Kostnad per plats. Våra mätningar visar att en betydligt större andel av arbetstiden används för hemsjukvård i ordinärt boende än i särskilt boende. Undersköterskor och vårdbiträden använde i genomsnitt 17 procent av sin arbetstid till hemsjukvård i ordinärt boende 6 SAMMANFATTNING

8 jämfört med 11 procent i särskilt boende. Den större betoningen av hemsjukvård i ordinärt boende förstärktes när antalet årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal adderades till antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som avsåg hemsjukvård. Av samtliga årsarbeten i ordinärt boende avsåg 26 procent hemsjukvård. I särskilt boende var motsvarande andel 18 procent. Det visade sig också att den totala kostnaden för hemsjukvård i ordinärt boende är högre, kronor per invånare jämfört med särskilt boende, kronor per invånare. Kostnaden för hemsjukvård per brukare är dock högre i särskilt boende, kronor än i ordinärt boende, kronor. Personalen använder mer av sin tid för hemsjukvård i ordinärt boende och ger hemsjukvård till fler brukare. Kostnaden för varje brukare som får hemsjukvård i ordinärt boende är därför lägre än i särskilt boende där personaltätheten är hög och varje brukare får mer hemsjukvård. Stort inslag av hemsjukvård i korttidsvård/boende Inslaget av hemsjukvård är stort inom korttidsvård/boende, totalt 28 procent av årsarbetstiden. I denna verksamhet utförs hemsjukvården till stor del av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, 64 procent av den summerade årsarbetstiden som avser hemsjukvård. En plats inom korttidsvård/boende kostar kronor i genomsnitt. Varje plats används dock av flera brukare under ett år. Liten omfattning av hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet Omfattningen av hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet är relativt liten, 7 respektive 6 procent av den totala årsarbetstiden för undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Kostnaden per invånare är också låg 120 kronor för LSS-boende och 25 kronor för dagverksamhet. I dessa verksamheter som främst riktar sig till yngre funktionshindrade är det omvårdnad och annan typ av stöd och service som dominerar. Trots den ringa omfattningen av hemsjukvård i LSS-boende är kostnaden per brukare för hemsjukvård relativt hög, kronor. Detta återspeglar givetvis att kommunernas totala kostnader för personer som bor i LSS-boende är höga. 22 procent av äldreomsorgens kostnader Särskilt boende och korttidsvård/boende riktar sig i stort sett uteslutande till den äldre befolkningen och i det ordinära boendet är endast 11 procent av brukarna yngre än 65 år. Huvuddelen av hemsjukvården i dessa verksamheter är således en del av äldreomsorgen. Våra beräkningar visar att 22 procent av äldreomsorgens totala kostnader består av kostnader för hemsjukvård. Det motsvarar kronor per invånare 65 år och äldre. Kan man jämföra kommunernas kostnader? Det finns relativt stora skillnader mellan kommunernas kostnader för hemsjukvård med en variationsvidd från lägst kronor per invånare 65 år och äldre till högst kronor. I alla jämförelser är kostnaderna högre i Jämtland än i de fem Värmlandskommunerna. Det finns emellertid skillnader i strukturell tyngd mellan länen som till en del förklarar kostnadsskillnaderna. SAMMANFATTNING 7

9 Vi har använt standardkostnadsindex per invånare 65 år och äldre som ett mått på kommunens strukturella tyngd. Index för riket i genomsnitt är 100. Standardkostnadsindex är för Jämtlandskommunerna i genomsnitt 121 och för de fem Värmlandskommunerna 99. Det innebär att 22 procent av kostnadsskillnaden mellan länen kan förklaras med skillnader i strukturell tyngd men det finns inget entydigt förhållande mellan struktur och kostnader. Som exempel kan nämnas att Härjedalen, som har den tyngsta strukturen med index 128, har den lägsta kostnaden per invånare 65 år och äldre i Jämtland, ungefär på samma nivå som i Kil i Värmland med en betydligt mer gynnsam struktur enligt index. Skillnader i kostnader ger ett starkt motiv för kommunerna att jämföra sig och lära av varandra. Genom att jämföra sig med kommuner som har liknade struktur får kommunen en indikator på kostnadsläget i kommunen. Det finns ingen rätt nivå på kostnader för hemsjukvård men jämförelser visar om kostnaderna är höga eller låga i kommunen. I rapporten redovisar vi en benchmarking modell som kommunerna kan använda sig av för att jämföra sina kostnader. Modellen illustreras med en jämförelse av kostnaderna för hemsjukvård i genomsnitt mellan kommunerna i Jämtland och kommunerna i Värmland. Det finns ett kommunalt handlingsutrymme och en möjlighet för kommuner att förändra sina kostnader. Skillnader i kostnader kan bero på medvetna politiska satsningar och prioriteringar men kan också bero på traditioner och skillnader i effektivitet. Exempel på faktorer som styr kostnaderna men som är möjliga att påverka i alla fall på lång sikt är organisation och ledning, politiska prioriteringar, lokala avtal och samverkan med landstinget, kommunens ekonomi, användning av ny teknik m.m. Jämförelse med mätningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland Undersökningar av hemsjukvårdens omfattning har gjorts med i stort samma metodik av Äldrevårdsutredningen i fyra kommuner i Dalarna och fyra kommuner i Gävleborg samt av FoU Västmanland 3 i samtliga kommuner i Västmanland I dessa tre län har landstinget ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende. Äldrevårdsutredningen uppskattade även omfattningen av den hemsjukvård landstinget utförde i ordinärt boende (ej läkarinsatser) vilket dock inte gjordes i Västmanland. Som mått på hemsjukvårdens omfattning, vid jämförelser mellan undersökningarna, har antal timmar per invånare 80 år och äldre använts. 2 SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård. 3 FoU Västmanland. Kommunal hemsjukvård och social omsorg. En kartläggning i Västmanlands län. Meddelande 2005:1. En större andel av hemsjukvården utförs i särskilt boende där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende Hemsjukvården är mest omfattande i Jämtland både i ordinärt och särskilt boende, 67 respektive 66 timmar per invånare 80 år och äldre. I Gävleborg där hemsjukvården var minst omfattande användes endast 19 timmar i ordinärt boende (inklusive landstingets insatser) och 46 timmar i särskilt boende per person 80 år och äldre. 8 SAMMANFATTNING

10 Både i Dalarna och Värmland används totalt 98 timmar per invånare 80 år och äldre till hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende. Fördelningen är dock olika. I Värmland är timmarna jämnt fördelade mellan ordinärt och särskilt boende. I Dalarna utfördes en betydligt större andel av hemsjukvården i särskilt boende, 61 procent. Även i Gävleborg med liten omfattning av hemsjukvården utförs merparten i särskilt boende, hela 70 procent. Varför en större del av hemsjukvården utförs i särskilt boende där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende ger inte undersökningarna svar på. Total kostnad för hälso- och sjukvård i kommunerna i Sverige Vi har använt mätningarna i de fem länen, Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland som underlag för att uppskatta vad hälso- och sjukvården i kommunerna kostar totalt i Sverige. I uppskattningen ingår inte landstingets hemsjukvård i ordinärt boende. Hemsjukvården i kommunerna kostade 15 17,5 miljarder kronor Enligt beräkningarna kostade hälso- och sjukvården i kommunerna 16,6 miljarder kronor i 2004 års prisnivå, varav 9,7 miljarder kronor avsåg kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende och 6,9 miljarder kommuner där landstinget har ansvaret. En känslighetsanalys visar att kostnaderna för hemsjukvården i kommunerna bör ligga någonstans mellan 14,9 och 17,5 miljarder kronor. 11 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige Av de samlade kostnaderna för vård och omsorg 2004 på 248 miljarder kronor avsåg 113 miljarder, 45 procent kommunal vård och omsorg och 135 miljarder, 55 procent landstingens hälso- och sjukvård. Hemsjukvården i kommunerna ingår som en del i den kommunala vården och omsorgen. Äldreomsorg 32 % Fördelning av kostnader för vård och omsorg per verksamhet, procent andelar Specialicerad vård och övrig vård 44 % Handikappomsorg 13 % Primärvård 11 % SAMMANFATTNING 9

11 Ofta är det landstingens kostnader för hälso- och sjukvård på 135 miljarder kronor som redovisas som hälso- och sjukvårdskostnaderna i landet. Om vi även räknar med kommunernas hemsjukvård på ca 17 miljarder kronor blir de samlade hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige 152 miljarder kronor. Av dessa utgör kommunernas hemsjukvård 11 procent. Andelen för landstingets primärvård är 17 procent. Se diagram som visar hur kostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas på olika verksamheter. Fördelning av kostnader för hälso- och sjukvård per verksamhet, procent andelar Hemsjukvård i kommunerna 11 % Primärvård 17 % Specialicerad vård och övrig vård 72 % 10 SAMMANFATTNING

12 1

13 1 Inledning Genom Ädelreformen 1992 fick kommunerna ansvar för hälso- och sjukvård upp till läkarnivå i särskilda boendeformer. Reformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen även skall ha ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. I dag har 145 av landets 290 kommuner ett sådant ansvar. Sedan reformen genomfördes har vårdtiderna på sjukhusen kortats avsevärt och omfattningen av hälso- och sjukvård (hemsjukvård) i det ordinära boendet och i det särskilda boendet har ökat. Det finns ingen systematisk uppföljning av utvecklingen och omfattningen av hemsjukvården men det finns ett uttalat önskemål om bättre kunskap om kommunernas hemsjukvård. Som ett led i att förbättra möjligheterna att följa hemsjukvårdens utveckling har Svenska Kommunförbundet i samarbete med representanter för kommunförbundet i Jämtlands län samt för Östersund, Arvika, Hammarö, Karlstad, Kil och Torsby kommun utarbetat en metod för att mäta omfattningen av hälso- och sjukvård i kommunen. Samtliga kommuner i Jämtland och Värmland har tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. I projektet har deltagit representanter från olika yrkesgrupper som ekonomer, sjuksköterskor, socionomer, arbetsterapeuter, verksamhetschefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska. I rapporten presenteras en metod för att mäta den kommunala hemsjukvårdens omfattning också med syftet att använda metoden för att beräkna hemsjukvårdens kostnader. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med kommunerna. Mätmetoden är kvantitativ och syftar till att ge en uppfattning om omfattningen av hälso- och sjukvården i kommunen. Metoden är inte kvalitativ och gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av verksamheten. Samtliga kommuner har beräknat kommunens totala kostnader för hemsjukvården. Vi kan i denna rapport för första gången presentera beräkningar av vad den kommunala hemsjukvården kostar i kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Syftet med rapporten Syftet med rapporten är Att ge bättre kunskap om den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning och kostnader, totalt och per verksamhet Att presentera en mätmetod för att följa den kommunala hemsjukvårdens omfattning och kostnader med avsikten att metoden ska kunna användas även av andra kommuner Att ge underlag för jämförelser mellan kommuner Att ta fram kunskap som stimulerar till fortsatta och fördjupade studier 12 INLEDNING

14 Vad är hemsjukvård? Hemsjukvård är de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i sin bostad eller där patient vistas. Med bostad avses det ordinära boendet och de särskilda boendeformer som är inrättade med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunala enheter för korttidsvård/boende och dagverksamhet enligt SoL och LSS ingår även i hemsjukvård. All den hälso- och sjukvård som kommunerna bedriver, med undantag av skolhälsovården, är att betrakta som hemsjukvård. All hälso- och sjukvård bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen. I verksamheter där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar anställer kommunen legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal dvs. yrkesgrupper som sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. För att en undersköterska/vårdbiträde ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i lagens mening ska arbetsuppgiften vara skriftligt delegerad eller utföras under handledning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Se vidare bilaga 3 där kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar beskrivs mer ingående. Delat ansvar för hemsjukvård mellan kommuner och landsting I Sverige har 145 av landets 290 kommuner ansvaret för all hemsjukvård. I övriga 145 kommuner har landstingen ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende medan kommunen har ansvaret i särskilda boendeformer, LSS-boende och i kommunala enheter för korttidsvård/boende och dagverksamheter. Alla kommuner i både Jämtland och Värmland har ansvaret för all hemsjukvård således även i ordinärt boende. När landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende är den legitimerade personalen anställd i landstinget, men det är vanligt att kommunalt anställda undersköterskor/vårdbiträden utför hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation även i ordinärt boende. Det förekommer också att landstingens primärvård har undersköterskor anställda som utför sådana uppgifter i det ordinära boendet eller att landstinget betalar kommuner för de hälso- och sjukvårdsuppgifter som kommunens undersköterskor och vårdbiträden utför. Läkarinsatser inom hemsjukvården är landstingens ansvar i hela landet. Rapportens innehåll I rapporten presenteras den använda metoden med syftet att även andra kommuner ska kunna använda den för att mäta och beräkna hemsjukvårdens omfattning och kostnader. I kapitel 2 ges en kort beskrivning av metoden och i bilaga 1 en mer ingående beskrivning. Resultaten av mätningarna av hemsjukvårdens omfattning i kommunerna i Jämtland och Värmland presenteras i kapitel 3. Här finns resultat om hur undersköterskor/ vårdbiträden fördelar sin arbetstid på olika arbetsuppgifter. Hemsjukvårdens totala omfattning inklusive årsarbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen redovisas samt hur tiden fördelas på olika verksamheter. I bilaga 2 finns resultaten per kommun. INLEDNING 13

15 I kapitel 4 återfinns kostnadsberäkningarna. Här finns uppgifter om kostnaderna för hemsjukvård i de olika verksamheterna uttryckt i nyckeltal som kostnad per invånare, kostnad per invånare 65 år och äldre, kostnad per brukare m.m. Beräkningar görs även av hemsjukvårdens kostnader inom äldreomsorgen. En benchmarking modell presenteras som kan användas för att jämföra kostnader mellan kommuner med likartad struktur. Modellen illustreras med en jämförelse av kostnaderna i genomsnitt mellan kommunerna i Jämtland och i Värmland. I bilaga 2 finns kostnadsberäkningar av hemsjukvården per kommun. Projektets resultat i Jämtland och Värmland har jämförts med undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland, i vilka tre län landtinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende, se kapitel 5. I kapitel 6 görs en beräkning av kostnaderna för den kommunala hälso- och sjukvården totalt i landet. I denna beräkning har mätningarna i samtliga län använts dvs. Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland. I bilaga 3 finns en beskrivning av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar och i bilaga 4 en förteckning av de som deltagit i projektet. 14 INLEDNING

16 2 15

17 2 Kort beskrivning av använda metoder Projektets huvuduppgift var att försöka besvara frågorna: Hur omfattande är den kommunala hemsjukvården? Vad kostar hemsjukvården? För att få svar på frågorna har projektet gjort mätningar av hur arbetstiden fördelas på social omsorg och hemsjukvård och också beräknat kostnaderna för den utförda hemsjukvården. Här görs en kort beskrivning av använda metoder för att uppskatta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna. I bilaga 1 beskrivs metoderna mer i detalj. 2.1 Mäta omfattning av hemsjukvård Hemsjukvårdens omfattning i en kommun mäts som antal årsarbeten i kommunen som utför hemsjukvård inom äldre- och handikappomsorgen. Eftersom den stora personalgruppen i kommunerna, undersköterskor och vårdbiträden utför hemsjukvård som en del av sitt arbete har en metod utvecklats för att mäta hur stor denna del är. All arbetstid som utförs av den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunen anses vara tid för hemsjukvård. Verksamheter där hemsjukvård utförs Hemsjukvård utförs inom äldre- och handikappomsorgen i följande verksamheter i kommunerna. Denna indelning följer definitionerna i den officiella statistiken och till stor del indelningen i räkenskapssammandragen (RS) och har använts i mätningen av hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Ordinärt boende Särskilt boende Insatser enligt SoL och HSL i ordinärt boende Särskilt boende enligt SoL LSS-boende Särskilt boende enligt LSS 9:9 Korttidsvård/boende Dagverksamhet Alla former av korttidsvård/boende enligt SoL och dagrehabilitering enligt SoL Dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS 16 KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER

18 Social omsorg och hemsjukvård I samtliga verksamheter ovan utförs social omsorg och hemsjukvård (medicinska insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen). En person kan få enbart social omsorg, både social omsorg och hemsjukvård eller endast hemsjukvård i sin bostad i ordinärt boende, särskilt boende och LSS-boende. Även personer som tillfälligt vistas i korttidsvård/boende eller dagverksamhet får social omsorg och hemsjukvård. Undersköterskor och vårdbiträden är den helt dominerande personalkategorin inom kommunal vård och omsorg. Merparten av deras arbetstid avser social omsorg och en mindre del hemsjukvård. All arbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen är i vår undersökning hemsjukvård. Undersköterskors och vårdbiträdens arbetstid för hemsjukvård Metoden bygger på att mäta de arbetsuppgifter undersköterskor och vårdbiträden utför under en vecka i de olika verksamheterna. Arbetsuppgifternas fördelning på social omsorg och hemsjukvård används som underlag för att uppskatta hemsjukvårdens omfattning. I Jämtland och Värmland genomfördes mätningarna av arbetstiden under en vecka i oktober Även hemsjukvård som utförs av externa entreprenörer ingick i mätningarna. I princip ska alla uppgifter som kräver delegering av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Reglerna för vad som kräver delegation skiljer sig dock åt mellan kommunerna. Metoden utgår därför från en detaljerad beskrivning av vilka arbetsuppgifter som är att betrakta som hälso- och sjukvård. Se bifogad blankett i bilaga 1. Den enskilde arbetstagaren har i detalj redovisat den tid som går åt för att utföra olika arbetsuppgifter under en vecka. Arbetsuppgifterna är i redovisningen sorterade på direkt brukartid för social omsorg, direkt brukartid för hälso- och sjukvård (hemsjukvård), indirekt brukartid och ej brukarrelaterad tid. I den indirekta brukartiden ingår färdtid, tid för dokumentation och liknande som krävs för att kunna utföra både social omsorg och hemsjukvård. Tid som inte är brukarrelaterad avser egen utbildning, planering, arbetsplatsträffar m.m. Den indirekta brukartiden och den ej brukarrelaterade tiden fördelas på social omsorg och hemsjukvård i proportion till hur stor andel av den direkta brukartiden som avser social omsorg respektive hemsjukvård. Den andel av arbetstiden som användes för hemsjukvård under mätveckan antas vara ett representativt urval av hur arbetstiden fördelas under året. Genom mätningen kan antalet årsarbeten i respektive verksamhet som undersköterskor/vårdbiträden totalt använder för hemsjukvård uppskattas. Se vidare bilaga 1 där metoden beskrivs mer ingående. KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER 17

19 Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster är anställda för att utföra hemsjukvård. All deras arbetstid anses därför vara hälso- och sjukvård. Någon mätning av hur denna arbetstid fördelar sig på olika arbetsuppgifter görs således inte. Total tid för hemsjukvård För var och en av verksamheterna kan hemsjukvårdens omfattning beräknas som summan av antal årsarbeten för Den andel av arbetstiden som undersköterskor och vårdbiträden och annan ej legitimerad personal utför hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt genomförd mätning All arbetstid som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utför. Årsarbete Ett årsarbete ska motsvara genomsnittlig arbetad tid för en heltidsarbetande under ett år. Vi har antagit att ett årsarbete motsvarar arbetade timmar under ett år. Alla anställda ska ingå dvs. även anställda som arbetar deltid eller är timanställda. Sjukfrånvaron ska dras bort eftersom vi antar att timanställda arbetar som sjukvikarier. 2.2 Beräkna kostnader för hemsjukvård De kostnader vi önskar beräkna är verksamhetens totalkostnader. Att utgå från totalkostnaderna är en viktig förutsättning för att kunna göra rättvisande jämförelser mellan kommuner. Med totalkostnad avses bruttokostnad inklusive gemensamma kostnader och overhead. Justering för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting sker dvs. det är de resurser som kommunen tar i anspråk för de egna kommuninnevånarnas hemsjukvård som avses. Kostnaderna beräknas för var och en av de verksamhetsområden som omfattas av undersökningen dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Indelningen i de nationellt insamlade räkenskapssammandrag (RS) används med vissa justeringar för kostnader som inte är relevanta för hemsjukvård. Se vidare bilaga 1 där beräkningsmodellen beskrivs mer ingående. Beräkningarna bygger på att vi kan identifiera personal och driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Personalkostnaderna ska inkludera kostnader för samtliga utförda årsarbeten inom respektive verksamhet och innehålla samtliga personalkostnader enligt vedertaget sätt att redovisa personalkostnader. I driftskostnaderna ska ingå alla kostnader som behövs för att driva verksamheten som kostnader för lokaler, kontorsmaterial, datorer, telefoner, bilar m.m. Gemensamma kostnader för bl.a. ledning och administration på enhets- och förvaltningsnivå samt central 18 KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER

20 nivå i kommunen, dvs. OH-kostnader ska tas med. Kostnaderna fördelas på följande tre poster. Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av undersköterskor/vårdbiträden och annan ej legitimerad personal Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Kostnader inklusive OH-kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Våra mätningar visar hur stor andel av undersköterskors/vårdbiträdens arbetstid som används för hemsjukvård. Denna procentandel används för att beräkna hur stor del av personal- och driftskostnaderna för undersköterskors/vårdbiträdens arbete i de olika verksamheterna som är kostnader för hemsjukvård. Personal- och driftskostnader för allt arbete som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och även MAS/MAR är kostnader för hemsjukvård. Kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter som inkontinensprodukter, tekniska hjälpmedel m.m. är direkta kostnader för hemsjukvård. OH-kostnader ska även tas med. Två beräkningsmetoder har använts Kommunerna i Jämtland har direkt använt sig av kommunernas räkenskapssammandrag (RS) för att få fram hemsjukvårdens kostnader. I RS finns en rad fördelningar av kostnader gjorda t.ex. fördelning av kostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, OH-kostnader, kostnader för tekniska hjälpmedel m.m. Om kommunens RS håller god kvalitet ska man inte behöva göra dessa fördelningar igen utan kan direkt utgå från RS. Vissa justeringar måste dock göras. Se vidare beskrivningen i bilaga 1. I Värmland har kommunerna utgått från redovisningen av personalkostnaderna för respektive verksamhet och sedan lagt till de övriga driftskostnader som är relevanta för hemsjukvård samt OH-kostnaderna. Beräkningsmetoderna bygger på samma antaganden och ger samma resultat. Se vidare bilaga 1. KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER 19

Bättre kostnadsredovisning av hälso- och sjukvården i kommunerna

Bättre kostnadsredovisning av hälso- och sjukvården i kommunerna Bättre kostnadsredovisning av hälso- och sjukvården i kommunerna Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning Cirkulärnr: 2006:84 Diarienr: 2006/2884 Handläggare: Ellinor Englund Ulla Lönnqvist Endre Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2006-12-14 Mottagare: Kommunstyrelsen Socialnämnden Nämnd med ansvar

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Leif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård

Leif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Cirkulärnr: 1998:209 Diarienr: 1998/3172 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1998-12-21 Mottagare: Rubrik: Ersätter: 1998:165- Bilagor: Gabriella Kollander Fållby Leif Klingensjö Sektionen för Socialtjänst

Läs mer

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp

Läs mer

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Cirkulärnr: 1995:100 Diarienr: 1995/1419 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: Mottagare: Rubrik: Vård och Omsorg Alwa Nilsson Ingrid Söderström Alwa Nilsson Ingrid Söderström Vård och Omsorg 1995-05-11 Äldreomsorg

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING GÄLLANDE DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- UPPGIFT

ANSVARSFÖRDELNING GÄLLANDE DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- UPPGIFT Riktlinje Utgåva Antal sidor 8 Dokumentets namn Delegering ansvarsfördelning Utfärdare/handläggare Irene Johansson Margareta Oswald Medicinskt ansvarig sjuksköterska/rehabilitering Datum 2010-08-10 Reviderad

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation hälso- och sjukvårdsinsatser för omvårdnadspersonal

Riktlinjer för dokumentation hälso- och sjukvårdsinsatser för omvårdnadspersonal Riktlinjer för dokumentation hälso- och sjukvårdsinsatser för omvårdnadspersonal Skara den 2012-11-27 MAS Anna-Lill Karlsson Dokumentation av hälso- och sjukvårdsuppgifter All legitimerad personal har

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning

Den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning Den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Jämtlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Jämtlands län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om

Läs mer

Dagverksamhet och Daglig verksamhet

Dagverksamhet och Daglig verksamhet Dagverksamhet och Daglig verksamhet Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar på biståndsbedömd dagverksamhet och daglig verksamhet Rutinen gäller för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och social psykiatrin

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8) Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet 2014-10-06 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/450-739 Social och äldrenämnden Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag

Läs mer

Kommunstyrelsen 9 september 2014 Analys av socialna mndens verksamheter ur perspektivet kostnadseffektivitet Inledning Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-06 116 att ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-08 Beslutad av Ninette Hansson sidan 1(9) Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

Remissvar över förslag till organisatorisk placering av Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)

Remissvar över förslag till organisatorisk placering av Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Handläggare: Pia Ehnhage Telefon: 508 25 911 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 1.6-0195/2012 SID 1 (8) 2012-05- 14 Remissvar

Läs mer

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård 1 1998-09-01 Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård Väststyrelsens styrgrupp för primärvård har lämnat förslag till gränsdragning

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen

Granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen Revisionsrapport Granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen Mjölby kommun December 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 3 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Frågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014

Frågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014 2014-03-18 Dnr 45518/2013 1(11) Frågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014 Här finner du en samling vanliga frågor som kan uppstå när du besvarar enkäten. Kontakta oss gärna om denna

Läs mer

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor. Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser

Läs mer

HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel

HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel 2010-11-02 Remissförslag Hälso- och sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...

Läs mer

Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1

Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Resursteamet Socialförvaltning Historik Organisation Uppdrag 2014-11-07 2 Historik Omsorgsnämnd nedlagd 1994 Kommunen får ansvar för LSS boende Hsl regleras av principöverenskommelse,

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Värmland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Gotlands kommun Ekonomiska förutsättningar vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården. September PricewaterhouseCoopers

Gotlands kommun Ekonomiska förutsättningar vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården. September PricewaterhouseCoopers Gotlands kommun Ekonomiska förutsättningar vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården September 2010 sida 1 Förutsättningar ekonomi Gotlands kommun Hemsjukvårdens del av primärvården har ej varit möjlig

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Hemsjukvård inriktning

Hemsjukvård inriktning SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-02 Handläggare: Ulla söderlind Telefon: 08 508 03 281 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Dokumentnamn: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2015-05-25

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Dagverksamhet. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

Dagverksamhet. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5) Sida 1 (5) 2016-11-15 Dagverksamhet MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (5) Innehåll Ansvar... 3 Samverkan mellan

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

9. Korttidsboende - Demens

9. Korttidsboende - Demens Förfrågningsunderlag 2012-06-13 Upphandlingsansvarig Malmö kommun Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser Anna Bassmann 2010-00110 Sista anbudsdag: 2012-09-10 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Kronobergs län gällande insatser inom somatisk hemsjukvård Gäller fr.o.m.

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Kronobergs län gällande insatser inom somatisk hemsjukvård Gäller fr.o.m. Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Kronobergs län gällande insatser inom somatisk hemsjukvård Gäller fr.o.m. 2011-08-01 Översyn senast 2012 sept INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Avgifter Vård och stöd. Gäller från

Avgifter Vård och stöd. Gäller från Avgifter Vård och stöd Gäller från 2017-01-01 Allmänt om avgifter inom vård och omsorg Bestämmelserna kring avgiftssystemet finns i Socialtjänstlagen kap 8 kap 2-9 och gäller avgift för vård, omsorg,

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Personnummer x. Vilka åtgärder ska vidtas och vem ska kontaktas, om patientens situation förändras?.ansvarig läkare ska kontaktas.

Personnummer x. Vilka åtgärder ska vidtas och vem ska kontaktas, om patientens situation förändras?.ansvarig läkare ska kontaktas. Bilaga Exempel: 1. Utvecklingsstörd pojke 10 år har behov av hjälp med läkemedel och matning i knapp 6 ggr. dagligen. Ansvarig läkare på barnkliniken bedömer att insatserna är egenvård i hemmet, skolan

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Remiss av Betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)

Remiss av Betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55) SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2011-09-21 Handläggare: Krister Eriksson Telefon: 08-50825567 Till Socialnämnden Remiss av Betänkandet

Läs mer

Biståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). 1. Plats för klisterlapp. 2. Vad tycker vi?

Biståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). 1. Plats för klisterlapp. 2. Vad tycker vi? Biståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). a. Vad kan vi mer säga om biståndshandläggares utmaningar? Biståndshandläggare kan påverka vårt arbete. Vi kan påverka biståndshandläggares

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal

Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal Hälso- och sjukvårdsinformation till omsorgspersonal 2017 1 Vård och omsorg styrs av lagar som bestäms av Sveriges riksdag HSL Hälso- och sjukvårdslagen SoL Socialtjänstlagen LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Gäller från: 2012-06-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer