Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland"

Transkript

1 Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

2 Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

3 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Birgitta Söderlund, tel och Ulla Åhs, tel Beställning av rapporten kan göras direkt på tel , fax eller från vår hemsida ISBN-10: ISBN-13: Layout/produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2006

4 Förord Sedan Ädelreformen genomfördes 1992 har vårdtiderna vid sjukhus kortats avsevärt och omfattningen av hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende har ökat. Det finns emellertid ingen systematisk uppföljning av utvecklingen av hemsjukvården. Många kommuner är oroade över kostnadsutvecklingen samtidigt som det har varit svårt att identifiera hemsjukvårdens kostnader. I denna rapport presenteras en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunen. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med samtliga 8 kommuner i Jämtland och 5 kommuner i Värmland. Samtliga dessa kommuner har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten presenteras resultat av mätningar från kommunerna. Resultaten jämförs även med mätningar av hemsjukvårdens omfattning i kommuner i Gävleborg, Dalarna och Västmanland, där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten finns en uppskattning av omfattning och kostnader totalt i landet av hälso- och sjukvården i kommunerna. I projektet har medverkat företrädare för kommunerna i Jämtland och Värmland, se förteckning i bilaga 4. Projektledare har varit Birgitta Söderlund, Sveriges Kommuner och Landsting med medverkan av Josephine Lindgren, Gabriella Kollander Fållby och Ulla Åhs. Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar metoder och indikatorer för att beskriva, mäta och jämföra tillgänglighet, kostnader, resultat och kvalitet inom vård och omsorg. Kommuner och landsting måste följa upp och öppet redovisa vad som utförs och vad resultatet blir för att patienter och brukare ska kunna bedöma resultat och kvalitet för tjänster de erbjuds inom vård och omsorg. Vår förhoppning är att rapporten ska stimulera till fortsatta och fördjupade studier av hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Avsikten är att den presenterade mätmetoden även ska kunna användas av andra kommuner för att följa utvecklingen och för jämförelser mellan kommuner. Ellen Hyttsten Avdelningen för vård och omsorg Ann Hedberg Balkå Sektionen för informatik och uppföljning

5 Innehåll Sammanfattning...5 Resultat från Jämtland och Värmland... 6 Jämförelse med mätningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland... 8 Total kostnad för hälso- och sjukvård i kommunerna i Sverige Inledning Kort beskrivning av använda metoder Mäta omfattning av hemsjukvård Beräkna kostnader för hemsjukvård Omfattning av hemsjukvård i Jämtland och Värmland Hemsjukvård som utförs av undersköterskor/vårdbiträden Total omfattning av hemsjukvården Kostnader för hemsjukvård i Jämtland och Värmland Hemsjukvårdens kostnader totalt för alla verksamheter Kostnad för hemsjukvård i äldreomsorgen Kan man jämföra kommuner? Benchmarking en förklaringsmodell Undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland Kostnader för hälso- och sjukvård i kommunerna totalt i Sverige...48 Bilagor...56 Bilaga 1. Använda metoder för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader :1 Mätning av hemsjukvårdens omfattning :2 Beräkning av hemsjukvårdens kostnader :3 Anvisningar för att redovisa arbetstiden...67 Bilaga 2. Redovisning av resultat per kommun...71 Bilaga 3. Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar...82 Bilaga 4. Medverkande i projektet...84

6 Sammanfattning Ädelreformen 1992 gav kommunerna ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och dagverksamheter, dock ej läkarinsatser som är ett fortsatt ansvar för landstingen. Reformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen ska ha ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I dag har exakt hälften av landets 190 kommuner, 145 stycken ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Sedan reformen genomfördes har vårdtiderna kortats avsevärt på sjukhusen och omfattningen av hemsjukvården har ökat. Det finns emellertid ingen systematisk uppföljning av hemsjukvården. Kommunernas hälso- och sjukvårdsinsatser särredovisas inte utan ingår som en del i äldre- och handikappomsorgen. Många kommuner är oroade över kostnadsutvecklingen samtidigt som det har varit svårt att identifiera hemsjukvårdens kostnader. Vi har försökt besvara fyra viktiga frågor I denna rapport redovisar vi en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna med syftet att den ska kunna användas av andra kommuner. Metoden har utvecklats tillsammans med samtliga åtta kommuner i Jämtland och fem kommuner i Värmland vilka alla har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Beräkningar av både omfattning och kostnader har gjorts i dessa kommuner. Vi har försökt besvara fyra frågor: 1. Hur omfattande är hemsjukvården i kommunerna? 2. Vad kostar hemsjukvården? 3. Kan vi förklara kostnadsskillnader mellan kommunerna? 4. Kan vi med utgångspunkt från resultaten beräkna vad hälsooch sjukvården som utförs i kommunerna kostar i hela landet? I rapporten fokuserar vi på hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Vi har inte behandlat hemsjukvårdens resultat och kvalitet. Vad är hemsjukvård? Enligt den definition vi använt är hemsjukvård de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med stöd av hälso- och sjukvårdslagen i sin bostad eller där patient vistas. Hemsjukvård i kommunerna utförs inom äldre- och handikappomsorgen i det ordinära boendet samt i särskilda boendeformer, korttidsvård/boende och dagverksamhet som kommunerna bedriver enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Definitionen innebär att all hälso- och sjukvård som kommunerna utför med undantag av skolhälsovård är hemsjukvård. SAMMANFATTNING 5

7 En stor del av kommunernas hemsjukvård utförs av undersköterskor och vårdbiträden som en del av deras arbete med social omsorg. För att en undersköterska/vårdbiträde ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvårdslagens mening ska arbetsuppgiften vara skriftligt delegerad eller utföras under handledning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Använd metod Metoden bygger på att undersköterskor/vårdbiträden mäter sin arbetstid under en vecka. Mätningarna visar hur deras arbetstid fördelas på social omsorg och hälso- och sjukvårdsuppgifter och ger underlag för att uppskatta antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som utför hemsjukvård. För den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunerna dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster antar vi att all arbetstid i kommunen är hemsjukvård. Beräkningen av kostnaderna för hemsjukvård bygger på att vi kan identifiera personaloch driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Indelningen i kommunernas räkenskapssammandrag (RS) används med vissa justeringar. I driftskostnaderna ingår alla kostnader som behövs för att driva verksamheten. Gemensamma OH-kostnader ska fördelas på verksamheterna. Resultat från Jämtland och Värmland Mätningar av hemsjukvårdens omfattning och beräkning av dess kostnader genomfördes i alla kommuner i Jämtland dvs. Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund samt i Värmland kommunerna Arvika, Hammarö, Karlstad, Kil och Torsby. Samtliga verksamheter inom äldre- och handikappomsorgen där hemsjukvård utförs ingick i undersökningen dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Mätningar av hur undersköterskor/vårdbiträden fördelade sin arbetstid genomfördes under en vecka i oktober 2002 och kostnadsberäkningarna bygger på kommunens räkenskapssammandrag för I nedanstående tabell visas resultaten i sammanfattning för kommunerna i genomsnitt. Hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna i genomsnitt i Jämtland och Värmland 2002 Verksamhet Andel av årsarbeten, procent Kostnad per invånare, kronor Kostnad per brukare, kronor Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet 6 25 Summa Hemsjukvården mest omfattande i ordinärt boende 1 Kostnad per plats. Våra mätningar visar att en betydligt större andel av arbetstiden används för hemsjukvård i ordinärt boende än i särskilt boende. Undersköterskor och vårdbiträden använde i genomsnitt 17 procent av sin arbetstid till hemsjukvård i ordinärt boende 6 SAMMANFATTNING

8 jämfört med 11 procent i särskilt boende. Den större betoningen av hemsjukvård i ordinärt boende förstärktes när antalet årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal adderades till antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som avsåg hemsjukvård. Av samtliga årsarbeten i ordinärt boende avsåg 26 procent hemsjukvård. I särskilt boende var motsvarande andel 18 procent. Det visade sig också att den totala kostnaden för hemsjukvård i ordinärt boende är högre, kronor per invånare jämfört med särskilt boende, kronor per invånare. Kostnaden för hemsjukvård per brukare är dock högre i särskilt boende, kronor än i ordinärt boende, kronor. Personalen använder mer av sin tid för hemsjukvård i ordinärt boende och ger hemsjukvård till fler brukare. Kostnaden för varje brukare som får hemsjukvård i ordinärt boende är därför lägre än i särskilt boende där personaltätheten är hög och varje brukare får mer hemsjukvård. Stort inslag av hemsjukvård i korttidsvård/boende Inslaget av hemsjukvård är stort inom korttidsvård/boende, totalt 28 procent av årsarbetstiden. I denna verksamhet utförs hemsjukvården till stor del av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, 64 procent av den summerade årsarbetstiden som avser hemsjukvård. En plats inom korttidsvård/boende kostar kronor i genomsnitt. Varje plats används dock av flera brukare under ett år. Liten omfattning av hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet Omfattningen av hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet är relativt liten, 7 respektive 6 procent av den totala årsarbetstiden för undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Kostnaden per invånare är också låg 120 kronor för LSS-boende och 25 kronor för dagverksamhet. I dessa verksamheter som främst riktar sig till yngre funktionshindrade är det omvårdnad och annan typ av stöd och service som dominerar. Trots den ringa omfattningen av hemsjukvård i LSS-boende är kostnaden per brukare för hemsjukvård relativt hög, kronor. Detta återspeglar givetvis att kommunernas totala kostnader för personer som bor i LSS-boende är höga. 22 procent av äldreomsorgens kostnader Särskilt boende och korttidsvård/boende riktar sig i stort sett uteslutande till den äldre befolkningen och i det ordinära boendet är endast 11 procent av brukarna yngre än 65 år. Huvuddelen av hemsjukvården i dessa verksamheter är således en del av äldreomsorgen. Våra beräkningar visar att 22 procent av äldreomsorgens totala kostnader består av kostnader för hemsjukvård. Det motsvarar kronor per invånare 65 år och äldre. Kan man jämföra kommunernas kostnader? Det finns relativt stora skillnader mellan kommunernas kostnader för hemsjukvård med en variationsvidd från lägst kronor per invånare 65 år och äldre till högst kronor. I alla jämförelser är kostnaderna högre i Jämtland än i de fem Värmlandskommunerna. Det finns emellertid skillnader i strukturell tyngd mellan länen som till en del förklarar kostnadsskillnaderna. SAMMANFATTNING 7

9 Vi har använt standardkostnadsindex per invånare 65 år och äldre som ett mått på kommunens strukturella tyngd. Index för riket i genomsnitt är 100. Standardkostnadsindex är för Jämtlandskommunerna i genomsnitt 121 och för de fem Värmlandskommunerna 99. Det innebär att 22 procent av kostnadsskillnaden mellan länen kan förklaras med skillnader i strukturell tyngd men det finns inget entydigt förhållande mellan struktur och kostnader. Som exempel kan nämnas att Härjedalen, som har den tyngsta strukturen med index 128, har den lägsta kostnaden per invånare 65 år och äldre i Jämtland, ungefär på samma nivå som i Kil i Värmland med en betydligt mer gynnsam struktur enligt index. Skillnader i kostnader ger ett starkt motiv för kommunerna att jämföra sig och lära av varandra. Genom att jämföra sig med kommuner som har liknade struktur får kommunen en indikator på kostnadsläget i kommunen. Det finns ingen rätt nivå på kostnader för hemsjukvård men jämförelser visar om kostnaderna är höga eller låga i kommunen. I rapporten redovisar vi en benchmarking modell som kommunerna kan använda sig av för att jämföra sina kostnader. Modellen illustreras med en jämförelse av kostnaderna för hemsjukvård i genomsnitt mellan kommunerna i Jämtland och kommunerna i Värmland. Det finns ett kommunalt handlingsutrymme och en möjlighet för kommuner att förändra sina kostnader. Skillnader i kostnader kan bero på medvetna politiska satsningar och prioriteringar men kan också bero på traditioner och skillnader i effektivitet. Exempel på faktorer som styr kostnaderna men som är möjliga att påverka i alla fall på lång sikt är organisation och ledning, politiska prioriteringar, lokala avtal och samverkan med landstinget, kommunens ekonomi, användning av ny teknik m.m. Jämförelse med mätningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland Undersökningar av hemsjukvårdens omfattning har gjorts med i stort samma metodik av Äldrevårdsutredningen i fyra kommuner i Dalarna och fyra kommuner i Gävleborg samt av FoU Västmanland 3 i samtliga kommuner i Västmanland I dessa tre län har landstinget ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende. Äldrevårdsutredningen uppskattade även omfattningen av den hemsjukvård landstinget utförde i ordinärt boende (ej läkarinsatser) vilket dock inte gjordes i Västmanland. Som mått på hemsjukvårdens omfattning, vid jämförelser mellan undersökningarna, har antal timmar per invånare 80 år och äldre använts. 2 SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård. 3 FoU Västmanland. Kommunal hemsjukvård och social omsorg. En kartläggning i Västmanlands län. Meddelande 2005:1. En större andel av hemsjukvården utförs i särskilt boende där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende Hemsjukvården är mest omfattande i Jämtland både i ordinärt och särskilt boende, 67 respektive 66 timmar per invånare 80 år och äldre. I Gävleborg där hemsjukvården var minst omfattande användes endast 19 timmar i ordinärt boende (inklusive landstingets insatser) och 46 timmar i särskilt boende per person 80 år och äldre. 8 SAMMANFATTNING

10 Både i Dalarna och Värmland används totalt 98 timmar per invånare 80 år och äldre till hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende. Fördelningen är dock olika. I Värmland är timmarna jämnt fördelade mellan ordinärt och särskilt boende. I Dalarna utfördes en betydligt större andel av hemsjukvården i särskilt boende, 61 procent. Även i Gävleborg med liten omfattning av hemsjukvården utförs merparten i särskilt boende, hela 70 procent. Varför en större del av hemsjukvården utförs i särskilt boende där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende ger inte undersökningarna svar på. Total kostnad för hälso- och sjukvård i kommunerna i Sverige Vi har använt mätningarna i de fem länen, Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland som underlag för att uppskatta vad hälso- och sjukvården i kommunerna kostar totalt i Sverige. I uppskattningen ingår inte landstingets hemsjukvård i ordinärt boende. Hemsjukvården i kommunerna kostade 15 17,5 miljarder kronor Enligt beräkningarna kostade hälso- och sjukvården i kommunerna 16,6 miljarder kronor i 2004 års prisnivå, varav 9,7 miljarder kronor avsåg kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende och 6,9 miljarder kommuner där landstinget har ansvaret. En känslighetsanalys visar att kostnaderna för hemsjukvården i kommunerna bör ligga någonstans mellan 14,9 och 17,5 miljarder kronor. 11 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige Av de samlade kostnaderna för vård och omsorg 2004 på 248 miljarder kronor avsåg 113 miljarder, 45 procent kommunal vård och omsorg och 135 miljarder, 55 procent landstingens hälso- och sjukvård. Hemsjukvården i kommunerna ingår som en del i den kommunala vården och omsorgen. Äldreomsorg 32 % Fördelning av kostnader för vård och omsorg per verksamhet, procent andelar Specialicerad vård och övrig vård 44 % Handikappomsorg 13 % Primärvård 11 % SAMMANFATTNING 9

11 Ofta är det landstingens kostnader för hälso- och sjukvård på 135 miljarder kronor som redovisas som hälso- och sjukvårdskostnaderna i landet. Om vi även räknar med kommunernas hemsjukvård på ca 17 miljarder kronor blir de samlade hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige 152 miljarder kronor. Av dessa utgör kommunernas hemsjukvård 11 procent. Andelen för landstingets primärvård är 17 procent. Se diagram som visar hur kostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas på olika verksamheter. Fördelning av kostnader för hälso- och sjukvård per verksamhet, procent andelar Hemsjukvård i kommunerna 11 % Primärvård 17 % Specialicerad vård och övrig vård 72 % 10 SAMMANFATTNING

12 1

13 1 Inledning Genom Ädelreformen 1992 fick kommunerna ansvar för hälso- och sjukvård upp till läkarnivå i särskilda boendeformer. Reformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen även skall ha ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. I dag har 145 av landets 290 kommuner ett sådant ansvar. Sedan reformen genomfördes har vårdtiderna på sjukhusen kortats avsevärt och omfattningen av hälso- och sjukvård (hemsjukvård) i det ordinära boendet och i det särskilda boendet har ökat. Det finns ingen systematisk uppföljning av utvecklingen och omfattningen av hemsjukvården men det finns ett uttalat önskemål om bättre kunskap om kommunernas hemsjukvård. Som ett led i att förbättra möjligheterna att följa hemsjukvårdens utveckling har Svenska Kommunförbundet i samarbete med representanter för kommunförbundet i Jämtlands län samt för Östersund, Arvika, Hammarö, Karlstad, Kil och Torsby kommun utarbetat en metod för att mäta omfattningen av hälso- och sjukvård i kommunen. Samtliga kommuner i Jämtland och Värmland har tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. I projektet har deltagit representanter från olika yrkesgrupper som ekonomer, sjuksköterskor, socionomer, arbetsterapeuter, verksamhetschefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska. I rapporten presenteras en metod för att mäta den kommunala hemsjukvårdens omfattning också med syftet att använda metoden för att beräkna hemsjukvårdens kostnader. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med kommunerna. Mätmetoden är kvantitativ och syftar till att ge en uppfattning om omfattningen av hälso- och sjukvården i kommunen. Metoden är inte kvalitativ och gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av verksamheten. Samtliga kommuner har beräknat kommunens totala kostnader för hemsjukvården. Vi kan i denna rapport för första gången presentera beräkningar av vad den kommunala hemsjukvården kostar i kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Syftet med rapporten Syftet med rapporten är Att ge bättre kunskap om den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning och kostnader, totalt och per verksamhet Att presentera en mätmetod för att följa den kommunala hemsjukvårdens omfattning och kostnader med avsikten att metoden ska kunna användas även av andra kommuner Att ge underlag för jämförelser mellan kommuner Att ta fram kunskap som stimulerar till fortsatta och fördjupade studier 12 INLEDNING

14 Vad är hemsjukvård? Hemsjukvård är de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i sin bostad eller där patient vistas. Med bostad avses det ordinära boendet och de särskilda boendeformer som är inrättade med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunala enheter för korttidsvård/boende och dagverksamhet enligt SoL och LSS ingår även i hemsjukvård. All den hälso- och sjukvård som kommunerna bedriver, med undantag av skolhälsovården, är att betrakta som hemsjukvård. All hälso- och sjukvård bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen. I verksamheter där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar anställer kommunen legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal dvs. yrkesgrupper som sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. För att en undersköterska/vårdbiträde ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i lagens mening ska arbetsuppgiften vara skriftligt delegerad eller utföras under handledning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Se vidare bilaga 3 där kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar beskrivs mer ingående. Delat ansvar för hemsjukvård mellan kommuner och landsting I Sverige har 145 av landets 290 kommuner ansvaret för all hemsjukvård. I övriga 145 kommuner har landstingen ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende medan kommunen har ansvaret i särskilda boendeformer, LSS-boende och i kommunala enheter för korttidsvård/boende och dagverksamheter. Alla kommuner i både Jämtland och Värmland har ansvaret för all hemsjukvård således även i ordinärt boende. När landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende är den legitimerade personalen anställd i landstinget, men det är vanligt att kommunalt anställda undersköterskor/vårdbiträden utför hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation även i ordinärt boende. Det förekommer också att landstingens primärvård har undersköterskor anställda som utför sådana uppgifter i det ordinära boendet eller att landstinget betalar kommuner för de hälso- och sjukvårdsuppgifter som kommunens undersköterskor och vårdbiträden utför. Läkarinsatser inom hemsjukvården är landstingens ansvar i hela landet. Rapportens innehåll I rapporten presenteras den använda metoden med syftet att även andra kommuner ska kunna använda den för att mäta och beräkna hemsjukvårdens omfattning och kostnader. I kapitel 2 ges en kort beskrivning av metoden och i bilaga 1 en mer ingående beskrivning. Resultaten av mätningarna av hemsjukvårdens omfattning i kommunerna i Jämtland och Värmland presenteras i kapitel 3. Här finns resultat om hur undersköterskor/ vårdbiträden fördelar sin arbetstid på olika arbetsuppgifter. Hemsjukvårdens totala omfattning inklusive årsarbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen redovisas samt hur tiden fördelas på olika verksamheter. I bilaga 2 finns resultaten per kommun. INLEDNING 13

15 I kapitel 4 återfinns kostnadsberäkningarna. Här finns uppgifter om kostnaderna för hemsjukvård i de olika verksamheterna uttryckt i nyckeltal som kostnad per invånare, kostnad per invånare 65 år och äldre, kostnad per brukare m.m. Beräkningar görs även av hemsjukvårdens kostnader inom äldreomsorgen. En benchmarking modell presenteras som kan användas för att jämföra kostnader mellan kommuner med likartad struktur. Modellen illustreras med en jämförelse av kostnaderna i genomsnitt mellan kommunerna i Jämtland och i Värmland. I bilaga 2 finns kostnadsberäkningar av hemsjukvården per kommun. Projektets resultat i Jämtland och Värmland har jämförts med undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland, i vilka tre län landtinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende, se kapitel 5. I kapitel 6 görs en beräkning av kostnaderna för den kommunala hälso- och sjukvården totalt i landet. I denna beräkning har mätningarna i samtliga län använts dvs. Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland. I bilaga 3 finns en beskrivning av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar och i bilaga 4 en förteckning av de som deltagit i projektet. 14 INLEDNING

16 2 15

17 2 Kort beskrivning av använda metoder Projektets huvuduppgift var att försöka besvara frågorna: Hur omfattande är den kommunala hemsjukvården? Vad kostar hemsjukvården? För att få svar på frågorna har projektet gjort mätningar av hur arbetstiden fördelas på social omsorg och hemsjukvård och också beräknat kostnaderna för den utförda hemsjukvården. Här görs en kort beskrivning av använda metoder för att uppskatta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna. I bilaga 1 beskrivs metoderna mer i detalj. 2.1 Mäta omfattning av hemsjukvård Hemsjukvårdens omfattning i en kommun mäts som antal årsarbeten i kommunen som utför hemsjukvård inom äldre- och handikappomsorgen. Eftersom den stora personalgruppen i kommunerna, undersköterskor och vårdbiträden utför hemsjukvård som en del av sitt arbete har en metod utvecklats för att mäta hur stor denna del är. All arbetstid som utförs av den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunen anses vara tid för hemsjukvård. Verksamheter där hemsjukvård utförs Hemsjukvård utförs inom äldre- och handikappomsorgen i följande verksamheter i kommunerna. Denna indelning följer definitionerna i den officiella statistiken och till stor del indelningen i räkenskapssammandragen (RS) och har använts i mätningen av hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Ordinärt boende Särskilt boende Insatser enligt SoL och HSL i ordinärt boende Särskilt boende enligt SoL LSS-boende Särskilt boende enligt LSS 9:9 Korttidsvård/boende Dagverksamhet Alla former av korttidsvård/boende enligt SoL och dagrehabilitering enligt SoL Dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS 16 KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER

18 Social omsorg och hemsjukvård I samtliga verksamheter ovan utförs social omsorg och hemsjukvård (medicinska insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen). En person kan få enbart social omsorg, både social omsorg och hemsjukvård eller endast hemsjukvård i sin bostad i ordinärt boende, särskilt boende och LSS-boende. Även personer som tillfälligt vistas i korttidsvård/boende eller dagverksamhet får social omsorg och hemsjukvård. Undersköterskor och vårdbiträden är den helt dominerande personalkategorin inom kommunal vård och omsorg. Merparten av deras arbetstid avser social omsorg och en mindre del hemsjukvård. All arbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen är i vår undersökning hemsjukvård. Undersköterskors och vårdbiträdens arbetstid för hemsjukvård Metoden bygger på att mäta de arbetsuppgifter undersköterskor och vårdbiträden utför under en vecka i de olika verksamheterna. Arbetsuppgifternas fördelning på social omsorg och hemsjukvård används som underlag för att uppskatta hemsjukvårdens omfattning. I Jämtland och Värmland genomfördes mätningarna av arbetstiden under en vecka i oktober Även hemsjukvård som utförs av externa entreprenörer ingick i mätningarna. I princip ska alla uppgifter som kräver delegering av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Reglerna för vad som kräver delegation skiljer sig dock åt mellan kommunerna. Metoden utgår därför från en detaljerad beskrivning av vilka arbetsuppgifter som är att betrakta som hälso- och sjukvård. Se bifogad blankett i bilaga 1. Den enskilde arbetstagaren har i detalj redovisat den tid som går åt för att utföra olika arbetsuppgifter under en vecka. Arbetsuppgifterna är i redovisningen sorterade på direkt brukartid för social omsorg, direkt brukartid för hälso- och sjukvård (hemsjukvård), indirekt brukartid och ej brukarrelaterad tid. I den indirekta brukartiden ingår färdtid, tid för dokumentation och liknande som krävs för att kunna utföra både social omsorg och hemsjukvård. Tid som inte är brukarrelaterad avser egen utbildning, planering, arbetsplatsträffar m.m. Den indirekta brukartiden och den ej brukarrelaterade tiden fördelas på social omsorg och hemsjukvård i proportion till hur stor andel av den direkta brukartiden som avser social omsorg respektive hemsjukvård. Den andel av arbetstiden som användes för hemsjukvård under mätveckan antas vara ett representativt urval av hur arbetstiden fördelas under året. Genom mätningen kan antalet årsarbeten i respektive verksamhet som undersköterskor/vårdbiträden totalt använder för hemsjukvård uppskattas. Se vidare bilaga 1 där metoden beskrivs mer ingående. KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER 17

19 Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster är anställda för att utföra hemsjukvård. All deras arbetstid anses därför vara hälso- och sjukvård. Någon mätning av hur denna arbetstid fördelar sig på olika arbetsuppgifter görs således inte. Total tid för hemsjukvård För var och en av verksamheterna kan hemsjukvårdens omfattning beräknas som summan av antal årsarbeten för Den andel av arbetstiden som undersköterskor och vårdbiträden och annan ej legitimerad personal utför hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt genomförd mätning All arbetstid som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utför. Årsarbete Ett årsarbete ska motsvara genomsnittlig arbetad tid för en heltidsarbetande under ett år. Vi har antagit att ett årsarbete motsvarar arbetade timmar under ett år. Alla anställda ska ingå dvs. även anställda som arbetar deltid eller är timanställda. Sjukfrånvaron ska dras bort eftersom vi antar att timanställda arbetar som sjukvikarier. 2.2 Beräkna kostnader för hemsjukvård De kostnader vi önskar beräkna är verksamhetens totalkostnader. Att utgå från totalkostnaderna är en viktig förutsättning för att kunna göra rättvisande jämförelser mellan kommuner. Med totalkostnad avses bruttokostnad inklusive gemensamma kostnader och overhead. Justering för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting sker dvs. det är de resurser som kommunen tar i anspråk för de egna kommuninnevånarnas hemsjukvård som avses. Kostnaderna beräknas för var och en av de verksamhetsområden som omfattas av undersökningen dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Indelningen i de nationellt insamlade räkenskapssammandrag (RS) används med vissa justeringar för kostnader som inte är relevanta för hemsjukvård. Se vidare bilaga 1 där beräkningsmodellen beskrivs mer ingående. Beräkningarna bygger på att vi kan identifiera personal och driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Personalkostnaderna ska inkludera kostnader för samtliga utförda årsarbeten inom respektive verksamhet och innehålla samtliga personalkostnader enligt vedertaget sätt att redovisa personalkostnader. I driftskostnaderna ska ingå alla kostnader som behövs för att driva verksamheten som kostnader för lokaler, kontorsmaterial, datorer, telefoner, bilar m.m. Gemensamma kostnader för bl.a. ledning och administration på enhets- och förvaltningsnivå samt central 18 KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER

20 nivå i kommunen, dvs. OH-kostnader ska tas med. Kostnaderna fördelas på följande tre poster. Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av undersköterskor/vårdbiträden och annan ej legitimerad personal Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Kostnader inklusive OH-kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Våra mätningar visar hur stor andel av undersköterskors/vårdbiträdens arbetstid som används för hemsjukvård. Denna procentandel används för att beräkna hur stor del av personal- och driftskostnaderna för undersköterskors/vårdbiträdens arbete i de olika verksamheterna som är kostnader för hemsjukvård. Personal- och driftskostnader för allt arbete som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och även MAS/MAR är kostnader för hemsjukvård. Kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter som inkontinensprodukter, tekniska hjälpmedel m.m. är direkta kostnader för hemsjukvård. OH-kostnader ska även tas med. Två beräkningsmetoder har använts Kommunerna i Jämtland har direkt använt sig av kommunernas räkenskapssammandrag (RS) för att få fram hemsjukvårdens kostnader. I RS finns en rad fördelningar av kostnader gjorda t.ex. fördelning av kostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, OH-kostnader, kostnader för tekniska hjälpmedel m.m. Om kommunens RS håller god kvalitet ska man inte behöva göra dessa fördelningar igen utan kan direkt utgå från RS. Vissa justeringar måste dock göras. Se vidare beskrivningen i bilaga 1. I Värmland har kommunerna utgått från redovisningen av personalkostnaderna för respektive verksamhet och sedan lagt till de övriga driftskostnader som är relevanta för hemsjukvård samt OH-kostnaderna. Beräkningsmetoderna bygger på samma antaganden och ger samma resultat. Se vidare bilaga 1. KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER 19

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Cirkulärnr: 1995:100 Diarienr: 1995/1419 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: Mottagare: Rubrik: Vård och Omsorg Alwa Nilsson Ingrid Söderström Alwa Nilsson Ingrid Söderström Vård och Omsorg 1995-05-11 Äldreomsorg

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning

Den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning Den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1

Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Resursteamet Socialförvaltning Historik Organisation Uppdrag 2014-11-07 2 Historik Omsorgsnämnd nedlagd 1994 Kommunen får ansvar för LSS boende Hsl regleras av principöverenskommelse,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Dokumentnamn: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2015-05-25

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-08 Beslutad av Ninette Hansson sidan 1(9) Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Gäller från: 2012-06-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

HANDIKAPPNYCKLAR 2005

HANDIKAPPNYCKLAR 2005 NYCKELTALSPROJEKT FÖR JÄMFÖRELSER INOM KOMMUNAL HANDIKAPPOMSORG HANDIKAPPNYCKLAR 2005 PROJEKTRAPPORT Magnus Svensson Bengt Jartsell 2006-07-07 1 SAMMANFATTNING Sveriges kommuner och landsting startade

Läs mer

Riktlinje för delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter

Riktlinje för delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter Dokumenttyp: Dokumentet gäller för, personalkategori: Fastställt av, befattning och namn: Riktlinje Fastställelsedatum: 2015-03-25 Dokumentansvarig, befattning och namn: Senast uppdaterat: All personal

Läs mer

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Avgifter inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Avgifter inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet Styrdokument er inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 4.13) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 16 Beslutshistorik 2 (5) Omtryckt och kompletterad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård S Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 S Innehållet i denna överenskommelse är framtaget

Läs mer

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-06-01 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, medicinsk

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Sjuksköterskan i kommunal äldrevård. En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet

Sjuksköterskan i kommunal äldrevård. En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Sjuksköterskan i kommunal äldrevård En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet www.vardforbundet.se December 2007 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

AVGIFTER. inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård. Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor

AVGIFTER. inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård. Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor AVGIFTER inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor Information om avgifter inom äldreomsorg Riksdagen beslutade den 14 november

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun

AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun AVGIFTER 2015 för äldre- och handikappomsorgen i Mörbylånga kommun Avgifter för äldre och funktionshindrade 1 juli 2002 infördes maxtaxa för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Maxtaxan är knutet

Läs mer

Logoped SoS LS L L V, K. Dietist LS L L L L K S begränsn av sökord. Biståndshandläggare SoL L LS LS K Biståndshandläggare LSS L LS LS K

Logoped SoS LS L L V, K. Dietist LS L L L L K S begränsn av sökord. Biståndshandläggare SoL L LS LS K Biståndshandläggare LSS L LS LS K Behörigheter i patientjournal HSL (Procapita) L=läsbehörighet S=skrivbehörighet K=kommunövergripande G=geografiskt område V=verksamhetsområde DG=del av geografiskt område E=enhet TE=tvillingenhet Profession

Läs mer

Bo Gunnar Åkesson (M) Gunnel Johansson (S) Ingemar Steneteg (C)

Bo Gunnar Åkesson (M) Gunnel Johansson (S) Ingemar Steneteg (C) Omsorgsnämndens arbetsutskott 2012-04-04 1 (11) Plats och tid Omsorgskontorets sammanträdesrum kl: 14.00-16.30 Beslutande Bo Gunnar Åkesson (M) Gunnel Johansson (S) Ingemar Steneteg (C) Övriga deltagare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Samverkan vid egenvård

Samverkan vid egenvård Samverkan vid egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Delregional överenskommelse inom Södra Älvsborg Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer