Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland
|
|
- Barbro Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland
2 Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland
3 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Birgitta Söderlund, tel och Ulla Åhs, tel Beställning av rapporten kan göras direkt på tel , fax eller från vår hemsida ISBN-10: ISBN-13: Layout/produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2006
4 Förord Sedan Ädelreformen genomfördes 1992 har vårdtiderna vid sjukhus kortats avsevärt och omfattningen av hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende har ökat. Det finns emellertid ingen systematisk uppföljning av utvecklingen av hemsjukvården. Många kommuner är oroade över kostnadsutvecklingen samtidigt som det har varit svårt att identifiera hemsjukvårdens kostnader. I denna rapport presenteras en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunen. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med samtliga 8 kommuner i Jämtland och 5 kommuner i Värmland. Samtliga dessa kommuner har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten presenteras resultat av mätningar från kommunerna. Resultaten jämförs även med mätningar av hemsjukvårdens omfattning i kommuner i Gävleborg, Dalarna och Västmanland, där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten finns en uppskattning av omfattning och kostnader totalt i landet av hälso- och sjukvården i kommunerna. I projektet har medverkat företrädare för kommunerna i Jämtland och Värmland, se förteckning i bilaga 4. Projektledare har varit Birgitta Söderlund, Sveriges Kommuner och Landsting med medverkan av Josephine Lindgren, Gabriella Kollander Fållby och Ulla Åhs. Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar metoder och indikatorer för att beskriva, mäta och jämföra tillgänglighet, kostnader, resultat och kvalitet inom vård och omsorg. Kommuner och landsting måste följa upp och öppet redovisa vad som utförs och vad resultatet blir för att patienter och brukare ska kunna bedöma resultat och kvalitet för tjänster de erbjuds inom vård och omsorg. Vår förhoppning är att rapporten ska stimulera till fortsatta och fördjupade studier av hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Avsikten är att den presenterade mätmetoden även ska kunna användas av andra kommuner för att följa utvecklingen och för jämförelser mellan kommuner. Ellen Hyttsten Avdelningen för vård och omsorg Ann Hedberg Balkå Sektionen för informatik och uppföljning
5 Innehåll Sammanfattning...5 Resultat från Jämtland och Värmland... 6 Jämförelse med mätningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland... 8 Total kostnad för hälso- och sjukvård i kommunerna i Sverige Inledning Kort beskrivning av använda metoder Mäta omfattning av hemsjukvård Beräkna kostnader för hemsjukvård Omfattning av hemsjukvård i Jämtland och Värmland Hemsjukvård som utförs av undersköterskor/vårdbiträden Total omfattning av hemsjukvården Kostnader för hemsjukvård i Jämtland och Värmland Hemsjukvårdens kostnader totalt för alla verksamheter Kostnad för hemsjukvård i äldreomsorgen Kan man jämföra kommuner? Benchmarking en förklaringsmodell Undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland Kostnader för hälso- och sjukvård i kommunerna totalt i Sverige...48 Bilagor...56 Bilaga 1. Använda metoder för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader :1 Mätning av hemsjukvårdens omfattning :2 Beräkning av hemsjukvårdens kostnader :3 Anvisningar för att redovisa arbetstiden...67 Bilaga 2. Redovisning av resultat per kommun...71 Bilaga 3. Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar...82 Bilaga 4. Medverkande i projektet...84
6 Sammanfattning Ädelreformen 1992 gav kommunerna ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och dagverksamheter, dock ej läkarinsatser som är ett fortsatt ansvar för landstingen. Reformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen ska ha ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I dag har exakt hälften av landets 190 kommuner, 145 stycken ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Sedan reformen genomfördes har vårdtiderna kortats avsevärt på sjukhusen och omfattningen av hemsjukvården har ökat. Det finns emellertid ingen systematisk uppföljning av hemsjukvården. Kommunernas hälso- och sjukvårdsinsatser särredovisas inte utan ingår som en del i äldre- och handikappomsorgen. Många kommuner är oroade över kostnadsutvecklingen samtidigt som det har varit svårt att identifiera hemsjukvårdens kostnader. Vi har försökt besvara fyra viktiga frågor I denna rapport redovisar vi en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna med syftet att den ska kunna användas av andra kommuner. Metoden har utvecklats tillsammans med samtliga åtta kommuner i Jämtland och fem kommuner i Värmland vilka alla har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Beräkningar av både omfattning och kostnader har gjorts i dessa kommuner. Vi har försökt besvara fyra frågor: 1. Hur omfattande är hemsjukvården i kommunerna? 2. Vad kostar hemsjukvården? 3. Kan vi förklara kostnadsskillnader mellan kommunerna? 4. Kan vi med utgångspunkt från resultaten beräkna vad hälsooch sjukvården som utförs i kommunerna kostar i hela landet? I rapporten fokuserar vi på hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Vi har inte behandlat hemsjukvårdens resultat och kvalitet. Vad är hemsjukvård? Enligt den definition vi använt är hemsjukvård de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med stöd av hälso- och sjukvårdslagen i sin bostad eller där patient vistas. Hemsjukvård i kommunerna utförs inom äldre- och handikappomsorgen i det ordinära boendet samt i särskilda boendeformer, korttidsvård/boende och dagverksamhet som kommunerna bedriver enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Definitionen innebär att all hälso- och sjukvård som kommunerna utför med undantag av skolhälsovård är hemsjukvård. SAMMANFATTNING 5
7 En stor del av kommunernas hemsjukvård utförs av undersköterskor och vårdbiträden som en del av deras arbete med social omsorg. För att en undersköterska/vårdbiträde ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvårdslagens mening ska arbetsuppgiften vara skriftligt delegerad eller utföras under handledning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Använd metod Metoden bygger på att undersköterskor/vårdbiträden mäter sin arbetstid under en vecka. Mätningarna visar hur deras arbetstid fördelas på social omsorg och hälso- och sjukvårdsuppgifter och ger underlag för att uppskatta antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som utför hemsjukvård. För den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunerna dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster antar vi att all arbetstid i kommunen är hemsjukvård. Beräkningen av kostnaderna för hemsjukvård bygger på att vi kan identifiera personaloch driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Indelningen i kommunernas räkenskapssammandrag (RS) används med vissa justeringar. I driftskostnaderna ingår alla kostnader som behövs för att driva verksamheten. Gemensamma OH-kostnader ska fördelas på verksamheterna. Resultat från Jämtland och Värmland Mätningar av hemsjukvårdens omfattning och beräkning av dess kostnader genomfördes i alla kommuner i Jämtland dvs. Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund samt i Värmland kommunerna Arvika, Hammarö, Karlstad, Kil och Torsby. Samtliga verksamheter inom äldre- och handikappomsorgen där hemsjukvård utförs ingick i undersökningen dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Mätningar av hur undersköterskor/vårdbiträden fördelade sin arbetstid genomfördes under en vecka i oktober 2002 och kostnadsberäkningarna bygger på kommunens räkenskapssammandrag för I nedanstående tabell visas resultaten i sammanfattning för kommunerna i genomsnitt. Hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna i genomsnitt i Jämtland och Värmland 2002 Verksamhet Andel av årsarbeten, procent Kostnad per invånare, kronor Kostnad per brukare, kronor Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet 6 25 Summa Hemsjukvården mest omfattande i ordinärt boende 1 Kostnad per plats. Våra mätningar visar att en betydligt större andel av arbetstiden används för hemsjukvård i ordinärt boende än i särskilt boende. Undersköterskor och vårdbiträden använde i genomsnitt 17 procent av sin arbetstid till hemsjukvård i ordinärt boende 6 SAMMANFATTNING
8 jämfört med 11 procent i särskilt boende. Den större betoningen av hemsjukvård i ordinärt boende förstärktes när antalet årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal adderades till antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som avsåg hemsjukvård. Av samtliga årsarbeten i ordinärt boende avsåg 26 procent hemsjukvård. I särskilt boende var motsvarande andel 18 procent. Det visade sig också att den totala kostnaden för hemsjukvård i ordinärt boende är högre, kronor per invånare jämfört med särskilt boende, kronor per invånare. Kostnaden för hemsjukvård per brukare är dock högre i särskilt boende, kronor än i ordinärt boende, kronor. Personalen använder mer av sin tid för hemsjukvård i ordinärt boende och ger hemsjukvård till fler brukare. Kostnaden för varje brukare som får hemsjukvård i ordinärt boende är därför lägre än i särskilt boende där personaltätheten är hög och varje brukare får mer hemsjukvård. Stort inslag av hemsjukvård i korttidsvård/boende Inslaget av hemsjukvård är stort inom korttidsvård/boende, totalt 28 procent av årsarbetstiden. I denna verksamhet utförs hemsjukvården till stor del av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, 64 procent av den summerade årsarbetstiden som avser hemsjukvård. En plats inom korttidsvård/boende kostar kronor i genomsnitt. Varje plats används dock av flera brukare under ett år. Liten omfattning av hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet Omfattningen av hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet är relativt liten, 7 respektive 6 procent av den totala årsarbetstiden för undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Kostnaden per invånare är också låg 120 kronor för LSS-boende och 25 kronor för dagverksamhet. I dessa verksamheter som främst riktar sig till yngre funktionshindrade är det omvårdnad och annan typ av stöd och service som dominerar. Trots den ringa omfattningen av hemsjukvård i LSS-boende är kostnaden per brukare för hemsjukvård relativt hög, kronor. Detta återspeglar givetvis att kommunernas totala kostnader för personer som bor i LSS-boende är höga. 22 procent av äldreomsorgens kostnader Särskilt boende och korttidsvård/boende riktar sig i stort sett uteslutande till den äldre befolkningen och i det ordinära boendet är endast 11 procent av brukarna yngre än 65 år. Huvuddelen av hemsjukvården i dessa verksamheter är således en del av äldreomsorgen. Våra beräkningar visar att 22 procent av äldreomsorgens totala kostnader består av kostnader för hemsjukvård. Det motsvarar kronor per invånare 65 år och äldre. Kan man jämföra kommunernas kostnader? Det finns relativt stora skillnader mellan kommunernas kostnader för hemsjukvård med en variationsvidd från lägst kronor per invånare 65 år och äldre till högst kronor. I alla jämförelser är kostnaderna högre i Jämtland än i de fem Värmlandskommunerna. Det finns emellertid skillnader i strukturell tyngd mellan länen som till en del förklarar kostnadsskillnaderna. SAMMANFATTNING 7
9 Vi har använt standardkostnadsindex per invånare 65 år och äldre som ett mått på kommunens strukturella tyngd. Index för riket i genomsnitt är 100. Standardkostnadsindex är för Jämtlandskommunerna i genomsnitt 121 och för de fem Värmlandskommunerna 99. Det innebär att 22 procent av kostnadsskillnaden mellan länen kan förklaras med skillnader i strukturell tyngd men det finns inget entydigt förhållande mellan struktur och kostnader. Som exempel kan nämnas att Härjedalen, som har den tyngsta strukturen med index 128, har den lägsta kostnaden per invånare 65 år och äldre i Jämtland, ungefär på samma nivå som i Kil i Värmland med en betydligt mer gynnsam struktur enligt index. Skillnader i kostnader ger ett starkt motiv för kommunerna att jämföra sig och lära av varandra. Genom att jämföra sig med kommuner som har liknade struktur får kommunen en indikator på kostnadsläget i kommunen. Det finns ingen rätt nivå på kostnader för hemsjukvård men jämförelser visar om kostnaderna är höga eller låga i kommunen. I rapporten redovisar vi en benchmarking modell som kommunerna kan använda sig av för att jämföra sina kostnader. Modellen illustreras med en jämförelse av kostnaderna för hemsjukvård i genomsnitt mellan kommunerna i Jämtland och kommunerna i Värmland. Det finns ett kommunalt handlingsutrymme och en möjlighet för kommuner att förändra sina kostnader. Skillnader i kostnader kan bero på medvetna politiska satsningar och prioriteringar men kan också bero på traditioner och skillnader i effektivitet. Exempel på faktorer som styr kostnaderna men som är möjliga att påverka i alla fall på lång sikt är organisation och ledning, politiska prioriteringar, lokala avtal och samverkan med landstinget, kommunens ekonomi, användning av ny teknik m.m. Jämförelse med mätningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland Undersökningar av hemsjukvårdens omfattning har gjorts med i stort samma metodik av Äldrevårdsutredningen i fyra kommuner i Dalarna och fyra kommuner i Gävleborg samt av FoU Västmanland 3 i samtliga kommuner i Västmanland I dessa tre län har landstinget ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende. Äldrevårdsutredningen uppskattade även omfattningen av den hemsjukvård landstinget utförde i ordinärt boende (ej läkarinsatser) vilket dock inte gjordes i Västmanland. Som mått på hemsjukvårdens omfattning, vid jämförelser mellan undersökningarna, har antal timmar per invånare 80 år och äldre använts. 2 SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård. 3 FoU Västmanland. Kommunal hemsjukvård och social omsorg. En kartläggning i Västmanlands län. Meddelande 2005:1. En större andel av hemsjukvården utförs i särskilt boende där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende Hemsjukvården är mest omfattande i Jämtland både i ordinärt och särskilt boende, 67 respektive 66 timmar per invånare 80 år och äldre. I Gävleborg där hemsjukvården var minst omfattande användes endast 19 timmar i ordinärt boende (inklusive landstingets insatser) och 46 timmar i särskilt boende per person 80 år och äldre. 8 SAMMANFATTNING
10 Både i Dalarna och Värmland används totalt 98 timmar per invånare 80 år och äldre till hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende. Fördelningen är dock olika. I Värmland är timmarna jämnt fördelade mellan ordinärt och särskilt boende. I Dalarna utfördes en betydligt större andel av hemsjukvården i särskilt boende, 61 procent. Även i Gävleborg med liten omfattning av hemsjukvården utförs merparten i särskilt boende, hela 70 procent. Varför en större del av hemsjukvården utförs i särskilt boende där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende ger inte undersökningarna svar på. Total kostnad för hälso- och sjukvård i kommunerna i Sverige Vi har använt mätningarna i de fem länen, Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland som underlag för att uppskatta vad hälso- och sjukvården i kommunerna kostar totalt i Sverige. I uppskattningen ingår inte landstingets hemsjukvård i ordinärt boende. Hemsjukvården i kommunerna kostade 15 17,5 miljarder kronor Enligt beräkningarna kostade hälso- och sjukvården i kommunerna 16,6 miljarder kronor i 2004 års prisnivå, varav 9,7 miljarder kronor avsåg kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende och 6,9 miljarder kommuner där landstinget har ansvaret. En känslighetsanalys visar att kostnaderna för hemsjukvården i kommunerna bör ligga någonstans mellan 14,9 och 17,5 miljarder kronor. 11 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige Av de samlade kostnaderna för vård och omsorg 2004 på 248 miljarder kronor avsåg 113 miljarder, 45 procent kommunal vård och omsorg och 135 miljarder, 55 procent landstingens hälso- och sjukvård. Hemsjukvården i kommunerna ingår som en del i den kommunala vården och omsorgen. Äldreomsorg 32 % Fördelning av kostnader för vård och omsorg per verksamhet, procent andelar Specialicerad vård och övrig vård 44 % Handikappomsorg 13 % Primärvård 11 % SAMMANFATTNING 9
11 Ofta är det landstingens kostnader för hälso- och sjukvård på 135 miljarder kronor som redovisas som hälso- och sjukvårdskostnaderna i landet. Om vi även räknar med kommunernas hemsjukvård på ca 17 miljarder kronor blir de samlade hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige 152 miljarder kronor. Av dessa utgör kommunernas hemsjukvård 11 procent. Andelen för landstingets primärvård är 17 procent. Se diagram som visar hur kostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas på olika verksamheter. Fördelning av kostnader för hälso- och sjukvård per verksamhet, procent andelar Hemsjukvård i kommunerna 11 % Primärvård 17 % Specialicerad vård och övrig vård 72 % 10 SAMMANFATTNING
12 1
13 1 Inledning Genom Ädelreformen 1992 fick kommunerna ansvar för hälso- och sjukvård upp till läkarnivå i särskilda boendeformer. Reformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen även skall ha ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. I dag har 145 av landets 290 kommuner ett sådant ansvar. Sedan reformen genomfördes har vårdtiderna på sjukhusen kortats avsevärt och omfattningen av hälso- och sjukvård (hemsjukvård) i det ordinära boendet och i det särskilda boendet har ökat. Det finns ingen systematisk uppföljning av utvecklingen och omfattningen av hemsjukvården men det finns ett uttalat önskemål om bättre kunskap om kommunernas hemsjukvård. Som ett led i att förbättra möjligheterna att följa hemsjukvårdens utveckling har Svenska Kommunförbundet i samarbete med representanter för kommunförbundet i Jämtlands län samt för Östersund, Arvika, Hammarö, Karlstad, Kil och Torsby kommun utarbetat en metod för att mäta omfattningen av hälso- och sjukvård i kommunen. Samtliga kommuner i Jämtland och Värmland har tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. I projektet har deltagit representanter från olika yrkesgrupper som ekonomer, sjuksköterskor, socionomer, arbetsterapeuter, verksamhetschefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska. I rapporten presenteras en metod för att mäta den kommunala hemsjukvårdens omfattning också med syftet att använda metoden för att beräkna hemsjukvårdens kostnader. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med kommunerna. Mätmetoden är kvantitativ och syftar till att ge en uppfattning om omfattningen av hälso- och sjukvården i kommunen. Metoden är inte kvalitativ och gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av verksamheten. Samtliga kommuner har beräknat kommunens totala kostnader för hemsjukvården. Vi kan i denna rapport för första gången presentera beräkningar av vad den kommunala hemsjukvården kostar i kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Syftet med rapporten Syftet med rapporten är Att ge bättre kunskap om den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning och kostnader, totalt och per verksamhet Att presentera en mätmetod för att följa den kommunala hemsjukvårdens omfattning och kostnader med avsikten att metoden ska kunna användas även av andra kommuner Att ge underlag för jämförelser mellan kommuner Att ta fram kunskap som stimulerar till fortsatta och fördjupade studier 12 INLEDNING
14 Vad är hemsjukvård? Hemsjukvård är de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i sin bostad eller där patient vistas. Med bostad avses det ordinära boendet och de särskilda boendeformer som är inrättade med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunala enheter för korttidsvård/boende och dagverksamhet enligt SoL och LSS ingår även i hemsjukvård. All den hälso- och sjukvård som kommunerna bedriver, med undantag av skolhälsovården, är att betrakta som hemsjukvård. All hälso- och sjukvård bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen. I verksamheter där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar anställer kommunen legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal dvs. yrkesgrupper som sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. För att en undersköterska/vårdbiträde ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i lagens mening ska arbetsuppgiften vara skriftligt delegerad eller utföras under handledning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Se vidare bilaga 3 där kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar beskrivs mer ingående. Delat ansvar för hemsjukvård mellan kommuner och landsting I Sverige har 145 av landets 290 kommuner ansvaret för all hemsjukvård. I övriga 145 kommuner har landstingen ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende medan kommunen har ansvaret i särskilda boendeformer, LSS-boende och i kommunala enheter för korttidsvård/boende och dagverksamheter. Alla kommuner i både Jämtland och Värmland har ansvaret för all hemsjukvård således även i ordinärt boende. När landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende är den legitimerade personalen anställd i landstinget, men det är vanligt att kommunalt anställda undersköterskor/vårdbiträden utför hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation även i ordinärt boende. Det förekommer också att landstingens primärvård har undersköterskor anställda som utför sådana uppgifter i det ordinära boendet eller att landstinget betalar kommuner för de hälso- och sjukvårdsuppgifter som kommunens undersköterskor och vårdbiträden utför. Läkarinsatser inom hemsjukvården är landstingens ansvar i hela landet. Rapportens innehåll I rapporten presenteras den använda metoden med syftet att även andra kommuner ska kunna använda den för att mäta och beräkna hemsjukvårdens omfattning och kostnader. I kapitel 2 ges en kort beskrivning av metoden och i bilaga 1 en mer ingående beskrivning. Resultaten av mätningarna av hemsjukvårdens omfattning i kommunerna i Jämtland och Värmland presenteras i kapitel 3. Här finns resultat om hur undersköterskor/ vårdbiträden fördelar sin arbetstid på olika arbetsuppgifter. Hemsjukvårdens totala omfattning inklusive årsarbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen redovisas samt hur tiden fördelas på olika verksamheter. I bilaga 2 finns resultaten per kommun. INLEDNING 13
15 I kapitel 4 återfinns kostnadsberäkningarna. Här finns uppgifter om kostnaderna för hemsjukvård i de olika verksamheterna uttryckt i nyckeltal som kostnad per invånare, kostnad per invånare 65 år och äldre, kostnad per brukare m.m. Beräkningar görs även av hemsjukvårdens kostnader inom äldreomsorgen. En benchmarking modell presenteras som kan användas för att jämföra kostnader mellan kommuner med likartad struktur. Modellen illustreras med en jämförelse av kostnaderna i genomsnitt mellan kommunerna i Jämtland och i Värmland. I bilaga 2 finns kostnadsberäkningar av hemsjukvården per kommun. Projektets resultat i Jämtland och Värmland har jämförts med undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland, i vilka tre län landtinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende, se kapitel 5. I kapitel 6 görs en beräkning av kostnaderna för den kommunala hälso- och sjukvården totalt i landet. I denna beräkning har mätningarna i samtliga län använts dvs. Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland. I bilaga 3 finns en beskrivning av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar och i bilaga 4 en förteckning av de som deltagit i projektet. 14 INLEDNING
16 2 15
17 2 Kort beskrivning av använda metoder Projektets huvuduppgift var att försöka besvara frågorna: Hur omfattande är den kommunala hemsjukvården? Vad kostar hemsjukvården? För att få svar på frågorna har projektet gjort mätningar av hur arbetstiden fördelas på social omsorg och hemsjukvård och också beräknat kostnaderna för den utförda hemsjukvården. Här görs en kort beskrivning av använda metoder för att uppskatta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna. I bilaga 1 beskrivs metoderna mer i detalj. 2.1 Mäta omfattning av hemsjukvård Hemsjukvårdens omfattning i en kommun mäts som antal årsarbeten i kommunen som utför hemsjukvård inom äldre- och handikappomsorgen. Eftersom den stora personalgruppen i kommunerna, undersköterskor och vårdbiträden utför hemsjukvård som en del av sitt arbete har en metod utvecklats för att mäta hur stor denna del är. All arbetstid som utförs av den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunen anses vara tid för hemsjukvård. Verksamheter där hemsjukvård utförs Hemsjukvård utförs inom äldre- och handikappomsorgen i följande verksamheter i kommunerna. Denna indelning följer definitionerna i den officiella statistiken och till stor del indelningen i räkenskapssammandragen (RS) och har använts i mätningen av hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Ordinärt boende Särskilt boende Insatser enligt SoL och HSL i ordinärt boende Särskilt boende enligt SoL LSS-boende Särskilt boende enligt LSS 9:9 Korttidsvård/boende Dagverksamhet Alla former av korttidsvård/boende enligt SoL och dagrehabilitering enligt SoL Dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS 16 KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER
18 Social omsorg och hemsjukvård I samtliga verksamheter ovan utförs social omsorg och hemsjukvård (medicinska insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen). En person kan få enbart social omsorg, både social omsorg och hemsjukvård eller endast hemsjukvård i sin bostad i ordinärt boende, särskilt boende och LSS-boende. Även personer som tillfälligt vistas i korttidsvård/boende eller dagverksamhet får social omsorg och hemsjukvård. Undersköterskor och vårdbiträden är den helt dominerande personalkategorin inom kommunal vård och omsorg. Merparten av deras arbetstid avser social omsorg och en mindre del hemsjukvård. All arbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen är i vår undersökning hemsjukvård. Undersköterskors och vårdbiträdens arbetstid för hemsjukvård Metoden bygger på att mäta de arbetsuppgifter undersköterskor och vårdbiträden utför under en vecka i de olika verksamheterna. Arbetsuppgifternas fördelning på social omsorg och hemsjukvård används som underlag för att uppskatta hemsjukvårdens omfattning. I Jämtland och Värmland genomfördes mätningarna av arbetstiden under en vecka i oktober Även hemsjukvård som utförs av externa entreprenörer ingick i mätningarna. I princip ska alla uppgifter som kräver delegering av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Reglerna för vad som kräver delegation skiljer sig dock åt mellan kommunerna. Metoden utgår därför från en detaljerad beskrivning av vilka arbetsuppgifter som är att betrakta som hälso- och sjukvård. Se bifogad blankett i bilaga 1. Den enskilde arbetstagaren har i detalj redovisat den tid som går åt för att utföra olika arbetsuppgifter under en vecka. Arbetsuppgifterna är i redovisningen sorterade på direkt brukartid för social omsorg, direkt brukartid för hälso- och sjukvård (hemsjukvård), indirekt brukartid och ej brukarrelaterad tid. I den indirekta brukartiden ingår färdtid, tid för dokumentation och liknande som krävs för att kunna utföra både social omsorg och hemsjukvård. Tid som inte är brukarrelaterad avser egen utbildning, planering, arbetsplatsträffar m.m. Den indirekta brukartiden och den ej brukarrelaterade tiden fördelas på social omsorg och hemsjukvård i proportion till hur stor andel av den direkta brukartiden som avser social omsorg respektive hemsjukvård. Den andel av arbetstiden som användes för hemsjukvård under mätveckan antas vara ett representativt urval av hur arbetstiden fördelas under året. Genom mätningen kan antalet årsarbeten i respektive verksamhet som undersköterskor/vårdbiträden totalt använder för hemsjukvård uppskattas. Se vidare bilaga 1 där metoden beskrivs mer ingående. KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER 17
19 Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster är anställda för att utföra hemsjukvård. All deras arbetstid anses därför vara hälso- och sjukvård. Någon mätning av hur denna arbetstid fördelar sig på olika arbetsuppgifter görs således inte. Total tid för hemsjukvård För var och en av verksamheterna kan hemsjukvårdens omfattning beräknas som summan av antal årsarbeten för Den andel av arbetstiden som undersköterskor och vårdbiträden och annan ej legitimerad personal utför hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt genomförd mätning All arbetstid som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utför. Årsarbete Ett årsarbete ska motsvara genomsnittlig arbetad tid för en heltidsarbetande under ett år. Vi har antagit att ett årsarbete motsvarar arbetade timmar under ett år. Alla anställda ska ingå dvs. även anställda som arbetar deltid eller är timanställda. Sjukfrånvaron ska dras bort eftersom vi antar att timanställda arbetar som sjukvikarier. 2.2 Beräkna kostnader för hemsjukvård De kostnader vi önskar beräkna är verksamhetens totalkostnader. Att utgå från totalkostnaderna är en viktig förutsättning för att kunna göra rättvisande jämförelser mellan kommuner. Med totalkostnad avses bruttokostnad inklusive gemensamma kostnader och overhead. Justering för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting sker dvs. det är de resurser som kommunen tar i anspråk för de egna kommuninnevånarnas hemsjukvård som avses. Kostnaderna beräknas för var och en av de verksamhetsområden som omfattas av undersökningen dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Indelningen i de nationellt insamlade räkenskapssammandrag (RS) används med vissa justeringar för kostnader som inte är relevanta för hemsjukvård. Se vidare bilaga 1 där beräkningsmodellen beskrivs mer ingående. Beräkningarna bygger på att vi kan identifiera personal och driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Personalkostnaderna ska inkludera kostnader för samtliga utförda årsarbeten inom respektive verksamhet och innehålla samtliga personalkostnader enligt vedertaget sätt att redovisa personalkostnader. I driftskostnaderna ska ingå alla kostnader som behövs för att driva verksamheten som kostnader för lokaler, kontorsmaterial, datorer, telefoner, bilar m.m. Gemensamma kostnader för bl.a. ledning och administration på enhets- och förvaltningsnivå samt central 18 KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER
20 nivå i kommunen, dvs. OH-kostnader ska tas med. Kostnaderna fördelas på följande tre poster. Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av undersköterskor/vårdbiträden och annan ej legitimerad personal Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Kostnader inklusive OH-kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Våra mätningar visar hur stor andel av undersköterskors/vårdbiträdens arbetstid som används för hemsjukvård. Denna procentandel används för att beräkna hur stor del av personal- och driftskostnaderna för undersköterskors/vårdbiträdens arbete i de olika verksamheterna som är kostnader för hemsjukvård. Personal- och driftskostnader för allt arbete som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och även MAS/MAR är kostnader för hemsjukvård. Kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter som inkontinensprodukter, tekniska hjälpmedel m.m. är direkta kostnader för hemsjukvård. OH-kostnader ska även tas med. Två beräkningsmetoder har använts Kommunerna i Jämtland har direkt använt sig av kommunernas räkenskapssammandrag (RS) för att få fram hemsjukvårdens kostnader. I RS finns en rad fördelningar av kostnader gjorda t.ex. fördelning av kostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, OH-kostnader, kostnader för tekniska hjälpmedel m.m. Om kommunens RS håller god kvalitet ska man inte behöva göra dessa fördelningar igen utan kan direkt utgå från RS. Vissa justeringar måste dock göras. Se vidare beskrivningen i bilaga 1. I Värmland har kommunerna utgått från redovisningen av personalkostnaderna för respektive verksamhet och sedan lagt till de övriga driftskostnader som är relevanta för hemsjukvård samt OH-kostnaderna. Beräkningsmetoderna bygger på samma antaganden och ger samma resultat. Se vidare bilaga 1. KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER 19
Bättre kostnadsredovisning av hälso- och sjukvården i kommunerna
Bättre kostnadsredovisning av hälso- och sjukvården i kommunerna Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merAnsvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård
2017-04-18 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Anna Åberg Ansvarsfördelning Kommunernas hälso- och sjukvård Kommunen har sedan den 1 januari 1992, då kommunerna övertog huvuddelen av ansvaret
Läs merKommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården
Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Ädelreformen Upprinnelsen till ädelreformen Kritik mot opersonliga långvårdssjukhus, sjukhem och ålderdomshem Klinikfärdiga
Läs mer(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning
Cirkulärnr: 2006:84 Diarienr: 2006/2884 Handläggare: Ellinor Englund Ulla Lönnqvist Endre Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2006-12-14 Mottagare: Kommunstyrelsen Socialnämnden Nämnd med ansvar
Läs merKommunens hälso- och sjukvårdsansvar
Cirkulärnr: 1995:100 Diarienr: 1995/1419 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: Mottagare: Rubrik: Vård och Omsorg Alwa Nilsson Ingrid Söderström Alwa Nilsson Ingrid Söderström Vård och Omsorg 1995-05-11 Äldreomsorg
Läs merLeif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård
Cirkulärnr: 1998:209 Diarienr: 1998/3172 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1998-12-21 Mottagare: Rubrik: Ersätter: 1998:165- Bilagor: Gabriella Kollander Fållby Leif Klingensjö Sektionen för Socialtjänst
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merKommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merCirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:
Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp
Läs merDen 1 januari 1992 ändras 4 socialtjänstlagen (SoL) så att socialnämnden inte längre är en obligatorisk nämnd.
Cirkulärnr: 1991:126 Diarienr: 1991:1948 Handläggare: Gert Alaby Lena Sandström Avdsek: AK ÄldreIfo J Komrätt Externmedverkan: Landstingsförbundet Socialstyrelsen Datum: 1991-09-26 Mottagare: Socialnämnden
Läs merANSVARSFÖRDELNING GÄLLANDE DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- UPPGIFT
Riktlinje Utgåva Antal sidor 8 Dokumentets namn Delegering ansvarsfördelning Utfärdare/handläggare Irene Johansson Margareta Oswald Medicinskt ansvarig sjuksköterska/rehabilitering Datum 2010-08-10 Reviderad
Läs merInformation vård och omsorg
Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få
Läs merGränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
Läs merPersonaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården
Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan
Läs merTillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare
Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare
Läs merTillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)
Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare
Läs merRiktlinjer för dokumentation hälso- och sjukvårdsinsatser för omvårdnadspersonal
Riktlinjer för dokumentation hälso- och sjukvårdsinsatser för omvårdnadspersonal Skara den 2012-11-27 MAS Anna-Lill Karlsson Dokumentation av hälso- och sjukvårdsuppgifter All legitimerad personal har
Läs merAnsvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård
Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida
Läs merKommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel
Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merTill dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Allmän del Reviderat 2019 Materialet är utarbetat av länets MASar och MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Författarna
Läs merANSVAR FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMVERKANSAVTAL MELLAN I JÄMTLAND HÄRJEDALEN REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN OCH KOMMUNERNA JÄMTLANDS LÄN
ANSVAR FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLAND HÄRJEDALEN SAMVERKANSAVTAL MELLAN REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN OCH KOMMUNERNA JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE HEMSJUKVÅRD Version: 20170321 2 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merDen kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning
Den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merInformation om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms
SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merOmsorgsförvaltningen - nyckeltal
Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs merFramtida medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) organisation i Stockholms stads äldreomsorg
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG SID 1 (6) 2010-09-29 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Framtida medicinskt
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merUtfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
Läs merFörslag till organisatorisk placering av Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR)
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-05-14 Handläggare: Ulla söderlind Telefon: 08 508 03 281 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förslag
Läs merHälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet
2014-10-27 Handläggare Daniel Nilsson Kansli- och utvecklingsavdelningen 14VOS/0055 Vård- och omsorgsstyrelsen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut
Läs merDagverksamhet och Daglig verksamhet
Dagverksamhet och Daglig verksamhet Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar på biståndsbedömd dagverksamhet och daglig verksamhet Rutinen gäller för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och social psykiatrin
Läs merAnhörigomsorg är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merUppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS
Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal
Läs merRekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet
2014-10-06 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/450-739 Social och äldrenämnden Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag
Läs merRemissvar över förslag till organisatorisk placering av Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Handläggare: Pia Ehnhage Telefon: 508 25 911 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 1.6-0195/2012 SID 1 (8) 2012-05- 14 Remissvar
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merInformation om hemsjukvård
Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård
Läs merUtskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004
Utskrivningsklara patienter inom sluten somatisk sjukhusvård 29 september 2004 1 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström tfn 08-452 77 25 Inger Lundkvist tfn 08-452 76 98 Sveriges Kommuner
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merInnehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merRemissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396
Sid 1 (5) 2017-12-04 Dnr 17ON320 Yttrande Handläggare Lisa Hartung, Lena Isokivelä Omvårdnadsnämnden Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396 Förslag
Läs merGranskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport Granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen Mjölby kommun December 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 3 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs mer1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning
1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla
Läs merNytt hemsjukvårdsavtal 1 april. Information
Nytt hemsjukvårdsavtal 1 april Information 2017-02-03 Bakgrund Skatteväxling 1992 Ädelavtal i flera omgångar Ytterligare avtal i separat sakområden God samverkan mellan kommun och region Avtalen okända
Läs mer16: Motion (V) - Inför konkurrens på lika villkor inom hemtjänst/hemsjukvården (V) Delges:
Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2018-09-24 16: Motion (V) - Inför konkurrens på lika villkor inom hemtjänst/hemsjukvården (V) Delges: Omvårdnadsnämnden Dnr 17KS396 Beslut Kommunfullmäktige beslutar
Läs merHelsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.
Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merOmvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård
2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merHälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa
Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merLandstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001
Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn
Läs merKorttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)
Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...
Läs merRiktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-08 Beslutad av Ninette Hansson sidan 1(9) Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merRemiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, (Dnr: /2014)
Socialförvaltningen Strategiska enheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-08-18 Handläggare Krister Eriksson Telefon: 08-508 25 567 Till Socialnämnden Remiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård
Läs merHemsjukvård inriktning
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-02 Handläggare: Ulla söderlind Telefon: 08 508 03 281 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden
Läs merDELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA
HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...
Läs merUppdrag och kvalitetskrav
Uppdrag och kvalitetskrav Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Ärendenr SON 2017/128 Version reviderad
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merDet är viktigt att den utförda tiden blir korrekt registrerad då den bl.a. ligger till grund för:
6. Regler för registrering av tid och ersättning Allmänt Denna bilaga reglerar ersättning för hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt
Läs merGotlands kommun Ekonomiska förutsättningar vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården. September PricewaterhouseCoopers
Gotlands kommun Ekonomiska förutsättningar vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården September 2010 sida 1 Förutsättningar ekonomi Gotlands kommun Hemsjukvårdens del av primärvården har ej varit möjlig
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
Läs merAvtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård
1 1998-09-01 Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård Väststyrelsens styrgrupp för primärvård har lämnat förslag till gränsdragning
Läs merVä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n
Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merKommunstyrelsen 9 september 2014 Analys av socialna mndens verksamheter ur perspektivet kostnadseffektivitet Inledning Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-06 116 att ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans
Läs merHKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar
Läs merÅterrapportering av stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2018
Page 1 of 11 Sida 1 Återrapportering av stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2018 Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att administrera, fördela medel och löpande följa upp den tillfälliga
Läs merSocialstyrelsen 2013-04-22 1(6)
(4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merDokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter
Dokumentnamn: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2015-05-25
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merRiktlinje för tandvårdsreformen
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade
Läs merPåstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2013-11-28 Dnr 228/2013 1 (6) Falköpings kommun 521 81 Falköping Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut Falköpings
Läs merHuvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1
Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Resursteamet Socialförvaltning Historik Organisation Uppdrag 2014-11-07 2 Historik Omsorgsnämnd nedlagd 1994 Kommunen får ansvar för LSS boende Hsl regleras av principöverenskommelse,
Läs merAllmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.
Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser
Läs merFöretagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Jämtlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Jämtlands län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Läs merRemiss av Betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2011-09-21 Handläggare: Krister Eriksson Telefon: 08-50825567 Till Socialnämnden Remiss av Betänkandet
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merkommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel
kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3
Läs mer