Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

2 Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar att insatser och resurser till personer med funktionshinder fördes över till kommunerna genom skatteväxling. Kommunerna fick ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser i boende med särskild service och daglig verksamhet. I Stockholms län fortsatte landstinget att utföra hälso- och sjukvård enligt Principöverenskommelsens 11. Kommunaliseringen innebar att ansvaret för 5500 utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna överfördes från landstinget till kommunerna i Stockholms län den 1 januari 1995.

3 Den 1 januari 1994 trädde en ny lag i kraft: Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagen innebär att kommunerna har ett betydligt större åtagande än landstinget tidigare haft genom omsorgslagen; Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Till exempel tillkom personlig assistans och personkrets 3. Lagen innebär att kommunerna har ett betydligt större åtagande än landstinget tidigare haft genom omsorgslagen; Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Till exempel tillkom personlig assistans och personkrets 3. Den 1 januari 1995 övergick ansvaret för omsorgerna om utvecklingsstörda från landstinget till kommunerna i Stockholms län. Den slutliga uppgörelsen träffades mellan parterna, Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms läns landsting, den 27 maj I överföringen ingick ca anställda, huvudsakligen med vårdinriktning. Totalt överfördes drygt 80 % av landstingets dåvarande omsorgsverksamhet till kommunerna. Landstingen behöll ansvaret för Distriktskontoren (i dag Habilitering & Hälsa). Expertstöd (Råd och stöd) enligt 9.1 LSS och habiliteringen enligt HSL.

4 Antal personer med LSS-insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet 1 OKTOBER 2012 Beslut om Bostad med särskild service enligt LSS 9.8, 9.9 Totalt 4314 beslut Barn 276 ( 9.8) Vuxna 4038 ( 9.9) Beslut om Daglig verksamhet enligt LSS 9.10 Totalt 5956 beslut Totala antalet beslut ( 9.8,9.9,9.10) Antalet beslut som anges är högre än antalet unika personer och det har sin förklaring i att ett antal personer har beslut om såväl boende med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. Statistiken härrör ifrån Socialstyrelsens årliga statistik.

5 Principöverenskommelsen 11 i protokoll från mellan KSL och landstinget Överenskommelsen 11 omfattar verksamheter för personer tillhörande LSS personkrets 1 och 2, dvs. bostad med särskild service för barn, ungdom och vuxna enligt 9 8, 9 9 samt daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Landstinget förbinder sig att utan ersättning från kommunerna fullgöra/utföra vad som ankommer på kommunerna enligt HSL 18 och 18 a-c för personer som tillhör personkretsen för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De uppgifter enligt HSL 24 som fullgörs av medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna omfattar även de verksamheter som anges i denna paragraf. Désirée Sjölin Lundberg

6 Kartläggning av hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS Under våren 2012 så tog KSL tillsammans med sakkunniga från länets kommuner, fram en enkät för kartläggning/inventering över hur det ser ut i kommunerna vad gäller Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS. Enkäten var ställd till kommunernas: Myndighet/beställare Kommunal egen regi Entreprenör Enskild verksamhet (privat verksamhet som säljer platser enligt LOV eller enskilda avtal). Enkätens utgångspunkt var verksamheternas erfarenheter av hur samarbete, ansvar, utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser etc. fungerar. De frågor som är ställda i enkäten är konkreta frågor utifrån hälso- och sjukvårdsinsatser.

7 Sammanfattning av enkät Det råder otydlighet i ansvarsfrågan. Sammanblandningen av begrepp är centralt för svaren i enkäten. Det efterfrågas en större grad av samverkan och tillgänglighet till hälso- och sjukvården och habiliteringsverksamheten. Behov av högre kompetens från hälso- och sjukvården när det gäller kunskapen om olika former av funktionshinder.

8 Vilka hälso- och sjukvårdsinsatser utförs idag i LSS-verksamheterna? Generellt och genomgående för svaren i enkäten är att det råder varierande kunskap om; vilka hälso- och sjukvårdinsatser som ska utföras vilka som utförs vem som ska utföra dem vem som utför dem vem som har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatserna i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt LSS. Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska Dispensering av läkemedel i dosett enligt ordination Beställning av läkemedelshantering via Apodos/apotek Delegering av läkemedelshantering till personal. Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjukgymnast Instruktion av träningsprogram/ arbetsuppgifter Kartläggning av behov/problemidentifiering Instruktion/Delegering av sjukgymnastiska behandlingar Samarbete med övriga vårdgivare, t.ex. möte habilitering, vårdcentral Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av arbetsterapeut Ansvar för arbetstekniska; hjälpmedel, t.ex. lyft, lyftsele, sängar. Kartläggning av behov/problemidentifiering Förskrivning, utprovning, inträning och uppföljning av hjälpmedel Samarbete med övriga vårdgivare, t.ex. möte habilitering, vårdcentral

9 Hälso- och sjukvårdsansvaret i LSS 9.8, 9.9 och 9.10 Bestämmelser om kommunernas skyldigheter när det gäller boendeform och bostäder m.m. regleras i: socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) och i lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387). I patientsäkerhetslagen och patientsäkerhetsförordningen finns bl.a. regler om vårdgivares skyldigheter och personalens skyldigheter på hälso- och sjukvårdsområdet. Dessutom finns föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen.

10 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 18a- c HSL omfattar de personer som bor i de särskilda boendeformerna eller bostäder med särskild service och de som vistas i dagverksamheter och som anges i 18 i HSL. Ansvaret omfattar insatser t.o.m. sjuksköterskenivå, d.v.s. läkarinsatser är ett ansvar för landstingen (18 4 st. HSL). Kommunens ansvar omfattar också habilitering, rehabilitering och hjälpmedel inklusive förbrukningsartiklar som behövs för inkontinens.

11 Landstingets ansvar 1995 och ff. Stockholms läns landsting ansvarar enligt Principöverenskommelsen för att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser inom ramen för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar för LSS personkrets 1 och 2 i LSS 9 p. 8, 9 och 10, utifrån den enskildes Vårdval. Fr. om 2015 Stockholms läns landsting ansvarar för att tillhandahålla Läkare utifrån den enskildes Vårdval Övriga specialistfunktioner SLL ansvarar för att tillhandahålla: Läkare Sjuksköterskor/distriktssköterskor Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Övriga specialistfunktioner

12 Landstingets ansvar 1995-ff Huvudman Stockholms läns landsting Vårdgivare Den aktör som svarar för hälso- och sjukvårdsinsatserna. Verksamhetschef HSL 29 Verksamhetschef för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom verksamhetsområdet är den som uppdragits detta av den vårdgivare (offentlig eller privat) och som har den legitimerade personalen anställd i sin respektive verksamhet. Fr. om 2015 Huvudman Stockholms läns landsting Vårdgivare Den aktör som svarar för hälso- och sjukvårdsinsatserna inom ramen för läkare och specialistfunktioner. Verksamhetschef HSL 29 Verksamhetschef för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom verksamhetsområdet är den som uppdragits detta av den vårdgivare (offentlig eller privat) och som har den legitimerade personalen anställd i sin respektive verksamhet, läkare och specialistfunktioner.

13 Verksamhetschef HSL 29 Det är vårdgivaren som utser verksamhetschef och vilket område som ansvaret omfattar. Verksamhetschefen är vårdgivarens förlängda arm Oavsett om vårdgivare är landsting, kommun eller privat aktör är verksamhetschefsansvaret det samma. Detta inom ramen för det uppdrag som verksamhetsområdet omfattar. Verksamhetschefsansvaret är reglerat i lag, förordning, föreskrifter och allmänna råd Verksamhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten inom sitt område och ser till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt.

14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) HSL 24 Kommunal hälso- och sjukvård Det är vårdgivaren (ansvarig kommunal nämnd) som bedömer vilket område inom den kommunala hälso- och sjukvården som ansvaret omfattar. MAS ansvar är reglerat i lag, förordning, föreskrifter och allmänna råd MAS är i det författningsreglerade ansvaret direkt underställd ansvarig vårdgivare I det författningsreglerade ansvaret är MAS inte underställd verksamhetschef. (MAS ansvar kan avtalas till att fullgöras av privat aktör som uppdragits att utföra kommunal hälso- och sjukvård).

15 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) HSL och ff. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar MAS. HSL att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det, 2. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, 3. att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom 2015 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar MAS. HSL att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det, 2. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, 3. att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom

16 Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1995 och ff. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Fr. om 2015 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar MAS ansvarar för enligt Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) att 1. patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, 2. journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355), 3. patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, samt 4. rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande. MAS ansvarar för enligt Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) att 1. patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, 2. journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355), 3. patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, samt 4. rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande.

17 Personal i kommunens hälso- och sjukvård Verksamhetschef (HSL 29) - F r. om 2015 Verksamhetschef för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom verksamhetsområdet är den som uppdragits detta av den vårdgivare (offentlig eller privat) och som har den legitimerade personalen anställd i sin respektive verksamhet sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Verksamhetschefen ansvarar för den löpande verksamheten inom sitt område och ser till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Till verksamhetschefens uppgifter hör också att: tillse att det medicinska omhändertagandet av patienten tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård, tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredsställande sätt, att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver, att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser m.m.

18 Entreprenad Kommunen har inrättat boende enligt 5 kap 7 3 st SoL men lagt ut hela driften på entreprenad till annan utförare. Kommunen ansvarar enligt c HSL för att patienterna erbjuds en god vård och att verksamheten uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav. Detta gäller också kravet att det skall finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska. Uppgiften kan utföras antingen av kommunens MAS eller av en sjuksköterska som har erforderlig kompetens och är anställd av entreprenören (SOSFS 1997:10).

19 Forts. Entreprenad Av avtalen skall framgå bl.a. hur entreprenören skall fullgöra uppgifterna enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen och till vilken kostnad. Verksamhetschefen har det ansvar som förskrivs i 29 och 30 HSL samt i förordningen om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården. MAS-ansvaret framgår av 24 HSL och 2 kap 5 FYHS.

20 Enskild verksamhet Bostäder med särskild service för LSS personkrets där insatsen ges med stöd av 9 8. eller 9 9. LSS och där tillstånd att driva verk-samhet finns enligt 23 LSS Här avses enskild verksamhet som drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Kommunen köper en-staka platser för personer tillhörande LSS personkrets. Den köpande kommunen har hälso- och sjukvårdsansvaret för dem som av kommunen tillhandahållits boende i dessa särskilda boendeformer som motsvarar de som tillhandahålls av kommunen enligt 5 kap 7 3 st. SoL (prop 1992/93:159 s 182)

21 Habilitering Kommunen har lagstadgat ansvar för att utföra habilitering och rehabilitering enligt HSL 18 b. En mycket central del av kommunens ansvar för habilitering är att agera samordnande funktion för de aktuella insatser som ska utföras. Det är vanligt att personer som bor i LSS-bostäder och/eller deltar i daglig verksamhet har många olika kontakter inom hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår också att initiera kontakt med landstingets specialiserade habilitering som inträder när primärvårdens eller kommunens kompetens och insatser inte är tillräckliga. Uppdraget inbegriper förebyggande insatser, rådgivande insatser och individuell bedömning samt behandling och träning i vardagslivet, såväl i hemmet som i daglig verksamhet.

22 Fortsättning Habilitering I Stockholms län är det landstingets Habilitering & Hälsa som ansvarar för den specialiserade habiliteringsverksamheten. Målgruppen är personer som har medfödda eller tidigt förvärvade funktionshinder. Verksamheten utgår från en helhetssyn på den enskildes behov, där samverkande insatser utifrån medicinska, pedagogiska, psykologiska och sociala aspekter av funktionshindret beaktas. På habiliteringscenter för ungdomar och vuxna finns yrkesgrupperna arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, kurator, psykolog och specialpedagog.

23 Utgångspunkter för kommunernas fortsatta arbete med fokus på Principöverenskommelsen 11 Hälso- och sjukvård - innehåll och behov Kommunikation och information Samverkan Uppföljning och kvalitetssäkring Kompetens Klargörande av ansvarsfördelning Organisation

24 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INNEHÅLL OCH BEHOV Personer som bor i bostad med särskild service och eller deltar i daglig verksamhet skall ges den hälsooch sjukvård som föreskrivs i HSL 18, 18a-c. Kommunerna har lagstadgat ansvar för att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt HSL 18, 18a-c i bostad med särskild service och i daglig verksamhet. Insatser av läkare är ett ansvar för landstinget. Det innebär ett långtgående ansvar för yrkeskategorierna sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och övrig vårdpersonal med delegering. Det innebär att hälso- och sjukvårdspersonal måste eftersträva hög kvalitet på delegeringar och att de fördjupar sin kunskap om yrkesansvaret. Det innebär att det ställer andra krav på kommunikationen med den enskilde. Det innebär att besök i hemmiljö bidrar till trygghet lättare för den enskilde att medverka i undersökningen.

25 Vid en kommunalisering av hemsjukvården upphör principöverenskommelsen 11 och kommunerna får själva organisera hälso- och sjukvårdsinsatserna som även inkluderar habilitering och rehabilitering. Det innebär inte att normaliseringsprincipen åsidosätts. Det innebär inte att primärvårdens ansvar upphör att gälla. Vid t ex läkarundersökningar, provtagningar och andra undersökningar som kommunens hälso- och sjukvård inte kan genomföra eller har kompetens för, uppsöker den enskilde den vårdcentral han eller hon är listad på. Var går gränsen? När tar primärvården över? Detta är frågor som vi måste arbeta vidare med.

26 KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Vid ett upphörande av principöverenskommelsens 11 är det av synnerlig vikt att nå ut med information om förändringen avseende utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser i LSS-verksamheter. Det är viktigt att informera allmänheten och medarbetare som inte är direkt eller omedelbart berörda. Anhöriga, godemän och brukarorganisationer är kontaktytor som kan sägas stå längre ifrån det som sker i den direkta förändringsprocessen och bör därför involveras i ett tidigt skede. Till kommunens uppgifter hör att samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder vilket framgår av LSS 15:7. Syftet med samverkan är att ge handikapporganisationerna möjlighet att utöva inflytande över beslut som fattas av kommunen.

27 SAMVERKAN Vikten av samverkan kan inte nog understrykas! Det krävs ett utvecklat samarbete och utvecklade mötesformer mellan legitimerad personal och LSS-verksamheternas personal för gemensam utveckling och fördjupning i yrkesrollerna. Det innebär att eftersträva en nära och god samverkan mellan kommun och ansvarig läkare och specialistfunktioner inom landstinget. Det krävs regelbundna möten på ledningsnivå i syfte att finna lösningar på problem som annars kan växa och bli till hinder för samarbetet.

28 Uppföljning och kvalitetssäkring Kommunerna i länet måste förbereda och utreda vad som krävs när det gäller dokumentation och IT-stöd/verksamhetsstöd kopplat till hälso- och sjukvårdens behov i LSS-verksamheterna. Arbetet med handläggning och dokumentation styrs av bestämmelser i grundlagarna, sekretesslagstiftningen, förvaltningslagen och speciallagsstiftningen på socialtjänstens område. Om förslaget om Principöverenskommelsen 11 upphörande genomförs innebär det att ansvaret för journalföring och dokumentation av de hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i LSS-verksamheter överförs till kommunerna. Dokumentation enligt HSL, SoL och LSS får inte sammanföras utan ska hållas åtskilda. Det är socialnämnden eller motsvarande kommunal nämnd eller den som bedriver enskild verksamhet enligt SoL, LSS, HSL som har ansvaret för att inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Kommunerna måste ha en beredskap för hur hälso- och sjukvårdsinsatserna i LSS-verksamheterna ska kvalitetssäkras och vilka resurser som krävs för att genomföra uppföljningar och internkontroll.

29 KOMPETENS Hälso- och sjukvårdspersonal måste eftersträva hög kvalitet på delegeringar samt fördjupa sin kunskap om yrkesansvaret. Hälso- och sjukvårdspersonal som möter den enskilde måste ha kompetens och förståelse för olika former av funktionsnedsättningar. Liksom funktionsnedsättningarnas omfattning och dess konsekvenser. Det är av stor betydelse att i förfrågningsunderlagen för LOV och LOU ställa konkreta krav på att personalen hos utförarna ska ha erforderlig kompetens och kunna delta vid de utbildningar som anordnas. Det här är erfarenheter som dragits från andra län.

30 KLARGÖRANDE AV ANSVARSFÖRDELNING En tydlig och klar organisationsstruktur underlättar för den enskilde eftersom antalet vårdgivare begränsas samtidigt som man uppnår en klar ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting. Detta bör eftersträvas när kommunerna tar över utförandet av hälso- och sjukvårdsinsatser. Avtal om ansvarsfördelning bör vara relativt enkla och tydliga samt att man medvetet från båda sidor försöker eftersträva att inte bygga upp parallella organisationer. I det fortsatta arbetet med att klargöra ansvarsfördelningen bör ett särskilt avtal upprättas när det gäller läkarmedverkan i bostad med särskild service och daglig verksamhet och den specialiserade habiliteringen. Det är av synnerlig vikt att klargöra vem som gör vad och vad gränsdragningen går.

31 ORGANISATION Vid ett upphörande av Principöverenskommelsens 11, måste varje kommun överväga vilken organisationslösning man ska ha för Hälso- sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. Egen organisation för hälso- och sjukvård i kommunens egna regi. Egen organisation för hälso- och sjukvård upphandlas enligt LOU eller LOV Hälso- och sjukvård knyts till kommunens hemsjukvårdsorganisation -Kommunens hemsjukvårdsorganisation drivs i egen regi -Kommunens hemsjukvårdsorganisation är upphandlad enligt LOU eller LOV -Kommunens hemsjukvård är samorganiserad med hemtjänsten som kan drivas i egen regi eller vara upphandlad enligt LOU eller LOV. -En eller flera kommuner samverkar i en gemensam organisation för hälso- och sjukvård i LSS-verksamheterna som drivs i egen regi eller upphandlas enligt LOU eller LOV.

32 Kommunal organisation egen regi Kommunal organisation upphandlas enl. LOU Hemtjänst Hemsjukvård Gemensam egen regi Kommun A Egen regi LOV LOU Gemensam LOU el. LOV Kommun B Hemsjukvård Egen regi LOV LOU

33 Fortsättning Organisation Viktigt att tänka på: Undvikande av parallella organisationer för att underlätta tillgänglighet, helhet och kontinuitet för den enskilde samt för att undvika samhällsekonomiska merkostnader. Viktigt att tänka på framgent är de framtida kraven på gruppbostädernas utformning liksom kompetensförsörjning. I framtiden kommer det att ställas högre krav på tillgänglighet, helhetssyn och kontinuitet i de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges i bostad med särskild service. Personalen måste bredda sin kompetens bland annat när det gäller den fysiska omvårdnaden. Kommunerna måste i framtiden planera för mer flexibla boendelösningar och ett mer varierat utbud av kvalificerat stöd i de olika boendeformerna för målgruppen. Allt fler unga som har rätt till stöd enligt LSS efterfrågar alternativ till den traditionella gruppbostaden. Den traditionella gruppbostaden med tillgång till personal dygnet runt kommer även fortsättningsvis vara en viktig stödform för de personer som har omfattande behov av stöd och omvårdnad.

34 Fortsättning Organisation För den enskilde ska det finnas tillgång till hälsooch sjukvård i LSS-verksamheterna dygnet runt alla veckans dagar. Kommunerna i länet måste förbereda och utreda vad som krävs när det gäller dokumentation och IT-stöd/verksamhetsstöd kopplat till hälso- och sjukvårdens behov i LSS-verksamheterna. I planeringen för människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättning, skall kommunen samverka med landstinget och andra samhällsorgan och organisationerna. Det är väsentligt att planerna för en utformning som innebär att det så allsidigt som möjligt belyser de olika aspekter som är avgörande för delaktigheten för personer med funktionshinder.

35 Framtid Om Principöverenskommelsen 11 upphör kommer det att innebära att kommunerna har det samlade ansvaret för utförandet av såväl omsorg som hälso- och sjukvård i LSSverksamheterna.