Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Transkript

1 Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland 1

2 INLEDNING GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER...3 PARTERNAS ANSVAR ALLMÄNT...3 T 3 KOMMUNERNAS ANSVAR LANDSTINGETS ANSVAR...4 UPPFÖLJNING OCH INFORMATION UPPFÖLJNING INFORMATIONSSKYLDIGHET...5 ÖVRIG REGLERING TJÄNSTEKÖP BEGREPPSDEFINITION TVISTEFÖRFARANDE VID AVTALSTOLKNING AVTALETS GILTIGHETSTID AVTALETS GILTIGHET T...6 BILAGOR...7 2

3 Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Den snabba medicinska och tekniska utvecklingen inom hälso- och sjukvården skapar nya möjligheter att göra utredningar och utföra behandlingar. Mer vård kan ges inom den öppna vården vilket är en fördel för patienten eftersom patienten snabbt kan komma tillbaks till ordinarie livsmönster. Motsvarande utveckling sker inom den kommunala vården där invånaren ges möjlighet till ökat kvarboende i ordinärt boende. Ädelreformen medförde att vårdinsatser för äldre och psykiskt sjuka i ökad utsträckning ges utanför den slutna vården i ordinärt eller särskilt boende. För specialiserade sjukvårdsinsatser, sekundär vård, ansvarar alltid landstinget för, samordnat med kommunernas primära insatser. I den samordnade vårdplaneringen bestäms hur landstingets sekundära sjukvårdsinsatser och Kommunernas primära sjukvårdsinsatser skall samordnas. Kommunerna och landstinget i Halland har en gemensam ambition att ge invånarna en god vård med hög kvalitet oberoende av organisation och vem som bär kostnadsansvaret. Detta samarbetsavtal reglerar ansvar och samverkan mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland avseende hälso- och sjukvård. Respektive huvudman ska sörja för sin egen verksamhets behov av anpassning, utveckling och kompetensutveckling för att möta vårdtagarnas behov av insatser. Den gemensamma ambitionen är att vidareutveckla ett långsiktigt förtroendefullt samarbete inom hälso- och sjukvården i syfte att skapa ett mervärde för vårdtagaren. Samverkan skall ske i en anda av öppenhet och dialog och med ett ömsesidigt åtagande att bidra till en gynnsam utveckling av parternas hälso- och sjukvårdsverksamhet till nytta för invånarna. Den enskilde patienten skall ges kontinuitet i vård och behandling även om huvudmannen som svarar för insatserna skiftar under vårdperioden. Kommunerna och landstinget skall genom avtalet verka för att väl fungerande samarbetsrutiner utvecklas och att huvudmännen tillsammans erbjuder invånarna en god hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Syftet med avtalet är att på det lokala planet möjliggöra en väl fungerande samverkan genom en tydlig ansvarsfördelning mellan parterna. Parternas ansvar 2 Allmänt Enligt HSL, Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), har Landstinget och kommunerna var för sig ett hälso- och sjukvårdsansvar. I HSL 3 är ansvaret definierat för Landstingets del. I 18 definieras det kommunala ansvaret. Ansvarsgränsen i Halland för hälso- och sjukvårdsinsatser (inkluderat rehabilitering/habilitering och hjälpmedel) är biståndsbeslut enligt SoL 4 kap 1, Socialtjänstlag (2001:453), i form av personlig omvårdnad. Samordnad vårdplanering är en grund till hälso- och sjukvård i hemmet. Föreligger behov av avancerade specialiserade insatser ombesörjer landstinget detta och kommunerna utför insatser inom ramen för sitt hälso- och 3

4 sjukvårdsansvar. Medicinsk bedömning och ordinationer som görs i specialistvården på sjukhus gäller tills nya ordinationer görs. Båda parter har ett ansvar gentemot de patientgrupper som avtalet avser. Ingen part har ett övergripande ansvar som innebär ett ökat åtagande om en part inte uppfyller sitt ansvar enligt detta avtal. En patient får aldrig bli lidande av oenighet mellan huvudmännen, utan den enskilde skall erhålla den vårdinsats som bedöms vara nödvändig. Ansvarig för att så sker är den huvudman som har patienten i sin vård. Parterna har var för sig ett ekonomiskt ansvar för de beslut och ordinationer som görs inom respektive organisation. Det ekonomiska ansvaret följer hälso- och sjukvårdsansvaret där inte annat anges i bilagor. 3 Kommunernas ansvar Kommunernas hälso- och sjukvårdansvar regleras i HSL 18 och bygger i Halland på biståndsbeslut enligt SoL samt beviljade insatser enligt LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Genom detta avtal har kommunerna ett hälso- och sjukvårdsansvar i ordinärt boende för primära hälso- och sjukvårdsinsatser efter beslut av kommunen om bistånd enligt SoL 4 kap 1 i form av personlig omvårdnad. Motsvarande gäller personer som efter beslut av försäkringskassan erhållit personlig assistans enligt LASS 3, Lag om assistansersättning (1993:389). Primära hälso- och sjukvårdsinsatser kännetecknas av att de leds av bland annat specialistläkare i allmänmedicin och kan utföras av distriktssköterskor. 1 Kommunerna har ett rehabiliterings-/habiliteringsansvar och ansvarar för hjälpmedel för funktionshindrade där kommunerna har ett hälso- och sjukvårdsansvar HSL 18 b. Kommunernas rehabiliterings-/habiliteringsansvar samt hjälpmedel begränsas till behandling i ordinärt- eller särskilt boende och som utförs av sjukgymnaster och arbetsterapeuter på primärnivå. Kommunerna ansvarar för sjukvårds- och förbandsmaterial inom ramen för sitt hälso- och sjukvårdsansvar. 4 Landstingets ansvar Landstingets hälso- och sjukvårdsansvar omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård samt allmän och specialiserad vård vid vårdenheter och sjukhus. Landstinget har läkaransvaret för patienter och skall bistå kommunerna, dels med konsultativt stöd i form av övergripande råd och stöd i medicinska frågor samt utbildning inom den kommunala hälso- och sjukvården. Den enskildes valfrihet med möjlighet att välja sin egen vårdenhet och därmed få en fast läkarkontakt skall beaktas. Ansvar för landstinget gäller även i verksamhet hos kommunerna vad gäller, hälso- och sjukvårdsinsatser, rehabiliterings/habiliteringsinsatser samt hjälpmedel relaterat till sekundär nivå som faller utanför Kommunernas ansvar. Till det hör alltid avancerade hemsjukvårdsinsatser 1 Öppenvård delas upp i primärvård, som betecknar en vårdnivå och som definieras i HSL 5 samt övrig öppenvård, som med grund i den specialiserade sjukvården utgår från insatser som görs av andra specialistläkare än specialister i allmänmedicin. Övrig öppenvård hör därmed i allmänhet till den sekundära vårdnivån, se prop. 1994/95:195. Primärvårdens uppgifter och ansvarsområde anges numera direkt i lagtexten (vård och behandling, hemsjukvård, rehabilitering och förebyggande arbete). 4

5 enligt den sekundära vårdnivån, se not 1, samt specialistinsatser inom rehabilitering och habilitering. Med detta avses insatser i ordinärt boende och inom särskilda boendeformer samt daglig verksamhet. Uppföljning och information 5 Uppföljning Avtalet skall följas upp årligen och utvärderas vart fjärde år av neutral part. Uppföljningen ska redovisa på vilket sätt avtalet tillfredsställer de grundläggande utgångspunkterna för invånarna om en smidigare vård. Avsikten med kontinuerlig uppföljning är samtidigt att säkerställa invånarnas rätt till en adekvat vård och utvärderingen ska ligga till grund för nästkommande avtalsperiod. 6 Informationsskyldighet Respektive part har inom sin organisation och till sina utförare ett ansvar att informera om avtalet och att berörda har kännedom om avtalets innehåll. Vidare skall all information som kan komma att påverka avtalets innebörd, förändring eller dylikt informeras den andra parten. Övrig reglering 8 Tjänsteköp Landsting och kommunerna kan överlåta (tjänsteköp) att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser inom ramen för detta avtal med bibehållet ansvar för verksamheten. 9 Begreppsdefinition Enligt Socialstyrelsens termdatabank avser service praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Personlig omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och övriga insatser som behövs för att den enskilde ska känna sig trygg och säker i det egna hemmet. Trygghetslarm samt tillsyn räknas ej som personlig omvårdnad. 10 Tvisteförfarande vid avtalstolkning Eventuella frågor och enklare tvister beträffande tolkning av avtalet skall i första hand ske i samverkansgrupper/enheter mellan parterna. Kommunchefsgruppen, vilken innefattar samtliga kommunchefer i Halland samt landstingsdirektören i Halland, skall fatta beslut i tvistefrågor med enkel majoritet av närvarande. Beslut av större vikt skall i möjligaste mån fattas genom konsensus. Om konsensus inte kan uppnås när en fråga skall tas upp för beslut, skall ordföranden ajournera omröstningen till det 5

6 möte som ledamöterna bestämmer genom majoritet. Ajourneringen ska på alla sätt sträva efter att underlätta att enighet uppnås. Kan inte konsensus uppnås vid bestämt möte kan beslut trots allt fattas med 2/3 majoritet av de närvarande ledamöterna. I samtliga beslut som berör båda parter eller landstinget måste landstingsdirektören dela samma uppfattning som majoriteten för att vara gällande. Kommunchefsgruppen har möjlighet att delegera ärendet för vidare beredning. När tvekan råder huruvida en fråga är en substansfråga eller inte, skall den behandlas som en substansfråga om inte annat beslutas av gruppen av den majoritet som krävs för beslut i substansfrågor. 11 Avtalets giltighetstid Avtalet är fyraårigt och gäller under tiden Avtalet skall senast 1 år före avtalstidens utgång skriftligen sägas upp av part om inte parterna träffar ny överenskommelse om förlängning av avtalet. Om avtalet ej blivit föremål för uppsägning gäller avtalet tills vidare med samma villkor som tidigare om en uppsägningstid på 1 år. Parterna har rätt att, säga upp avtalet med en uppsägningstid om ett år under avtalsperioden om särskilda skäl anses föreligga Detta avtal gäller under förutsättning att det godkännes av Landstingsfullmäktige och samtliga kommunfullmäktige i Halland genom beslut som vinner laga kraft. Vinner ej något beslut laga kraft eller om kommunfullmäktige inte väljer att antaga detta avtal är dock avtalet bindande för övriga parter. Om laglighetsprövning skulle komma att ske skall avtalet träda i kraft först när det prövade beslutet vinner laga kraft. 12 Avtalets giltighet Detta avtal med bilagor skall ha företräde före samtliga gamla avtal tecknade mellan parterna i samtliga delar. Avtalet är giltigt i alla delar som går att avtala enligt svensk lagstiftning. Kommer lagar, förordningar eller allmänna råd/rekommendationer som kan påverka avtalets innehåller skall dessa beaktas vid en årlig utvärdering. Är lagen tvingande skall den ha tolkningsföreträde med omedelbar verkan. 6

7 Bilagor 1. Inledning - förtydligande av ansvarsgräns 2. Sjukvård i ordinärt boende 3. Läkarmedverkan 4. Läkemedelsförsörjning 5. Riktlinjer för samordnad vårdplanering 6. Vårdhygien 7. Egenvård och egenträning 8. Hjälpmedel, utrustning och förbrukningsartiklar 9. Rehabilitering och habilitering 10. Barn- och ungdomspsykiatri 11. Vuxenpsykiatri 7