Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Transkript

1 Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland 1

2 INLEDNING GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER...3 PARTERNAS ANSVAR ALLMÄNT KOMMUNERNAS ANSVAR LANDSTINGETS ANSVAR...4 UPPFÖLJNING OCH INFORMATION UPPFÖLJNING INFORMATIONSSKYLDIGHET...5 ÖVRIG REGLERING TJÄNSTEKÖP BEGREPPSDEFINITION TVISTEFÖRFARANDE VID AVTALSTOLKNING AVTALETS GILTIGHETSTID AVTALETS GILTIGHET...6 BILAGOR...7 2

3 Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Den snabba medicinska och tekniska utvecklingen inom hälso- och sjukvården skapar nya möjligheter att göra utredningar och utföra behandlingar. Mer vård kan ges inom den öppna vården vilket är en fördel för patienten eftersom patienten snabbt kan komma tillbaks till ordinarie livsmönster. Motsvarande utveckling sker inom den kommunala vården där invånaren ges möjlighet till ökat kvarboende i ordinärt boende. Ädelreformen medförde att vårdinsatser för äldre och psykiskt sjuka i ökad utsträckning ges utanför den slutna vården i ordinärt eller särskilt boende. För specialiserade sjukvårdsinsatser, sekundär vård, ansvarar alltid landstinget för, samordnat med kommunernas primära insatser. I den samordnade vårdplaneringen bestäms hur landstingets sekundära sjukvårdsinsatser och Kommunernas primära sjukvårdsinsatser skall samordnas. Kommunerna och landstinget i Halland har en gemensam ambition att ge invånarna en god vård med hög kvalitet oberoende av organisation och vem som bär kostnadsansvaret. Detta samarbetsavtal reglerar ansvar och samverkan mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland avseende hälso- och sjukvård. Respektive huvudman ska sörja för sin egen verksamhets behov av anpassning, utveckling och kompetensutveckling för att möta vårdtagarnas behov av insatser. Den gemensamma ambitionen är att vidareutveckla ett långsiktigt förtroendefullt samarbete inom hälso- och sjukvården i syfte att skapa ett mervärde för vårdtagaren. Samverkan skall ske i en anda av öppenhet och dialog och med ett ömsesidigt åtagande att bidra till en gynnsam utveckling av parternas hälso- och sjukvårdsverksamhet till nytta för invånarna. Den enskilde patienten skall ges kontinuitet i vård och behandling även om huvudmannen som svarar för insatserna skiftar under vårdperioden. Kommunerna och landstinget skall genom avtalet verka för att väl fungerande samarbetsrutiner utvecklas och att huvudmännen tillsammans erbjuder invånarna en god hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Syftet med avtalet är att på det lokala planet möjliggöra en väl fungerande samverkan genom en tydlig ansvarsfördelning mellan parterna. Parternas ansvar 2 Allmänt Enligt HSL, Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), har Landstinget och kommunerna var för sig ett hälso- och sjukvårdsansvar. I HSL 3 är ansvaret definierat för Landstingets del. I 18 definieras det kommunala ansvaret. Ansvarsgränsen i Halland för hälso- och sjukvårdsinsatser (inkluderat rehabilitering/habilitering och hjälpmedel) är biståndsbeslut enligt SoL 4 kap 1, Socialtjänstlag (2001:453), i form av personlig omvårdnad. Samordnad vårdplanering är en grund till hälso- och sjukvård i hemmet. Föreligger behov av avancerade specialiserade insatser ombesörjer landstinget detta och kommunerna utför insatser inom ramen för sitt hälso- och 3

4 sjukvårdsansvar. Medicinsk bedömning och ordinationer som görs i specialistvården på sjukhus gäller tills nya ordinationer görs. Båda parter har ett ansvar gentemot de patientgrupper som avtalet avser. Ingen part har ett övergripande ansvar som innebär ett ökat åtagande om en part inte uppfyller sitt ansvar enligt detta avtal. En patient får aldrig bli lidande av oenighet mellan huvudmännen, utan den enskilde skall erhålla den vårdinsats som bedöms vara nödvändig. Ansvarig för att så sker är den huvudman som har patienten i sin vård. Parterna har var för sig ett ekonomiskt ansvar för de beslut och ordinationer som görs inom respektive organisation. Det ekonomiska ansvaret följer hälso- och sjukvårdsansvaret där inte annat anges i bilagor. 3 Kommunernas ansvar Kommunernas hälso- och sjukvårdansvar regleras i HSL 18 och bygger i Halland på biståndsbeslut enligt SoL samt beviljade insatser enligt LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Genom detta avtal har kommunerna ett hälso- och sjukvårdsansvar i ordinärt boende för primära hälso- och sjukvårdsinsatser efter beslut av kommunen om bistånd enligt SoL 4 kap 1 i form av personlig omvårdnad. Motsvarande gäller personer som efter beslut av försäkringskassan erhållit personlig assistans enligt LASS 3, Lag om assistansersättning (1993:389). Primära hälso- och sjukvårdsinsatser kännetecknas av att de leds av bland annat specialistläkare i allmänmedicin och kan utföras av distriktssköterskor. 1 Kommunerna har ett rehabiliterings-/habiliteringsansvar och ansvarar för hjälpmedel för funktionshindrade där kommunerna har ett hälso- och sjukvårdsansvar HSL 18 b. Kommunernas rehabiliterings-/habiliteringsansvar samt hjälpmedel begränsas till behandling i ordinärt- eller särskilt boende och som utförs av sjukgymnaster och arbetsterapeuter på primärnivå. Kommunerna ansvarar för sjukvårds- och förbandsmaterial inom ramen för sitt hälso- och sjukvårdsansvar. 4 Landstingets ansvar Landstingets hälso- och sjukvårdsansvar omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård samt allmän och specialiserad vård vid vårdenheter och sjukhus. Landstinget har läkaransvaret för patienter och skall bistå kommunerna, dels med konsultativt stöd i form av övergripande råd och stöd i medicinska frågor samt utbildning inom den kommunala hälso- och sjukvården. Den enskildes valfrihet med möjlighet att välja sin egen vårdenhet och därmed få en fast läkarkontakt skall beaktas. Ansvar för landstinget gäller även i verksamhet hos kommunerna vad gäller, hälso- och sjukvårdsinsatser, rehabiliterings/habiliteringsinsatser samt hjälpmedel relaterat till sekundär nivå som faller utanför Kommunernas ansvar. Till det hör alltid avancerade hemsjukvårdsinsatser 1 Öppenvård delas upp i primärvård, som betecknar en vårdnivå och som definieras i HSL 5 samt övrig öppenvård, som med grund i den specialiserade sjukvården utgår från insatser som görs av andra specialistläkare än specialister i allmänmedicin. Övrig öppenvård hör därmed i allmänhet till den sekundära vårdnivån, se prop. 1994/95:195. Primärvårdens uppgifter och ansvarsområde anges numera direkt i lagtexten (vård och behandling, hemsjukvård, rehabilitering och förebyggande arbete). 4

5 enligt den sekundära vårdnivån, se not 1, samt specialistinsatser inom rehabilitering och habilitering. Med detta avses insatser i ordinärt boende och inom särskilda boendeformer samt daglig verksamhet. Uppföljning och information 5 Uppföljning Avtalet skall följas upp årligen och utvärderas vart fjärde år av neutral part. Uppföljningen ska redovisa på vilket sätt avtalet tillfredsställer de grundläggande utgångspunkterna för invånarna om en smidigare vård. Avsikten med kontinuerlig uppföljning är samtidigt att säkerställa invånarnas rätt till en adekvat vård och utvärderingen ska ligga till grund för nästkommande avtalsperiod. 6 Informationsskyldighet Respektive part har inom sin organisation och till sina utförare ett ansvar att informera om avtalet och att berörda har kännedom om avtalets innehåll. Vidare skall all information som kan komma att påverka avtalets innebörd, förändring eller dylikt informeras den andra parten. Övrig reglering 8 Tjänsteköp Landsting och kommunerna kan överlåta (tjänsteköp) att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser inom ramen för detta avtal med bibehållet ansvar för verksamheten. 9 Begreppsdefinition Enligt Socialstyrelsens termdatabank avser service praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Personlig omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och övriga insatser som behövs för att den enskilde ska känna sig trygg och säker i det egna hemmet. Trygghetslarm samt tillsyn räknas ej som personlig omvårdnad. 10 Tvisteförfarande vid avtalstolkning Eventuella frågor och enklare tvister beträffande tolkning av avtalet skall i första hand ske i samverkansgrupper/enheter mellan parterna. Kommunchefsgruppen, vilken innefattar samtliga kommunchefer i Halland samt landstingsdirektören i Halland, skall fatta beslut i tvistefrågor med enkel majoritet av närvarande. Beslut av större vikt skall i möjligaste mån fattas genom konsensus. Om konsensus inte kan uppnås när en fråga skall tas upp för beslut, skall ordföranden ajournera omröstningen till det 5

6 möte som ledamöterna bestämmer genom majoritet. Ajourneringen ska på alla sätt sträva efter att underlätta att enighet uppnås. Kan inte konsensus uppnås vid bestämt möte kan beslut trots allt fattas med 2/3 majoritet av de närvarande ledamöterna. I samtliga beslut som berör båda parter eller landstinget måste landstingsdirektören dela samma uppfattning som majoriteten för att vara gällande. Kommunchefsgruppen har möjlighet att delegera ärendet för vidare beredning. När tvekan råder huruvida en fråga är en substansfråga eller inte, skall den behandlas som en substansfråga om inte annat beslutas av gruppen av den majoritet som krävs för beslut i substansfrågor. 11 Avtalets giltighetstid Avtalet är fyraårigt och gäller under tiden Avtalet skall senast 1 år före avtalstidens utgång skriftligen sägas upp av part om inte parterna träffar ny överenskommelse om förlängning av avtalet. Om avtalet ej blivit föremål för uppsägning gäller avtalet tills vidare med samma villkor som tidigare om en uppsägningstid på 1 år. Parterna har rätt att, säga upp avtalet med en uppsägningstid om ett år under avtalsperioden om särskilda skäl anses föreligga Detta avtal gäller under förutsättning att det godkännes av Landstingsfullmäktige och samtliga kommunfullmäktige i Halland genom beslut som vinner laga kraft. Vinner ej något beslut laga kraft eller om kommunfullmäktige inte väljer att antaga detta avtal är dock avtalet bindande för övriga parter. Om laglighetsprövning skulle komma att ske skall avtalet träda i kraft först när det prövade beslutet vinner laga kraft. 12 Avtalets giltighet Detta avtal med bilagor skall ha företräde före samtliga gamla avtal tecknade mellan parterna i samtliga delar. Avtalet är giltigt i alla delar som går att avtala enligt svensk lagstiftning. Kommer lagar, förordningar eller allmänna råd/rekommendationer som kan påverka avtalets innehåller skall dessa beaktas vid en årlig utvärdering. Är lagen tvingande skall den ha tolkningsföreträde med omedelbar verkan. 6

7 Bilagor 1. Inledning - förtydligande av ansvarsgräns 2. Sjukvård i ordinärt boende 3. Läkarmedverkan 4. Läkemedelsförsörjning 5. Riktlinjer för samordnad vårdplanering 6. Vårdhygien 7. Egenvård och egenträning 8. Hjälpmedel, utrustning och förbrukningsartiklar 9. Rehabilitering och habilitering 10. Barn- och ungdomspsykiatri 11. Vuxenpsykiatri 7

8 Bilaga till Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Inledning - förtydligande av ansvarsgräns Dok nr Dokumentsansvariga Datum för upprättande Rev. datum../.200. Inledning - förtydligande av ansvarsgräns Grundläggande utgångspunkter Landstinget har hälso- och sjukvårdsansvar när inte kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar enligt lag eller avtal. Kommunen har ansvar enligt lag för boende i särskilda boendeformer enl. SOL 5:5(2), SOL 5:7(3) och SOL 7:1(2). Till det räknas även boende enl. LSS 8 och 9 (obs. familjehem och annan särskilt anpassat bostad för vuxna är ordinärt boende). Korttidshem enl. LSS faller inte under kommunens lagstadgade ansvar. Kommunen ansvarar för besökare i dagverksamhet som omfattas av SOL 3:6, till det räknas även daglig verksamhet enl. LSS 9:10. Ansvaret för kommunen / landstinget gäller oavsett om verksamheten drivs i egen regi eller som entreprenad/ kundval/ vårdval för parts räkning. Kommunens ansvar Kommunen har ansvar enligt detta avtal för personer som erhåller bistånd enl. SOL 4:1 i form av personlig omvårdnad eller erhåller personlig assistans enl. LASS eller LSS för utförande av personlig omvårdnad. Till personlig omvårdnad räknas: bad/duschning, morgon- och kvällstoalett, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, födointag. Det som inte är personlig omvårdnad klassas som service. Till service hör tillsyn, städning, alla former av inköp, transporter, ledsagning, promenader, tillredning av mat inklusive sönderdelning, matdistribution (inklusive uppackning, värmning och sönderdelning), telefonservice, telefonkontakter, tvätt, klädvård, ekonomi- och postärenden, egenvård, egenträning av ADL-funktioner, trygghetslarm samt andra insatser som inte är nämnda i beskrivningen av personlig omvårdnad. När person tillhörande personkrets 1-3 enligt LSS/LASS vistas på sjukhus kan personal (kommunen/annan utförare) vara ett stöd för personer med särskilda svårigheter med kommunikation / kognition vid medicinsk undersökning / behandling. Bedömningen av kommunikationssvårigheten görs av handläggare på försäkringskassan eller handläggare hos kommunen. God man / anhörig är i normalfall det medföljande stödet Inom kommunens organisation är det enbart ansvarig sjuksköterska som bedömer om läkare skall tillkallas. 1(2)

9 Landstingets ansvar Det medicinska ansvaret ska överlämnas från specialistläkare på sjukhus till specialistläkare i allmänmedicin så snart som möjligt efter utskrivning, dock inom högst 14 dagar. I avvaktan på detta gäller ordinationer från specialistläkare på sjukhus utifrån kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. Patient som självmant söker sig till landstingets vårdenhet får inte avvisas med hänsyn till att kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar. Detta gäller om insatsen efter bedömning kan ske på vårdenheten. Detta påverkar inte vem som har hälso- och sjukvårdsansvaret. Alla patienter, oavsett boendeform, har samma rätt till specialiserad hälso- och sjukvård. Landstinget tillhandahåller vid behov information om vilken vårdenhet som har sjukvårdsansvaret. (F.n. via Vårdvalsservice telefon ). Undantagsbestämmelser från ansvarsgränsen Person som av kommunen har erhållit bistånd i form av växelvårdsplats omfattas även av kommunens primära hälso- och sjukvårdsansvar på tid personen vistas i sin ordinära bostad. Barn som har erhållit beslut på korttidsboende (enligt LSS) omfattas alltid av landstingets sjukvårdsansvar, även under tid man vistas i korttidsboende Personer som befinner sig i palliativ vård omfattas alltid av landstingets sjukvårdsansvar. Utförande av tjänster där annan part har verksamhetsansvar - tjänsteköp Landstinget kan begära att kommunen inom sitt kompetensområde utför tjänster för vilka landstinget har ansvar via tjänsteköp. Det kan t.ex. avse distriktssköterskeverksamhet kvällar, nätter och helger samt distriktssköterskeinsatser och undersköterskeinsatser inom ramen för landstingets ansvar. Gemensamt ansvar Förteckningar såsom medicinsk basutrustning inom kommunal hälso- och sjukvård och förteckning sjukvårds- och förbandsmaterial i kommunal hälso- och sjukvård revideras årligen av arbetsgrupp med representanter som utses av samtliga kommuner och landstinget. Sammankallande för arbetsgruppen är landstinget. Efter revideringen fastställs den nya förteckningen i konsensus genom att den undertecknas av samliga ledamöter i arbetsgruppen. Landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att förteckningen följs. 2(2)

10 Bilaga till Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Sjukvård i ordinärt boende Dok nr Dokumentsansvariga Datum för upprättande Rev. datum../.200. Sjukvård i ordinärt boende Kommunens ansvar För kommunens primära hälso- och sjukvård gäller att den med eget ansvar och utan ytterligare vidareutbildning ska kunna utföras av distriktssköterska/ sjukgymnast/ arbetsterapeut. Vidare att den för distriktssköterskor ska kunna utföras med basal medicinskt tekniskt utrustning som förtecknas i listan medicinsk basutrustning inom kommunal hälsooch sjukvård. Hälso- och sjukvården ska ledas av läkare med specialistkompetens i allmänmedicin. Landstingets ansvar För landstingets hälso- och sjukvård gäller all hälso- och sjukvård som faller utanför kommunens primära hälso- och sjukvård. 1(1)

11 Bilaga till Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Läkarmedverkan för personer med kommunal hälso- och sjukvård Dok nr Dokumentsansvariga Upprättad den Rev. datum../ 200. Läkarmedverkan för personer med kommunal hälso- och sjukvård Grundläggande utgångspunkter Oberoende av patientens boendeform ska landstinget erbjuda läkarmedverkan utifrån den enskildes medicinska behov. Landstinget ansvarar för att rätt läkarkompetens erbjuds utifrån aktuellt medicinskt behov. Om det behövs med hänsyn till patientsäkerheten ska för patienten utses en patientansvarig legitimerad läkare, enligt 27 HSL. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för äldre och funktionshindrade enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1982: upp till och med sjuksköterske-,arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. Enligt HSL ska landstinget sluta avtal med kommunerna inom landstinget om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan i den kommunala vården. Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader från landstinget (2006:493). Kontaktuppgifter och sökvägar mellan landstinget och kommunens hälso- och sjukvård regleras lokalt inom respektive kommun. Respektive huvudman ansvarar för vårddokumentationen kring enskilda vårdtagare i syfte att hålla den aktuell, sammanhållen och tillgänglig. Landstingets ansvar Landstinget ansvarar för en god tillgänglighet till läkare enligt modell Vårdval Halland för att möta det aktuella medicinska behovet hos den enskilde patienten. Det omfattar oplanerat behov av medicinsk bedömning, konsultation under dag- och jourtid och planerade läkarinsatser. Vid akuta situationer dagtid tar kommunsköterskan kontakt med vårdenheten där patienten är listad, som antingen meddelar patientansvarig läkare eller hänvisar till tjänstgörande läkare som tar det medicinska ansvaret. Kommunsköterskan ska vid behov kunna nå läkare dygnet runt inom högst 30 minuter. Vid sökning ska läkaren omgående kontakta den som har sökt och har jourläkaren inte ringt inom tio minuter görs en ny sökning. Utifrån sjuksköterskans uppgifter avgör läkaren behovet av läkarinsatser. Inställelsetiden för besök regleras normalt i gällande jouravtal för läkare (2 timmar vid beredskap B). 1(3)

12 Läkarmedverkan i aktiviteter som vårdplanering, rehabiliteringsplanering och anhörigträffar ska utgå från den enskildes aktuella medicinska behov. Läkarmedverkan i kommunens särskilda boende för äldre och funktionshindrade Lokala överenskommelser ska tecknas mellan Landstinget och kommunen om en huvudsakligen ansvarig läkare till varje särskilt boende. Landstinget ansvarar för att läkartjänster finns i tillräcklig omfattning. Generella läkarinsatser i kommunens särskilda boende för äldre och funktionshindrade I landstingets ansvar ingår generella insatser i särskilt boende omfattande: att ge konsultativt stöd/utbildande insatser till kommunens personal inom boendet i form av exempelvis övergripande råd i medicinska frågor att delta i läkemedelsgenomgångar i utbildande och kompetenshöjande syfte Detta ansvar utgår från en schablon på 30 minuter per vecka för varje påbörjat tiotal boende. Besök hos enskilda patienter (hembesök) ligger utanför denna schablon. Läkarinsatser i kommunens korttidsboende för äldre och funktionshindrade Under vistelse i kommunens korttidsboende bistår landstinget med läkarinsatser för de boende. Läkaransvaret kan tillfälligt överflyttas, med patientens tillstånd, till den läkare som är ansvarig för korttidsboendet. Ansvarig enhet inom Vårdval Halland ska bistå korttidsboendet med: konsultativt stöd/utbildande insatser till kommunens personal inom boendet i form av exempelvis övergripande råd i medicinska frågor avgränsade insatser av enklare medicinsk karaktär där patientansvarig läkare inte behöver kallas in eller har möjlighet att bistå Detta ansvar utgår från en schablon på 45 minuter per vecka för varje påbörjat tiotal boende. Kommunens ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att goda rutiner finns inom den kommunala vården så att läkare kontaktas när enskildas hälsotillstånd så erfordrar. Kontakten med läkare ska föregås av en medicinsk bedömning av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast utifrån eget yrkesansvar. Patientsansvarig läkare ska vid behov kunna nå sjuksköterskan i kommunen inom högst 30 minuter dygnet runt. Kommunen ansvarar för att det finns rutiner för dessa kontakter. MAS ska i samråd med verksamhetschef inom landstinget ansvara för att en överenskommelse om tiden för de generella läkarinsatser fastställs i lokala avtal för varje enhet. Se bilaga 1. 2(3)

13 Ersättning Om landstinget inte fullgör sina skyldigheter enligt detta avtal har kommunen rätt att anlita egen läkare. Ersättning för kommunens kostnader för läkare betalas av landstinget i enlighet med lagen (1983:1651) om läkarvårdsersättning och förordningen (1991:1121) om läkarvårdsersättning avseende normalarvode för läkare inom allmänmedicin. Blodprovstagning Samtliga blodprov som tas av kommunsköterska görs på ordination av läkare. Utensilierna för blodprovstagning d.v.s. kanyler, provrör och remisser hämtas på vårdcentralen. Blodproven lämnas även till vårdcentralen för analys eller för vidare transport till Sjukhuset. Proverna kan efter överenskommelse transporteras av kommunens personal direkt till sjukhuset. Uppföljning Årlig uppföljning av detta avtal ska ske. Vardera part har att utse representanter till sådan arbetsgrupp. 3(3)

14 Bilaga till läkarmedverkan Generella läkarinsatser i kommunens särskilda boende för äldre och funktionshindrade i. Landstinget har läkaransvar för de som bor i särskilda boenden och ska bistå kommunen med överenskommen tid för läkarmedverkan till varje särskilt boende. I landstinget Hallands ansvar ingår generella läkarinsatser i särskilt boende för äldre enligt schablon 30 minuter per vecka för varje påbörjat tiotal boende. I kommunens korttidsboende för äldre utgår schablonen på 45 minuter per vecka för varje påbörjat tiotal boende. Lokal överenskommelse för läkarmedverkan mellan Vårdenhet Särskilt boende Läkare från Vårdenheten kommer att finnas på det särskilda boendet varje dag mellan kl. - Denna tid ska avsättas för rådgivning och stöd till kommunsjuksköterskan och/eller annan kommunpersonal exempelvis utbildande insatser, läkemedelsgenomgång, vårdplanering och planering av patientbesök. Besök hos enskilda patienter (hembesök) ligger utanför denna schablon. Patientbesök såväl planerade som akuta ska tillhandahållas utöver denna tid. Vid akuta situationer ska sjuksköterskan kunna nå läkare dygnet runt inom högst 30 minuter. Vid sökning ska läkaren omgående kontakta den som har sökt och har jourläkaren inte ringt inom tio minuter görs en ny sökning. Utifrån sjuksköterskans uppgifter avgör läkaren behovet av läkarinsatser. Inställelsetiden för besök regleras normalt i gällande jouravtal för läkare (2 timmar vid beredskap B). Ort...den / 200. Avtalsansvarig i Landstinget Medicinskt ansvarig sjuksköterska i 1(1)

15 Bilaga till Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Läkemedelsförsörjning inom kommunal hälso- och sjukvård Dok nr Dokumentsansvariga Datum för upprättande Rev. datum../ Läkemedelsförsörjning inom kommunal hälso- och sjukvård Grundläggande utgångspunkter Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del av hälso- och sjukvården och skall således vara en del av dess regelverk bland annat vad avser samverkan mellan landstinget Halland och Hallands kommuner. Läkemedelsförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Halland enligt följande: 1. All sjukvård som bedrivs i kommunernas regi betraktas som öppen hälso- och sjukvård. Läkemedel förskrivs av läkare eller av legitimerad sjuksköterska med förskrivningsrätt, individuellt för varje patient på recept eller via ApoDos enligt gällande riktlinjer för Halland. Läkemedel bekostas av patienten inom ramen för högkostnadsskyddet. 2. Landstinget Halland och den kommunala hälso- och sjukvården har nära samverkan. För att Närsjukvårdens läkare skall kunna erbjuda en god, säker och trygg vård krävs tillgång till akutläkemedelsförråd i respektive kommun. Syftet är att vid akuta situationer kunna behandla patienten i sitt boende och därmed undvika onödiga inläggningar på sjukhus. 3. Läkemedelsförrådens sortiment baseras på de i det upprättade dokumentet Generella behandlingsanvisningar för läkemedel inom den kommunala hälso- och sjukvården rekommenderade läkemedel. Dessa Generella behandlingsanvisningar med förteckning över läkemedelssortimentet utgår från Läkemedelskommitténs rekommendationer, fastställs och revideras årligen av chefläkaren i Närsjukvården i samråd med respektive Närsjukvårdsöverläkare (NÖL) och kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). 4. Lokala rutiner för läkemedelhanteringen/förråden skall upprättas i respektive kommun enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2000:1 och Läkemedelskommittén i Hallands Anvisningar för läkemedelshantering för öppen hälso- och sjukvård inom kommuner och landstinget Halland. 5. Läkemedelsförrådens antal per kommun kan variera beroende på geografiska förutsättningar och/eller kommunens storlek. Antalet fastställs i samverkan med kommunernas respektive NÖL och MAS. 1(2)

16 Kommunernas ansvar Inrätta akutläkemedelsförråd och bestämma dess placering. Förrådet/en skall följa de anvisningar som finns för utformning av akutläkemedelsförråd (storlek, ventilation, säkerhet, inredning mm). Upprätta lokala instruktioner för akutläkemedelsförråd och utse förrådsansvarig legitimerad sjuksköterska. Tillse att extern inspektion av akutläkemedelsförråd genomförs enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2000:1. Landstingets ansvar Landstinget har kostnadsansvar för; Läkemedel upptagna i de Generella behandlingsanvisningar för läkemedel inom den kommunala hälso- och sjukvården och som finns i akutläkemedelsförråd och akutväskor. Uppföljning av läkemedelsförrådens förbrukning sker årligen. Spolvätskor (CE-märkta produkter). Spolvätskor för katetersättning och kateterspolning samt behandling som kräver steril produkt och där kranvatten inte bör användas förskrivs på recept alternativt ApoDos. Revidering Dokumentet skall revideras enligt huvudöverenskommelsen av chefläkaren för Närsjukvården, Landstinget Halland och en medicinskt ansvarig sjuksköterska för kommunerna i Halland. 2(2)

17 Bilagan tillhör Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Riktlinjer för samordnad vårdplanering Dok nr Dokumentsansvariga Upprättad den Rev. datum../ 200. Riktlinjer för samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Grundläggande utgångspunkter Syftet med den samordnade vårdplaneringen på sjukhus är att säkra en sammanhållen vårdoch omsorgskedja genom att samordna insatserna och tydliggöra ansvarsfördelningen inför patientens utskrivning från sjukhuset. Samordnad vårdplanering görs för de patienter som har behov av insatser för vård och omsorg efter utskrivning från sjukhuset, oavsett patientens ålder, boendeform eller insatsernas omfattning efter utskrivning. Riktlinjerna baseras på: SFS 2003:193, Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. SOSFS 1996: 32, Socialstyrelsens författningssamling Informationsöverföring och samordnad vårdplanering. SOSFS 2005: 27, Socialstyrelsens författningssamling Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. SOSFS 2007:10, Socialstyrelsens föreskrift Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Landstinget och kommunernas ansvar Länsgemensamma Riktlinjer för samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus finns framtagna sedan och ska revideras årligen. Riktlinjerna omfattar all hälso- och sjukvård inklusive psykiatrin. En arbetsgrupp, sammansatt av representanter från landstinget och kommunerna, ansvarar för den årliga revideringen. Sammankallande för denna arbetsgrupp är representant från Landstingskontoret. Revideringen utgår från frågeställningar och förändringar i hälso- och sjukvården som kan påverka riktlinjerna. Riktlinjerna undertecknas av företrädare för landstinget och samtliga kommuner i Halland som en överenskommelse där landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar att följa riktlinjerna. 1(1)

18 Bilaga till Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Policy vårdhygien Dok nr Dokumentsansvariga Datum för upprättande Rev. datum Policy vårdhygien../.200. Grundläggande utgångspunkter I begreppet vårdhygien ingår i princip allt som görs för att förebygga uppkomst och spridning av infektioner som uppstår i samband med vård. Det gäller alla former av hälso- och sjukvård och oavsett om vårdtagare eller personal drabbas. Enligt tilläggen i Hälso- o sjukvårdslagen (1982:763) 2a och Tandvårdslagen (1985:125) 3 ska vården vara av "god hygienisk standard". Enligt tilläggen i Smittskyddslagen (2004:168) 6 Kap 2 framgår att Smittskyddsläkaren skall bevaka att vårdgivaren vidtar de åtgärder som krävs för att förebygga smittspridning och 6 Kap 7a ska skyndsamt underrätta vårdgivare om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning. I propositionen 2005/06:50 preciseras de övergripande strategiska målen för att minimera smitta och resistensutveckling; Övervakning av antibiotikaanvändning och -resistens, Minska behovet av antibiotika och Använda antibiotika rätt. Under Minskat behov ingår aktiviteter för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Vidare gäller Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19). Länsgemensam träff 2 gånger/år med MAS:arna i kommunerna och Vårdhygien Halland, som MAS:arna är sammankallande till. Kommunens ansvar - att adekvat vårdhygienisk kompetens finns - att avsätta resurser för internutbildning och framtagande av rutiner - att adekvat teknisk utrustning finns och i övrigt följa basala hygienrutiner (SOSFS 2007:19) - att följa upp egna hygienrutiner genom exempelvis registrering och hygienronder - att samverka vid särskilda utbrott Vårdgivaren/verksamhetschefen har det operativa ansvaret för vårdhygien som en viktig patientsäkerhets- och kvalitetsfråga enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Det ankommer för varje kommun att identifiera den primära kontaktpersonen för informationsspridning och allmänt kunskapsutbyte gentemot landstingets hygienavdelningar på respektive sjukhus. Kontaktpersonen är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS:en) i respektive kommun om inte speciell anmälan görs till landstingets hygienavdelning på respektive sjukhus. Landstingets ansvar genom Vårdhygien Halland 1(2)

19 Landstinget Hallands vårdhygienavdelning är en länsövergripande specialistfunktion för all hälso- och sjukvård i Halland med följande ansvar: - konsulthjälp vid utbrott, bedriva vårdhygieniska utbrottsutredningar och ingå i epidemiberedskapen enligt särskild epidemiplan - säkra tillgången till vårdhygienisk information/pm, digitalt och skriftligt - informera ledningsgrupper - rådgivning under kontorstid - leda utbildning i vårdhygien - leda arbetet i hygienkommitté - konsult vid om/nybyggnad och verksamhetsförändringar - delta i och bedriva metodutveckling inom övervakning och vårdhygien - följa nationell och internationell utveckling - uppföljning av statistik över vårdrelaterade infektioner för analys och förslag till förebyggande insatser - uppföljning av verksamheter genom t ex hygienronder och prevalensundersökningar - upphandlingsstöd Landstinget ansvarar för att information och rådgivning överförs rörande enskilda vårdtagare med särskild vårdhygienisk risk som kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar för enligt HSL 18 samt enligt lokala avtal i Halland. Smittskyddsläkaren ska bevaka att vårdgivaren vidtar de åtgärder som krävs respektive informera om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga smittspridning. 2(2)

20 Bilaga till Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Egenvård och egenträning Dok nr Dokumentsansvariga Datum för upprättande Rev. datum../.200. Egenvård Bilagan grundar sig på Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 1996:9 Socialstyrelsens allmänna råd om personlig assistans och sjukvårdsuppgifter. Om Socialstyrelsens kommande föreskrifter om egenvård (beräknas utkomma under 2008) strider mot någon del i denna bilaga gäller Socialstyrelsens föreskrifter. Enligt Socialstyrelsen är egenvård uppgifter som ansvarig läkare normalt lämnar till den enskilde eller anhöriga att utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård. Beslut om egenvård fattas av läkare och ska dokumenteras i patientjournalen. Föreligger oklarheter ska detta klargöras med ansvarig läkare. Vissa uppgifter av hälso- och sjukvårdskaraktär, som kan utföras av den enskilde själv eller anhöriga/närstående i hemmet efter enklare instruktion av ansvarig läkare eller sjuksköterska, räknas som egenvård. När förändrade förhållanden medför att omprövning av beslutet om egenvård behöver göras ska ansvarig läkare kontaktas. När den enskilde på grund av fysiska funktionshinder inte själv kan utföra sin egenvård eller med hjälp av anhöriga/närstående kan den enskilde ansöka om bistånd hos kommunen. För personer med psykiska och eller intellektuella funktionshinder som påverkar individens förståelse och möjlighet att ta emot instruktioner ska uppgiften/insatsen betraktas som hälsooch sjukvård. Egenträning Egenträning är uppgifter av rehabiliteringskaraktär som kan utföras av den enskilde själv eller anhöriga/närstående i hemmet efter enklare instruktion av ansvarig sjukgymnast eller arbetsterapeut. Beslut om egenträning fattas av sjukgymnast eller arbetsterapeut och ska dokumenteras i patientjournalen. I övrigt gäller vad som beskrivits under egenvård.

21 Bilaga till Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Hjälpmedel, utrustning och förbrukningsartiklar Dok nr Dokumentsansvariga Datum för upprättande Rev. datum../.200. Hjälpmedel, utrustning och förbrukningsartiklar Grundläggande utgångspunkter Ansvaret för hjälpmedel styrs av förskrivningsrätten, vilken regleras under respektive produktområde i hjälpmedelsförteckning. Respektive huvudman fattar beslut om vilka av den behöriga hälso- och sjukvårdspersonalen, som efter genomgången förskrivarutbildning, ska fullgöra uppgiften att förskriva hjälpmedel. I denna bilaga nämns Produktkatalog inkontinens och Hjälpmedelsförteckning, dessa underlag ändras genom enhälliga beslut i hjälpmedelsnämnden. Ansvarsfördelning Kostnadsansvaret för hjälpmedel följer ansvarsgränsen för hälso- och sjukvård mellan parterna dock med följande kompletteringar. Kommunens ansvar och kostnadsansvar för hjälpmedel omfattar: - Hjälpmedel som förskrivs av distriktssköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast och som är upptagna under respektive produktområde i hjälpmedelsanvisningarna. - Medicinteknisk basutrustning som är upptagen i medicinsk basutrustning inom kommunal hälso- och sjukvård - Inkontinensprodukter som är upptagna i produktkatalog inkontinens - Sjukvårds- och förbandsmaterial som är upptagen i förteckning sjukvårds- och förbandsmaterial i kommunal hälso- och sjukvård. [Förteckningen kommer att fastställas av parterna under 2008] - Utprovning och tillverkning av handortoser till patienter inom kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Landstingets ansvar och kostnadsansvar för hjälpmedel omfattar: - Medicinteknisk utrustning utöver den som finns upptagen i medicinsk basutrustning inom kommunal hälso- och sjukvård - Medicintekniska behandlingshjälpmedel och kosmetiska proteser som förskrivs av länssjukvården - Hjälpmedel till barn- och ungdomar som tillhör Habiliteringens målgrupp och har behov av tvärfackliga insatser - Inkontinensprodukter utöver de som finns upptagna i produktkatalog inkontinens - Sjukvårds- och förbandsmaterial utöver de som finns upptagna i förteckning sjukvårds- och förbandsmaterial i kommunal hälso- och sjukvård. [Förteckningen kommer att fastställas av parterna under 2008] 1(4)

22 - Utprovning och tillverkning av handortoser till patienter som omfattas av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar och som besöker landstingets vårdenhet för ett polikliniskt besök - Syn- och hörselhjälpmedel - Ortopedtekniska hjälpmedel - Produkter/hjälpmedel som inte är antagna av hjälpmedelsnämnden och inte finns med i hjälpmedelsanvisningarna. Landstinget ska tillhandahålla specialkompetens för konsultation till kommunens personal. Förtroendeförskrivning I syfte att underlätta övergången mellan olika vårdgivare kan länssjukvården göra en s.k. förtroendeförskrivning av hjälpmedel i samband med utskrivning från sjukhus. Motsvarande gäller även vid andra övergångar mellan huvudmännen och är en ömsesidig förtroendeförskrivning mellan vårdgivarna. (När en enskild som omfattas av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar självmant uppsöker landstingets vårdenhet är det inte att betrakta som en övergång mellan huvudmännen). Mottagande vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvaret får kostnadsansvaret för dessa hjälpmedel. 2(4)

23 Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Förteckning Medicinsk basutrustning Dok nr Förteckning medicinsk basutrustning inom kommunal hälso- och sjukvård - stetoskop - ficklampa - munspatlar - blodtrycksmanchett - otoskop, laddningsbart med örontrattar av engånstyp - undersökningshandskap, engångstyp small, medium och large - glidslem - sterila handskar - läkemedelsförråden - B/glukos apparat - Combur-test 5 - K.A.D. med tillbehör - Omläggningsset och förbandsmaterial - Strips - Febertermometer 3(4)

24 Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Förteckning Sjukvårds- och förbandsmaterial Dok nr Förslag till förteckning sjukvårds- och förbandsmaterial i kommunal hälso- och sjukvård PREPARATTYP ARTIKEL INDIKITATION (eller motsvarande preparat) Hydrofiber Aquasel Kraftigt vätskande sår Hydrogel Intrasite, Purilon Fibrinbelagda eller nekrotiska sår Kolförband Carboflex, Sorbact Illaluktande sår Polyuretanskum Allevyn Måttligt vätskande sår Hydrokolloida Duoderm, Comfeel Som täckförband förband Salvkompresser Jelonet, Autrauman Rena sår Icke vidhäftande Solvaline Rena sår förband ÖVRIGT: Barriärfilm Cavilon Hudbarriär för att skydda sårkanterna Polstervadd Soffban Natural Polstring i samband med kompressionsbehandling Kompressionslindor Profore, Profore Lite, Profore Guide, Coban, Comprilan, Dauer Kompressionsbehandling 4(4)

25 Bilaga till Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Rehabilitering och habilitering Dok nr Dokumentsansvariga Datum för upprättande Rev. datum../.200. Rehabilitering och habilitering Grundläggande utgångspunkter Ansvarsgränsen för rehabilitering / habilitering följer hälso- och sjukvårdsansvaret. Kommunens ansvar För kommunernas rehabilitering och habilitering, gäller att den med eget ansvar skall kunna utföras av sjukgymnast och arbetsterapeut utan ytterligare vidareutbildning. Landstingets ansvar Patient som självmant söker sig till landstingets vårdenhet får inte avvisas med hänsyn till att kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar. Detta gäller om rehabiliteringen eller habiliteringen, efter bedömning, kan ske på vårdenheten. Detta påverkar inte vem som har hälso- och sjukvårdsansvaret. Landstinget ansvarar alltid för habiliteringsinsatser för personer som tillhör Habiliteringens målgrupp och har behov av tvärfackliga insatser. 1(1)

26 Bilaga till Samarbetsavtal i hälso- och sjukvård mellan Landstinget och kommunerna i Halland Dokumentnamn Barn- och ungdomspsykiatri Dok nr Dokumentsansvariga Datum för upprättande Rev. datum Länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik som behöver stöd från samhället Syfte Syftet med avtalet är att med utgångspunkt från gällande lagstiftning, de förordningar och reglementen som reglerar parternas ansvar för insatser och samverkan tydliggöra respektive huvudmans ansvarsområde och former för samverkan. Mål Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik skall få stöd, omvårdnad, skydd, medicinsk vård och behandling, psykosociala insatser, och pedagogiskt stöd så att de kan få bästa möjliga uppväxtvillkor. Utgångspunkter Bästa möjliga insatser skall erbjudas barnet, den unge och familjen med utgångspunkt från barnets eller den unges behov och tillgängliga resurser Varje huvudman ansvarar för att ha resurser för sina uppdrag Insatserna skall samordnas inom och mellan huvudmännen för att skapa kontinuitet Samarbetet skall präglas av öppenhet och god ömsesidig information. Föräldrar och anhöriga är en resurs i vård och behandlingsarbetet och huvudmännen skall verka för att de får den hjälp och det stöd de behöver Insatserna skall ges på lägsta effektiva omhändertagande nivå (LEON principen) Målgrupp för avtalet Barn och ungdomar, med en sammansatt social och psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk problematik, i behov av såväl kommunens som landstingets specialistkompetens. I målgruppen ingår också barn och ungdomar med samtidiga inlärningssvårigheter. Avtalet gäller för barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Om behov finns av fortsatta psykiatriska insatser efter 18 år gäller det länsövergripande avtalet om samordning och insatser för vuxna. Former för samarbete, information, samråd och beslut För att stödet till barn och ungdomar skall fungera måste kommunerna och landstinget samordna sig både i planering och i insatserna till den enskilde. Strategisk planering och ledning samt uppföljning 1(6)

27 I respektive kommun skall en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen och landstinget gemensamt ansvara för strategisk planering så att samordning av verksamheter och insatser sker. Arbetet skall utgå från god kännedom om målgruppens behov. Behoven skall kontinuerligt inventeras gemensamt och omvärldsanalyser skall ligga till grund för planeringsarbetet. Samordningsgruppen ansvarar för att samverkan utvecklas och upprätthålls så att barn och ungdomar i behov av särskilt stöd sätts i centrum. När förändringar inom respektive huvudmans verksamheter planeras som kan antas få konsekvenser för annan parts verksamhet skall information ges och synpunkter inhämtas från samordningsgruppen. Samordningsgruppen ansvarar för att samverkan enligt detta avtal följs och att det årligen görs en gemensam utvärdering av vad som lyckats i samverkan och vad som behöver utvecklas. Samordnad individuell plan, SIP Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd kan vara i behov av insatser såväl inom en huvudmans ansvarsområden som av båda huvudmännen samtidigt. Att samordna insatser på ett så tidigt stadium som möjligt är nödvändigt. Samordnad planering kommer ifråga vid flera situationer; då ansvar övergår mellan huvudmän, då medicinska och sociala insatser initieras, pågår samtidigt, förändras eller skall avslutas. En plan för samordning och genomförande skall utgå från barnets eller ungdomens behov. En sådan plan görs alltid tillsammans med det enskilda barnets eller ungdomens vårdnadshavare. Planen anger vilka insatser som ges och vem som är ansvarig för insatserna samt uppföljningen av dessa. Planen förvaltas av barnets eller ungdomens vårdnadshavare. Samordnad planering skall ske med god framförhållning, då akuta planeringar så långt möjligt skall undvikas. I de fall akut samordnad planering måste göras ska detta ske inom en vecka. Bilaga nr 1. Såväl landsting som kommun har ansvar för att: ha kompetens att bedöma när insatser av samverkansparter behöver påkallas medverka i samordning, planering och uppföljning av insatser för barnet eller ungdomen Vårdplanering enligt betalningsansvarslagen, SVP Vårdplanering i samband med att personen är utskrivningsklar från sjukhus regleras i särskilt dokument: Riktlinjer för samordnad vårdplanering i Hallands län vid in och utskrivning från sjukhus, Insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Landstinget har ansvaret för medicinska insatser. I det medicinska ansvaret ingår: utredning, diagnostik, behandling, uppföljning och psykiatrisk omvårdnad. Barn och ungdomar i särskilda boenden har samma tillgång till medicinska insatser som andra. att omgående lämna remissbekräftelse och besvara skriftliga remisser från elevhälsan och socialtjänsten skriftligt. rådgivning och annat personligt stöd till dem som omfattas av LSS, personkrets 3 2(6)

28 att på initiativ av socialtjänsten eller elevhälsan vara tillgänglig för bedömning av barnets eller ungdomens psykiatriska vårdbehov och behov av akuta insatser att när socialtjänsten, före socialnämndens ansökan om vård hos länsrätten, begär läkarundersökning genomföra sådan beträffande den unges somatiska status. Vid behov av kompletterande utredning eller utlåtande kan vårdcentralens läkare inhämta den från berörd specialistenhet såsom BUP, Barnkliniken m.fl.. att i samband med vård utom hemmet följa upp de medicinska insatserna att vara tillgänglig för kommunens personal inom skola och socialtjänst för konsultation, rådgivning, vägledning och utbildning i arbetet med enskilda barn och ungdomar att sedan ungdomen fyllt 18 år föra över patienten till den vårdgivare inom hälso- och sjukvården som skall ansvara för eventuell fortsatt behandling och uppföljning. Socialtjänsten har ansvar för de sociala insatserna och insatserna för stöd och service till vissa funktionshindrade. I detta ansvar ingår att: utreda behov av, besluta om, tillhandahålla, följa upp och samordna sociala insatser och insatserna för stöd och service i samband med vård utanför hemmet följa upp de sociala insatserna och samordna dessa med hälso- och sjukvården inför vårdens avslutande rådgivning och annat personligt stöd till dem som omfattas av LSS, personkrets 1 och 2 vid behov begära in specialistutlåtande för bedömning av vård och behandling remittera barnet/ungdomen till barn- och ungdomspsykiatrin eller annan enhet inom landstinget för specialistinsatser. Bilaga nr 2 Skolan har ansvar för barn- och elevhälsoinsatser. I detta ansvar ingår att: kartlägga behov av, besluta om, tillhandahålla, följa upp och samordna barn- och elevhälsoinsatserna tillhandahålla specialpedagogisk, psykologisk, skolsocial, medicinsk och omvårdande kompetens till stöd för arbetslagen i förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasium ge råd, stöd och handledning till personal i förskolan ge råd och stöd till elever och föräldrar för skolrelaterade problem ge eleven förebyggande och enklare sjukvård för skolrelaterade medicinska behov genomföra elevkartläggningar för elever i förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasium som innefattar pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter inriktade på att ge underlag för pedagogisk personal vid upprättande av Åtgärdsprogram. göra elevkartläggningar som underlag för sin bedömning av vilka barn och ungdomar som är i behov av fortsatt utredning inom barn- och ungdomspsykiatrin motivera vårdnadshavare att vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin eller annan enhet inom landstinget för specialistinsatser remittera barnet/ungdomen till barn- och ungdomspsykiatrin eller annan enhet inom landstinget för specialistinsatser. Bilaga nr 2 Hjälpmedel Barn och ungdomar med en sammansatt social, psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk problematik med eller utan inlärningssvårigheter kan vara i behov av hjälpmedel. Reglerna för sortiment och förskrivning regleras i det avtal om samverkan i en gemensam Hjälpmedelsnämnd som tecknats mellan landstinget och kommunerna i länet. Fördjupning inom vissa verksamhetsområden 3(6)

29 A. Ansvar för boende, sociala insatser och medicinska insatser i andra boendeformer än det egna hemmet Barn och ungdomar kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än det egna för stadigvarande boende eller för en längre eller kortare vistelse kombinerat med medicinska insatser. Vilket ansvar kommunen respektive landstinget har för de medicinska insatserna är beroende av i vilken form av verksamhet de medicinska insatserna sker. Ansvarsfördelningen gäller oavsett om verksamheten finns på hemorten eller i annan kommun inom eller utom länet. Ansvarsfördelning i olika boendeformer Boende och insatsformer -Bostad med särskild service, kommunala, 5 kap 7 3st Sol och enskilda, 7 kap 1 1st 2. Sol med insats enligt Sol eller LSS. -Bostad med särskild service, enskilda med tillstånd enl. 23 LSS och med insats enligt LSS. -Korttidsboende, kommunala 5 kap 7 3st Sol med insats enligt Sol Kommunens ansvar Landstingets ansvar Boende och sociala insatser. Omvårdnad och allmän hälso- och sjukvård upp t.o.m. sjuksköterskenivå, 18-18c HSL Medicinska insatser utöver det ansvar kommunen -HVB, kommunala 6 kap Sol och enskilda 7 kap1 1st 1. Sol med insats enligt Sol eller LVU -Behandlingshem/Korttidsboende, enskilda 7 kap 1 1st 3. Sol med insats enligt Sol -Korttidsboende, kommunala 5 kap 7 3st Sol och enskilda 7 kap 1 1 st 3 Sol med insats enligt LSS hem LVU, SiS institutioner med placering enligt LVU, LSU eller LVM -Familjehem 6 kap. 6 Sol med insats enligt Sol, LSS eller placering enligt LVU Boende och sociala insatser Alla medicinska insatser har enligt ovan Se Bilaga nr 3. Processbeskrivning vid placering av person vid sådan verksamhet där kommunen har ansvaret för boende och sociala insatser och landstinget har ansvaret för alla hälso- och sjukvårdsinsatserna. Beslut om insatsen fattas av kommunen efter ansökan från barnets eller ungdomens vårdnadshavare. Kommunen är ansvarig för insatsen och därmed för att utreda om den är lämplig utifrån de behov barnet eller ungdomen har. Under utredningen skall kommunen samråda med landstinget om behovet av medicinska insatser under vistelsen. Vid vård utan samtycke ansöker socialnämnden hos länsrätten om vård. Om barnet eller ungdomen efter den medicinska bedömningen anses ha behov av medicinska insatser under vistelsen ansvarar och bekostar landstinget detta vid de boenden där landstinget har ansvar för alla medicinska insatser. Chefsöverläkaren för barn- och ungdomspsykiatrin skall göra en bedömning av om barnets eller ungdomens medicinska behov kan tillgodoses av de medicinska insatser som erbjuds i verksamheten eller om det skall tillgodoses på annat sätt. De medicinska insatserna som barn och ungdomspsykiatrin skall bekosta, ska utföras och journalföras enligt hälso- och sjukvårdslagen. Om chefsöverläkare bedömer att verksamheten inte kan tillgodose barnets eller ungdomens behov av medicinska insatser skall dessa ges inom ramen för ordinarie hälso- och sjukvård antingen i hemlandstinget eller inom det landsting där verksamheten är belägen. Dessa medicinska insatser bekostas av landstinget. En plan för samordning, genomförande och uppföljning av insatsen skall upprättas. Parterna skall prioritera medverkan i sådan planering så att platsen kan tas i anspråk skyndsamt. 4(6)