Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Kronobergs län gällande insatser inom somatisk hemsjukvård Gäller fr.o.m.

Transkript

1 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Kronobergs län gällande insatser inom somatisk hemsjukvård Gäller fr.o.m Översyn senast 2012 sept

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 HEMSJUKVÅRD I KRONOBERGS LÄN Bakgrund Grundläggande utgångspunkter Kommunens ansvar Landstingets ansvar Samverkan Samordnad vårdplanering, utskrivningsklara patienter Läkemedel Uppföljning - Utvärdering - Tolkning Informationsskyldighet Avtalets giltighet... 5 Bilagor Bilaga 1 Exempel på tolkningar Bilaga 2 Utdrag ur hälso- och sjukvårdslagen Bilaga 3 Lokal överenskommelse Bilaga 4 Vårdplan Bilaga 5 Utdrag ur Svenska kommunförbundets PM, cirkulär 2003:82 2

3 HEMSJUKVÅRD I KRONOBERGS LÄN Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Kronobergs län gällande insatser inom somatisk hemsjukvård. 1 Bakgrund Den 1 jan 1992 övertog kommunerna huvuddelen av ansvaret för långvarig vård av äldre och personer med funktionsnedsättning. Ädelreformen hade som främsta syfte att skapa klara ansvarsförhållanden och ändamålsenliga organisatoriska förutsättningar för att utveckla samhällets vård och omsorg (prop.1990/91:14). Med införandet av Ädelreformen skatteväxlades sjukvårdsansvaret mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg upp till och med sjuksköterskenivå. Läkaransvaret ligger kvar hos landstinget. Med Ädelreformen minskade antalet vårdplatser inom slutenvården och vårdtiderna har blivit kortare. Ansvaret för att vårda allt fler svårt sjuka personer med stort omvårdnadsbehov har förts över från landstingets slutenvård till kommunernas vård och omsorg respektive landstingets primärvård. Formen för läkarmedverkan i hemsjukvården regleras i länets kommuner genom överenskommelse/avtal mellan ansvariga för den kommunala hälso- och sjukvården och de olika vårdcentralerna. 2 Grundläggande utgångspunkter Denna överenskommelse reglerar ansvar och samverkan avseende hälso- och sjukvård mellan Landstinget Kronoberg och kommunerna i Kronobergs län. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har landstinget och kommunerna var för sig ett hälso- och sjukvårdsansvar. I HSL 3 är ansvaret definierat för landstinget. I 18 definieras det kommunala ansvaret (Bilaga 2). De patienter som berörs av denna överenskommelse erhåller vårdinsatser från båda huvudmännen. Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla ett långsiktigt förtroendefullt samarbete inom hälso- och sjukvården, samt tydliggöra ansvarsgränser. Samverkan skall ske i en anda av öppenhet och dialog och med ett ömsesidigt åtagande att bidra till en gynnsam utveckling av parternas hälso- och sjukvårdsverksamhet till nytta för invånarna. Den enskilde patienten skall ges kontinuitet i vård och behandling även om huvudmannen som svarar för insatserna skiftar under vårdperioden. Huvudmännen skall tillsammans erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Från 2009 gäller Lagen om valfrihet (LOV) som berör både landsting och kommun. Lagen innebär att individen får större möjlighet att välja vårdgivare och att individens önskan ska beaktas. Inom ramen för LOV och LOU kan verksamhet bedrivas både i offentlig och privat regi. Detta dokument omfattar även offentligt finansierade enheter i privat drift. 3 Kommunens ansvar Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, undersköterska, vårdare och personlig assistent m.fl. Ex på tolkningar, se bilaga 1 3

4 De patientgrupper avtalet omfattar är de som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt följande: personer i särskilda boendeformer och bostäder med särskild service (Socialtjänstlagen, SoL 5 kap 5, 2:a stycket samt 7, 3:e stycket) personer på tillfälliga platser t.ex. korttidsplats personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende personer i dagverksamhet enligt 3 kap 6 SoL personer i bostäder med särskild service enligt Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade 9 8 eller 9 9 personer i daglig verksamhet enligt LSS 9.10 Förtydligande angående ansvaret i olika boendeformer finns i bilaga 5. 4 Landstingets ansvar Landstingets hälso- och sjukvårdsansvar omfattar: Läkarinsatser Stöd- och utbildningsinsatser i patientrelaterade ärenden till kommunens personal av läkare och annan vårdpersonal med specialistkompetens. Avtal som reglerar omfattningen av läkarinsatser skall träffas lokalt mellan kommunen och landstinget (HSL 26d) Se bilaga 2 Ex på mall se bilaga 3 Specialistinsatser utifrån landstingets hälso- och sjukvårdsansvar Läkemedel, se definition 7. Personer i hem för vård eller boende (HVB) som drivs av kommunen (SoL 6 kap) Personer i boende på korttidsvistelse med stöd av LSS Samverkan Enligt Socialstyrelsens Termbank avses med hemsjukvård hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. I denna överenskommelse kan dock även kortvariga insatser vara aktuella. Huvudregeln för sjukvård till personer i ordinärt boende är att landstinget ansvarar för personer, som utan stora svårigheter kan besöka landstingets mottagningsverksamhet (sjukhusens mottagningar, vårdcentraler i privat och offentlig drift etc). Kommunen ansvarar för hemsjukvård till personer, oavsett ålder, med diagnos/er och funktionsnedsättningar som motiverar att vården ges i hemmet. Det är den enskildes behov som skall vara i centrum. Utgångspunkten är att den enskilde skall garanteras trygghet och kontinuitet i vårdinsatserna. Om en person aktualiseras för en kommunal sjuksköterska och insatsen ligger inom ramen för sjuksköterskans kompetensområde och kommunens ansvar, kan sjuksköterskan själv bedöma och handlägga fallet. Det är sjuksköterskan i kommunen som utifrån vad som anges i denna överenskommelse avgör om en person är berättigad till hemsjukvård eller ej. Alla hälso- och sjukvårdsinsatser skall inledas genom en vårdplanering, och en vårdplan ska upprättas. När flera vårdgivare är inblandade eller när ansvaret övergår från en vårdgivare till en annan skall vårdplanering ske gemensamt. Vårdplanering i öppen vård sker normalt sett dagtid i samråd med den enskilde genom kontakt mellan representant för landstinget och kommunal hemsjukvård. Vårdplanering kan dock även ske utanför kontorstid. Insatser kan påbörjas omgående där så är praktiskt möjligt. Ex på mall för vårdplan, se bilaga 4. I vissa fall kan skäl finnas att vården ges i hemmet även om patienten skulle ha möjlighet att besöka landstingets mottagningsverksamhet. Avtal kan då träffas lokalt om parterna finner det 4

5 vara lämpligt att hemsjukvården utför insatsen. Sådana avtal sluts av förvaltningschef i kommunen och verksamhetschef i landstinget, eller av dem utsedda personer. När vårdplanering sker i samband med utskrivning från slutenvården kallas den samordnad vårdplanering och leder till att en samordnad vårdplan upprättas, se 6 nedan. 6 Samordnad vårdplanering, utskrivningsklara patienter Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, ändring i lagen SFS 2003:193 och Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2005:27 om samverkan vid inoch utskrivning av patienter i sluten vård styr detta ansvar. Rutiner för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård i Kronoberg län beskriver den överenskomna tillämpningen av dessa föreskrifter. 7 Läkemedel Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del av hälso- och sjukvården och skall således vara en del av dess regelverk bland annat vad avser samverkan mellan landstinget och kommunerna. Det finns en särskild samverkansgrupp Medicinsk grupp Äldre inom ramen för Medicinska kommittén. Gällande instruktioner för läkemedelshantering beskrivs i Instruktioner för kommunal läkemedelshantering i Kronobergs län. Kommunala akutläkemedelsförråd finns efter beslut av läkemedelskommittén med ett av landstinget fastställt sortiment. Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för att behandla under begränsad tidsperiod. Landstinget svarar för läkemedelskostnaderna. Kommunerna svarar för kvalitetsgranskning av de kommunala akutläkemedelsförråden. ApoDos-expedition beslutas av förskrivande läkare som tar ställning till om kriterierna är uppfyllda. Kriterierna framgår av Läkemedelskommitténs årliga skrift Läkemedel 20XX se Landstingets hemsida under Läkemedelskommittén. När det gäller läkemedel och läkemedelsnära produkter som omfattas av läkemedelsförmånen och som är förskrivna enligt Lagen om läkemedelsförmåner m.m (2002:160) till enskild patient, ansvarar landstinget för kostnaderna, exklusive patientens egenavgift se Rutin för läkemedelsnära produkter på Landstinget hemsida. 8 Uppföljning - Utvärdering - Tolkning Detta avtal skall följas upp vartannat år. Syftet med kontinuerlig uppföljning är att säkerställa medborgarnas rätt till god, säker och adekvat vård. Uppföljningen sker av förvaltningscheferna vid social- och omsorgsförvaltningarna och landstingets berörda driftsenhetschefer. Båda parter har ett ansvar gentemot de patientgrupper som avtalet avser. En patient får aldrig bli lidande av oenighet mellan huvudmännen, utan den enskilde skall erhålla den vårdinsats som bedöms vara nödvändig. 9 Informationsskyldighet Respektive part har ett ansvar att inom sin organisation informera berörda medarbetare om avtalet. Detta är särskilt viktigt vid förändringar i organisationen. 10 Avtalets giltighet Avtalet gäller till och med

6 Landstinget Kronoberg Markaryds kommun Annika Hallqvist Planeringsdirektör Växjö kommun Laila Siljedahl Förvaltningschef Socialförvaltningen Ljungby kommun Ann-Christin Norlander Förvaltningschef Omsorgsförvaltningen Lessebo kommun Ing-Marie Byström Socialchef Socialförvaltningen Älmhults kommun Ninna Melin Socialchef Socialförvaltningen Uppvidinge kommun Kulla Persson Kraft Förvaltningschef Socialförvaltningen Tingsryds kommun Margareta Jonsson Socialchef Socialförvaltningen Magnus Wallinder Socialchef Socialförvaltningen Alvesta kommun Rose-Marie Eriksson Förvaltningschef Förvaltningen för omsorg och hälsa 6

7 Bilaga 1 Exempel på tolkningar Frekvent behov av hjälp Även om en person kan ta sig till vårdcentralen en gång om dagen så kan det innebära stora svårigheter att ta sig tre gånger per dag för att få hjälp med sina läkemedel. Det kan t.ex. gälla de patienter som behöver hjälp med överlämnandet av läkemedel eller insulininjektioner. Närståendevårdare Anhörig/närståendevårdare som enligt kommunens sjuksköterskas bedömning har svårt för att lämna hemmet pga. sin livssituation, är berättigad till hemsjukvård, om de så önskar. Patienter som uteblir från planerade besök vid landstingets mottagningar. Det ankommer inte den kommunala hemsjukvården att göra hembesök hos personer som uteblivit från besök på landstingets sjukvårdsinrättningar. Polisen kontaktas vid behov. Permission Permission används som begrepp när en patient fortfarande är inskriven i slutenvården men vistas utanför sjukhuset. Så länge en patient är inskriven i landstingets slutenvård är det landstingets ansvar att tillgodose individens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Annan överenskommelse finns när det gäller hjälpmedel. Trygghetslarm Trygghetslarm är en servicetjänst och inte en sjukvårdstjänst. Trygghetslarmet påverkar således inte bedömningen om personen är berättigad till hemsjukvård eller ej. Svårighet att besöka vårdinrättning Att en person har dålig ekonomi eller inte vill åka buss eller taxi, är i sig inte skäl för att få hemsjukvård. 7

8 Bilaga 2 Utdrag ur hälso- och sjukvårdslagen Landstingets ansvar 3 Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting, i den mån inte annat följer av 17. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och sjukvård. Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 första och tredje styckena. Kommunens ansvar 18 Varje kommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) eller som efter beslut av kommunen bor i sådan särskild boendeform som avses i 7 kap. 1 första stycket 2 samma lag. Varje kommun skall även i samband med dagverksamhet, som omfattas av 3 kap. 6 socialtjänstlagen, erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där. En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att erbjuda sådan vård, som sägs i andra stycket, om landstinget och kommunen kommer överens om det. Överenskommelsen får avse även ansvar för förbrukningsartiklar som avses i 3 d. Lag (2006:493) Kommunens ansvar enligt första och tredje styckena och kommunens befogenhet enligt andra stycket omfattar, med undantag för vad som anges i 26 d tredje stycket, inte sådan hälso- och sjukvård som meddelas av läkare. En kommun får sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som kommunen ansvarar för enligt denna lag och skall därvid ange de särskilda villkor som gäller för överlämnandet. En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Lag (2006:493). Samverkan 26 d Landstinget skall till kommunerna inom landstinget avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda skall kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i verksamheter som avses i 18 första stycket. Detsamma gäller i ordinärt boende om en kommun ansvarar för vården enligt 18 andra stycket. Landstinget skall med kommunerna inom landstinget sluta avtal om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan. Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader för det från landstinget. Lag (2006:493). 26 e Landstinget och kommunen skall samverka så att en enskild som kommunen enligt 18 första eller andra stycket har ansvar för, också får övrig vård och behandling, hjälpmedel samt förbrukningsartiklar enligt 3 d som hans eller hennes tillstånd fordrar. Lag (2006:493). 8

9 Bilaga 3 Lokal överenskommelse Tidsperiod Uppföljning Vårdcentral Namn Adress Telefonnummer Tele Q och tjänstetelefon Vårdenhetschef Telefonnummer Med. ledningsansvarig Telefonnummer Verksamhetschef Telefonnummer Särskilt boende/hemvårdsgrupp Namn Adress Enhetschef Telefonnummer Telefonnummer till SSK exp. Antal lägenheter Läkarmedverkan Ansvarig läkare Telefonnummer Fast läkartid; dag, tidpunkt, antal tim. Planerade hembesök Telefontider till läkare Besökstid till läkare Akuta hembesök 9

10 Planerad verksamhet under avtalstiden Aktivitet Mål Utfall Övrigt Läkartid Läkemedelsgenomgångar Planering och uppföljning av behandling (individuell vårdplanering) Kompetensutveckling. Läkarledd undervisning för all personal Samverkan för att utarbeta lokala rutiner Vårdprogram Verksamhetschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska 10

11 Bilaga 4 Kommun Vårdplan Namn Personnummer Adress Närstående Telefon Telefon närstående Hälsohistoria Patientstatus/behov Åtgärd Mål Planerad utvärdering Patientansvarig läkare Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Medverkande vid vårdplanering Patient Närstående Övriga Ort Datum Detta dokument används för vårdplanering mellan vårdcentral och kommunal hälso- och sjukvård. 11

12 Bilaga 5 - Utdrag ur Svenska kommunförbundets PM, cirkulär 2003:82 Boenden Särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som avses i 5 kap 5 2 st. SoL Kommunen har inrättat boende enligt 5 kap 5 2 st. SoL och driver det i egen regi med egen personal. Kommunen har det hälso- och sjukvårdsansvar som framgår av 18 - l8 c HSL. Bostäder med särskild service för fysiskt och psykiskt funktionshindrade enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL Kommunen har inrättat boende enligt 5 kap 7 3 st. SoL och driver det i egen regi med egen personal. Kommunen har det hälso- och sjukvårdsansvar som framgår av c HSL. Bostäder med särskild service för LSS personkrets enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 9 8. eller 9 9. LSS Kommunen har inrättat boende enligt 5 kap 7 3 st. SoL avsett för LSS personkrets och driver det i egen regi med egen personal. Kommunen har det hälso- och sjukvårdsansvar som framgår av c HSL. Hem för vård eller boende (HVB) som drivs av kommunen enligt 6 kap SoL eller privat vårdgivare enligt 7 kap 1 1 st 1. SoL Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där utan detta vilar på landstinget. Korttidsvistelser Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL Kommunen driver verksamheten i egen regi med egen personal. Kommunen har det hälso- och sjukvårdsansvar som framgår av c HSL. Korttidsvistelser för LSS personkrets där insatsen ges med stöd av 9 6. LSS Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL för dessa verksamheter. Detta gäller oavsett om korttidshemmet drivs av kommun eller enskild. Dagverksamhet Daglig verksamhet enligt 9.10 Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade som drivs av kommunen. Kommunen har det hälso- och sjukvårdsansvar som framgår av c HSL. Dagverksamhet enligt 3 kap 6 SoL där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL Dagverksamhet som drivs av kommunen exempelvis för äldre, psykiskt funktionshindrade eller missbrukare och där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL. Kommunen har det hälso- och sjukvårdsansvar som framgår av c HSL. 12